Gäddsäsong

Med laptopen i knäet sitter jag framför brasan en av få fördelar med att det börjar bli mörkare och kallare är att kunna sitta framför brasan och känna värmen från kaminen. En annan fördel är att gäddsäsongen sätter igång på allvar igen.

Just nu så blåser det ordentligt utanför husets varma väggar, det smäller och dunsar i altantaket. Det knakar och viner i det gamla trähuset när byvindarna sveper in och hugger tag i huset. Men likväl så kan jag bara tänka på att komma ut och stå där längs kusten igen för att nå ut med mina flugor till de hungriga gäddorna.

Med dessa vindar så är det också ett ordentligt högvatten, t om extremt högt för tillfället. Detta resulterade i ett spontant fiskepass något som inte sker så ofta för min del längre. Min kusin och vän Tommy hörde av sig han var sugen på att testa ett närliggande ställe som vi haft mycket bra fiske vid under flera år men sista tiden har det inte alls varit detsamma där längre. Om det bara är en slump, på grund av Östersjöns allmänna tillstånd eller kanske pga det ökande antalet sälar i området låter jag vara osagt. Vi är dock inte riktigt redo att släppa detta stället utan gav oss ut mitt i veckan efter våra 7-16 jobb för att testa. Vi hinner åtminstone med en timmes effektiv fisketid innan solen går ned. När vi kommer ned till vår gamla favoritvik möts vi av ett rejält högvatten som förväntat men så här högt vatten har jag nog aldrig tidigare sett här. Det blåser så där lagom mycket, kanske inte optimala vindar. Nordliga kalla vindar men de har blåst så ett par dagar nu och det har varit väldigt högt vatten i över en vecka nu. Ihållande väder och vattennivå brukar vara en förutsättning för bra fiske. Snabba och kraftiga förändringar åt ena eller andra hållet är sällan bra det har jag lärt mig genom åren.

Tillbaka till fisket.
Det blåser lagom mycket, inga konstigheter att kasta fluga i denna vinden. Tommy kör spinn och täcker ytor medan jag går strandnära för att fiska grunt med mina flugor. Temperaturen känns perfekt ca 10 grader i vattnet, mulet och ytan bryts av lite lätta krusningar från vinden. Det känns riktigt hett, det kommer smälla när som helst känner vi.

Här får man normalt eller åtminstone förr ganska snabbt svar på om det var fisk inne i form an en virvel, följare eller hugg. Men ingenting händer.
Vi kan inte förstå varför, det måste bara vara fisk inne nu. Vi försöker hitta anledningar till varför inte det står någon fisk här, förutsättningarna är ju perfekta. Men så plötsligt så händer det. Jag lägger in ett kast där det är riktigt grunt, här är det i vanliga fall land. Men tack vare högvatten så är det väl ca 40-50 cm djupt vatten här och riktigt högt gräs. Flugan landar och jag hinner knappt ta hem min fluga förens jag ser den där berömda plogen bakom flugan. Någonting stort närmar sig från land och ytan bryts av några rejäla plask. Mothugget sitter och jag känner direkt att detta är en bra fisk. Så likt Snoken i PikeFight skriker jag på Tommy – Bättre fisk, bättre fisk!

Denna gäddan beter sig inte alls så som de gäddor jag fångat tidigare gör, den drar iväg i flera långa rusningar och tar lina, mycket lina. Jag kämpar på en bra stund med den, åtminstone känns det som det och när den väl närmar sig mig ser jag att det är en riktigt bra fisk. En av de större jag fått på fluga, kondisen är brutal. Jag försöker ta mig in på grundare vatten för att landa denna ”krokodil” till fisk då det inte känns helt bekvämt att landa den på midjedjupt vatten där jag drillat fisken.

Särskilt inte efter förra helgens incident när jag var ute och fiskade abborre med Eric. Då en gädda tog betet och svalde den djupt, vi fick ”operera” och fisken skakade till och medan jag höll upp munnen på den så fastade min tumme i en gäddtand. Det blödde rejält och lär lämna ett fint ärr när det väl läkt ihop ordentligt.

I övrigt så gav den turen förutom gädda och sargad tumme några fina abborrar. Eric visade vägen som vanligt med en riktigt fin borre strax under 2 kg.

Så med det färskt i minnet så kändes det bättre att landa den där jag hade bättre kontroll. Flugan satt perfekt och var lätt att kroka av, flugan var för övrigt en grå/vit fluga som jag inspirerats att binda efter sett en av Anders Bergströms fina alster i FB-gruppen ”Gäddflugfiskare i Sverige”. En brutal fisk på 101 cm i fantastisk kondition. Efter några snabba bilder får denna vackra fisk åter simma tillbaka. Vikt på den har jag inte då jag extremt sällan väger fisk. Detta för att minimera behandligen av fisken men också för att vikten oftast inte har så stor betydelse för mig. Det vi kan konstatera är att det var en riktigt fin fisk och ska vi våga oss på en gissning så skulle jag säga mellan 8-9 kg. Jag tror inte den var uppe på 10 pannor men inte långt därifrån.

När denna fantastiska varelse åter simmat tillbaka så är solen på väg ned och vi hinner inte med mycket mer fiske. Tommy har något hugg men mer än denna fisken blir det inte denna gång. Men vi är ändå båda nöjda med dagens korta pass, det är inte varje dag man ser en gädda av denna kalibern. Nu är hösten här och nästa helg bär det av till Åland tillsammans med Peter, det skall bli riktigt spännande!

Hökensås Sportfiske

Så var det äntligen dags.
Efter flera års pratande och funderande om att besöka Sveriges kanske största och mest kända fiskeanläggning Hökensås Sportfiske.
Hökensås sportfiske ligger ett par mill norr om Jönköping nära staden Tidaholm. Inne i den vackra skogen här ligger många fina vandringsleder och fiskesjöar. Kristallklara källsjöar och skogstjärnar med mörkare vatten. Hökensås startade upp sitt fiske här 1957 och här simmar det framförallt regnbåge men också öring.

Det är slutet av Maj och vi har planerat denna resan sedan Sportfiskemässan. Planen och förhoppningen är såklart att pricka in kläckningen av de stora sländorna, framförallt Vulgatan som kläcker här. Normala år så hade vi varit här i helt rätt tid men detta är inget normalt år. Det har varit mycket varmare än vanligare år så tyvärr är vi några veckor sena. Tyvärr inget vi kan göra något åt, vi får hoppas på andra kläckningar istället. Vi checkar in i vår stuga som är en kanonfin och välutrustad stuga med alla bekvämligheter som man kan önska sig.

Vattentemperaturen i sjöarna är högre än vanligt, fisket är trögt nu får vi höra och regnbågsfiske under sommaren är sällan enkelt. Innan vår resa hit så fick vi rådet av grymma Markus på Hökensås sportfiske att ta med oss flytringarna. Flytringarna skulle verkligen visa sig bli nyckeln till framgång under vårt fiske här. Varken jag eller Peter är några erfarna fiskare från flytring, faktum är att vi båda endast testat dem vid ett tillfälle innan vårt fiske här.

Med hjälp av flytringarna kan vi ta oss ut på djupare vatten och hitta fisken där som söker sig dit då det är svalare där. Vi blir tipsade om att börja vårt fiske i Bastasjön. Bastasjön är en fin liten sjö med klart vatten, grunda vikar, uddar och åtkomliga djupkanter. Bastasjön är en populär badsjö på sommaren så därför är flytring tillåtet här och fördelaktigt om man är här på sommaren och det finns badande gäster här också.

Vi tråcklar på oss våra simfötter och sätter oss ovant tillrätta i våra flytringar och försöker paddla oss utåt. Nyfikna badgäster ser vår färd ut mot djupare vatten och förmodligen imponera vi inte dem med vår teknik att framföra denna farkost. Men efter ett tag börjar man vänja sig och få lite mer kläm på hur man skall manövrera flytringen. Peter är den som visar vägen först och ganska snabbt krokar han en kanonfin regnbåge med en liten olivgrön flickslända. Nu trodde vi att vi skulle ha en kanonfiske men det är trögt, riktigt trögt. Till slut så hugger det på mitt ganska ovanliga flugval, en Montana precis vid en udde. Flugan hinner knappt landa innan fisken suger i sig flugan. Snart kan även jag landa min första fisk från flytring , en vacker öring som föll för min fluga. En Montana som sagt som är ett erkänt bra mönster men en fluga som jag aldrig riktigt gett chansen. Jag har aldrig trott på den endast gett den ett par chanser utan framgång men efter detta så kommer den får fler chanser.

Fisket lossnar inte riktigt för oss och jag bestämmer mig för att knyta på en nymf i mindre storlek. Det brukar kunna vara vägen till framgång när fisket är trögt, gå ned i storlek och kör något mer naturligt. Flugan jag knyter på som så många gånger förut är en liten pheasant tail nymf med lite peacock dubbing som throax, storlek 18. Det är dock stora ytor att fiska av med denna lilla flugan så jag kastar ut och sen paddlar jag runt lite försiktigt med flugan efter mig. Det dröjer inte länge innan jag får ett sådant där kanonhugg och en riktigt mörk regnbåge steg till flugan från en av de djupaste delarna av sjön. Där ser man hur bra fisken ser/känner din fluga under vattnet, riktigt häftigt. Det går lång tid mellan huggen men jag lyckas landa ett par till med hjälp av denna tekniken. Mörkret börjar ta över och vi bestämmer oss för att ge upp för dagen då den kläckningen vi hoppades på uteblev och vi laddar istället om för morgondagen.

Trötta och slitna efter gårdagens bilkörande och sena fiske så tar vi oss upp runt 7 och är på plats vid dagens vatten som föll på Abborragölen. En riktigt trevlig liten klarvattensjö där skogen ligger tät runt om. Utan flytring inte allt så lättfiskad men med våra flytringar så har vi helt andra möjligheter. När vi tittar ut över sjön ser vi flera fina vak och vi är snabbt nere i våra flytringar och börjar ta oss utåt mot mitten av sjön. Vi har börjat få vanan inne och rör oss numera lite mer vant och bekvämare oss framåt eller bakåt kanske man skall säga. Ett tungt vak.
Ett antal meter bakom Peter som inte ser det. Jag skriker till han och i bakkastet släpper han linan och flugan hinner knappt landa innan fisken kastar sig över hans fluga. Likt en ninja så sätter Peter mothugget utan att se vaket. Efter han vänt sig om så kan han drilla dagens första fisk i dagens första kast. En urstark regnbåge som kan landas och det är inte utan jag är lite imponerad över att han lyckas sätta mothugget enbart på känsla sittandes åt fel håll.

En härlig morgon blir det och solen tittar nu fram och snart kan vi se de första vulgatorna kläckas. Vi är inte sena med att knyta på våra vulgataimitationer. Eftersom det blåser lite lätt denna dagen så tar jag hjälp av vinden och driver med flytringen längs ena kanten och här börjar det vaka friskt. Men jag verkar tappat förmågan att sätta mothuggen för jag vet inte hur många fiskar jag bommar. Otroligt frusterande men jag gläds åt Peter som tar igen gårdagens fångst idag och plockar flera fiskar med sin vulgatanymf fluga.

Men efter flera missade hugg och några bryt så lutade jag mig tillbaka i min flytring, tog några djupa andetag.
En omstart. Reeboot.

Nu hade jag fått tillbaka känslan och fisk efter fisk kunde landas på både torrfluga och nymf. Vi får massor med fina fiskar och ja man skriver ofta om fina fiskar men här i Hökensås är de verkligen fina, vackra fiskar i otroligt bra kondition med det där naturliga utseendet. De är prickiga långt ut på fenorna, långa och slanka i perfekt kondition. En sak som är intressant och bra som Hökensås gör är att de matar sin fisk i odlingarna med foder baserat på insekter. De är verkligen ett steg i rätt riktning och framtidstänk. Jag skulle nästan vilja påstå att det är nödvändigt att göra det för att kunna rättfärdiga put and take fisket i framtiden. Det håller inte att fiska på fisk som äter nermald fisk från östersjön som de djävulska trålarna har rensat upp från vårt redan hårt sårade hav.

Vi har under dagen och kvällen ett fantastiskt bra fiske både med torrflugor och nymfer. Kvällen avnjuter vi med grillning och några kalla.
Nästa morgon, vår sista innan resan hemfärd. Vi velar lite om vart vi skall åka med satsar våra kort på att Abborragölen skall leverera igen. Vi kommer ned till sjön och det är inte alls samma aktivitet men nu har vi inte tid till att ändra våra planer. Dagen till ära så fyller Peter år och vi avnjuter oss en liten födelsedags-cigarr. Det dröjer inte länge innan Peter sedan lyckas kroka en liten men väldigt vacker regnbåge. Minsann inte fy skam att börja sin födelsedag med en regnbåge. Dessvärre händer inte mycket mer denna dagen, fisket är helt avslaget trots att fisken vakar en hel del. Fenomenet vi var med om kallas tydligen för ”Fishemans curse” detta är när de små insekterna caenis kläcker i massor. Fisken blir då extremt selektiv och svårflörtad, istället kalasar den på dessa små insekter.

Vi åker ned till shoppen, tar en kaffe och snacka lite skit med grabbarna där innan det är dags för hemfärd. Hökensås bjöd på fina fiskar, bra boende och helt okej väder. Tyvärr uteblev de stora kläckningarna men i år kom de tidigare än vad det brukar och det är inte mycket att göra åt. Stort tack till Hökensås sportfiske för en härlig fiskeupplevelse.

Stenbiten Jakt och fiske center

Stenbiten jakt och fiskecenter.
Sveriges nya storfiske vatten efter regnbåge och öring, ja kanske är det så. En sak är säker, här simmar det många och stora fiskar.

Jag och min radarpartner Peter fick nys om detta ställe och vart såklart nyfikna. Vi blev inbjudna till att åka ner till Skåne för att testfiska och göra ett reportage. Vi var som vanligt inte sena på att tacka ja till detta erbjudande, testa nya vatten är alltid lockande. Vi fick höra att det simmade stora fiskar här och mycket fisk men som vanligt är man på förhand lite skeptisk kan de verkligen vara så pass bra. Förhoppningar och förväntningar byggs alltid upp ändå inför sådana här besök och vi var riktigt taggade när vi styrde ner mot Skåne. När vi så småningom landar vid Stenbiten som ligger strax utanför Vinslöv och Kristanstad så har klockan hunnit bli en del. Tanken är att vi skall köra lite kvällsfiske för att sedan under morgondagen köra en heldag.

Örjan som driver Stenbiten jakt och fiskecenter möter upp oss och berättar för oss om sina dammar och sin resa till att starta upp detta företag. Efter jobbat som stenläggare i många år så fick han problem med ryggen som fick honom att tänka till och utveckla sin verksamhet hemma där han förutom dammarna också erbjuder jakt och hundträning.

Dammen som är stor som ca två fotbollsplaner har ett kristallklart vatten och det dröjer inte många sekunder innan vi kan se de första vaken. Det fullkomligen kokade i vattnet av vak och med våra polariserade glasögon så kunde man t om se flera stim med fiskar som cirkulerade i vattnet. Som vanligt så blir man som ett litet barn på Julafton när man ser detta och försöker rigga spöet så snabbt och noggrant vi kan. Eftersom vi vet att det går grov fisk här och det inte varit många som fiskat här tidigare så väljer vi en inte alltför tunn tafsspets trots att det är torrflugefiske som gäller. Något annat är inget alternativ när det vakar som det gör i dammen.

Valet är självklart, en danica imitation då det är ”primetime” för dessa stora insekter nu och det dröjer inte många sekunder innan flugan dras ned under ytan i ett fint vak. Jag märker snabbt att det är en bättre fisk. Den stånkar och svänger med huvudet, sådana där storfisk betenden. Till slut så ligger det en vansinnigt vacker öring i håven, säkert närmare 3 kg guld. Första kastet i Stenbiten och man drar på en sådan praktfisk, en riktig drömfisk. Medan jag har fightats med denna fisken så har Peter hunnit tappa en och landa en regnbåge. Galet fiske, vilken start.

Vi plockar massor med fisk på torrt och det fullkomligt kokar av vak. Peter är inne i ett riktigt ”flow” med sin variant av flugan Busen och jag vet inte hur många fiskar han landar på den flugan. Den fiskar så bra att det snart bara är tråd kvar på kroken, tur att han har fler för den levererar verkligen. Jag testar nu att dra på en lite tyngre fluga för att se om jag kan hitta någon av de större regnbågarna som skall simma här. En squirmy brukar göra susen och flugan hinner knappt landa innan det blir ett rejält påslag. Rullen skriker av all lina som bara flyger iväg från spolen och långt bort i dammen kan jag se en jättefisk som hoppar både en gång och två gånger. Fisken drar ut hela fluglinan och en bit på backingen och detta är defintivt en regnbåge av modell större. Den går in bland näckrosorna och det går inte att stoppa den. Det blir stumt och jag är övertygad om att jag tappat fisken. Efter några ryck och lirkande så börjar det snart att dunka till i spöet igen. Fisken är kvar och nu är det bara att pumpa in den. Peter kan håva in kvällens i särsklass största fisk och vi börjar fundera på om vi inte borde haft med våra gäddhåvar. En riktig torped ligger i håven och uppskattningsvis väger den runt 5-6 kg.

En gigant som får simma tillbaka efter några snabba foton. Majestätiskt simmar den ut igen på lite djupare vatten. Helt galet, efter några kalla öl och grillat så beger vi oss till vår stuga som är en välutrustad med dusch, tv, kök och flera sängplatser. Allt är fräscht och nytt och här bor man verkligen fint. Vi sammanfattar kvällen med ett ord – Magi. Magiskt fiske och ett helt galet torrflugefiske, totalt landar vi cirka 30-40 fiskar på bara några timmars fiske. En drömöring och ett riktigt monster till regnbåge, nu är vi riktigt spända och taggade inför morgondagens fiske.

Efter frukostmacka och kaffe så börjar vi rulla upp till vattnet igen som ligger någon kilometer från stugan. Solen strålar, nästan ingen vind alls och bra temperatur i vattnet. Det känns riktigt lovande för dagens fiske. Dagen till ära så skulle vi också testa ett nytt spö från Douglas, Douglas Upstream #3. Så vi riggade detta spöet med torrfluga och tänkte vi skulle plocka någon fisk lite snabbt. Men denna morgonen så visade det sig vara mer svårflörtade. Till slut efter flera missade hugg och någon tappad fisk får jag en som stannar kvar på kroken. Peters tur och han kan även han kroka en fisk relativt snabbt. Bra test för detta mjuka helaktionsspö som påminner om en gammalt hederligt splitcanespö.

Vi börjar sedan utforska dammen lite mer och vi fångar fisk i parti och minut, mestadels på nymf men många på torrt också. Det är helt galet egentligen hur mycket fisk vi fångar och det är så att man får nypa sig i armen för att inte se att man drömmer. Efter lunch så bestämmer vi oss för att lägga lite mer tid vid den bottre delen av dammen. Här är det som djupast och troligtvis kan det stå en hel del fisk här också. Det är lätt att man fastnar för länge på samma ställe och fiskar på när man får utdelning titt som tätt. Det vi inte visste när vi började vårt fiske här var att vi skulle ha vårt livs fiske.
Timmarna framöver är svåra att beskriva, det är glädje, hysteri, galenskap, adrenalin och helt underbart.
Man fiskar så pass mycket att man upplever många svåra dagar under årets alla fiskedagar. Dagar då fisken vägrar hugga och man nöter på i timmar oavsett väder men utan belöning. Man testar olika metoder, flugor och ideér men inget fungerar. Det är sådana dagar det är skönt att kunna tänka tillbaka på de timmarna vi hade här vid Stenbiten Jakt och Fiske center. Vi får fisk i nästan varje kast och det är inga småfiskar. Tvåkilos öringar, vackra som den finaste tavla, enorma regnbågar och nya PB:n. Jag får en regnbåge som är strax under 7 kg och Peter är precis över 7-kilos strecket. Totalt sett får vi 15 fiskar över 5 kg. 15 fiskar!!


Det är helt otroligt och jag vet inte om någon ens vart med om något liknande tidigare. Denna mängden fisk och dessutom i den storleken. Nej det är nästan overkligt vilket fiske vi har.

Flugorna som fungerade bäst för mig var pheasant tail, haröra, flicksländor och torrflugor, mestadels dagslända imitationer. Vattnet här är väldigt klart men fisken verkar inte särskilt tafs-skygg och det är att rekomendera en kraftigare tafsspets då det går väldigt grov fisk här, läs reglerna för vad som gäller.
För er som vill fiska här kontakta Örjan Martinsson – 0734-097001
Facebook

En helt fantastisk och oförglömlig dag är till ända och vi tackar Örjan för ett galet fiske som vi sent kommer glömma. Passa öven på att köpa lite vildsvinskorv när ni ändå är där, godaste korv jag ätit. På vägen hem saknar vi nästan ord över vad vi varit med om. Vi åkte hit för att göra reportage och hade egentligen inga förväntningar mer än att vi hoppades på lite fisk. Att vi sedan skulle landa över 150 fiskar , 15 st över 5 kg och två st nya PB:n, ja de hade vi inte räknat med. De vi konstaterade i bilen var väl att denna dagen blir svår att överträffa, Stenbiten Jakt och fiske center, vilket ställe.

Förbannelsen är bruten!

Den där havsöringen. Den har gäckat mig i många år.
Hur svårt skall det vara, men de säger ju att det går 1000 kast på varje havsöring. I min värld så ligger det mycket sanning i det. Jag har lagt ned många timmar längs kusten för att försöka lura en havsöring på fluga.
För att förtydliga har jag tagit havsöring både längs kusten och i å men då på spinn. Mitt mål har alltid varit att få en på fluga och längs kusten.

Jag har varit på Öland flertalet gånger som är känt för sitt havsöringsfiske men endast tappat fisk. I mina hemvatten mellan Kalmar och Karlskrona har jag lagt många timmar i jakten på havsöring. Förra året var jag riktigt nära men då tappade jag fisken pga en alldeles för liten håv. Ett misstag jag inte gör om då jag numera alltid bär en håv av modell större när jag fiskar längs kusten. Den fisken sved verkligen, en riktigt stor och grov havsöring så mer eller mindre var i håven. Jag kunde ”tailat” den istället men försökte få in den i håven men den fick inte plats och till slut gjorde den en rusning till med kort lina ute så tafsen small.

Så nära men ändå inte. Vissa tycker att man kan räkna den då jag ändå lyckades lura fisken, för det är väl ändå det som är syftet? Vilket fall som helst så blir det ändå inte riktigt lyckat förens man kunnat ta ett foto på fisken som visar att jag verkligen fick denna fisken. Utan ett foto så skulle jag lika gärna kunnat hittat på att jag fick denna fisken. Därför har jag svårt för att ”räkna” denna fisken.

Detta året hade jag gett mig tusan på att ta den där havsöringen från kusten (som så många andra år). Jag åkte över till Öland tidigt i våras men utan succe´. Jag har gjort två kortare pass på hemmaplan utan resultat. En annan höjdpunkt är näbbgäddefisket.
De smått halvgalna fiskarna brukar komma in här runt mitten av Maj, när rapsen blommar så kommer näbbgäddorna sägs det. Näbbgäddor är riktigt roliga att ta på fluga och bjuder ofta upp på en ordentlig dans.



Jag åkte ned för att testa fisket efter näbbgäddor för någon vecka sedan och till slut lyckades jag landa en fin näbbgädda. Men det blev bara en och det brukar betyda att antingen har de flesta redan varit inne eller så är man lite för tidig. Så jag bestämmer mig för att åka ned en kvällning en vecka senare. Jag har några ”hotspots” som jag fiskar av och det ena revet så hugger det men näbbgäddan gör ett luftsprång och är sedan fri igen. Jag fortsätter mig ut på revet och går ut till en stor sten som jag kravlar mig upp på.

Nu ser jag att det vakar, hinner tänka att där är de där ”koken” som brukar bli när näbbgäddorna är i farten. Flugan hinner knappt landa innan det smäller till i linänden. Ett rejält plums och linan far iväg från rullen och jag inser snart att detta omöjligtvis kan vara näbbgädda.
Det är en havsöring av modell större ser jag när fisken närmar sig mig, men den är och vänder flera gånger framför mig. Pulsen är hög, adrenalinet likaså. Endast en tanke far genom huvudet, du får inte tappa denna. Jag har håven redo, denna gången skall jag inte sumpa landningen pga en för dålig håv. Till slut så får jag den inom räckhåll och kan håva in en helt fantastisk havsöring. Jag är lyrisk, ödmjuk och en oerhörd lättnad känner jag över att se denna fantastiska fisk ligga i håven. Jag tar mig in mot grundare vatten, självklart är man ensam ute när man fångar en sådan här fisk. Som tur är har jag med mig mitt lilla stativ som jag riggar upp medan fisken ligger och vilar sig i håven. En snabb mätning visar att fisken är 71 cm, uppskattningsvis runt 3-4 kg. Mäktig känsla att se den fisken simma tillbaka ut i havet igen. Egentligen är jag mer än nöjd med dagen men det är fortfarande rätt ljust ute så jag tar några kast till och det sjuka är att i kastet efter jag släppt tillbaka öringen så smäller det på igen. Denna gång så tappar jag den ganska snabbt men även detta en havsöring. Det verkar vara ett större stim grov havsöring som kommit in nu på kvällen för att käka. Man ser att det sprätter småfisk bland tången och en stor plog kommer efter. Ett häftigt skådespel och efter ett par kast till utan resultat så avslutar jag mitt fiske för dagen.

Min första havsöring på fluga längs kusten blev helt klart en minnesvärd fångst, när man anar det som minst så smäller det på en sådan jättefisk, magiskt.

Premiärfiske – Alsterån – Strömmande fiske

Så var det äntligen dags för fiske igen i strömmande vatten. Alsterån som jag skrivit spaltmeter om genom åren. Det är som bekant ett kärt vatten för mig, Smålands egna lilla fjällen. De sista två åren har jag inte varit och besökt ån lika frekvent som tidigare. Det har varit mycket annat som kommit i vägen. Efter jag nyligen skrev en artikel för MagazineFishEco om Alsterån så var suget extra stort att återvända till skogarna ovanför Nybro.


På plats för premiären så möts jag av snöiga vägar och en kall natt gör att förväntningarna på att fånga fisk var rätt låga. Vid järnladan möts man av bekanta ansikten i form av Eva-Lena och Johan som har hand om Strömfiske Alsterån och driver Vidinge gård. Jag stötte också ihop med min gode vän Jonas och Jonathan.

Båda duktiga flugfiskare så vi slog följe och drog oss nedåt mot zon 2-3 som är lite av ett favoritområde. Det är ordentligt med vatten i ån, tror knappt jag sett så mycket vatten i ån tidigare. Det gör att de vanliga ståndplatserna kanske inte är lika säkra kort som vanligtvis och det kalla vattnet gör det inte enklare.

Jag fiskar mig nedströms med nymf men känner ingenting alls, fiskar av flera bra spots men utan resultat. Lite längre nedströms möter vi upp varandra och Jonas har också haft det tufft men Jonathan har lyckats lura upp en öring på en klassisk montana. Jag byter taktik och börja fiska med en vit streamer och kasta lite snett uppströms och låter flugan driva med strömmen för att sedan strippa hem flugan sista biten. Detta ger snart resultat och jag kan snart landa en riktigt fin öring.

Härlig känsla att landa årets första öring och den är en sådan vacker guldfärgad öring som simmat i ån ett bra tag. Det börjar närma sig lunch och vi tar en liten paus och snackar fiske och vindkraftverk. Det är härligt med likasinnade människor som man kan hänga med och vi kan konstatera att det är fint att säsongen är igång på allvar, att solen äntligen har tittat fram, det är iskallt i vattnet och nu är det slutsnackat. Vi ger oss ut igen och ganska snabbt få jag på en fisk som står precis där man tänker att det bör stå fisk. Jag fiskade mig nedströms och lät flugan svepa med nedströms och strax innan nacken hugger det. Här kan jag landa två öringar på ganska kort tid, dessa lite mindre och nysatta fiskar men lika kul är det ändå.

Tre fiskar upp för dagen för min del får jag ändå anse som en lyckad premiär. Fisket kan vara svårt här ibland och med detta höga vattenflöde och kyliga vatten så är jag mer än nöjd. Framförallt är jag nöjd över att säsongen är igång och att vara på plats vid denna pärla som Alsterån är. Smålands egna lilla fjällen.

För mer info om Alsterån kolla in här —-> Strömfiske AlsterånD

Det blev också en liten video från dagen, kolla in den här och prenumerera gärna på kanalen.

Fiskesäsongen närmar sig

Vintern har haft ett fast grepp om våra vatten här i söder. Isen har legat och det har varit frustrerande att vänta på isen särskilt då gädd och abborre säsongen är så kort här nu för tiden. Fiskeförbudet efter gädda och abborre infaller redan den första mars och pågår ända fram till 1 juni. Så nu vill man bara ut och fiska dessa predatorer som står mig så varmt om hjärtat. Vanligtvis brukar det inte bli så pass kallt att det fryser längs kusten här men detta året har det varit knepigt. Men jag har hittat några luckor när det varit isfritt och då har det blivit både gädda och abborre.

Min radarpartner Peter och jag har haft svårt att hitta tid för fiske, scheman som krockat och när vi väl hittat en lucka så har isen legat. Men nu i helgen som var så åkte vi ut på en premiärtur i Peters nya båt. En liten fin aliminiumbåt perfekt för två personer, en riktig gäddracer. Det blåste ordentligt denna dag i byarna och man gjorde det verkligen inte lätt för sig när man stod och svingade stora gäddflugor i 20/ms. Men ingen minns en fegis eller hur. Vi kämpade på och det gav belöning. Peters första fisk i båten blev en praktfisk på 87 cm och ca 6 kg. Lite kaos blev det i båten när håven skulle fram och vi inte riktigt visste våra platser i båten ännu. Dessutom gick Peters spötopp av men det gick ändå vägen och denna otroligt feta gäddan kunde landas, härligt. Vi lyckades landa ett par till och tappa några också men det blev en lyckad premiärtur i nya båten.

Jag har också varit med abborrekungen Eric ett par gånger och ena gången satte isen stopp för oss men första rundan var en succé i det kalla vädret. Framförallt så funkade mina flugor bra och min nya fluga som är bunden likt en mask med en foambit längst ut som gör att den ”svävar” i vattnet gav mig en kanonfisk på ca 1.6 kg. Flugan kan med fördel fiskas väldigt långsamt och det var det vinnande konceptet denna dagen. Jag lyckades även landa en mindre gädda som gav en bra fight med dessa lite lättare prylarna. Men till slut så kom det en större en gädda som tog min fluga och tafs då jag oftast inte fiskar med wire då jag fiskar abborre. Vi fick flera fina fiskar under dagen och det kommer skrivas mer om fisket denna dagen framöver.

I övrigt är det mycket på gång nu. Sista dagarna har gått till att korrekturläsa artiklar inför kommande nummer av Magazine FishEco.

Det kommer bli ett kanonnummer med ett väldigt brett utbud av artiklar. Sedan väntar Eriksberg om två veckor, Peter och jag skall tillbaka med våra flugor och se om vi kan hitta de riktigt stora madammerna. Efter det så är det dags för Sportfiskemässan, äntligen! Efter några års frånvaro pga Covid så är mässan äntligen tillbaka. Vi kommer finnas där på plats de flesta dagarna. Så är ni sugna på att snacka lite med oss så bara gör det.

I övrigt rullar mitt ”nya” liv på bra. Många omställningar och rutiner som man har börjat hitta in i nu och det känns riktigt bra på många plan. Förhoppningsvis blir 2023 ett fint år med många fina dagar där det skapas fiskemagi.

Innan jag hade skrivit klart detta inlägget så hann jag med en runda till. Sista borrepasset innan förbudet. Jag jagade abborrar i vanlig ordning med min gode vän Eric men abborrarna var inte i stöten men som tur var fanns gäddgrejerna med då de var betydligt mer huggvilliga. Många grönprickiga blev det med en fantastisk toppfisk på över metern.

Flugfiske i Eriksberg

Gäddfiske i Eriksberg, Gäddflugfiske i Eriksberg.
Sug på den karamellen. Eriksberg är ett ställe som jag länge har drömt om att få fiska i. Nu var det äntligen dags. Jag tillsammans med min radarpartner och numera fiskekollega hade fått chansen att komma dit för ett reportage med fokus på gäddflugfiske. Gädda i Eriksberg har nog de flesta sportfiskare hört talas om och det blev ju vida känt efter Trummans fantastiska film härifrån för många år sedan. Men att fiska med fluga här har vi inte hört talas om tidigare kanske är vi rentav de första som blöter sina flugor här.

Vi styr min Nissan Quashcai mot Blekinge för att möta upp vår guide för det här äventyret, Olle Lidesjö. En legend inom sportfiskebranschen och fisket i Eriksberg. När de stora skyltarna för Eriksberg börjar dyka upp längs med vägkanten känner man det där ”pirret” i magen. Det är något alldeles speciellt med denna fisketuren och vi är som barn på Julafton.


Väl framme så öppnar grindarna till parken upp sig och vi rullar långsamt in på detta häftiga område. Jurassic park känslan är påtaglig men istället för dinosaurier så ser vi snart både vildsvin och hjortar som springer på de öppna fälten längs med vägen.

Det är med lätta steg vi stiger in på området och inne i matsalen väntar Olle på oss. Vi vill ju såklart utnyttja vår fisketid så mycket som möjligt så vi tar följe efter Olles bil och rullar ned mot båtplatsen direkt. Det är en biltur på ca 10 minuter men den blir aldrig långtråkig då det hela tiden finns djur att titta på längs vägen.

Vi skall fiska från Olles båt en Mako 18 LTS, suverän båt med gott om utrymme. Det är en fantastisk höstmorgon och det är lite lätt mulet men ingen vind alls. Inte optimalt gäddfiskeväder men hela området och bottnen som man ser väl i det klara vattnet bokstavligen andas gädda. Perfekta bottnar för gäddan att lura i.
Vi fiskar med flytlinor och vanlig tafs då djupet vi fiskar på är ca 2-3 meter så här behövs inga sjunklinor. Det är skönt det för dessa djupen är vi vana vid från våra hemmavatten.

Peter som från jag tidigt lärde känna som ”Gäddkungen” fiskar i vanlig ordning med sina små flashflugor och det är också han som tar den första fisken tidigt. Ingen bjässe men skönt med fisk i båten. Sedan under en timme eller två så är det en riktig huggperiod. Peter krossar mig i antal gäddor och fånga massor med fisk medan jag mest tappar fisk. När Peter krokat av sin femte gädda så lyckas jag äntligen landa min första. Men vilket fiske. Det är inga jättefiskar men kul att se att gäddorna gillar våra flugor.

Vi åker runt en del och fiskar av några av Olles ”hotspots” och ännu en gång hela området verkligen andas gädda. Det känns som det kan stå gäddor överallt egentligen och förmodligen gör det de också. Jag lyckas snygga till siffrorna under dagen och tror jag landar på 6-7 st gäddor och Peter på 8-9 st min största för dagen är en helt magiskt vacker fisk på 88 cm.

Något som vi båda reagerade på är styrkan hos gäddorna här. Även om medellängden på fiskarna vi fångade under dagen var på runt 75 cm så var de brutalt starka och bjöd på flera rusningar så det skrek om rullarna. Vanligtvis så brukar de mest ”stångas” lite och göra någon enstaka rusning här hemma men gäddorna i Eriksberg de är verkligen pigga och starka.

Eftersom det började skymma så bestämde vi oss för att avsluta fisket framåt 17-tiden då vi bokat fiske under morgondagen också. Men kvällen var fortfarande ung och det nalkades både en 5-rätters och spa för våran del.
Eriksberg är ett ställe med det där lilla extra och maten vi bjöds på var verkligen fantastisk. Nu är jag inte van vid att äta på finare resturanger men oj vilken smakupplevelse. Personalen presenterade varje rätt professionellt och till maten var det självklart god dryck också.

Efter maten kunde vi hoppa i en 40 graders varm bubbelpool med varsin bira (japp en Eriksberg såklart) och verkligen njuta av nuet. Det är något man gör alltför sällan.
Efter badet så avslutade vi kvällen med några rundor biljard för att sedan vara utvilade inför morgonens fiske.

När klockan ringer nästa morgon är Peter redan uppe och igång, jag är lite tröttare på morgonen men nalkas det fiske så tar man sig ändå upp lätt. Vi avnjuter först en stadig och god frukost som även dem smakar fantastiskt. Rikligt utbud och självklart mycket närproducerat.

Dag två och nu är vi ute på sjön igen. Det är sol och helt bleke denna dagen och inte alls optimalt gäddväder. Enligt Olle så spelar det inte så stor roll att solen lyser men ingen vind är sällan positivt. Första timmarna är det segt inte ett pet, förens jag äntligen får en följare som tar fluga men jag bommar mothugget. Sådana fiskar svider extra mycket när det är trögt fiske då chanserna man får inte är många.

Eftersom vinden lyser med sin frånvaro så bestämmer vi oss för att fiska på ”djupet”. Vi driver över stort flak med djup på ca 4 meter. Jag få ett sådant riktigt slackhugg, det kändes direkt att det var en bättre fisk. Ännu ett missat hugg och det svider extra mycket dagar när man vet att ett sådant hugg kan betyda riktigt stor gädda, särskilt här på Eriksberg.

Men snart gör Peter själ för namnet ”Gäddkungen” och kan landa dagens första fisk, en fin fisk på ca 75 cm. Vi får verkligen kämpa för fiskarna denna dagen, vi får ett par ströfiskar och vi missar båda två självklart det lite bättre huggen. Vi ger oss in i på grundare vatten strax innan lunch och här har vi lite rally. Även om det inte är några stora bitar så är det skönt att känna att man gör rätt. Lunchen avnjuts sedan här inne i viken i form av en fantastisk svampsoppa.

Vi har nu tagit oss tillbaka till ”hemmaviken” där vi hade så bra fiske igår och redan i mitt första kast så ser jag en fin gädda som gör utfall mot min fluga men även denna gång missar jag hugget. Jag hinner knappt gräma mig över denna fisken innan Peter står med spöböj. Nu jäklar är det riktigt bra båge på spöet och vi förstår direkt att detta är en bättre fisk. Urstarka som de är gäddorna här i Eriksberg så bjuder även denna på flera rusningar och Olle får faktiskt ankra båten för att hålla oss på plats. En magnifik fisk på exakt 100 cm och 6.5 kg ligger i håven. De var dessa vi kom hit för och vi är lika glada båda två över denna magiska fisk.

Efter detta så får vi massor med fisk i ”hemmaviken” inga stora men vi snyggar till antalet för dagen rejält och totalt landar vi på runt 25-30 fiskar under dessa två dagarna.
Eriksberg är verkligen speciellt och ett fantastiskt ställe både att fiska på men även att vara på. Jag hade höga förväntningar innan resan och de besannades verkligen. Tyvärr var de riktigt stora fiskarna inte i stöten eller så var vi eller åtminstone jag inte riktigt med och satte mothuggen när ”rätt” fisk högg. I vilket fall som helst så är jag helnöjd med vår vistelse här och längtar redan tillbaka. Vinterfiske här med fluga kan ju inte bli annat än succé.

Olles guidning kan man bara beskriva som fantastisk. En sådan härlig, jordnära människa. Lätt att prata med, kunnig och generös. Han kan verkligen sitt Eriksberg och är verkligen intressant att lyssna på. Maten som det bjöds på under fisket var bland det godaste jag ätit och då var det ändå soppa som aldrig varit någon favorit hos mig tidigare. Pumpasoppa och Svampsoppa med bröd och torkat kött från Eriksberg såklart, magiskt.

Berget Sportfiske – Jakten efter RIKTIGT stor regnbåge.

Då var vi tillbaka utanför Eksjö i de djupa Småländska skogarna.
Här på Berget Sportfiske simmar förmodligen Sveriges största regnbågar. Även om jag sällan jagar pb:n och så stor fisk som möjligt så kan jag inte ljuga, visst kittlas det lite extra av bara tanken att här finns det regnbågar på över 10 kg.

Berget Sportfiske är en fantastiskt fin anläggning med sina 7 dammar så är det gott om plats att fiska på även för större sällskap. Vill man bara gå och njuta lite för sig själv så är det inga problem. Fisk verkar det stå överallt men bara för att det är gott om fisk så finns ändå utmaningen där med svårflörtade regnbågar. Men när de väl kliver på, ja då vet man att det kan vara just en av de där monsterfiskarna. Jag tror det var i tidningen Svenskt Sportfiske som jag läste om förra årets största fiskar och när det gäller regnbåge så var 9 av de 10 största fångade här på Berget. Så man kan utan att överdriva kalla detta för ett riktigt storfiske vatten.

Vi var här i slutet av Maj månad första gången detta året och då var det svårfiskat. Visst lurade vi upp ett par stycken men vi hade inte flytet med oss och värmen som var då gjorde det inte lättare. Nu var vi åter tillbaka, lika taggade och laddade som vanligt. Peter och jag har blivit ett radarpar under de senaste åren och vi fortsätter skriva vår fiskehistoria tillsammans. Det är med stor glädje som jag delar detta med honom, en fantastisk vän och sportfiskare. Vi är här för att göra ett reportage som ni senare kommer kunna läsa i MagazineFishEco. Självklart är alla kameror med något som blivit en lika stor del av hobbyn är fotandet och filmandet, inom kort så finns resultatet att beskåda på vår Youtube-kanal ”Every Fish Counts”.

Nu har det hunnit bli September och vi går snart över till Oktober månad. Temperaturen i vattnet är runt 11-12 grader och i luften runt 8-9 grader när vi anländer på eftermiddagen. Men det känns hett, fisket alltså i luften är det rått och kyligt. Vi är revanschsugna och förutsättningarna känns riktigt bra. Hemma hos oss i sydöstra Småland har det regnat kopiöst mycket sista dagarna. De två dagarna innan vår avförd till Berget fick vi nästan 80 mm regn. Vi tänkte att regnet säkerligen skulle ha en positiv effekt på fisket särskilt då vi under vår vistelse skulle ha uppehåll. När vi anländer får vi dock höra att fisket har varit lite trögt sista veckorna och något regn har de inte fått alls. Vi kommer ned på jorden igen och försöker sänka förväntningarna något, efter en trevlig pratstund med Lena som tar emot besökarna här och ägaren Ola så börjar vi tackla upp.

Det mörknar tidigare nu och vi har inte mycket fisketid denna kvällen så vi gör endast i ordning det allra viktigaste. När vi skall lägga ut våra första kast slänger vi ett öga på varandra och vi tänker nog båda att det dröjer inte länge innan någon av oss står med spöböj.

Men huggen uteblir och den där osäkerheten börjar komma krypande, man rotar runt i askarna och trots att de är fyllda till bristningsgränsen hittar man inget man riktigt tror på. Är det något jag lärt mig genom åren så är det kanske viktigaste när du fiskar just tro. Tro på det du gör, tro på hur du fiskar och framförallt tro på flugan du fiskar med.

Jag minns något som Ola sa, fiska längs kanterna. Jag knyter på en liten för resan nybunden nymf. Rätt enkel egentligen, storlek 14, flashkropp, stjärt av fiber från fasan och en liten orange krage som hotspot. Jag lägger ett kast längs med strandlinjen och nästan direkt kommer det en följare. I nästa kast i själva ”droppet” så sitter den. En stridig regnbåge på dryga 3 kg kan landas med hjälp av Peter som håvar. Första för denna resan och som vanligt alltid förlösande att pricka av den första fisken.

Kvällen kommer snabbt och vi avslutar dagens fiske kort efter min fina båge,det blev inga fler denna kvällen, Peter tappade en fin som gick fast i näckroserna men imorgon är det en ny dag. Vi tänder istället upp en brasa i den trevliga grillstugan. Vi äter gott, dricker en pilsner eller två och pratar såklart taktik inför morgondagen. Flugval, filmvinklar och andra viktiga saker i livet.

Vi är uppe tidigt och dimman ligger tät ovanför vattenytan, det är sådär lite trolskt och magiskt när vi närmar oss fiskevattnet. Morgonen börjar dock så som vi avslutade kvällen innan, trögt. Efter frukost beger vi oss ned till en av de större dammarna, Peter som kikat mycket på Youtube inför resan knyter på en liten blå streamer som ett gäng danskar som varit här tidigare haft bra fiske med. I andra kastet hör jag Peter vråla och jag ser tunga gung i hans flugspö. En rejäl bit har tagit hans fluga, jag skymtar den i vattnet och den ser enorm ut. Peter försöker styra undan den från näckroserna men det går inte att styra en sådan här stor fisk. Den går in i näckroserna och jag är övertygad om att denna fisken är förlorad. Men plötsligt börjar det röra på sig igen och på något sätt så sitter fisken fortfarande kvar. Jag hoppar i (med vadare) för att håva och snart så ligger denna besten i håven. Vi är lyriska och det är en kanonfisk med riktigt fina fenor och otroligt bred om ryggen. Vågen landar på 5.5 kg, en riktig drömfisk.

Jag byter taktik, frestad att testa en blå streamer även jag men jag ser flera fiskar stå väldigt nära land. Jag knyter på en liten pheasant tail nymf och droppar dem framför fiskarna. Nästan tjecknymffiske då jag smyger mig så nära fisken så möjligt och kastar ut flugan precis framför dem. Flera stycken kan landas på detta viset och snart så har även Peter gått över till nymf. Vi drar flera fina fiskar på detta viset. Jag följer en större fisk och kastar efter den men den är inte intresserad av min nymf.

Jag testar en större flickslända och nu visar fisken intresse och följer först sakta för att sedan kasta sig över flugan. Fisken är riktigt stridbar och jag får syna backingen två gånger innan den börjar närma sig land. Peter är på plats och hjälper mig håva in denna enorma bågen. Ännu en drömfisk ligger i håven och denna landar på 5.8 kg, en riktig ”tank”. Enormt bred över ryggen och en otroligt vacker fisk. Det är imponerande hur Berget kan producera så många stora fiskar som är så pass fina i fenorna.

Vår andra resa till Berget kan man summera till en succé, det började lite trevande men vi gjorde en snygg avslutning med flera fina fiskar landande och två riktiga toppfiskar. För ett längre reportage från vårt fiske här håll utkik i Magazine FishEco. För filmen från vårt fiske här se till att prenumerera på Every Fish Counts på Youtube så får ni en notis om när filmen finns ute.

Vi tackar Berget Sportfiske för denna gång och på återseende.

Vill ni fiska i Berget så kolla deras FB-sida, maila till info@bergetssportfiske.se eller ring dem på 072-326 25 50

Röding i Skåne – Brännvinsdammarna

Tillbaka i Skåne-land. Tillbaka för att se hur rödingarna har det i Brännvinsdammarna med sitt kalla källflöde. De har gått över ett halvår sedan vi var här senast och nu är vi tillbaka en helt annan årstid med helt andra förutsättningar.

Dammarna har ett kristallklart och kallt vatten från ett åttatal tjälsprång. Tjälsprångsvattnet håller 8 gr året om. Tack vare detta finns möjligheten att fiska röding i Skåne. De låter helt otroligt egentligen, röding i Skåne. De är något som vi här i söder tidigare bara kunde nå genom att ta oss massor med mil uppåt landet.

Förra året var vi här och jag lyckades landa min första röding. De var en häftig känsla och skönt att äntligen kunna ”bocka” av den från listan. Vi blev dock så förtjusta i dessa dammarna i som ligger så vackert inbäddat bland de stora bokträden, så vi bestämde oss tidigt för att göra ett återbesök.

Nu är det sommar och vi är återigen i Skåne hos de fantastiska Victor och Peter som driver Brännvinsdammarna. Det skall bli väldigt intressant och se hur rödingarna har klarat sig sen vi var här senast. De första vi möts av vid vattnet är en dansk sportfiskare som direkt känner igen oss från vår Youtube-kanal ”Every Fish Counts”. Han berättar att han är här enbart för att han kikat på vår video från vårt senaste fiske här. Riktigt roligt att höra och lite märkligt att höra att vi inspirerat en att åka hela vägen från Danmark hit efter sett vår film. Verkligen roligt med den responsen.

Vid en lite bro över till andra sidan dammen ser vi flera fiskar röra sig så vi smyger bort och kan se att det står ett jättestim med röding där. Säkert 20 st som står i den lilla strömmen som blir där. Vi gör en hel del försök på att få dem att ta våra nymfer men de visar sig inte vara lättlurade. De ignorerar helt våra flugor och till slut bestämmer vi oss för att testa lyckan i den övre dammen.

Där dröjer det inte länge innan Peter står med spöböj och ja det är en röding. Jag fumlar lite med landningen men lyckas till slut får fisken i håven. Peter är euforisk och man kan verkligen ta på hans lycka. Fantastiskt att se och vara med att dela denna äkta fiskeglädjen. Det är hans första röding på hemmaplan (Sverige), han har haft glädjen att drilla röding på Island tidigare.

Fiskarna här är inte lätta och det är som jag skrivit om tidigare inte helt lätt med put and take fiske som många tror. Visst att fiska på nysatt fisk är relativt enkelt, de hugger gärna på en stor färgglad marabou-fluga. Dessa fiskarna har dock gått här länge vilket både märks och syns på dem. De är i fantastisk kondition, med hela fina fenor. De låter sig inte luras lätt, jag kämpade länge under dagen innan jag till slut landade min första röding för dagen. Melodin var små nymfer i storlek 14-16 och tafsspetsen jag körde med till slut var 0.11. Eftersom vattnet är så klart så är det mestadels sightfiske vi kör och man ser hur fisken reagerar när flugan studsar förbi fisken. Frustrerande kan det vara men riktigt häftigt när man ser fisken stiga och ta din fluga.

Vi har en kanondag i Skåne återigen och det är verkligen ett speciellt ställe som Victor och Peter har här. Vi fick kämpa ordentligt denna dagen men vi lyckades lura flera rödingar och Peter tog ”catch of the day” som faktiskt var en regnbåge. En av de vackraste regnbågarna jag sett, en helt fantastisk fisk som är sådär prickig som man vill att de ska vara. Vi brukar ofta prata om den där perfekta regnbågen och ja denna är inte långt ifrån.

För ett längre reportage om vårt fiske här så håll koll på MagazineFishEco framöver och tills dess så kan ni kika på vår film på Every Fish Counts Youtube-kanal. När ni ändå är där, ge oss gärna en tumme och följ kanalen.

Sommarfiske i Norrbyströmmen

Det är snart mitten av Augusti, solen steker och det måste vara närmare 30 grader denna dagen. Jag och min fiskebroder Peter hade bestämt oss för att göra en liten ”roadtrip” denna sommaren. Tanken och förhoppningen var att komma ut lite norröver men tiden räcker inte riktigt till alla gånger då det kräver minst en vecka för en sådan resa.
Vad gör vi då tänkte vi.
Vi kollade runt och googlade, letade strömmande vatten med öring. Vi kollade möjligheten att åka till Danmark men även där krävs det många mil om man vill fiska harr i strömmarna på Jylland. Sedan kom jag på det. Norrbyströmmen, efter ett samtal med bästa Manni så bokade vi in lite fiske i Borensberg och i det ginklara vattnet som rinner genom Norrbyströmmen. Jag har varit här ett par gånger tidigare men för Peter skulle det bli första gången.

Taggade till tusen och bilen packad till bristningsgränsen som vanligt när vi skall iväg någonstans. Efter ett par timmar rullar vi in i vackra Borensberg där Motala ström och Göta kanal rinner igenom. Det känns som en riktig idyll så här på sommarhalvåret. Vi gör ett första stopp här för att köpa med oss pizza, sedan är det bara 5 minuter innan vi når Norrbyströmmen. Vi äter våra pizzor och knäpper upp varsin öl på verandan vid stugan som bokstavligen ligger ute i vattnet. Här kan vi sitta, varva ner, kolla efter vak och bara njuta i goda vänners sällskap. Det är livsglädje det.

Mätta och nöjda börja vi vandra nedströms och i det klara vattnet ser vi flera regnbågar som vaggar majestätiskt i strömmarna. Dessa regnbågar har gått här länge och de är vana vid flugor av alla dess slag. De är i absolut toppkondition och vi som ofta brukar tjata om att vi jagar den perfekta regnbågen, här i Norrbyströmmen kan de mycket väl simma.

De låter sig inte luras allt för enkelt och det gäller att vara påhittig och gräva djupt i askarna. Regnbågsfiske som är så enkelt brukar man ofta få höra men jag anser nog att regnbågsfiske kan vara riktigt tufft många gånger. Visst att fiska på nysatt fisk är ofta tacksamt och de hugger på det mesta som man serverar dem likt en hungrig gädda. Men dessa fiskarna som gått i vattnet en längre tid och börjat äta av de strömmarna tar med sig de är inte helt lätta. De ställer flugfiskaren på prov och när du väl fått dem att hugga så bjuder de på en rejäl dans. Så ni som tycker regnbågsfiske är så enkelt och ingen utmaning. Testa att fiska efter regnbåge som blivit förvildad likt dem här i Norrbyströmmen eller Brännvinsdammarna. Man får kämpa för dem men belöningen när dessa prickiga fiskarna ligger i håven är magisk.

Det är fruktansvärt varmt just nu och att fiska efter dessa regnbågarna som redan innan värmen kan vara kinkiga, ja det är inte lätt. De kan ofta bli frustrerande när man ser fisken hela tiden men de ratar dina flugor. När fisken väl tar en av dina flugor. Man ser hela hugget och lyckas behålla lugnet för att sätta kroken vid rätt tillfälle, det är riktigt häftigt. Min första fisk för dagen är just en sådan upplevelse. Jag står precis vid utloppet till en mindre pool och i poolen kan jag se flera fiskar simma. Jag gör några försök på dem men de vill inte ha det jag serverar dem. Då ser jag en fisk som står högt upp i strömmen innan poolen. Den står där alldeles ensam bakom en sten som skyddar den från de mest strida strömmarna. Jag prickkastar mot den med mitt nymfspö och nymfen landar perfekt. En pheasant tail variant i storlek 16 far förbi snabbt i strömmen och jag ser fisken kastar sig mot den och jag sätter mothugget perfekt. Fisken far omkring som en galning i poolen och jag ropar på Peter som kommer springandes med håven. Det är inte lätt att landa den här så jag få försöka ta den upp i strömmen igen längs kanten där det rinner lite långsammare. Jag släpper efter och fisken glider ned i håven. Yes! Första fisken och det är ju en sådan typisk regnbåge från Norrbyströmmen. Perfekt kondition, hela fina fenor och alldeles full med prickar. Efter några snabba bilder får den simma tillbaka.

I poolen innan den lite mer ”vilda” sträckan lyckas Peter kroka på sin första regnbåge i Norrbyströmmen. På torrfluga och lyckan är total när fisken ligger i håven, vi delar glädjen åt varandras fångster och fotar flitigt oavsett vem som fått fisken. Vi kravlar längs marken, blöter ned oss och gör det där lilla extra för att få till den där perfekta bilden som sticker ut. Det har liksom blivit en naturlig del i vårt fiske och något som jag verkligen uppskattar.

Kvällsfisket som vi hade höga förhoppningar om infrias till viss del, Peter som är i sitt livs torrflugefiske form drar flera fiskar medan jag mest tappar fisk. Jag vet inte hur många tappade, missade hugg och tafsbrott som jag råkar ut för denna dag men många är det.

Nästa dag har vi några timmars fiske innan vi skall bege oss vidare. Vi är uppe tidigt för att utnyttja tiden maximalt. Frukosten intas med bästa utsikten över vattnet. Efter gårdagens erfarenheter så är slutsatsen att riktigt tunn tafsspets och små flugor är ett måste. Jag fiskar med 0.11 mm som tafsspets och flugor i storlek 16-18.

Storleken har betydelse.
Dessa tre ord kan ha en helt annan innebörd som säkert många vet. Även i flugfiske världen kan man använda dessa ord. Denna dagen fick jag verkligen lära mig att gå ned ordentligt i storlek på flugorna kan vara skillanden på succé och flopp.

Det vakar på mycket i mittenpoolen och till en början får vi dem inte att ta våra flugor. Men jag testa att gå ned till en liten svart fluga i storlek 18. Smack säger det i första kastet men jag missar den. Ut igen och flugan sugs ned i ett sådant där perfekt och försiktigt vak. Denna gången sitter mothugget och jag kan landa en vansinnigt vacker regnbåge. Jag fortsätter att fånga fisk, missa hugg och tappa dem. Jag har ett fantastiskt fiske och även Peter få dem till att hugga när han testar de mindre flugorna.

Precis efter en liten fors ned till poolen står det ett par riktigt fina regnbågar och väntar i djuphålan där på maten som kommer med strömmen. Jag testar alla möjliga flugor både nymf och torrfluga men de kikar lite på dem ibland men tar inte. Då rotar jag i askarna och letar upp den minsta flugan jag kan hitta i asken. En liten svart myra, bara bindtråd, uv-lim och en liten cdc vinge. Storleken på flugan är #20 man kan knappt tro att fisken skall se denna lilla flugan i den snabba strömmen. Jag lägger ett kast uppströms och flugan som knappt flyter glider med strömmen. Den glider ut mot kanten och jag kan då se en av de stora regnbågarna lämnar sin position på djupet och den går upp och tar min fluga. Så häftigt att se hela det händelseförloppet. Mothugget sitter och det är en nervös drillning med den tunna tafsspetsen och lilla flugan. Men Peter kan lugnt och fint håva in den och lyckan är total. Den absolut största och vackraste fisken för resan, alltid svårt med vikten då vi oftast anser det onödigt att väga. Men skulle jag gissa så 2.5-3 kg i absolut toppkondition, de blir nog knappt vackra än såhär åtminstone inte i Sverige.

Flugan sitter perfekt i överkäken och vi förevigar fisken på några fina bilder innan den får återvända till sin djuphåla nedanför strömmen. Detta var en perfekt avslutning på vår vistelse här i Norrbyströmmen.

Denna sommaren har fart förbi med en väldig fart och det är inte långt kvar innan vi går in i en riktig höjdpunkt, nämligen höstfisket.

För mer info om Norrbyströmmen följ länken här

Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter. 

Innan Motala Ström byggdes ut fanns lax, öring och harr vid forsarna i Nääs. Forsarna är borta sedan länge. Nu finns här Borensbergs kraftstation och från dammen tas vattnet, 0,5 kubikmeter per sekund, till Norrbyströmmen. Vi har mest regnbåge och mindre andel öring och på höstarna sätter vi röding när vi får tag på det. All fisk kommer från Källefall och kvalitet går före vikt. Vid den översta poolen ligger ”lodgen” för vila och övernattning. Fisket upplåts huvudsakligen som hyrfiske för upp till 10 gäster. Verksamheten bedrivs i samarbete med Tekniska Verken i Linköping som äger kraftverket. 

Det var vid forsarna vid Nääs vaggan stod för den östgötska industrialismen. Det var här man byggde sina hammarsmedjor, kvarnar och sågverk. Allt drevs med kraften från forsen i Motala Ström. Den kanske mest namnkunnige kvarnägaren var Axel von Fersen, vars kvarn från 1774 ännu står kvar på Nääs och som idag inrymmer Borensbergs Hembygdsmuseum. För hundra år sedan började man producera elektrisk kraft och man byggde på Nääs den första kraftstationen i Motala Ström.

Utrustning som jag anser är lämplig här är ett flugspö i klass 4-6, flytlina och långa tafsar. Tafsspetsen från 0.20-0.13 är det riktigt kinkiga så kan de löna sig att gå ned i tafsspets. Tänk dock på att risken att tafsen går av öka markant med dessa tunna tafsspetsar, så kolla tafsen ofta så den inte råkat ut för någon skada från gren, sten eller liknande.
Flugor som är gångbara är naturliga nymfer likt phesant tail, haröra eller små påfågelnymfer. Torrfluga är ofta tacksamt också och under augusti som vi var här så funkade små nattsländor, myror och små svarta dagsländor. De flesta flugorna på krokstorlek 16 – 20.