Yxi kaksi kolme, Åland

Åland – mellan stormbyar, bastuvärme och grov gädda

Yxi, kaksi, kolme, eiisa peitää.
Ungefär där tar mina kunskaper i finska slut. Det är lite märkligt egentligen, med tanke på att jag är runt tjugo procent finsk – gammelmormor var från Finland. Ändå är det inte finskan som ekar i öronen när vi rullar av färjan, utan svenska. Skyltarna är på svenska, människorna pratar svenska och känslan är… Sverige. Samtidigt betalar vi med euro och befinner oss officiellt i Finland. Jag talar förstås om Åland.

Åland är ett mycket speciellt ställe. Det är som att befinna sig i ett parallellt universum där Sverige och Finland möts, men utan att riktigt krocka. Det enda som påminner om att man inte är hemma är valutan – och möjligen dialekten, som ibland får tankarna att vandra till mumintrollen.

Det här är vår andra resa till Åland i fiskets tecken. Första gången, för drygt två år sedan, var resultatmässigt allt annat än lyckad. Ambitionen var hög – gädda och framför allt havsöring stod högt på önskelistan – men vädergudarna var inte med oss. En kraftig storm hade dragit förbi södra Åland bara dagar innan vår ankomst. Vattenståndet hade skiftat kraftigt och temperaturen sjunkit från åtta grader till knappt fyra på bara en vecka. Under vår andra dag fick vi dessutom minusgrader. Förutsättningarna var med andra ord usla.

Vi bodde då på hotell i Mariehamn, träffade många trevliga ålänningar och trivdes bra på land. Men fisket… ja, Åland visade inte sin bästa sida den gången. Ändå fanns känslan kvar: hit måste vi tillbaka. Någon gång.

Två år senare står vi återigen i Grisslehamn, den lilla fiskebyn cirka fyrtio minuter norr om Stockholm. Den här gången är vi inbjudna av Visit Åland för att fiska tillsammans med två välkända tävlingsfiskare från Åland – Rikard och Tommy från Open Water Fishing. Deras uppdrag är tydligt: visa att det fortfarande finns grov gädda kvar i de åländska vattnen.

Vi ska tillbringa helgen i Tommys stuga på Fälgö, en ö som ligger en bra bit från Mariehamn – åtminstone med åländska mått mätt. En timmes bilresa och ytterligare en färja krävs för att ta sig dit. Stugan ligger vackert precis vid vattnet, och det märks direkt att våra värdar verkligen kan sina hemmavatten. Ett sådant erbjudande tackar man inte nej till.

Resan ner mot Stockholm sker under kvällen. För vår del innebär det omkring sex timmars bilfärd, och vi anländer sent till Grisslehamn. Vi parkerar först i kön till färjan som avgår tidigt nästa morgon och försöker få några timmars sömn i bilen. Några timmars vila blir det i alla fall innan vi rullar ombord. Som alltid inför en längre fiskeresa är känslorna utanpå kroppen: förväntan, nervositet och den där pirrande känslan av att vad som helst kan hända.

Men vädret då? Ja, vädret fortsätter att spela oss spratt även i år. Prognosen har sakta men säkert försämrats – från beskedliga 5–6 m/s till brutala 18–19 m/s. För oss som flugfiskar gädda med stora, luftmotståndsrika flugor är det långt ifrån optimalt. Men fisket har varit planerat länge. Att ställa in är aldrig aktuellt. Förhoppningen är att hitta lävikar – och kanske, bara kanske, lockar hårt väder fram de riktigt stora gäddorna.

Strax efter lunch anländer vi till Åland. När vi rullat av färjan styr vi mot Mariehamn där Tommy och Rikard möter upp. Men innan vi fortsätter mot nästa färja har de en överraskning åt oss. Strax utanför stan ligger ett mikrobryggeri – Open Water Brewery – där en vän till dem brygger öl och annan dryck. Lokalen är fantastisk, och sortimentet ännu bättre. Flera av ölsorterna är fiskerelaterade, vilket förstås gör dem extra intressanta. Vi fyller på med några flaskor inför helgen innan vi fortsätter resan.

Den sista färjan är betydligt mindre, men snabbare. Snart är vi framme vid Tommys stuga, vackert belägen precis vid havet. Och ja – det finns bastu. Klockan är mycket, men mörkret närmar sig snabbt. Resväskor slängs in, fiskekläder rycks fram och spöna riggas i rekordfart. Kort därefter är vi ute på vattnet.

Vinden ligger förvånansvärt behagligt på 6–8 m/s, med byar runt tio. Förhoppningarna stiger. Vi fiskar i en stadig aluminiumbåt på 5,30 meter – nödvändigt när två flugfiskare ska samsas om utrymmet. Båten är lånad av Jonas Idman, en välrenommerad guide på Åland. Vi börjar fiska längs en stor vasskant på 1–2 meters djup, klassiskt gäddvatten och väldigt likt vår hemmakust i sydöstra Småland.

Den där känslan infinner sig direkt. Alla sinnen är på helspänn. Det måste smälla snart.

Och det gör det. Min lina sträcks plötsligt, men fisken lossnar snabbt. Sekunden senare står Peter med spöböj och kan landa resans första gädda. Ingen jätte – men ack så viktig. Kort därefter når vi en av vikens hotspots. Jag får ett stenhårt hugg och känner direkt att det här är något större. Fisken går ner i gräset och vägrar röra sig. Jag pressar så mycket jag vågar. Till slut släpper den och rusar – som om den hade lax i generna. Jag får springa fram i fören för att hänga med. Till slut ligger den i håven: en praktgädda på runt 90 cm och 4–5 kilo. Ålands-PB för min del. Efter en snabb beundran får hon simma tillbaka.

Kvällen avslutas med god mat, trevligt sällskap och öl från Open Water Brewery. En bättre start på resan är svår att tänka sig.

Dag två möter oss med full kraft. Byvindar på över 20 m/s gör förhållandena direkt svåra. Vi kör runt med bilen för att rekognosera och inser snabbt att många av våra planer bokstavligen blåst bort. Med möda tar vi oss ändå ut, letar lävikar och fiskar sporadiskt. Fisket är tufft, men några gäddor luras upp.

Lunchen intas i Rikards sommarstuga, även den vackert belägen vid vattnet. Utanför går vita gäss långt in i vikarna, men inne är det varmt och tryggt. Muurikamat, skratt och gemenskap – precis vad som behövs.

På eftermiddagen hittar vi en större, skyddad vik via en smal kanal. Väl inne känns det direkt rätt. Gäddor står överallt. Flugfisket exploderar. Peter och jag drar fisk på fisk, även om Peter lyckas tappa fler än vad som borde vara möjligt. Diskussionen om när en fisk egentligen “räknas” blossar upp igen – hugg, kontakt eller landad? Svaret beror som alltid på vem man frågar.

Rickard nöter på med stora beten över öppet vatten, och till slut belönas han. En massiv gädda kliver på. Tommy håvar skickligt och resultatet är resans största fisk: 108 cm och uppskattningsvis 7–8 kilo. Åland levererar.

Dagen avslutas med abborrfiske till middagen. Efter lite slit lyckas vi få ihop tillräckligt, och i mörkret återvänder vi till stugan. Abborren tillagas med curry – en oväntad men fantastisk kombination. Jag, som annars sällan väljer fisk, inser att detta är bland det godaste jag ätit. Kanske är det helheten: egenfångad fisk, bra sällskap och Ålands karga skönhet.

Sista dagen gryr tidigt. Vinden är fortfarande hård, men viljan att fiska ännu större. Vi styr åter mot den skyddade viken – platsen där minnen redan skapats och där hoppet om fler fortfarande lever.

Jag fortsätter där gårdagens fina fiske slutade, och det dröjer inte många kast innan den första gäddan sitter. Sedan den andra. Och den tredje. Ett stabilt tempo redan från start. Fiskarna håller en jämn och fin storlek, runt 70–80 centimeter – inga riktiga monster, men starka och välbyggda gäddor som bjuder på ordentligt motstånd i det strömmande vattnet.

Vinden har dock växlat upp rejält. Den piskar över viken och gör varje kast till en utmaning. Vi får verkligen jobba med tajming och teknik för att få ut flugorna mellan de kraftiga byvindarna. Fokus ligger på att fiska längs vasskanterna där vinden ligger på, och det visar sig snabbt vara helt rätt strategi. Gäddorna står där, aktiva och huggvilliga. Alla i båten plockar fisk i stadig takt, och även om de riktigt stora exemplaren lyser med sin frånvaro, så är fisket inget annat än kanon.

Det här är vår sista dag på Åland för den här gången, och bättre avslutning hade vi knappast kunnat önska oss. Under de här intensiva dagarna landar vi totalt runt 50 gäddor, tillsammans med ett gäng abborrar som också vill vara med och leka. Toppfisken för resan står Rikard för – en magnifik gädda på 108 centimeter, som han efter ihärdigt nötande med stora beten till slut lyckas lura till hugg. Min egen toppfisk blir en mycket fin gädda på 89 centimeter, vilket putsar mitt personliga rekord på Åland en aning. Även Peter lyckas förbättra sitt PB, trots att hans fiske stundtals varit mer frustrerande – många hugg, men färre fiskar som verkligen sitter hela vägen in.

Men som vi brukar säga: när räknas en fisk egentligen? Jo, när den hugger. Där gör Peter helt rätt. Sådant här är typiskt för våra fiskeresor. Ofta är det antingen jag eller Peter som får mest fisk eller de största fiskarna, men det fina är att glädjen alltid delas. När den ena krokar fisk släpper den andra sitt eget fiske för att hjälpa till med håv och kamera. Det är precis så här goda fiskekamrater fungerar – man gläds åt varandras framgångar lika mycket som sina egna.

Tommy och Rikard har under hela vistelsen bjudit på en helt otrolig gästvänlighet och visat med all tydlighet att Åland fortfarande har mycket att erbjuda när det gäller gädd- och abborrefiske. Det råder ingen tvekan om att det finns gott om fisk i vattnen här. Visst, det är många mindre fiskar, men mellan dem simmar också de riktigt stora. Det är ett tydligt tecken på god återväxt, och framtiden för fisket på Åland känns onekligen ljus.

Jag kan heller inte nog understryka vikten av att anlita en fiskeguide, särskilt när man kommer till nya vatten och dessutom har begränsat med tid. På Åland är fiskekort obligatoriskt överallt, och området är uppdelat i flera zoner där olika kort gäller beroende på var man fiskar. Det spelar heller ingen roll om man fiskar från land eller båt – reglerna gäller oavsett. Rickard och Tommy rekommenderar varmt sin vän och guide Jonas Idman, som man enklast kommer i kontakt med via Instagram.

När vi senare står ute på färjans däck på väg hem blickar vi ut över ett mörkt och argt hav. Vinden har inte mojnat det minsta. Ändå är stämningen lugn och nöjd. Vi summerar en resa där vi skapat nya vänskaper, ätit riktigt god mat och framför allt fått en efterlängtad revansch från vårt tidigare äventyr på Åland. Och vi kan dessutom konstatera en sak till: det går faktiskt att kasta fluga även i vindar runt 20 m/s. Det kräver bara god kommunikation i båten – och att man väljer sina kastögonblick med omsorg, precis mellan byvindarna.

Information om Åland
Cirka 20.000 öar och skär varav cirka 6.700 namngivna och 60 bebodda 
Totalareal: 13517 km2, varav landareal 1527 km2 
Längsta avstånd på huvudön: ca 50 km
Tidszon: +2 GMT.
Valuta: Euro
Invånarantal: ca 30 000
Sevärdheter: Kastelholms slott, Bomarsunds fästning, segelfartyget Pommern, Eckerö Post- och tullhus.
Att göra på Åland: Vandring, discgolf, stugliv, båtliv, fiske, golf

Resa till Åland
Den kortaste båtresan till Åland går från Grisslehamn till Eckerö. Färjehamnen ligger ca 1,5 timmes bilresa norr om Stockholm. Själva båtresan till Åland med Eckerö Linjen tar 2 timmar.

Från Stockholm till Mariehamn och Långnäs reser du med Viking Line eller Tallink Silja. Båtresan som är mestadels genom skärgård tar ca 5,5 timmar.

Du kan också resa med Finnlines från Kapellskär, ca 1 timmes bilresa norr om Stockholm, till Långnäs. Båtresan tar ca 3,5 timmar.

Info om Fiskeguide Jonas Idman
Jonas är enklast att kontakta via Instagram för mer info om guidning på Åland kolla @jonasidman

Info om Open water brewery
De som grundade bryggeriet var Jonas Jakobsson, Christoffer Selander och Samuel Petrone.
Info från en av grundarna.
Allt började med min vän Samuel, en riktig ölnörd, som bryggde öl hemma. Själv var jag totalt ointresserad av både öl och ölbryggning. Men när jag fick smaka hans öl tyckte jag det smakade oväntat gott! Så jag åkte till alko och köpte fem–sex öl från olika finska bryggerier. Jag provade dem, och brukar säga att jag inte vet om det var tur eller otur, men ingen av dem smakade särskilt bra. Det var där tanken föddes: vad kan Samuel göra med riktigt utrustning om han kan göra den ölen jag smakade hemma på spisen. Jag frågade Samuel vad det egentligen skulle kosta att starta ett bryggeri. Svaret jag fick var runt 2 500 euro. Det lät överkomligt – till och med hanterbart om det skulle misslyckas. Men när jag själv började räkna mer noggrant insåg jag snabbt att verkligheten såg annorlunda ut. Bara tillstånd och grundläggande förutsättningar låg snarare runt 7 500 euro. Sedan fortsatte kalkylen att växa: 30 000. 50 000. 70 000. Och till slut landade vi på cirka 120 000 euro för att kunna göra det ordentligt. Vi tog med oss en ganska enkel, hemsnickrad Excel-kalkyl till banken. Egentligen var inte målet att få ett lån direkt – vi ville mest förstå vad som skulle krävas. Men efter ungefär 45 minuter fick vi beskedet: banken var beredd att låna ut 120 000 euro. Det var då tvivlet kom. Skulle vi verkligen skuldsätta oss med så stora pengar – 3 personer där ingen hade bryggt öl i större skala än som hemmabryggare? Och dessutom skulle jag ta steget att starta och driva ett företag, trots att jag aldrig tidigare ens haft ett enmansföretag. Men efter all tid som lagts på efterforskning, planering och beräkningar bestämde vi oss för att våga. Vi skaffade en brygglokal, beställde utrustningen och tog steget fullt ut. Nästan tio år senare står vi här – och resan fortsätter.

Årskrönikan 2024

Jaha.
Då var snart ännu ett år till ända. En gammal klyscha som tiden bara flyger förbi känns verkligen rätt att använda. 2024 har varit ett intensivt år på många plan. Jag har varit på mitt nuvarande jobb i över ett och ett halvt år nu och har betydligt mer erfarenhet och fler utbildningar på mitt cv sedan förra årskrönikan skrevs.

Fiskemässigt så har det varit ett helt okej år, många fiskar har fångats och många äventyr har det blivit. Många av dem har inte hamnat här på bloggen. Tiden och orken finns inte riktigt till att skriva om allt på bloggen som jag gjorde förr. Jag skriver mer än någonsin men de läggs mer på renodlade artiklar. Flugfiske i Norden där jag oftast bidrar med en artikel i varje nummer tar mycket tid. Tid som jag vill lägga där då det är en stor ära att få medverka och bidra till denna fantastiska tidning. Gammaldags som man är så är det något speciellt ändå med en fysisk tidning. FishEco Magazine tar såklart mycket tid också och många artiklar sparas till vår del där. Peter och jag ansvarar ju för flugfiske-delen i magasinet och detta året har vi fått mycket prylar till oss för tester som kommer att vara med i nästa års tidningar. Tidningen har slagit rekord under året och det är jättekul att vara en del av det. Något som också tar en del av tiden är självklart Every Fish Counts. Peters och min Youtube kanal, kanalen bara växer och växer och det är roligt med all respons från er följare där. Filmmässigt tycker jag att vår kanal håller väldigt hög kvalité om man får vara lite osvensk och säga så. Vi båda brinner för att få filmerna att bli bättre och bättre och visst gör vi framsteg. Under 2025 kommer vi självklart att fortsätta producera nya fiskefilmer.

Året 2024 började med några gäddfisketurer innan isen la sig i februari. Sedan vart det några vändor till Skåne och Stenbiten. Vi var först på plats och testade nya dammen där och självklart blev det en gäng fina rengbågar och öringar där. Numera är Stenbiten ett etablerat put and take vatten i Sverige och det känns kul att ha varit med och hjälpt till med att marknadsföra detta vattnet som vi gjort de sista två åren. Öringpremiär i Alsterån är en tradition som jag inte vill missa, vi hade några riktigt fina turer där under April i Smålands egna lilla fjällen.
Vi var tillbaka hos Örjan på Stenbiten tillsammans med ett riktigt trevligt par som vann auktionen som jag och Peter bidrog med till förra årets Livlinan-auktion. En kanonbra dag där vi fångade några riktigt fina öringar.

Självklart var vi på plats under Sportfiskemässan och hade några härliga dagar där. Alltid kul att träffa nya och gamla vänner. Extra kul med er följare som kom fram och snackade lite med oss.

Mina hemmavatten levererade även detta år med några fina havsöringar. De var den där första havsöringen som krävdes för att man skulle knäcka koden för att hitta havsöringen längs kusten här hemma. Under två säsonger har jag fått fler havsöringar här nu än jag fått under 10 år. En annan favorit som besöktes under våren var självklart Snärjebäcken. Den övre strömsträckan är verkligen ett nöje för en flugfiskare att fiska i. Smygfiske med torrfluga eller nymffisket här kan verligen vara fantastiskt bra.

Försommaren så besöktes två av mina absoluta favoritvatten för regnbåge och öring. Brännvinsdammarna och Norrbyströmmen.
Brännvinsdammarna som jag nog skulle vilja påstå vara ett av Sveriges bästa put and take vatten. Ett utmanande fiske på dessa fiskarna kan det vara men belöningen är stor när de otroligt vackra öringarna tar ens fluga. Som bonus så finns det ju också röding här och självklart regnbåge. Med den nya strömsträckan så är fisket här än mer lockande.

En av årets mest minnesvärda fiskar fiskar fångades även under sommaren men inte utav mig. Min kusin Micke fångade sitt livs fisk i en liten sjö där jag har min båt numera. En relativt liten skogssjö som vi inte visste så mycket om på förhand förutom att fanns gädda och abborre här. Sjöfiske är något jag inte bedrivit mycket särskilt inte efter gädda och abborre. Det har blivit många turer till sjön under året och mycket fisk har det blivit men framförallt massor med gäddor runt 1-2 kg. Ett relativt vanligt fenomen i små skogsjöar som dessa har jag förstått är att gäddorna inte växer sig så stora. Så därför var det så otroligt häftigt och oväntat när Micke dra på och landar detta monster på 120 cm och ca 12 kg här. En helt makalös fisk och den absolut största gädda jag sett. Stort grattis till denna fisk Micke!

Årets stora resa blev återigen till Vemdalen tillsammans med min vapendragare Peter. Vemdalen betyder mycket för både mig och Peter och vi har på olika håll varit här flera gånger tidigare. Det är en stor fördel när vi åker upp att vi hittar ganska bra här numera och trots att vi har fiskat här i många år så finns det massor med vatten som vi fortfarande inte fiskat. Vi hade ännu en gång grymt bra fiske i Nästelströmmen som blev en favorit hos oss förra året. Vi hittade också nya guldkorn och framförallt en riktigt trevlig del av Veman som levererade flera riktigt fina fiskar, b la en riktig drömfisk.

Veman som var ån där mitt flugfiskeintresse verkligen tog fart på riktigt så verkligen kul att se att den kan leverera sådana fina fiskar också. En riktigt fin harr på strax över 50 cm, riktigt imponerande fisk i ett sådant litet vattendrag. Att dessutom får dela denna upplevelsen med min gode vän Peter gör det hela ännu bättre. Peter som börjat bli riktigt vass med kamera dokumenterade fisken ordentligt och denna upplevelsen resulterade senare i en lång och trevlig artikel i Flugfiske i Norden.

Under hösten har det blivit en hel del gäddfisketurer och abborre fisken som resulterat i ett par fina fiskar och framförallt några riktigt härliga fiskedagar. Slutet av året har varit intensivt på jobbet och man märket då hur viktigt fisket är för en att verkligen finna ro och koppla av.


Nu laddar jag inför Nyårsafton som blir en lugn tillställning med flickvännen. Imorgon (nyårsdagen) blir det traditionsenligt fiske med dottern. Dottern har för övrigt fångat några riktigt fina fiskar under året och även sin första gädda. Något säger mig att hon kommer att fiska betydligt fler gånger under 2025 än vad hon gjorde under 2024. Riktigt kul!

I vanlig ordning så vill jag passa på att tacka alla mina följare. Tack till Vision, Pinewood, Thermotic, Grundens för att ni sponsrat mig under året. Tack till Örjan på stenbiten, Peter på Brännvinsdammarna, Tommy på Hultsby sportfiske och Ingemar på Kalmar sportfiskeklubb för flera härliga fiskedagar hos er.


Tack till Jan.O och William för ert förtroende hos FishEco och Flugfiske i Norden. Stort tack till Niklaus Bauer på Flydressing/Vision för ditt förtroende. Tack till Stefan på Mayfly.se.
Tack till alla er som skickat prylar till oss för att testa i magasinet.

Extra stort tack till min gode vän och kollega inom fisket Peter, du är en klippa och jag ser fram emot många nya äventyr under 2025, Every Fish Counts.
Stort tack också till Eric min gode vän och kollega inom brandskydd. Alltid lika roligt att fiska tillsammans och tack för att jag får följa med och störa med mitt flugviftande i båten.
Tack också till min fina flickvän som alltid stöttar mig.

Glöm inte att kika in på vår Youtube-kanal Every Fish Counts och glöm inte att prenumerera.

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År och hoppas på ett fantastiskt fiskeår under 2025!

Gäddfiske!

Nu börjar det äntligen liknar vår här nere i sydöstra Småland. Det har varit ovanligt kallt med mycket snö och is denna vintern, åtminstone känns det som det. Nu har de flesta isarna släppt taget och snön är borta sedan någon vecka. Nästa vecka är det dags för reportage igen, äntligen fiske efter regnbåge och öring igen, väldigt efterlängtat. Dessutom med lite flyt så blir det lite abborrefiske också. Vårfisket är kort här i kalmarsund efter abborre och gädda då förbudet kommer nu redan första mars. Så det gäller att ta vara på tillfällena som ges.

Just det gjorde jag och Peter häromveckan. Det var öppet i en av våra favoritvikar, hyfsat högvatten och blåste så där lagom, åtminstone enligt prognosen. Väl nere vid vattnet blåste det ordentligt, runt 12-13 m/s. Så vinden tog tag rejält i oss men ingen minns en fegis brukar man ju säga. Vi tacklade upp våra flugspön och gav oss ut i stormen. När det blåser så här pass mycket är det viktigt att hålla bra avstånd mellan varandra och framförallt tänka på hur det blåser. Man får helt enkelt ta hjälp av vinden annars är risken att man sätter en fluga i nacken eller på polaren och det vill man ju inte.

Det börjar lite trögt för oss och trots bra vindar in i viken så hittar vi ingen fisk. Vi forsätter oss uppåt och ut från viken och snart så börjar vi hitta fisk. Gäddorna är riktigt på hugget nu och nu har vi ett riktigt kanonfiske. Vi hamnar i en klassisk huggperiod och det känns helt plötsligt som att det står fisk överallt. Det är inga monstergäddor men flera fiskar runt 75-80 cm och det är ändå kul att se att det finns så pass gott om gäddor fortfarande. Alla fiskarna är i riktigt bra kondis och efter ca 2 h fiske har vi landat ett tiotal fiskar och vi känner att det börjar bli dags att dra oss hemåt då vi är ordentligt trötta och frusna efter kämpat på i stormen.

Några dagar var jag här igen men med båt och då var gäddorna som ”bortblåsta”. Inte en fisk eller ens en följare, intressant hur det kan vara sådan skillnad ändå. Förutsättningarna var i stort sett identiska förutom att gäddorna verkade vara någon annanstans. Vill ni kika in vår film från den lyckade turen så har ni den här och glöm inte att prenumerera på kanalen. Vi har också fått upp en liten shop där man kan hitta lite olika prylar med våra egna tryck, kolla gärna in det.
https://everyfishcounts.myspreadshop.se

Det riktigt startskottet för årets säsong stundar också inom kort, närmare bestämt den 15 mars i Jönköping. Självklart menar jag Sportfiskemässan 2024. Sportfiskemässan där samlas sportfiskefolk från alla håll och kanter i Sverige, kända profiler, betesbyggare, flugbindare och så kommer ju vi (FishEco) dit. Vi kommer finnas på plats under alla dagar så kom gärna fram och snacka lite !

Gäddsäsong

Med laptopen i knäet sitter jag framför brasan en av få fördelar med att det börjar bli mörkare och kallare är att kunna sitta framför brasan och känna värmen från kaminen. En annan fördel är att gäddsäsongen sätter igång på allvar igen.

Just nu så blåser det ordentligt utanför husets varma väggar, det smäller och dunsar i altantaket. Det knakar och viner i det gamla trähuset när byvindarna sveper in och hugger tag i huset. Men likväl så kan jag bara tänka på att komma ut och stå där längs kusten igen för att nå ut med mina flugor till de hungriga gäddorna.

Med dessa vindar så är det också ett ordentligt högvatten, t om extremt högt för tillfället. Detta resulterade i ett spontant fiskepass något som inte sker så ofta för min del längre. Min kusin och vän Tommy hörde av sig han var sugen på att testa ett närliggande ställe som vi haft mycket bra fiske vid under flera år men sista tiden har det inte alls varit detsamma där längre. Om det bara är en slump, på grund av Östersjöns allmänna tillstånd eller kanske pga det ökande antalet sälar i området låter jag vara osagt. Vi är dock inte riktigt redo att släppa detta stället utan gav oss ut mitt i veckan efter våra 7-16 jobb för att testa. Vi hinner åtminstone med en timmes effektiv fisketid innan solen går ned. När vi kommer ned till vår gamla favoritvik möts vi av ett rejält högvatten som förväntat men så här högt vatten har jag nog aldrig tidigare sett här. Det blåser så där lagom mycket, kanske inte optimala vindar. Nordliga kalla vindar men de har blåst så ett par dagar nu och det har varit väldigt högt vatten i över en vecka nu. Ihållande väder och vattennivå brukar vara en förutsättning för bra fiske. Snabba och kraftiga förändringar åt ena eller andra hållet är sällan bra det har jag lärt mig genom åren.

Tillbaka till fisket.
Det blåser lagom mycket, inga konstigheter att kasta fluga i denna vinden. Tommy kör spinn och täcker ytor medan jag går strandnära för att fiska grunt med mina flugor. Temperaturen känns perfekt ca 10 grader i vattnet, mulet och ytan bryts av lite lätta krusningar från vinden. Det känns riktigt hett, det kommer smälla när som helst känner vi.

Här får man normalt eller åtminstone förr ganska snabbt svar på om det var fisk inne i form an en virvel, följare eller hugg. Men ingenting händer.
Vi kan inte förstå varför, det måste bara vara fisk inne nu. Vi försöker hitta anledningar till varför inte det står någon fisk här, förutsättningarna är ju perfekta. Men så plötsligt så händer det. Jag lägger in ett kast där det är riktigt grunt, här är det i vanliga fall land. Men tack vare högvatten så är det väl ca 40-50 cm djupt vatten här och riktigt högt gräs. Flugan landar och jag hinner knappt ta hem min fluga förens jag ser den där berömda plogen bakom flugan. Någonting stort närmar sig från land och ytan bryts av några rejäla plask. Mothugget sitter och jag känner direkt att detta är en bra fisk. Så likt Snoken i PikeFight skriker jag på Tommy – Bättre fisk, bättre fisk!

Denna gäddan beter sig inte alls så som de gäddor jag fångat tidigare gör, den drar iväg i flera långa rusningar och tar lina, mycket lina. Jag kämpar på en bra stund med den, åtminstone känns det som det och när den väl närmar sig mig ser jag att det är en riktigt bra fisk. En av de större jag fått på fluga, kondisen är brutal. Jag försöker ta mig in på grundare vatten för att landa denna ”krokodil” till fisk då det inte känns helt bekvämt att landa den på midjedjupt vatten där jag drillat fisken.

Särskilt inte efter förra helgens incident när jag var ute och fiskade abborre med Eric. Då en gädda tog betet och svalde den djupt, vi fick ”operera” och fisken skakade till och medan jag höll upp munnen på den så fastade min tumme i en gäddtand. Det blödde rejält och lär lämna ett fint ärr när det väl läkt ihop ordentligt.

I övrigt så gav den turen förutom gädda och sargad tumme några fina abborrar. Eric visade vägen som vanligt med en riktigt fin borre strax under 2 kg.

Så med det färskt i minnet så kändes det bättre att landa den där jag hade bättre kontroll. Flugan satt perfekt och var lätt att kroka av, flugan var för övrigt en grå/vit fluga som jag inspirerats att binda efter sett en av Anders Bergströms fina alster i FB-gruppen ”Gäddflugfiskare i Sverige”. En brutal fisk på 101 cm i fantastisk kondition. Efter några snabba bilder får denna vackra fisk åter simma tillbaka. Vikt på den har jag inte då jag extremt sällan väger fisk. Detta för att minimera behandligen av fisken men också för att vikten oftast inte har så stor betydelse för mig. Det vi kan konstatera är att det var en riktigt fin fisk och ska vi våga oss på en gissning så skulle jag säga mellan 8-9 kg. Jag tror inte den var uppe på 10 pannor men inte långt därifrån.

När denna fantastiska varelse åter simmat tillbaka så är solen på väg ned och vi hinner inte med mycket mer fiske. Tommy har något hugg men mer än denna fisken blir det inte denna gång. Men vi är ändå båda nöjda med dagens korta pass, det är inte varje dag man ser en gädda av denna kalibern. Nu är hösten här och nästa helg bär det av till Åland tillsammans med Peter, det skall bli riktigt spännande!

Fiskesäsongen närmar sig

Vintern har haft ett fast grepp om våra vatten här i söder. Isen har legat och det har varit frustrerande att vänta på isen särskilt då gädd och abborre säsongen är så kort här nu för tiden. Fiskeförbudet efter gädda och abborre infaller redan den första mars och pågår ända fram till 1 juni. Så nu vill man bara ut och fiska dessa predatorer som står mig så varmt om hjärtat. Vanligtvis brukar det inte bli så pass kallt att det fryser längs kusten här men detta året har det varit knepigt. Men jag har hittat några luckor när det varit isfritt och då har det blivit både gädda och abborre.

Min radarpartner Peter och jag har haft svårt att hitta tid för fiske, scheman som krockat och när vi väl hittat en lucka så har isen legat. Men nu i helgen som var så åkte vi ut på en premiärtur i Peters nya båt. En liten fin aliminiumbåt perfekt för två personer, en riktig gäddracer. Det blåste ordentligt denna dag i byarna och man gjorde det verkligen inte lätt för sig när man stod och svingade stora gäddflugor i 20/ms. Men ingen minns en fegis eller hur. Vi kämpade på och det gav belöning. Peters första fisk i båten blev en praktfisk på 87 cm och ca 6 kg. Lite kaos blev det i båten när håven skulle fram och vi inte riktigt visste våra platser i båten ännu. Dessutom gick Peters spötopp av men det gick ändå vägen och denna otroligt feta gäddan kunde landas, härligt. Vi lyckades landa ett par till och tappa några också men det blev en lyckad premiärtur i nya båten.

Jag har också varit med abborrekungen Eric ett par gånger och ena gången satte isen stopp för oss men första rundan var en succé i det kalla vädret. Framförallt så funkade mina flugor bra och min nya fluga som är bunden likt en mask med en foambit längst ut som gör att den ”svävar” i vattnet gav mig en kanonfisk på ca 1.6 kg. Flugan kan med fördel fiskas väldigt långsamt och det var det vinnande konceptet denna dagen. Jag lyckades även landa en mindre gädda som gav en bra fight med dessa lite lättare prylarna. Men till slut så kom det en större en gädda som tog min fluga och tafs då jag oftast inte fiskar med wire då jag fiskar abborre. Vi fick flera fina fiskar under dagen och det kommer skrivas mer om fisket denna dagen framöver.

I övrigt är det mycket på gång nu. Sista dagarna har gått till att korrekturläsa artiklar inför kommande nummer av Magazine FishEco.

Det kommer bli ett kanonnummer med ett väldigt brett utbud av artiklar. Sedan väntar Eriksberg om två veckor, Peter och jag skall tillbaka med våra flugor och se om vi kan hitta de riktigt stora madammerna. Efter det så är det dags för Sportfiskemässan, äntligen! Efter några års frånvaro pga Covid så är mässan äntligen tillbaka. Vi kommer finnas där på plats de flesta dagarna. Så är ni sugna på att snacka lite med oss så bara gör det.

I övrigt rullar mitt ”nya” liv på bra. Många omställningar och rutiner som man har börjat hitta in i nu och det känns riktigt bra på många plan. Förhoppningsvis blir 2023 ett fint år med många fina dagar där det skapas fiskemagi.

Innan jag hade skrivit klart detta inlägget så hann jag med en runda till. Sista borrepasset innan förbudet. Jag jagade abborrar i vanlig ordning med min gode vän Eric men abborrarna var inte i stöten men som tur var fanns gäddgrejerna med då de var betydligt mer huggvilliga. Många grönprickiga blev det med en fantastisk toppfisk på över metern.

Flugfiske i Eriksberg

Gäddfiske i Eriksberg, Gäddflugfiske i Eriksberg.
Sug på den karamellen. Eriksberg är ett ställe som jag länge har drömt om att få fiska i. Nu var det äntligen dags. Jag tillsammans med min radarpartner och numera fiskekollega hade fått chansen att komma dit för ett reportage med fokus på gäddflugfiske. Gädda i Eriksberg har nog de flesta sportfiskare hört talas om och det blev ju vida känt efter Trummans fantastiska film härifrån för många år sedan. Men att fiska med fluga här har vi inte hört talas om tidigare kanske är vi rentav de första som blöter sina flugor här.

Vi styr min Nissan Quashcai mot Blekinge för att möta upp vår guide för det här äventyret, Olle Lidesjö. En legend inom sportfiskebranschen och fisket i Eriksberg. När de stora skyltarna för Eriksberg börjar dyka upp längs med vägkanten känner man det där ”pirret” i magen. Det är något alldeles speciellt med denna fisketuren och vi är som barn på Julafton.


Väl framme så öppnar grindarna till parken upp sig och vi rullar långsamt in på detta häftiga område. Jurassic park känslan är påtaglig men istället för dinosaurier så ser vi snart både vildsvin och hjortar som springer på de öppna fälten längs med vägen.

Det är med lätta steg vi stiger in på området och inne i matsalen väntar Olle på oss. Vi vill ju såklart utnyttja vår fisketid så mycket som möjligt så vi tar följe efter Olles bil och rullar ned mot båtplatsen direkt. Det är en biltur på ca 10 minuter men den blir aldrig långtråkig då det hela tiden finns djur att titta på längs vägen.

Vi skall fiska från Olles båt en Mako 18 LTS, suverän båt med gott om utrymme. Det är en fantastisk höstmorgon och det är lite lätt mulet men ingen vind alls. Inte optimalt gäddfiskeväder men hela området och bottnen som man ser väl i det klara vattnet bokstavligen andas gädda. Perfekta bottnar för gäddan att lura i.
Vi fiskar med flytlinor och vanlig tafs då djupet vi fiskar på är ca 2-3 meter så här behövs inga sjunklinor. Det är skönt det för dessa djupen är vi vana vid från våra hemmavatten.

Peter som från jag tidigt lärde känna som ”Gäddkungen” fiskar i vanlig ordning med sina små flashflugor och det är också han som tar den första fisken tidigt. Ingen bjässe men skönt med fisk i båten. Sedan under en timme eller två så är det en riktig huggperiod. Peter krossar mig i antal gäddor och fånga massor med fisk medan jag mest tappar fisk. När Peter krokat av sin femte gädda så lyckas jag äntligen landa min första. Men vilket fiske. Det är inga jättefiskar men kul att se att gäddorna gillar våra flugor.

Vi åker runt en del och fiskar av några av Olles ”hotspots” och ännu en gång hela området verkligen andas gädda. Det känns som det kan stå gäddor överallt egentligen och förmodligen gör det de också. Jag lyckas snygga till siffrorna under dagen och tror jag landar på 6-7 st gäddor och Peter på 8-9 st min största för dagen är en helt magiskt vacker fisk på 88 cm.

Något som vi båda reagerade på är styrkan hos gäddorna här. Även om medellängden på fiskarna vi fångade under dagen var på runt 75 cm så var de brutalt starka och bjöd på flera rusningar så det skrek om rullarna. Vanligtvis så brukar de mest ”stångas” lite och göra någon enstaka rusning här hemma men gäddorna i Eriksberg de är verkligen pigga och starka.

Eftersom det började skymma så bestämde vi oss för att avsluta fisket framåt 17-tiden då vi bokat fiske under morgondagen också. Men kvällen var fortfarande ung och det nalkades både en 5-rätters och spa för våran del.
Eriksberg är ett ställe med det där lilla extra och maten vi bjöds på var verkligen fantastisk. Nu är jag inte van vid att äta på finare resturanger men oj vilken smakupplevelse. Personalen presenterade varje rätt professionellt och till maten var det självklart god dryck också.

Efter maten kunde vi hoppa i en 40 graders varm bubbelpool med varsin bira (japp en Eriksberg såklart) och verkligen njuta av nuet. Det är något man gör alltför sällan.
Efter badet så avslutade vi kvällen med några rundor biljard för att sedan vara utvilade inför morgonens fiske.

När klockan ringer nästa morgon är Peter redan uppe och igång, jag är lite tröttare på morgonen men nalkas det fiske så tar man sig ändå upp lätt. Vi avnjuter först en stadig och god frukost som även dem smakar fantastiskt. Rikligt utbud och självklart mycket närproducerat.

Dag två och nu är vi ute på sjön igen. Det är sol och helt bleke denna dagen och inte alls optimalt gäddväder. Enligt Olle så spelar det inte så stor roll att solen lyser men ingen vind är sällan positivt. Första timmarna är det segt inte ett pet, förens jag äntligen får en följare som tar fluga men jag bommar mothugget. Sådana fiskar svider extra mycket när det är trögt fiske då chanserna man får inte är många.

Eftersom vinden lyser med sin frånvaro så bestämmer vi oss för att fiska på ”djupet”. Vi driver över stort flak med djup på ca 4 meter. Jag få ett sådant riktigt slackhugg, det kändes direkt att det var en bättre fisk. Ännu ett missat hugg och det svider extra mycket dagar när man vet att ett sådant hugg kan betyda riktigt stor gädda, särskilt här på Eriksberg.

Men snart gör Peter själ för namnet ”Gäddkungen” och kan landa dagens första fisk, en fin fisk på ca 75 cm. Vi får verkligen kämpa för fiskarna denna dagen, vi får ett par ströfiskar och vi missar båda två självklart det lite bättre huggen. Vi ger oss in i på grundare vatten strax innan lunch och här har vi lite rally. Även om det inte är några stora bitar så är det skönt att känna att man gör rätt. Lunchen avnjuts sedan här inne i viken i form av en fantastisk svampsoppa.

Vi har nu tagit oss tillbaka till ”hemmaviken” där vi hade så bra fiske igår och redan i mitt första kast så ser jag en fin gädda som gör utfall mot min fluga men även denna gång missar jag hugget. Jag hinner knappt gräma mig över denna fisken innan Peter står med spöböj. Nu jäklar är det riktigt bra båge på spöet och vi förstår direkt att detta är en bättre fisk. Urstarka som de är gäddorna här i Eriksberg så bjuder även denna på flera rusningar och Olle får faktiskt ankra båten för att hålla oss på plats. En magnifik fisk på exakt 100 cm och 6.5 kg ligger i håven. De var dessa vi kom hit för och vi är lika glada båda två över denna magiska fisk.

Efter detta så får vi massor med fisk i ”hemmaviken” inga stora men vi snyggar till antalet för dagen rejält och totalt landar vi på runt 25-30 fiskar under dessa två dagarna.
Eriksberg är verkligen speciellt och ett fantastiskt ställe både att fiska på men även att vara på. Jag hade höga förväntningar innan resan och de besannades verkligen. Tyvärr var de riktigt stora fiskarna inte i stöten eller så var vi eller åtminstone jag inte riktigt med och satte mothuggen när ”rätt” fisk högg. I vilket fall som helst så är jag helnöjd med vår vistelse här och längtar redan tillbaka. Vinterfiske här med fluga kan ju inte bli annat än succé.

Olles guidning kan man bara beskriva som fantastisk. En sådan härlig, jordnära människa. Lätt att prata med, kunnig och generös. Han kan verkligen sitt Eriksberg och är verkligen intressant att lyssna på. Maten som det bjöds på under fisket var bland det godaste jag ätit och då var det ändå soppa som aldrig varit någon favorit hos mig tidigare. Pumpasoppa och Svampsoppa med bröd och torkat kött från Eriksberg såklart, magiskt.

FishEco Flugfiske

Fisheco Flugfiske. Ett namn att lägga på minnet.
Ett nytt fiskekapitel som skrivs i mitt liv. Min blogg startade för snart 10 år sedan. Det började mest som en kul grej och lite av en dagbok för att jag skulle kunna se tillbaka på mina fisketurer. Bloggen utvecklades snabbt och det blev roligt att skriva mer berättelser om mina fiskeäventyr. Glädjen att kunna dela med sig av fiskevatten, erfarenheter och tips började bli en vital del i mitt fiske. Att sedan får mail och kommentarer från läsare som uppskattar mina ord gör att jag bara vill fortsätta och utveckla mitt skrivande.

Bloggen hamnade så småningom på FishEcos plattform och där har den funnits i snart 6 år. Ett flertal artiklar har hamnat i MagazineFishEco och numera får man kanske kalla sig som en relativt ”rutinerad” skribent då jag också har 16 publicerade artiklar i tidskriften Flugfiske i Norden.

Nu har jag då tillsammans med min gode vän Peter fått chansen att utveckla FishEcoMagazine. Vi kommer att starta upp en flugfiskedel som kommer bli en permament del av tidningen. Vi kommer bjuda på artiklar, tips, tester och reportage självklart med fokus på flugfiske. Det är en stor ära att få detta stora uppdrag och en häftig utmaning.

Självklart kommer jag fortfarande att blogga här. Artiklarna till tidningen kommer bli mer omfattande medan här på bloggen blir det mer korta sammandrag. Men allt som händer hamnar inte i tidningen heller men däremot det mesta skriver jag om här. Sedan finns mina sidor med tips på fiskevatten, flugor och videos här och de uppdateras hela tiden.

I nästa vecka väntar vårt första reportagefiske för tidningen. Vad det blir får ni ser framöver.

Visst är det häftigt ändå så det kan bli, en liten dagbok som startades för 10 år sedan där jag aldrig egentligen haft som mål att kunna jobba med skrivandet. Numera kan jag titulera mig som flugfiskeredaktör på FishEcoMagazine och allt startade med den här lilla bloggen som numera är en av Sveriges mest lästa fiskebloggar. Stort tack till alla er som läser och hört av er och önskat oss lycka till. Håll utkik framöver efter FishEcoMagazine.

.

Bergkvara Gäddfestival

Tidig morgon. De är fortfarande kolsvart ute och Peter kommer för att hämta mig. Grejerna är förberedda sedan kvällen innan och allt är dubbelkollat. De är dags för årets upplaga av Bergkvara Gäddfestival. En liten gäddfiske tävling som arrangeras av Torsåsbygdens Sportfiskeklubb och som Peter och jag ansvara för. De ligger mycket jobb bakom en sådan här tävling även om de är en relativt liten tävling. Regler, mätbrädor och tävlingsbrickor skall fixas, man jagar sponsorer, fixar priser och se till att alla lagen har fått allt de behöver. Detta är femte upplagan av Bergkvara Gäddfestival och vi börjar nu få lite rutin på det här. Nytt för i år var att vi delade ut allas tävlingsregler och brädor kvällen innan. Då Peter och jag deltar i tävlingen också så vill vi få tid att komma ut på sjön med samma förutsättningar som alla andra. Nu är det ändå svårt att helt fokusera på vårt egna tävlande helt då vi är tävlingsledare och hela tiden måste ha koll på telefonen för att se att allt fungerar och flyter på för de andra lagen.

Peter och jag tävlar under namnet ”Team Fisheco Småland”. Det är andra året som vi tävlar tillsammans och förra året kom vi på en andraplats i lagtävlingen, Peter vann pris för längsta fisk och jag för längsta flugfångade. Klockan 8 börjar tävlingen och 7.30 sitter vi båten. Världen har inte riktigt vaknat ännu. Dimman ligger fortfarande i luften, temperaturen börjar stiga igen efter nattens kyliga luft. Man hör knappt ett ljud förutom Peters tvåtaktare som puttrar på och tar oss stadigt framåt. Solen är på väg upp och det är ett sådant magiskt ljus nu. Svårt att beskriva hur vackert det är när vi kommer ut på öppet hav och möts av den röda horisonten. Det lönar sig att stiga upp tidigt ibland.

Vi åker mot ”vinnarviken” som vi kallar den, en vik som vid rätt förhållande kan hålla riktigt mycket och grov fisk. Men denna dag lös de med sin frånvaro, inte en följare ens. Klockan börjar nu närma sig tio nu och vi har haft noll kontakter. Temperaturen ligger runt 10-12 grader, totalt vindstilla och helt klart i vattnet. Inga optimala förutsättningar med andra ord. Vattennivån är betydligt högre än normalt och har varit så en tid så vi börjar fundera på om de kan vara så att fisken har sökt sig till andra ståndplatser. Vi fundera på att fiska grunt, där man normalt sett inte kan fiska för de helt enkelt är för lite vatten. Ett ställe längre bort ha flera av dessa platser och vi beslutar oss för att lämna ”vinnarviken”. En femton minuters båtfärd senare så är inne på nästa område. Innan vi kommer in på grundare vatten tänker vi testa en liten kant som känns het. De har blåst hela veckan och i denna riktningen så fisken borde kunna ”förts” hit. Precis innan vi har fiskat av kanten så får vi dagens första kontakt. En liten ca 70 cm gädda som följer Peters fluga. Skönt med bekräftelse på att de är här. Vi kastar på den ett flertal gånger och jag har något följe men ingen fisk som smäller på. Nej nu är det dags att tänka om helt.

Vi ger oss in på rejält grunda vatten. Nu med ca 30 cm över det normala så är det kanske en halvmeter djupt här så de är fiskbart. Första viken är egentligen en sandvik utan någon direkt växtlighet. Mycket fin vass runt om men det är inte så att det skriker gädda om bottenstrukturen, Men nästan direkt så krokar Peter dagens första fisk. En godkänd gädda på pappret, härligt!

Vi glider nu ännu längre in detta grundområdet och här känns det nästan otänkbart att de skall stå fisk men vi tänker att vi gör ett försök ändå. Under ett vårfiske för något år sedan så var vi i kontakt med en del grövre fisk här. Vass skyddar hela viken men bottnen är i stort sett endast sand, ingen växtlighet alls att prata om. Peter får snabbt kontakt med en fisk, även denna följer endast flugan. Ut med flugan snabbt igen och en stadig fisk kommer efter. Små ryck med handleden för att få flugan att röra sig lite extra innan han har fiskat hem den triggar fisken till att hugga. Panik utbryter i båten, de är en jättefin fisk och Peter skriker på håv och jag skriker att jag inte kan håva den när den går under båten. Sekunder senare har jag lyckats håva in den och paniken övergår till glädjevrål. En riktigt grov gädda ligger i håven.

Även om Peter förmodligen är min största ”konkurrent” i flugfisketävlingen så känner jag enbart glädje över att han landat denna fisk som jag inser direkt kan vara vinnarfisken om inte i tävlingen så åtminstone i flugfiskeklassen. De är en av sakerna som gör att vi fiskar så bra ihop tror jag, vi känner inte att man måste hävda sig mot den andra på något vis. Får någon av oss fisk så släpper man helt enkelt sina egna grejer för att hjälpa till att håva eller bara dokumentera fisken och ögonblicket. Vi tänker lika och det är en trygghet både som fiskekompis och vän.

Denna stadiga madam mäter 85 cm och vikten kan jag inte avslöja då vi just nu kör en tävling på vår Youtube sida –EveryFishCounts.

Vi kör sedan vidare mot en annan grund vik där jag tidigare haft fint fiske på våren. Vi fiskar av lite kanter längs vägen och vi bommar någon fisk var. I vanliga fall bryr man sig inte så mycket över det men nu är det tävling och varje fisk är viktig. Redan i första kastet i nya viken så landar Peter en gädda som är under måttet men en bekräftelse på att det finns fisk är ändå alltid betryggande. Kort därpå nyper det till i mina grejer, ett ordentligt hugg. Men fisken känns konstig den beter sig inte alls som en gädda. Mycket riktigt när fisken närmar sig båten så kan vi se att den är en jättefisk, en riktigt grov abborre.

En helt makalöst vacker abborre, så väldigt oväntat då jag trodde knappt vi hade några abborrebestånd här i våra områden, så de var roligt att se att de fins här också. Ingen fisk som räknas i tävlingen dock men det bryr jag mig inte mycket om när vi lyfter upp denna vackra fisk för några snabba foton.

Vi fortsätter sedan vårt fiske i denna viken och nu är de hett, flera följare och hugg. Peter bommar flera hugg liksom jag och flera följare varav flera är abborrar men även gädda. Riktigt häftigt fiske och till slut lyckas vi landa ytterligare två godkända gäddor. Det är inga monster men godkända och vi känner ändå att vårt resultat är helt okej. Med tanke på dagens förutsättningar misstänker vi att fler lag lär ha problem att hitta fisken. Vi vill gärna få en femte godkänd gädda för att fylla pappret och kämpar in i det sista. Jag drar på en av mina större flugor en klassisk röd/vit fluga med wiggle tail. Vi testar några kast på vår väg tillbaka och strax bakom en liten ö så landar min fluga väldigt nära land. Smack så kastar sig en gädda över flugan men jag tappar den nästan omgående. Fasen också de kändes som en bättre fisk. Nu rinner tiden iväg för oss och vi måste tillbaka för att ta emot de andra tävlandes resultat.

Vid prisutdelningen visar det sig att flera lag har haft det riktigt svårt som vi anade. Endast ett lag fyllde pappret, SRH501, en totallängd på 411 cm, de fick också priset för längsta gäddan på 96 cm fångad av Sead. Längsta flugfångade gäddan knep Peter med sin fina gädda på 85 cm. Vårt lag ”Team Fisheco Småland” kom återigen på andraplats.

Stort grattis till alla vinnare och tack till deltagare och våra sponsorer.

Rädda gäddan

Aldrig har gäddan varit så hotad som den är just nu.
Gäddan är en fisk som många sportfiskare har en relation till. Vi tar den nästan för givet som ett vanligt inslag i våra sjöar och hav. Gäddbestånden minskar kraftigt längs Östersjöns kust och framförallt i mina hemtrakter kring Kalmarsund. Så vi kanske inte ska ta gäddan för givet längre. Vem skyller vi detta på ? Är det sälen, skarvens eller människans fel.

Populär sportfisk
Gäddan är förmodligen tillsammans med abborren vår populäraste sportfisk. Den är tacksam då den är huggvillig och finns i de flesta vatten. För många är gäddan den första fisken man får på kroken när man har övergett sitt metspö och testar spinnspö för första gången. Min första fisk på spinnspö var en gädda och det var den gäddan som satte fart på mitt fiskeintresse. Kärleken till gäddfiske är stor och även om jag har svårt att välja någon favorittyp av fiske, så är vadningsfiske med fluga efter gädda bland de roligaste jag vet. Explosiviteten, huggen, plogarna och vetskapen att i detta knädjupa vatten kan de simma en fisk över 10 kg.


Problemen
För oss som är sportfiskare så förstår de flesta varför gäddan är så viktig i våra vatten. Åtminstone nu för tiden, det har skett en vansinnig utveckling de sista åren. Vi förstår vikten av att släppa tillbaka de riktigt stora gäddorna då de är så viktiga för de kommande generationerna. Jag vet själv att när jag började fiska gädda så tog man ofta hem flera gäddor som man fångade även lite större exemplar. Då visste man inte bättre och det fanns också väldigt mycket fler gäddor då. För mig som fiskat längs östersjökusten aktivt i över 20 år så har jag sett utvecklingen. Det blir mindre och mindre gäddor. Vad det beror på är frågan många ställer, förmodligen finns det inget enkelt svar på detta. Det är antagligen en kombination av många faktorer. Utdikningen och saknaden av lämpliga lekområden är en av dem. Det kraftigt ökade antalet av säl och skarv ett annat. Skarven är jag tyvärr lite för dåligt påläst om för att uttala mig tillräckligt om. Men visst ser man ett stort antal skarv strax utanför vår kust numera och de är glupska fåglar som äter mycket fisk per dag. Sälen (Pinnipedia) är nog den arten jag själv sett öka mest genom åren. Från att endast skymta någon säl då och då förr i tiden.

Då tyckte man det var spännande och roligt att se dem. Medan nu då vi ser tiotalet sälar vid varje fiskepass i stort sett och längre in i vikarna än tidigare. Man behöver inte vara någon raketforskare för att förstå att det krävs en hel del fisk för att mätta ett sådan stort däggdjur som en säl. Sälen bör egentligen inte vara så nära land för att jaga föda och där har vi ett av våra största problem som jag ser det. Bottentrålarna ute till havs som rensar allt i sin väg. Sälens föda ute till havs har helt enkelt tagit slut och därför söker de sig längre och längre in i vikarna. Det är åtminstone min teori. Självklart påverkar sportfisket till en viss del också, dock så tror jag det är en väldigt liten del i de stora hela. Vi har sedan många år haft ett fiskeförbud på gäddan under våren som skall låta den få leka fritt och ostört.

Öka medvetenheten
Gäddan är ju som skrivet en populär sportfisk och de flesta av oss har insett värdet av gäddan. Men en sak som min sportfiskeförening har jobbat en del med är att öka medvetenheten hos allmänheten, om värdet av ett gott gäddbestånd. Detta tror jag är viktigt för att folk även de som inte fiskar förstår vilken nytta gäddan gör och vad ett gott rovfiskebestånd betyder för våra vatten. Gäddan och andra rovfiskar har en viktig roll för ekosystemet. Rovfiskarna bidrar bland annat till att bromsa effekterna av övergödning och indirekt ge ett klarare vatten. För något år sedan höll jag ett föredrag om sportfiske här i min kommun. Många där ansåg att gäddan var en skräpfisk och mest otäck. Visst kan den vara otäck för många med alla sina tänder men ingen av dem hade någon aning vad gäddan betyder för våra vatten. Efter mötet så hade faktiskt många ändrat sin uppfattning angående gäddan och tyckte ju att det var bra att den gör våra vatten friskare.

Mer fiskevård
Vi har också en dag då vi bjuder in barn i årskurs 2 för att prata fiske. Även där förmedlar vi kunskapen om gäddan och vikten av att ha ett bra rovfiskbestånd. Visst de flesta tycker det är mer spännande att höra om hur många tänder en gädda har och känna på alla gummibeten och glittriga flugor. Men jag tror det är viktigt att man berättar även för de som inte fiskar mer än någon gång per år kanske. För vill vi att våra barn och barnbarn skall kunna fiska gädda i Östersjön också ja då behöver vi göra något åt det. Min förening har under många år jobbat med en gäddfabrik. Gäddfabriken vi har skiljer sig mycket från de mer traditionella gäddfabriken som är anlagda våtmarker.

Vi har haft en utgrävd damm med naturliga lekplatser där vi sätter in gäddor som vi fångat in i ryssjor eller med spö. Dessa gäddorna leker i dammen och sätts sedan ut i havet igen. Ynglen kläcks och får gå i dammen tills de når en tillräckligt stor storlek för att inte ätas upp av spiggen. Senaste släppet vi hade så var de närmare 10 000 gäddyngel som släpptes ut och även om inte alla når vuxen ålder så har dessa betydligt större chans att växa och bli stora gentemot de som kläcks i de fria. Detta året har den dock inte varit aktiv, gäddfabriken kräver mycket jobb och daglig skötsel. Tiden har helt enkelt inte räckt till och en del av de eldsjälar som lagt ner sin tid där tidigare har inte haft energin detta året. Vi hoppas kunna återta detta projektet inom kort igen.

Dock så är det nog en av lösningarna för att få tillbaka bestånden, öka kunskapen och skapa mer lekplatser för gäddan. Satsa på fiskevårdsåtgärder och stöd sportfiskarna.

För er som har lust kommentera gärna och svara på dessa tre frågor.

– Vad betyder gäddan för dig?
– Största problemet för gäddan längs Östersjön?
– Lösning?

Länkar
https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/12338/Provfisken-i-Kalmar-och-på-Öland-visar-på-stora-behov

Gäddan lovlig!

Äntligen är det lovligt att fiska efter gädda i Kalmarsund igen. Gäddförbudet träder i kraft här från 1 april till sista maj. Så när vi vände blad i kalendern till första Juni så begavs sig jag och Peter oss ut på vår hemmaplan för att se om vi kunde hitta några gäddor. Det har varit mycket öringfiske sista tiden, som sig bör under Maj månad. Gäddfisket är verkligen speciellt och så annorlunda gentemot öringfisket med lätta grejer. Gäddfisket är tunga prylar, stora flugor och ofta tufft väder. Var sak har sin charm och jag vet inte vad som är roligast men att gäddflugfiske är förbaskat kul det kan jag skriva under på.

Efter har kryssat oss fram mellan alla sälar och ja jag skämtar tyvärr inte. Det är vansinnigt mycket säl i vårt område här och de har fått vara ostörda här nu i två månaders tid så de var som vanligt nyfikna och kommer ofta nära båten. Vi lyckas ta oss in i en vik som vi vet brukar hålla bra med fisk vid rätt förhållanden. Sälen håller sig utanför då det är väldigt grunt här, 1- 1.5 meters djup och jag tror sälen undviker att gå in så grunt.

Vädret var sådär ”gäddigt” som man vill ha det. Mulet, lagom blåsigt och ca 12 grader i luften ingen sommardag direkt trots att vi nu är inne i Juni månad. Vinden tryckte på och det blåste rakt in i viken. Peter har ett par fiskar på när vi driver neråt och när vi nästan nått hela vägen in i viken så lossnar det ordentligt. Gäddorna verkar nedtryckta i änden av viken och vi har under en magisk period på och efter fisk i nästan varje kast. Peter briljerar och gör skäl till smeknamnet ”Gäddkungen”. Han tar fisk efter fisk och de är så att jag börjar fundera på vad han gör egentligen som jag inte gör. Jag byter fluga från mina större flugor till en mindre flashfluga liknande de Peter kör med och snart så står jag också med spöböj. Det är många mindre fiskar vi fångar runt 70-80 cm men både jag och Peter lyckas få varsin större fisk också en på 87 cm och på 90 cm. Gäddfisket kunde inte börjat bättre och gäddorna är verkligen häftiga att ta på fluga. Plogar efter flugorna och brutala hugg, ja gäddflugfiske är verkligen kul!

Några korta tankar då kring det här gäddförbudet som vi har haft i många år nu, det är över 10 års tid åtminstone. Jag är absolut för att freda gäddan under leken men jag är ändå lite frågande till förbudet. Man har vad jag vet inte gjort någon uppföljning alls på om förbudet gör någon skillnad för bestånden vilket borde vara en självklarhet att följa upp. Man sätter stopp för fritidsfisket men sälen och skarven får istället jaga helt ostört. Yrkesfisket och då tänker jag framförallt på stora trålare som kommer närmare land hela tiden får härja fritt utan några större begränsningar. De är egentligen de som är de stora problemet. De tömmer i stort sett östersjön på fisk, Torsken är nästan borta likaså strömmingen och detta gör att Sälens föda minskar och den kommer naturligt närmare land för att söka annan föda som abborre och gädda.

Så jag kan tycka att förbudet kanske borde vara under en kortare period med uppföljning då jag inte har märkt att beståndet ökat. Då har jag fiskat här i hela mitt liv och nog var gäddfisket bättre förr. Satsa mer på gäddfabriker och nya våtmarker.

Hur som helst är gäddfisket igång igen och det blir nog ett par turer till i sommar mellan öring och regnbågspassen.