Storharrens rike.
Det ordet myntade min gode vän Peter under vår senaste resa norrut. Det skulle visa sig under vår resa att man faktiskt inte behöver åka upp till kirunafjällen för att finna grov harr. Jämtland och Härjedalen kan bjuda på riktiga pärlor.

Vi återvände detta år till Vemdalen, en ort som har kommit att betyda mycket för oss båda. Det var i Vemdalen och framförallt Veman som mitt flugfiske-intresse startade på allvar. När den första harren tog min Europé 12:a så var jag fast. Efter detta så har jag återvänt hit många gånger tillsammans med min far, han brukade säga att jag var född i fel ände av Sverige då jag alltid tjatade om fjällen och harr. De sista två åren har jag besökt Vemdalen tillsammans med min gode vän Peter. Det som är intressant med detta är att Peter som också varit i Vemdalen under många år har inte fiskat på något utav de ställen jag fiskat på och jag har inte fiskat på något av ställena som Peter fiskat på. Detta visar bara hur mycket Vemdalen har att erbjuda. Vi har valt att åka hit av flera anledningar, min kärlek till Veman, bra boende och framförallt så är det lätt att åka i alla riktningar för att hitta fina fiskevatten.

Vi velade mycket inför denna resan som så många gånger förut om vart vi skulle åka. Vi var helt inställda på att vi skulle fiska harr det var vi överens om. Harrfiske är något vi inte har här nere i de södra delarna av Sverige så därför lockar alltid fisket efter harr extra mycket. Vi tittade lite smått på helikopter resa till kirunafjället, Sandåslandet och även Ammarnäs. Men valet föll ändå på att åka tillbaka till Vemdalen. Resan är kortare, vi känner till området och det finns fortfarande mängder med platser här att utforska för vår del. Vi var inställda på att fisken är generellt sett mindre här men denna resan skulle visa oss att man minsann inte behöver åka till de allra nordligaste delarna av landet för att hitta kilos harrar.

Sista semesterveckan, taggade till tusen och en bil som är packad till sprickningsgränsen trots att vi som vanligt kommit överens om att försöka begränsa antal saker att ta med oss. En annan grej som vägde över för vår del när vi bestämde oss för att ta bilen norrut, vår otroliga oförmåga för att packa lätt. Men man vill ju inte lämna något hemma som man faktiskt kan behöva.

Tidig morgon i Småland börjar vår resa och ca 11 timmar senare svänger vi in i bekanta Vemdalen. Men innan dess så kollar vi in ett av våra favoritspots som ligger strax innan Vemdalen, en fin sträcka av ljusnan som kallas för ”strömmen”. Inte särskilt originellt men strömmen är just precis som namnet en fin strömsträcka som börjar vid en vacker spegel som skiljer den strömmande delen från den större sjöliknande delen av Ljusnan. Här står det oftast väldigt mycket fisk, varierad storlek mestadels mindre harrar runt 30 cm men en och annan större finns här också.

Vi fick både goda och dåliga nyheter när vi hoppade ur bilen för att kolla på vattnet. Det första som mötte oss var en enorm kläckning av danica eller kanske vulgata och vi blev ju snabbt eld och lågor över detta. Vi trodde vi skulle vara lite för sena för att dessa skulle kläcka nu men vi verkade vara här i precis rätt tid. De dåliga nyheterna var att vattnet var högt, mycket över vad det brukar så strömmen var på tok för stark för att kunna fiskas i. Alla stenar som normalt sett brukar kunna utgöra riktmärken för djupfåror mm fanns det inga spår utav.

Nästan alla vattendrag här uppe styrs av kraftverk som använder vattnet för att tillverka el. Vattenkraft är ett otyg ur många aspekter. Något jag kommer återkomma till fler gånger i denna texten. Det börjar bli sent och vi tar ett vuxet beslut att vänta med fisket tills imorgon. Vi fortsätter mot centrala Vemdalen där vårt boende för veckan ligger, Gästis. Gästis i Vemdalen har vi bott på flera gånger tidigare. Här har man allt man kan tänka sig för ett självhushåll och man bor väldigt bekvämt till ett bra pris. Vi knäpper upp varsin bira och njuter av att återigen befinna oss norröver bland harrar och öringar.
Att komma till Vemdalen är nästan som att komma hem igen. Jag har varit här så många gånger nu och här ser det mesta ut som det gjorde även första gången jag kom hit. Likväl så finns det fler fiskeplatser att fiska hela tiden som man inte besökt tidigare. Troligtvis räcker inte en livstid till för att fiska av alla vattendrag runt omkring Vemdalen, så mycket finns det att hitta här inom en 10 mils radie.

Första dagen på vårt fiskeäventyr så rullar inte bilen många meter innan första stoppet som det nästan är lag på skulle jag säga när man besöker Vemdalen. Nämligen Ekbergs fiske. Gunnar som jobbar här är en otroligt trevlig och kunnig herre och är det någon som kan fiskevattnen här omkring så är det han. Vi diskuterar fram och tillbaka med Gunnar om vart vår första destination bör bli. Vi är sugna på Nästelströmmen men det är bra fart på vattnet där nu, närmare 70 kubik. Detta gör att vi får tänka om och vi har fått lite tips om några ”spots” längs med Veman som rinner genom Vemdalen. Veman är ett vatten som betyder lite extra mycket för mig. Det var här jag fångade min första harr och troligen var det starskottet till min passion för flugfisket. Min far kom rusande för att hjälpa mig håva den och hans fru Irene fångar detta ögonblick på kamera dessutom. Ett minne som kommer vara med mig resten av livet.

Väl framme vid ån så åker vadabyxorna på och spöna riggas, vi är som barn på julafton. Äntligen skall vi få fiska efter harr i strömmande vatten igen. Just här så strömmar det på relativt bra ändå efter några dagars regn. Dessa små vattendragen är mer känsliga för nederbörd men här är det åtminstone inga kraftverk som styr vattennivån. Vi vadar oss en bit uppströms och vidare igenom skogen, det dröjer inte länge förens man börja se små konstverk på fallna träd. Bäver brukar vara ett vanligt inslag längs åarna här uppe och man ser snabbt vilka träd som de har satt sinna tänder i. Snart kommer vi ut på en liten stenstrand där ån svänger ganska kraftigt. Här ser det hett ut, kurvor brukar skapa naturliga ståndplatser och hålor som fisken kan stå i. Min första drift med en liten haröra och fisk på direkt. Peter har knappt hunnit börja fiska då jag ropar på honom. Första kastet, första fisken den är lite extra viktig att dokumentera. Det är verkligen ingen bjässe men oj vad fina de är dessa fiskar. Det dröjer inte länge innan nästa fisk sitter och vi plockar några fina fiskar här, förvånansvärt bra snittlängd på de flesta fiskarna i detta relativt lilla vatten.

Efter lunch beger vi oss till ett ställe som kommit att bli en stor favorit hos både mig och Peter, nämligen Nästelströmmen. Förra året upplevde vi ett magiskt fiske här när de stora sjöharrarna backade ner från sjön och ställde sig på nacken. Där stod de bokstavligen på kö för att plocka maten som flöt förbi och våra torrflugor. Vi hade ett makalöst bra fiske och självklart hoppas vi på en repris även detta år. Dock så rinner vattnet på bra, runt 70 kubik som är i absolut mesta laget, idealiskt vore 30-40 kubik. Det gäller att ha vetskap om vart man sätter fötterna och framförallt respekt för det. Det gäller att vara försiktigt och bra säkerhetstänk. Vi använder nätet för att se flödena och kan konstatera att det är högt men ändå fiskbart. Det skall till mycket för att vi inte skall testa lyckan här men samtidigt gäller det att ha stor respekt för höga vattenflöden. Skall man vada här så märker man snabbt när det är mer vatten som kraftverken släppt på. Det trycker på rejält och vadarstav är ett måste, vi använder också ett flytunderställ från Thermotic. Tänk alltid på säkerheten först, vada med förstånd, vada bara där ni vet hur botten ser ut, använd med fördel något form av flytplagg och vada aldrig själv.

Fisket då ?
Jo då harren var i stöten och trots att drifterna blev väldigt snabba så steg harrarna och tog våra torrflugor. Det hugger i vart och vartannat kast för oss båda och det är som att tiden står stilla. Man tappar liksom tid och rum och befinner sig bara i nuet, sådana här dagar är lätträknade på ett år och det gäller att ta till vara på dem. Stunder som dessa plockar man fram de gråa fiskedagarna när man trotsar väder och vind och ger sig ut i alla fall för att sedan ha ett riktigt skitfiske, dåligt fiske alltså. Då är det fint att tänka tillbaka på stunder som dessa när allt stämmer.

Vi unnar oss en sovmorgon och efter sedvanlig macka och kaffe till frukost styr vi bilen mot Gunnar på Ekbergs fiske. Gunnar har goda kontakter här och han ringer runt för att kolla flödena i de stora strömmande vattnen. Tyvärr verkar de släppa på för fullt och våra tänkta planer för dagen får styras om. Vi blir tipsade om att testa sjöfiske, något vi inte prövat mycket när vi varit på fjällfiske äventyr tidigare. Dagens destination blir en sjö högt upp på fjället som heter Yttersjön, här huserar öring, röding och abborre. Vi hyr båt av en trevlig herre i den vackra lilla byn Råndalen och styr sedan bilen upp på små krokiga väg genom skogen för att vad som känns som en evighet senare komma fram till Yttersjön.

Myggen och knotten härskar här och nu åker myggnäten och myggsprayen används flitigt. Till vår stora glädje vakar det mycket fisk och vi får dem snart på kroken. Öringar i massor är det som kalasar på små insekter, inga stora fiskar max på 2-3 hg men otroligt fina fiskar. Vi letar efter större fisk här i sjön och lyckas ta någon lite större på närmare halvkilot när vi går över på streamer. Framförallt så får vi mycket abborrar som verkligen är på hugget i solnedgången. Även att abborren inte är den fisken vi söker eller att öringarna är av någon PB storlek så njuter vi till fullo här. En fantastisk kväll i otroligt vacker miljö med fint sällskap, ja då måste man faktiskt ta tillfälle i akt och bara njuta av nuet och lugnet. Det är något som jag tycker man ofta glömmer bort idag vid fiskevattnet så glöm inte det, det handlar inte bara om att fånga en massa fisk. Vid midnatt så börjar vi rulla ned för grusvägarna igen på väg åter till Vemdalen och för att ladda batterierna inför morgondagens fiske.

Nästa dag så är det dags bör oss att testa Börtnan som är ett favoritvatten hos Peter, jag själv har aldrig fiskat här tidigare. Framme på plats så hänger regnet i luften och vi kan snabbt konstatera att det är bra med vatten här också. På tok för mycket vatten, vi nymfar ändå lite i strömmen men jag hittar ingen fisk alls medan Peter lyckas lura ett par mindre harrar. Vi inser snart att här kommer vi nog inte hitta så mycket mer fisk i denna höga vattenföring som är just nu så beslutet blir att byta ställe. Från Börtnan har vi faktiskt inte så långt till vårt numera klassiska vatten Nästelströmmen. Ett par mil här norröver är som ett par kilometer hemma i söder. Framme vid Nästelströmmen så drar vi igång stormköket och kort därefter så öppnar sig himlen ordentligt. En rejäl regnskur senare så gör vi ett nytt försök till att laga till lite käk innan vi beger oss ut i strömmen.

Efter lunchen så börjar det klarna upp och solen tittar fram, alltid ett gott tecken vid harrfiske om man frågar mig. Runt 60 kubik så är det helt klart hanterbart att vada ut i strömmen om än med försiktighet. Vi parkerar oss vid vår hotspot och efter en tuff förmiddag så hoppas vi att sjöharren har kommit ned för att ställa sig här också.
Jodå. Det är på plats och vi upplever ännu en gång ett par fantastiska timmar utvadade i Ljungans klara vatten. Det som är lite extra kul just här är att harren håller hög medelvikt här åtminstone för att vara så pass långt söderut ändå. Snittlängden på fisken måste vara runt 40-45 cm och de är riktigt bra kamp när de fäller upp sina segel i det strömmande vattnet.

Nästa dag och väldigt höga flöden i de stora vattendragen, vi är tacksamma över att vi valde att testa Nästelströmmen ännu en gång under gårdagen. För denna dag så är det ofiskbart då det är närmare 100 kubik där och förenat med livsfara att vada ut där vi fiskade igår. Det får bli sjöfiske och vi testar en tjärn som heter Näsbergstjärn. Även denna sjö är belägen högt upp och en riktigt dålig grusväg leder oss upp till den, man är tacksam över att bilen har hög markfrigång. Det är en sjö som inte är flugfiskarens bästa vän inser vi snabbt då det är träd och buskar intill runt hela sjön. Det är svårkastat men med flytring hade det fungerat kanon men då dessa ligger hemma i Småland så gör vi så gott vi kan. Det blir ett antal mindre öringar innan det är dags för nästa sjö. Denna gång en riktig fjällsjö som vi fiskat i tidigare. Skärsjön som ligger högt upp på Sonfjället som för övrigt är Sveriges björntätaste område. Det är en liten vandring för att ta sig dit och dagen till ära hade vi hyrt båt för att förbättra våra chanser.

Men för att göra en lång historia kort så lyste rödingarna med sin frånvaro, vi gav det ett antal timmar men utan ett enda pet så valde vi att avrunda fisket rätt tidigt. Vi kunde se att ett stort regnväder var på ingång och för att undvika att hamna i det så började vi vandra ned för fjället i rask takt.

På vår väg ”hem” till Vemdalen så vill jag ge Veman och min kurva en sista chans. Det är sista kvällen och imorgon bär det av söderut igen. Peter är inte svårövertalad och vi lägger våra sista fisketimmar vid vår hotspot. Vilken tur det var skulle det visa sig.

Det har regnat en hel del sedan vår senaste vistelse här och det var ganska mycket mer vatten i ån denna gången. Detta resulterar i fler ståndplatser för fisken att stå på. Denna gången börjar längre uppströms där det bildas ett litet lugnflyt efter en mindre nacke. Jag fiskar en kraftigt förtyngd squirmy. Jag känner ett litet nafs i flugan redan i första driften, ut med flugan igen och denna gången tar fisken flugan stenhårt. Jag känner direkt att det är en fisk av bättre kaliber, en kort stund tänker jag att detta måste vara en gädda. Men när jag ser fisken skriker jag på Peter som får komma rusande för att assitera med håvningen. En riktigt stabbig harr ligger i håven, en helt magisk fisk särskilt i detta vattnet. Fiskens längd landar på 50 cm snudd på 51 cm. Resans fisk utan tvekan och en av de största harrar jag någonsin fångat, så himla häftigt att hitta en fisk av denna kalibern i ett så pass litet vatten. Efter att fisken blivit väl dokumenterad så tas en sedvanlig cigarr när fisk av modell större fångas.

När jag väl lugnat mig efter denna magiska fisken så börjar jag fiska igen. Jag står nu vid min favoritkurva och i första driften så får jag ett sådant där stenhårt hugg igen. Denna gången beter sig fisken annorlunda och detta är ingen harr. Mycket riktigt så kan vi håva in resans klart största öring bara 30-40 meter nedströms från där jag fångade den stora harren. Vilken kväll detta blev. Fiske i absolut världsklass i lilla Veman i Vemdalen. När de stora fiskevattnen är ofiskbara på grund av höga flöden ja då kan det vara värt att testa de mindre vattendragen.