Hökensås Sportfiske

Så var det äntligen dags.
Efter flera års pratande och funderande om att besöka Sveriges kanske största och mest kända fiskeanläggning Hökensås Sportfiske.
Hökensås sportfiske ligger ett par mill norr om Jönköping nära staden Tidaholm. Inne i den vackra skogen här ligger många fina vandringsleder och fiskesjöar. Kristallklara källsjöar och skogstjärnar med mörkare vatten. Hökensås startade upp sitt fiske här 1957 och här simmar det framförallt regnbåge men också öring.

Det är slutet av Maj och vi har planerat denna resan sedan Sportfiskemässan. Planen och förhoppningen är såklart att pricka in kläckningen av de stora sländorna, framförallt Vulgatan som kläcker här. Normala år så hade vi varit här i helt rätt tid men detta är inget normalt år. Det har varit mycket varmare än vanligare år så tyvärr är vi några veckor sena. Tyvärr inget vi kan göra något åt, vi får hoppas på andra kläckningar istället. Vi checkar in i vår stuga som är en kanonfin och välutrustad stuga med alla bekvämligheter som man kan önska sig.

Vattentemperaturen i sjöarna är högre än vanligt, fisket är trögt nu får vi höra och regnbågsfiske under sommaren är sällan enkelt. Innan vår resa hit så fick vi rådet av grymma Markus på Hökensås sportfiske att ta med oss flytringarna. Flytringarna skulle verkligen visa sig bli nyckeln till framgång under vårt fiske här. Varken jag eller Peter är några erfarna fiskare från flytring, faktum är att vi båda endast testat dem vid ett tillfälle innan vårt fiske här.

Med hjälp av flytringarna kan vi ta oss ut på djupare vatten och hitta fisken där som söker sig dit då det är svalare där. Vi blir tipsade om att börja vårt fiske i Bastasjön. Bastasjön är en fin liten sjö med klart vatten, grunda vikar, uddar och åtkomliga djupkanter. Bastasjön är en populär badsjö på sommaren så därför är flytring tillåtet här och fördelaktigt om man är här på sommaren och det finns badande gäster här också.

Vi tråcklar på oss våra simfötter och sätter oss ovant tillrätta i våra flytringar och försöker paddla oss utåt. Nyfikna badgäster ser vår färd ut mot djupare vatten och förmodligen imponera vi inte dem med vår teknik att framföra denna farkost. Men efter ett tag börjar man vänja sig och få lite mer kläm på hur man skall manövrera flytringen. Peter är den som visar vägen först och ganska snabbt krokar han en kanonfin regnbåge med en liten olivgrön flickslända. Nu trodde vi att vi skulle ha en kanonfiske men det är trögt, riktigt trögt. Till slut så hugger det på mitt ganska ovanliga flugval, en Montana precis vid en udde. Flugan hinner knappt landa innan fisken suger i sig flugan. Snart kan även jag landa min första fisk från flytring , en vacker öring som föll för min fluga. En Montana som sagt som är ett erkänt bra mönster men en fluga som jag aldrig riktigt gett chansen. Jag har aldrig trott på den endast gett den ett par chanser utan framgång men efter detta så kommer den får fler chanser.

Fisket lossnar inte riktigt för oss och jag bestämmer mig för att knyta på en nymf i mindre storlek. Det brukar kunna vara vägen till framgång när fisket är trögt, gå ned i storlek och kör något mer naturligt. Flugan jag knyter på som så många gånger förut är en liten pheasant tail nymf med lite peacock dubbing som throax, storlek 18. Det är dock stora ytor att fiska av med denna lilla flugan så jag kastar ut och sen paddlar jag runt lite försiktigt med flugan efter mig. Det dröjer inte länge innan jag får ett sådant där kanonhugg och en riktigt mörk regnbåge steg till flugan från en av de djupaste delarna av sjön. Där ser man hur bra fisken ser/känner din fluga under vattnet, riktigt häftigt. Det går lång tid mellan huggen men jag lyckas landa ett par till med hjälp av denna tekniken. Mörkret börjar ta över och vi bestämmer oss för att ge upp för dagen då den kläckningen vi hoppades på uteblev och vi laddar istället om för morgondagen.

Trötta och slitna efter gårdagens bilkörande och sena fiske så tar vi oss upp runt 7 och är på plats vid dagens vatten som föll på Abborragölen. En riktigt trevlig liten klarvattensjö där skogen ligger tät runt om. Utan flytring inte allt så lättfiskad men med våra flytringar så har vi helt andra möjligheter. När vi tittar ut över sjön ser vi flera fina vak och vi är snabbt nere i våra flytringar och börjar ta oss utåt mot mitten av sjön. Vi har börjat få vanan inne och rör oss numera lite mer vant och bekvämare oss framåt eller bakåt kanske man skall säga. Ett tungt vak.
Ett antal meter bakom Peter som inte ser det. Jag skriker till han och i bakkastet släpper han linan och flugan hinner knappt landa innan fisken kastar sig över hans fluga. Likt en ninja så sätter Peter mothugget utan att se vaket. Efter han vänt sig om så kan han drilla dagens första fisk i dagens första kast. En urstark regnbåge som kan landas och det är inte utan jag är lite imponerad över att han lyckas sätta mothugget enbart på känsla sittandes åt fel håll.

En härlig morgon blir det och solen tittar nu fram och snart kan vi se de första vulgatorna kläckas. Vi är inte sena med att knyta på våra vulgataimitationer. Eftersom det blåser lite lätt denna dagen så tar jag hjälp av vinden och driver med flytringen längs ena kanten och här börjar det vaka friskt. Men jag verkar tappat förmågan att sätta mothuggen för jag vet inte hur många fiskar jag bommar. Otroligt frusterande men jag gläds åt Peter som tar igen gårdagens fångst idag och plockar flera fiskar med sin vulgatanymf fluga.

Men efter flera missade hugg och några bryt så lutade jag mig tillbaka i min flytring, tog några djupa andetag.
En omstart. Reeboot.

Nu hade jag fått tillbaka känslan och fisk efter fisk kunde landas på både torrfluga och nymf. Vi får massor med fina fiskar och ja man skriver ofta om fina fiskar men här i Hökensås är de verkligen fina, vackra fiskar i otroligt bra kondition med det där naturliga utseendet. De är prickiga långt ut på fenorna, långa och slanka i perfekt kondition. En sak som är intressant och bra som Hökensås gör är att de matar sin fisk i odlingarna med foder baserat på insekter. De är verkligen ett steg i rätt riktning och framtidstänk. Jag skulle nästan vilja påstå att det är nödvändigt att göra det för att kunna rättfärdiga put and take fisket i framtiden. Det håller inte att fiska på fisk som äter nermald fisk från östersjön som de djävulska trålarna har rensat upp från vårt redan hårt sårade hav.

Vi har under dagen och kvällen ett fantastiskt bra fiske både med torrflugor och nymfer. Kvällen avnjuter vi med grillning och några kalla.
Nästa morgon, vår sista innan resan hemfärd. Vi velar lite om vart vi skall åka med satsar våra kort på att Abborragölen skall leverera igen. Vi kommer ned till sjön och det är inte alls samma aktivitet men nu har vi inte tid till att ändra våra planer. Dagen till ära så fyller Peter år och vi avnjuter oss en liten födelsedags-cigarr. Det dröjer inte länge innan Peter sedan lyckas kroka en liten men väldigt vacker regnbåge. Minsann inte fy skam att börja sin födelsedag med en regnbåge. Dessvärre händer inte mycket mer denna dagen, fisket är helt avslaget trots att fisken vakar en hel del. Fenomenet vi var med om kallas tydligen för ”Fishemans curse” detta är när de små insekterna caenis kläcker i massor. Fisken blir då extremt selektiv och svårflörtad, istället kalasar den på dessa små insekter.

Vi åker ned till shoppen, tar en kaffe och snacka lite skit med grabbarna där innan det är dags för hemfärd. Hökensås bjöd på fina fiskar, bra boende och helt okej väder. Tyvärr uteblev de stora kläckningarna men i år kom de tidigare än vad det brukar och det är inte mycket att göra åt. Stort tack till Hökensås sportfiske för en härlig fiskeupplevelse.

FishEco Flugfiske

Fisheco Flugfiske. Ett namn att lägga på minnet.
Ett nytt fiskekapitel som skrivs i mitt liv. Min blogg startade för snart 10 år sedan. Det började mest som en kul grej och lite av en dagbok för att jag skulle kunna se tillbaka på mina fisketurer. Bloggen utvecklades snabbt och det blev roligt att skriva mer berättelser om mina fiskeäventyr. Glädjen att kunna dela med sig av fiskevatten, erfarenheter och tips började bli en vital del i mitt fiske. Att sedan får mail och kommentarer från läsare som uppskattar mina ord gör att jag bara vill fortsätta och utveckla mitt skrivande.

Bloggen hamnade så småningom på FishEcos plattform och där har den funnits i snart 6 år. Ett flertal artiklar har hamnat i MagazineFishEco och numera får man kanske kalla sig som en relativt ”rutinerad” skribent då jag också har 16 publicerade artiklar i tidskriften Flugfiske i Norden.

Nu har jag då tillsammans med min gode vän Peter fått chansen att utveckla FishEcoMagazine. Vi kommer att starta upp en flugfiskedel som kommer bli en permament del av tidningen. Vi kommer bjuda på artiklar, tips, tester och reportage självklart med fokus på flugfiske. Det är en stor ära att få detta stora uppdrag och en häftig utmaning.

Självklart kommer jag fortfarande att blogga här. Artiklarna till tidningen kommer bli mer omfattande medan här på bloggen blir det mer korta sammandrag. Men allt som händer hamnar inte i tidningen heller men däremot det mesta skriver jag om här. Sedan finns mina sidor med tips på fiskevatten, flugor och videos här och de uppdateras hela tiden.

I nästa vecka väntar vårt första reportagefiske för tidningen. Vad det blir får ni ser framöver.

Visst är det häftigt ändå så det kan bli, en liten dagbok som startades för 10 år sedan där jag aldrig egentligen haft som mål att kunna jobba med skrivandet. Numera kan jag titulera mig som flugfiskeredaktör på FishEcoMagazine och allt startade med den här lilla bloggen som numera är en av Sveriges mest lästa fiskebloggar. Stort tack till alla er som läser och hört av er och önskat oss lycka till. Håll utkik framöver efter FishEcoMagazine.

.

Mayfly Madness – Norrefors

Mayfly Madness, Danica kläckningen en av årets höjdpunkter som lockar upp de allra största fiskarna till ytan för att kalasa på denna välskapta insekten. Jag har under flera år haft förtvivlat svårt att pricka in dessa tider när Danican kläcker. När man inte har obegränsat med tid och kan ge sig ut precis när som helst så blir det ofta att man får chansa och hoppas att man prickar en sådan dag. Visst har jag sett Danica på ytan och små kläckningar men de där stora kläckningarna som man ofta läser om när fisken blir helt tokig och bokstavligen slänger sig över insekterna har jag aldrig varit med om. Inte förens idag.

Jag och min vapendragare Peter hade siktet inställt på Norrefors denna dag, som drivs av Tommy på Camp Mayfly. Norrefors har jag besökt flera gånger tidigare och det är ett av mina absoluta favoritvatten. Här har man en sådan alldeles lagom bred strämsträcka med både snabbare vatten och mer lugnflyt, vill man hellre fiska i stilla vatten så finns det också två dammar att fiska i.

Peter och jag hade på förhand bestämt att vi denna dag skulle satsa på torrfluga, vi skulle gå ”all in” på torrt och försöka landa åtminstone en fisk på torrt innan dagen var slut. Peter hämtade upp mig direkt efter jobbet, slutade kl 12 denna dag, pga av permittering under rådande förhållanden i världen. Vi skulle vara på plats efter 14 så vi visste att vi inte hade en hel dags fiske men likväl ett antal fina fisketimmar framför oss. Väl framme vid Norrefors så möts vi av en bekant syn, den stora träskulpturen som föreställer en dagslända – Mayfly. Jerry som jobbar på anläggningen möter upp oss och berättar att det är gott om fisk i dammarna och fisket har varit riktigt bra sista veckorna. Det suger i fisketarmen nu och vi börjar snabbt rigga våra spön, jag laddar 3 spön, nymfspö, streamerspö och ett för torrflugor. Målet för dagen är torrflugefisket men de andra spöna laddas utifall att vaken skulle utebli. Vid fiske efter regnbåge och öring brukar jag oftast ha minst två spön färdigriggade. Oftast ett spö med flytlina och ett med en snabbsjunkande lina. Stå fisken djupt och det är svårfiskat med lite aktivitet så åker oftast spöet med den snabbsjunkande linan fram. Är det däremot vakande fisk eller mycket aktivitet så fiskar jag oftast nära ytan med torrfluga eller nymf och då använder jag flytlina.

Vi märker snabbt flera vak och plötsligt ser vi stora insekter runt oss, kan de vara en danica. Jo visst är det de, nu börjar vi kolla på ytan och vi ser nu flera av dessa vackra skapelser på vattenytan. Det är danica som fiskarna kalasa på, helt otroligt vi har äntligen prickat rätt, fiske under en Danica kläckning. Valet blir snabbt självklart, det blir torrflugespöet och jag binder snabbt på en danica imitation.

Jag har sett några fina vak precis efter en mindre ström, precis i bakvattnet efter strömmen, ett sådant typiskt ställe där det ofta står fisk. Det dröjer inte många minuter förens flugspöet står i en härlig böj. Fisken är stark som alltid vid Camp Mayflys anläggningar, starka och i fin kondition. Två kast senare så är det dags igen och vi har bara precis börjat fiska. Dagens mål med att fånga fisk på torrfluga är redan uppnått, klockan är inte ens 15.00 ännu, ledig från jobbet, solen skiner och fisken vakar. Man kan ha det sämre.

Danica kläckningen bara ökar och snart svärmar de ovanför våra huvuden och stora sländor ligger på ytan till fiskens förtjusning. För mig som aldrig tidigare upplevt en kläckning likt detta så är det verkligen som alla skriver, helt magiskt. Sländorna är inte bara vackra att titta på de får igång fisken och det vakar nästan överallt. Peter och jag som inte ens kommit förbi första dammen ännu, fortsätter fiska oss runt och överallt finns de vakande fisk att kasta på. Nu har de dock blivit mer kräsna och om det beror på att det finns så mycket av den naturliga födan att äta eller inte vet jag inte men våra flugor dissar de oftast, vi missar några hugg emellanåt men lyckas inte kroka något nu. Vi testar olika flugor både stora och små, vi går över till sjunklinor och boobys men inte heller där har vi någon lycka utan endast följare.

Precis mellan två öar ser jag en fisk som vakar frekvent nu och jag återgår till att fiska torrt och lägger ut flera kast mot den vakande fisken. Till slut slits flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. Jag känner ganska snabbt att det är en tyngre fisk, kraftiga huvudskakningar nästan likt en gädda. Inga kraftiga rusningar, börjar tveka det känns inte som en regnbåge. Fisken bara går men vägrar komma upp till ytan, spöet gungar tungt. Efter någon minut kan jag skymta fisken genom ytan, det är en öring. En enorm öring, pulsen ökar och tankarna i huvudet börjar nu ploppa upp, ”låt mig inte tappa fisken” ” var jag noggrann med knuten”. Jag vet att jag inte fegade med tafsen, spets på 0.23 borde göra jobbet. Jag ropar på Peter som kommer rusande och nästan lika chockad han över fiskens storlek tar han upp kameran och börjar filma. Fisken glider nu fint in mot land och jag får fösa in fisken i min ganska underdimensionerade håv. Ett riskfyllt moment men de går vägen, en smällfet och helt fantastisk öring som knappt får plats i håven är landad. Jag saknar ord och både Peter och jag är helt lyriska, vilken fisk den måste väga närmare 4-5 kg rent guld. En sådan vacker skapelse måste vi snabbt få tillbaka i vattnet igen så vi knäpper lite snabba bilder utan att ta den från vattnet, vi väger eller mäter den inte. Allt för att den skall få återgå så snabbt som möjligt igen. Helt magiskt och majestätiskt simmar den vackra prickiga öring piggt tillbaka igen.

Jag får sätta mig ned en stund för att försöka smälta denna drömfångst, öring är alltid lite speciellt för mig och även att man vet att det finns öring här så är det inget man räknar med då regnbåge är den klart dominerande arten. Så att få en öring av denna kalibern det är bara helt fantastiskt. Jag fick berättat för mig senare att en öring av denna storlek sattes ut för ca 2 år sedan, den måste ätit upp sig en del under dessa åren dock och den har aldrig tidigare fångats, rätt häftigt.

Nu kunde väl knappt dagen bli bättre tänkte man men vi hade ju flera timmars fiske kvar, vi hade i stort sett bara börjat och Peter väntade fortfarande på sin första fisk. Vi vandrade nu vidare mot vad jag anser är det trevligaste här, nämligen strömsträckan.

Vi började fiska i poolen som kallas för ”bananen” en lite längre pool med lite mer lugnflyt, här brukar det stå mycket fisk. Vi ser snabbt vakande fisk, Peter och jag har förmånen att vara helt ensamma på anläggningen denna dag så vi känner ingen stress alls. När den gått upp flera gånger på rad så känner vi att det är dags att göra ett försök. Jag låter Peter få chansen på denna, Peter är duktig flugfiskare men fortfarande relativt ny när det kommer till torrflugefisket. Det som är så trevligt när vi fiskar tillsammans är att ingen av oss ser det som någon tävling på något vis om vem som får mest fisk eller störst. Man gläds åt den andres fångst och vi hjälper varandra med ta foton på fångsten. Det är för mig det bästa med att ha en fiskekamrat, att dela glädjen. Nu ville jag självklart att Peter skulle kunna landa denna fisken så jag försöker guida honom och det dröjer inte länge innan hans fluga försvinner ned under ytan. Första hugget men mothugget sitter inte. Det är lite av en konst att behärska torrflugefisket och veta när man skall sätta mothugget, man blir många gånger allt för ivrig och skall helst vänta så där perfekt länge så att fisken hinner ta flugan ordentligt men inte för länge så den hinner spotta ut den. Det är något som brukar sitta instinktivt efter man lyckats kroka lite fisk på torrt men inte alls en självklarhet.

Peter kastar snabbt ut flugan igen och snart så hugger det igen, nu sitter fisken men det blir inte långvarigt då den släpper ganska omgående. Nu är det nära. Vi ser ytterligare en fisk som vakar på andra sidan strömmen och eftersom det inte är brett här är det inga konstigheter att nå dit, visst är det en del träd och annat bakom ryggen så man får rollkasta lite ibland för att komma åt men Peter få ut ett perfekt kast och fisken kan inte motstå hans fluga. Nu väntar han precis så där perfekt länge, mothugget sitter och fisken rusar fram och tillbaka i poolen. Det blir snabbt tydligt att det är en större fisk Peter krokat. Med gemensamma krafter kan vi landa den grova regnbåge i vår lilla håv och Peter kan stoltsera med en regnbåge på drygt 4 kg fångad på torrfluga, inte fy skam. En fantastisk fisk i topp kondition som får simma tillbaka igen, de får för övrigt alla fiskar vi fångar göra denna dagen.

Vi vandrar nedströms och överallt längst strömmen är det fina ståndplatser och jag prövar att nymfa av ett par av sträckorna men utan framgång. Vi stannar till vid en av de sista poolerna, här ser vi flera fiskar som vakar. Peter lyckas snabbt kroka en regnbåge som stod precis under en nedhängande björk men tyvärr går även denna fisken loss. Vaken avtar något och Peter prövar ett av sina ”ess” i rockärmen den så kallade ”Bronsflugan” en fluga som en duktig flugfiskare, Magnus Augustinsson kommit på. Nästan omgående står Peter med spöböj och kan landa både en och två regnbågar här.

Vi var nu återigen på väg tillbaka mot dammarna för att köra de sista timmarnas fiske här. Men vi stannar snart till vid en av poolerna då vi ser flera fina vak här. Det är en ganska liten och smal del av strömmen och inte så lättkastat. Peter tycker det är min tur nu och låter mig försöka på denna fisken. Peter tar fram kameran medan jag på knän närmar mig vattnet, jag rollar ut ett kast i närheten av vaket och låter flugan flyta med, en stor Danica imitation. Inget händer, – Du måste närmare andra sidan säger Peter. Jag rollar ut flugan ytterligare några decimeter, men inget händer i denna driften heller. Rollar ut flugan ytterligare några decimeter. – Ja precis där säger Peter. En sekund senare sugs flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. En urstark regnbåge rusar och plaskar vilt i denna lilla poolen och ännu en gång märker jag att jag har en alldeles för liten håv för fiskar av denna kalibern. Efter några misslyckade håvförsök kan jag till slut landa en kanonfin regnbåge. Det är ett helt magiskt torrflugefiske vi upplever denna dag.

Uppe vid dammarna sätter vi oss ned med lite mat och varsin alkoholfri öl och bara njuter av det vi nu upplever. Klockan är runt 8 på kvällen och solen är på väg ned och det vakar för fullt överallt. De är sådana här kvällar man kan minnas tillbaka till under kalla ruskiga dagar i vinter.

Nu kan vi inte hålla oss längre vi måste börja kasta igen, streamerflugor och nymfer är lagda åt sidan nu är det torrflugefiske som gäller. Vi båda kör med stora danica imitationer och vi försöker prickkasta på vakande fisk. Flugan låter vi oftast ligga helt stilla eller endast ta hem den väldigt sakta. Jag börjar kasta på en fisk som vakat hela dagen känns det som. Det har varit frekventa vak väldigt nära land i en av dammarna och jag står en bit upp på land och lägger flugan i närheten av där vaken varit. Det tar inte många sekunder innan flugan försvinner i ett explosivt hugg, ingen tvekan där inte och fisk på igen. Fisken rusar som en galning och tömmer hela rullen på lina och en bit ut på backingen. Medan jag drillar fisken så fortsätter vaken att hagla runt omkring oss. Det är en riktig vakfest och vi står och drillar fisk i parti och minut. Vi hade tänkt att komma iväg tidigare men det gick inte att åka härifrån inte under detta fantastiska fiske som vi just nu upplevde, vem vet när eller om vi kommer uppleva något liknande. De sista två timmarna av kvällen drillar vi fisk nästan konstant och torrflugefisket är helt fantastiskt.

När solen helt gått ner och vi knappt kan se något längre packar vi ihop för dagen och kan konstatera att vi har fått flera fina minnen som vi kan se tillbaka på under de mörka och kalla vintermånaderna. Stort tack för till Tommy och Camp Mayfly för ett fantastiskt fiske, vi kommer snart tillbaka.

Tips för torrflugefiske efter grov fisk

Lämpligt spö i klass 5 eller 6 och runt 9 fot fungerar bra. Fiska med taperad tafs och gärna minst en spölängd, använd inte för tunn spets, jag brukar använda kvalitétstafsar. Normalt sett när jag fiskar torrt så använder jag en spets på runt 0.13-0.15 men när jag vet att det går väldigt grov fisk i vattnet så fiskar jag sällan under 0.18. Skulle fisken trots bra presentation strunta i flugorna testa jag att gå ned i dimension till 0.16. Linan är av typen presentations lina som har en kortare klump, inget för längre kast utan för att kunna presentera flugorna på bästa sätt. En annan viktig detalj som underlättar är en bra håv. En mellanstor håv med djupt och knutlöst nät.

Norrefors
Strömmande vatten samt 2 dammar
En camp med makalös natur, belägen ca 15 km norr om Karlshamn i Blekinge.
Ett enastående strömfiske i Karlshamns Dricksvatten – Mieån, fylld med regnbåge – öring finnes och skall varsamt återutsättas.
Fisket är baserat på flugfiske men då hela Campen hyras så går det bra med spinnfiske i dammarna.
Fisket sker i grupper om 12 personer, inkluderar fiske och vardera 4 fiskar – möjligheter till övernattning finnes.
Enskilt fiske aviseras på så kallad öppen dag – se bokningslistorna – eller kolla på Facebook – Camp Mayfly
CAMP MAYFLY

Bokning campmayfly@telia.com – kort varsel på mob 0706-960717

Jag nämnde ju också några gånger att Peter filmade under dagen. Det gjorde vi båda och håller på i detta nu att gå igenom allt material. Hela filmen kommer vi släppa på vår nya gemensamma kanal på youtube som heter ”Every Fish Counts
Men för er som vill se lite teasers inför denna filmen har jag lagt upp 2 kortare klipp på min kanal.

https://www.youtube.com/watch?v=iry08cTGBGE

https://www.youtube.com/watch?v=-yVDOWvDZh0&t=4s


Minnen

Nu är sommarmöblerna inplockade och klockan är inställd på vintertid. Kvällarna blir kortare och mörkare, vintern är här nu. Mörkt på morgonen, mörkt på kvällen och isiga rutor att skrapa innan man åker till jobbet. Fram med neoprenvadarna, långkalsonger och var beredd på isiga spöringar. Men allt är inte elände med vintern.

Eftersom jag bor i de södra delarna av vårt avlånga land så är fiskesäsongen långt ifrån slut. Mitt bästa gäddfiske brukar jag ha i januari/februari så länge de bara inte ligger någon is.

Men tiden vid fiskevatten brukar bli mindre för min del under denna tiden och som småbarnsförälder så är de ganska dåligt med tid redan innan.
Men de är då under dessa mörka vinterkvällar man minns tillbaka på fina fiskar från tidigare, tappade storfiskar eller kanske nya platser man har besökt.

Ett av mina bästa fiskeminnen som jag gärna se tillbaka på är resan min far, jag och min kusin Micke gjorde till Kaitum.

En fantastisk resa på många sätt. Vansinnigt vacker natur, öringar, harr, lagad mat under öppen eld. I turen ingick även helikopterresa ut till fiskevattnet, bara det en upplevelse.

När de gäller höstfisket så har jag ett minne som jag ofta tänker på och de är från mitt hemmavatten örarevet. De måste vart ca 9-10 år sen nu och jag var ute med nu far och fiskade gädda. Gäddflugfiske var relativt nytt för mig på den tiden men jag skulle ge det en chans. Jag fiskade då med ett flugspö som jag egentligen hade till kustfisket efter havsöring, klass 7 om jag minns rätt. De var en fin oktoberdag och jag var som så ofta då ute och fiskade med min far.

Örarevet är som en lång kustremsa som går en bit ut i havet. På utsidan har man öppet hav och på insidan är de mer skärgårdsmiljö med mycket grund, öar och vikar. Vi fiskade insidan och här har jag fiskat o många år särskilt i min ungdom. De måste varit högvatten denna dagen, sådant höll jag inte någon större koll på den tiden. Men jag var tvungen att vada en bra bit för att ta mig ut till en ö där det brukade stå en del fisk. Farsan kunde inte komma över då hans höftvadare inte räckte till.

En av mina första flugfångade gäddor, bryr er inte om frisyren eller kepsen…

Jag minns att jag i första kastet hade en fin följare så jag matade snabbt ut ett nytt kast. Nästan direkt small det på och fisken var på. Jag förstod direkt att fisken var stor och efter en lång och nervös kamp så kunde jag bogsera in fisken till land där farsan väntade med håv och våg. Fisken vägde 8.5 kg och de var den första riktigt stora fisken som jag fångat. Jag minns också hur härligt de var att återutsätta denna magnifika fisk i vattnet igen. Catch and release var inte så stort på den tiden men  de var självklart att sätta tillbaka denna fina fisk.

Det finns flera guldkorn som jag gärna tänker tillbaka på. Bla när de låg is överallt i stort sett men jag hittade en liten vik i närheten av hamnen som hade lite vatten där tog jag min hittills största gädda på 11 kg. Efter åkt runt till de flesta av mina ”säkra” platser och insett att de låg is överallt så testade jag detta stället av ren slump.

Gäddan som jag trodde var en gigantisk regnbåge som högg en sen kväll i ett put and take vatten. Väl vid land visade de sig vara en gädda på 7.5 kg som hade levt gott på regnbågar i detta vattnet länge.

Ja de finns mycket att minnas tillbaka på under mörka vinterkvällar, nya resor att planera och förhoppningsvis blir det mer fiske inom kort.

Har ni några favoriter som ni gärna minns tillbaka på ? Dela gärna med er av de här med en kommentar eller Maila mig på flugfiskarenismaland@gmail.com så kanske jag publicera det längre fram.

Sommarfiske efter gädda

Sommarfiske efter gädda är inget jag brukar ägna mig åt. Sommaren brukar mest innehålla öring och regnbåge då jag brukar tycka det kan vara svårt att hitta gäddan under denna tiden på året. Ofta går de ut och ställer sig på djupare vatten och vattnen där jag brukar fiska gädda är väldigt grunda, fina vår och höst vatten. Men efter samtal från min vän Peter ”Lappen” om att fisket var hett nu där jag har min båt så behövdes det ingen större övertalning.

Båten som låg på land var tvungen att läggas i först och efter det begav vi oss ut mot de vanliga ”hot-spotsen” men de gav inga resultat alls. Efter mycket tjurande med motorn så tog vi oss senare ut till ett hett ställe precis innan man kommer ut till ”öppet vatten”. Här är det en liten brant och några grund, ett perfekt ställe för gäddan att ”hänga” på. Peter dunkade iväg ett kast med ett gummibete (Pig i motoroilfärg) och nästan direkt får han ett ordentligt hugg.

Otroligt skönt att vi äntligen hittade fisk då vi nästan hade börjat tro att vi skulle blanka. Fisken närmar sig båten utan större kamp och vi ser att den är riktigt stor. De är nu nerverna gör sig påminda, sitter krokarna bra, håller linan osv. Men fisken kan håvas fint och lugnt. Peter lyfter sedan upp en ruskigt brednackad gädda på exakt 100 cm. Vi hade ingen våg men uppskattade vikten till runt 7-8 kg.

Peter med en 100 cm fisk

Peter har sedan något missat hugg till och jag har flera följen. Ser fisken följa med till båten flera gånger för att sedan vända. Jag fiskar som vanligt med en grön/chartreause fluga med wiggle tail. Jag kastar ut igen och testar nu ”rollypolly” tekniken och fiskar hem flugan riktigt snabbt. Nu smäller det på ordentligt direkt. En riktigt pigg gädda som rusar flertalet gånger och trots att jag pressar fisken hårt så tar det ett par minuter innan fisken är redo för håven. En kanonfin gädda även detta runt 80 -90 cm och en vikt på 4-5 kg.

Jag använder ofta en handske vid gälgreppet, skadade mig ordentligt en gång vid gälgrepp och har inte kommit över det riktigt ännu.

Efter detta så blir det inte mycket mer, Peter dra på någon mindre fisk och vi har några bommade hugg. Båten fick vi dra upp på land igen då någon hade tagit min båtplats..Men nu har jag fått en ny och bättre så de få bli till att putta i båten snart igen och testa lite mer sommarfiske efter gädda.

Sjukt kul med sommarfiske efter gädda! 

”Pikeknuckles”

Gästbloggsinlägg – Landslagskval i Småland

Nyligen så var det kvaltävling till svenska flugfiskelandslaget i Alsterån.  Här kommer ett gästbloggsinlägg från mina goda vänner Johan och Eva-Lena Philip som också driver strömfiske Alsterån och Vidinge gård. 

Landslagskval i Småland

 

Vidinge Gård

Den första av tre deltävlingar i Svenska flugfiskecupen hölls i år den 22-23 april i Alsterån. Cupen fungerar som kvalificering till det svenska flugfiskelandslaget där deltagarna får tillgodoräkna sig sina bästa två resultat.

Många möjligheter att hitta fisk.

Torsdag morgon åker Jonas Olsson, smålänning och landslagsveteran med god lokalkännedom i Alsterån, och jag ut för att kolla till skyltning och markeringar längs tävlingssträckan. 8° lufttemperatur visar termometern på morgonen och någon timma senare är det t.o.m tvåställigt. SMHI hade lovat varmare under helgen än den senaste tidens ostadiga väder som tillsammans med det fortfarande riktigt kalla vattnet gjort fisket de senaste dagarna trögt.

Aprilväder med omväxlande snö, sol, hagel och blåst.

Det vakar på vissa beats, under ett par björkstammar på ett av beatsen måste det stå minst två prickiga. Årets första dagslända sätter sig på en av beat-skyltarna. Det är riktigt svettigt att kolla igenom sträckan som nu varit avspärrad i en vecka till förmån för tävlingen. Det ser minst sagt lovande ut.

Städen åker fram efter kvällsmaten.

Under fredagen börjar så deltagarna droppa in en efter en. De flesta rör sig ned till ån för att reka inför morgondagens pass. Vattentemperaturen i ån mäts till svala 6°.
Kvällsmat och lottning på Vidinge Gård. En härlig Shepherds Pie serveras. Lottningen sker okomplicerat, informellt men professionellt. Inga tveksamheter, frågor besvaras klart och tydligt. Stämningen är förväntansfull och kvällen blir inte särskilt sen. Som sig bör på ett fiskecenter dyker ett par städ upp. Alexander Segersäll som ska vara med och tävla binder upp de sista flugorna. Det gäller att passa på när tid ges när man har småbarn hemma. Duktiga bindaren Tobbe Persson hakar naturligtvis på. Han anlitas regelbundet av brittiska tävlingsfiskare för att binda deras tävlingskollektion och missar sällan ett tillfälle att binda i goda vänners lag. Som god vän till oss på Vidinge Gård hoppade han in och hjälpte till där det behövdes under helgen och fick även agera spökfiskare för att kompensera ojämnt antal deltagare.

Lördag morgon och… Svinkallt!!! -5° har det varit under natten. Det ligger någon blandning mellan snö och hagel på marken och blåser utav bara… Rejäla frukosten slinker ner med fart.  Dagens första pass är i lugnflyt. Det var i de här delarna det vakade på torsdagen. Passet är indelat i bara en grupp med 13 beats med rotation efter 1,5 timmars fiske.  Vattentemperaturen har sjunkit till 4,5° under natten. För att vara i slutet av April visar sig Småland på sitt allra vresigaste humör.

Cato från Norge

Cato Vivelid Nilssen som kommit från Norge för att gästtävla utan kvalmöjlighet, har lottats ett beat med några riktiga djuphålor och mycket sten. Han får kontakt nästan direkt men tapp i det iskalla vattnet. I övrigt är det trögt och i princip ingen känner något förrän ca. 5 minuter före första slutsignal då extremt duktiga Marino Rota lyckas landa passets enda öring. Att det är Marino som lyckas är ingen slump. En fantastiskt professionell, lugn, metodisk och uthållig flugfiskare. Han utnyttjar sin tid, väljer utrustning, läser vattnet, allt optimalt.

Marino landar tävlingens första öring.

Vi har själva tagit oss till Järnladan vid Höneströmsdammen för att servera en värmande och i dubbel bemärkelse het gryta. Strax innan deltagarna kommer ligger solen på mot Järnladan och vinden avtar något. Framför husväggen exploderar ett moln av fjädermygg. Känns som bara minuter innan nästa hagelby drar in och lika snabbt är dom bokstavligt talat bortblåsta.

”Landskamp” i taktiksnack.

Den öppna spisen har gått varm många timmar och kombinationen het gryta och brasa gör att även den frusnaste av flugfiskare långsamt tinar upp. Frusnast av alla är nog Jimmy Holmström som direkt parkerar sig framför brasan. Inte vad han tänkt sig när han tagit sig 90 mil söderut för att delta i kvaltävlingen. Nästan grymt att vi redan haft dagar med upp till 17° i luften ett par veckor tidigare.

Urmysiga Järnladan blir samlingsplats vid vattnet och matsal när Vidinge Gård har flugfiskeevents.

Stämningen är fortsatt god trots kyla och extremt trög fisk. Fortsatt taktik diskuteras genomgående hos de med svenskt påbrå och argumenteras livligt av de med italienskt.

Eftermiddagspasset bjuder på fortsatt kallt, ostadigt väder men visst blir det något varmare och med det börjar fiskarna landas en efter en även om man genomgående får jobba stenhårt för varje fångad fisk.

På kvällen bjuds det mör kyckling med härlig sås och ris. Atmosfären är, som alltid när flugfiskare från när och fjärran träffas på fiskecentret, fantastisk trots tufft fiske. Alla har haft det lika hårt. Alla gläds med de som har haft framgång. Det snackas, spexas och lördagskvällen blir betydligt senare innan de sista kommer i säng.

Stämningen på topp när Jonas, Johan och Ingvild kommenterar inte ont anandes Alex prylar.

Natten mot söndagen fortsätter kylan om än inte lika sträng. -2° på morgonen och frost på bilrutorna innebär fortsatt trögt fiske. Även här blev passet efter rotationen det som gav mest fisk även om det då var nyfiskat. Att det blev en aning mänskligare när temperaturen steg något visade även vår ”spökis” Tobbe som hade en tappad och en landad där duktiga Alex gått 1,5 timma innan utan att känna ett liv. Ännu tydligare blir det när vår polske stamgäst, en läkare som hittat sitt lugn i Alsterån, som plockade upp flugfisket så sent som förra året kommer hem till Vidinge Gård tidig kväll med ett stort leende kletat över hela ansiktet. I direkt anslutning till tävlingssträckan har han på eftermiddagen tagit två på Klinkhammer och en på nymf.

Alex visar låg profil.

Till slut visar det sig att de mest rutinerade tävlingsfiskarna i sällskapet lyckades hantera de tuffa omständigheterna bäst. Plats 1-4  belades alla av deltagare som kommer att representera Sverige i årets VM i Slovakien 5-11 september. Segrare för dagen blev en värdig Marino Rota.



Ett stort tack till alla deltagare, ingen glömd!

Albin Alvers från ungdomslandslaget

Kul att se Albin Alvers och Erik Karlsson på plats. Två unga, supertrevliga, engagerade flugfiskare från ungdomslandslaget som kämpade på så gott det gick. Det är också härligt när så luttrade flugfiskare som  Cato Vivelid Nilssen och Ingvild Aurdal från Norge som upplevt det mesta som finns att uppleva inom flugfiskevärlden är genomnöjda med allt och redan längtar efter att komma tillbaks till vårt fina vatten.

Erik Karlsson från ungdomslandslaget samlar erfarenhet mot seniorerna.

Vi får hoppas att Svenska Flugfiskecupen kan bli ett återkommande inslag hos oss i Småland!

För att se resultaten från tävlingen kan ni klicka in här Flugfiskecupen

www.alsteran.com


Gäddfiske !

I helgen som var innan snöstormen drog in (vem beställde detta!!) så var jag ute med Richard och Hasse (Pastorn) Brolin på lite gäddfiske.

Under veckan hade de blåst kraftiga sydostliga vindar och vattennivån hade stigit och det kändes väldigt lovande inför fisket. Vi åkte till vår ”hemliga” vik som numera inte verkar vara särskilt hemlig. Kommer till det senare.

Rådjuren är uppe tidigt

Vi var på plats vid viken strax efter 8.00 och det var fortfarande ganska kyligt i luften efter den kalla natten. Det dröjde inte länge förens vi hade hugg och flera följare men de var svårt att kroka dem. De var inga explosiva hugg och de kändes ganska slöa, med all sannolikhet så är det fortfarande lite för kallt i vattnet för de skall vara riktigt på hugget.
Men efter ett flertal bommade hugg så kunde jag till slut landa dagens första en riktigt fet gädda på ca 3-4 kg, kort och tjock som de brukar vara här. Vi lyckades under dagen alla landa fisk och missade säkerligen ett tjugotal hugg tillsammans. Några plusgrader till i vattnet så kommer det bli fart på dem. De vi fick hade gott om iglar på sig vilket tyder på att de står still för tillfället och de flesta högg ganska långt ut i viken. Tyvärr känns de där plusgraderna en bra bit bort nu när man tittar ut och se att det ligger 1-2 dm SNÖ igen. De ville vi verkligen inte ha.

Gillar skarpt den nya big mama lådan

Angående viken så var vi inte ensamma där denna fiskedag. Vi var först på plats men det dröjde inte länge förens en båt gled in i viken och sedan en till. Sedan kom det fyra man som körde från land samt en i kajak…Ser förbaskat trevligt ut de där med fiske från kajak dock.

Här nedan kommer en film från fisketuren


Skitfiske!

ORVIS

Snön är tillbaka och minusgraderna också. Längtan efter vår, värme och framförallt fiske är stor. Det har varit och är fortfarande mycket gäddfiske i tankarna men nu har fisket efter öring och regnbåge ökat också.  Inför årets öringsäsong så har jag laddat upp med ett nytt fiskeset från Orvis som dök upp i veckan. Så fiskesuget är ju inte mindre nu direkt. Det nya spöet är ett Orvis Reacon 8.6 fot #3 till det en Orvis Battenkill II rulle, laddad med en Orvis Acess lina.  

orvis03-1

Tanken är att använda detta till finliret med torrflugor och nymfer, framförallt i Alsterån kommer det vara mitt förstaval. Tror också det kan vara sjukt trevligt att drilla regnbåge på. Detta är mitt första spö ifrån Orvis och det skall bli väldigt spännande att få ut och testa det. Jag har endast hunnit testa det ute på snön i trädgården men det kändes riktigt bra. Ingen kastkanon kanske, dock så kände man att det fanns kraft att kunna ladda spöet ordentligt om man så vill. En snabb aktion vilket passar mig utmärkt och byggkvalitén är fantastiskt. Rullen en Battenkill II, en klassisk design på den med klickbroms så man får det där härliga knarret från rullen när fisken rusar. Linan en Orvis Acess, en allround lina som kändes lättkastad. Väldigt sugen på att få komma ut och testa combon på lite riktigt fiske men som det ser ut nu så blir det på premiärfisket i Alsterån. Då skall jag försöka ge ett fullständigt intryck av spöet.

orvis02-1

För er som blivit nyfikna på Orvis prylar kika in här http://www.bios.se/flugfiske

al1

Öring från Alsterån

Och för er som är nyfikna på premiärfisket eller bara fisket i Alsterån kika in här – www.alsteran.com

2017..

dsc_2568

En näve gäddflugor

Ja vad har hänt än så länge under 2017.. Ja eftersom jag inte är någon större fantast av isfiske så har det blivit väldigt lite fiske eller rättare sagt inget fiske alls. Isen ligger tjock nu och spöna får vila och nu går flugbindningsstädet varmt istället. Jag kommer under veckan att lägga upp video på ett nytt gäddmönster som jag tror stenhårt på. Jag kommer också att gå igenom mina fluglinor som jag gör inför varje säsong och skall ge dem lite vård och uppfräschning, kommer ett inlägg på det också. Kan vara värt att läsa och ta till sig. Ger linorna längre liv och det blir mer fart på grejerna!

dsc_2574

Några beställningar som gått iväg under året, gäddflugor kompletta med riggar

Några flugor som jag bundit under januari 

dsc_2108

dsc_2618

Squirmyn. Den första för året, jag band säkert 100-150 st av denna flugan förra året

dsc_2603

En enkel cdc-nattslända

dsc_2613

En annan nattsländeimitation

dsc_2567

Gästflugbindare – Peter Svensson

Idag kommer det ett unikt inlägg. Det första men kanske något som det blir mer av framöver. Jag har tidigare haft gästbloggare men nu är det premiär för gästflugbindare. Flugbindaren och flugfiskaren som har bundit flugan nedan är Peter Svensson. Peter lärde jag känna genom sportfiskeföreningen som jag är ordförande för Torsåsbygdens Sportfiskeklubb. Peter är en jäkligt duktig flugfiskare och binder bra och framförallt vinnande bra flugor. I vår tävling Bergkvara gäddfestival har Peter två år i rad tagit hem priset för den längsta flugfångade gäddan. Flugan nedanför är en variant av vinnarflugan.

Här kommer Peters SBS  beskrivning av flugan

15450965_1152777938133964_1716627514_n

15451023_1152672931477798_1225734879_n

15409704_1152672981477793_800404029_o

15417842_1152673028144455_1289168573_o

15387356_1152673078144450_1896465705_o

15369722_1152673098144448_2107358758_o

15409511_1152673124811112_726724672_o