Det är snart mitten av Augusti, solen steker och det måste vara närmare 30 grader denna dagen. Jag och min fiskebroder Peter hade bestämt oss för att göra en liten ”roadtrip” denna sommaren. Tanken och förhoppningen var att komma ut lite norröver men tiden räcker inte riktigt till alla gånger då det kräver minst en vecka för en sådan resa.
Vad gör vi då tänkte vi.
Vi kollade runt och googlade, letade strömmande vatten med öring. Vi kollade möjligheten att åka till Danmark men även där krävs det många mil om man vill fiska harr i strömmarna på Jylland. Sedan kom jag på det. Norrbyströmmen, efter ett samtal med bästa Manni så bokade vi in lite fiske i Borensberg och i det ginklara vattnet som rinner genom Norrbyströmmen. Jag har varit här ett par gånger tidigare men för Peter skulle det bli första gången.
Taggade till tusen och bilen packad till bristningsgränsen som vanligt när vi skall iväg någonstans. Efter ett par timmar rullar vi in i vackra Borensberg där Motala ström och Göta kanal rinner igenom. Det känns som en riktig idyll så här på sommarhalvåret. Vi gör ett första stopp här för att köpa med oss pizza, sedan är det bara 5 minuter innan vi når Norrbyströmmen. Vi äter våra pizzor och knäpper upp varsin öl på verandan vid stugan som bokstavligen ligger ute i vattnet. Här kan vi sitta, varva ner, kolla efter vak och bara njuta i goda vänners sällskap. Det är livsglädje det.
Mätta och nöjda börja vi vandra nedströms och i det klara vattnet ser vi flera regnbågar som vaggar majestätiskt i strömmarna. Dessa regnbågar har gått här länge och de är vana vid flugor av alla dess slag. De är i absolut toppkondition och vi som ofta brukar tjata om att vi jagar den perfekta regnbågen, här i Norrbyströmmen kan de mycket väl simma.
De låter sig inte luras allt för enkelt och det gäller att vara påhittig och gräva djupt i askarna. Regnbågsfiske som är så enkelt brukar man ofta få höra men jag anser nog att regnbågsfiske kan vara riktigt tufft många gånger. Visst att fiska på nysatt fisk är ofta tacksamt och de hugger på det mesta som man serverar dem likt en hungrig gädda. Men dessa fiskarna som gått i vattnet en längre tid och börjat äta av de strömmarna tar med sig de är inte helt lätta. De ställer flugfiskaren på prov och när du väl fått dem att hugga så bjuder de på en rejäl dans. Så ni som tycker regnbågsfiske är så enkelt och ingen utmaning. Testa att fiska efter regnbåge som blivit förvildad likt dem här i Norrbyströmmen eller Brännvinsdammarna. Man får kämpa för dem men belöningen när dessa prickiga fiskarna ligger i håven är magisk.
Det är fruktansvärt varmt just nu och att fiska efter dessa regnbågarna som redan innan värmen kan vara kinkiga, ja det är inte lätt. De kan ofta bli frustrerande när man ser fisken hela tiden men de ratar dina flugor. När fisken väl tar en av dina flugor. Man ser hela hugget och lyckas behålla lugnet för att sätta kroken vid rätt tillfälle, det är riktigt häftigt. Min första fisk för dagen är just en sådan upplevelse. Jag står precis vid utloppet till en mindre pool och i poolen kan jag se flera fiskar simma. Jag gör några försök på dem men de vill inte ha det jag serverar dem. Då ser jag en fisk som står högt upp i strömmen innan poolen. Den står där alldeles ensam bakom en sten som skyddar den från de mest strida strömmarna. Jag prickkastar mot den med mitt nymfspö och nymfen landar perfekt. En pheasant tail variant i storlek 16 far förbi snabbt i strömmen och jag ser fisken kastar sig mot den och jag sätter mothugget perfekt. Fisken far omkring som en galning i poolen och jag ropar på Peter som kommer springandes med håven. Det är inte lätt att landa den här så jag få försöka ta den upp i strömmen igen längs kanten där det rinner lite långsammare. Jag släpper efter och fisken glider ned i håven. Yes! Första fisken och det är ju en sådan typisk regnbåge från Norrbyströmmen. Perfekt kondition, hela fina fenor och alldeles full med prickar. Efter några snabba bilder får den simma tillbaka.
I poolen innan den lite mer ”vilda” sträckan lyckas Peter kroka på sin första regnbåge i Norrbyströmmen. På torrfluga och lyckan är total när fisken ligger i håven, vi delar glädjen åt varandras fångster och fotar flitigt oavsett vem som fått fisken. Vi kravlar längs marken, blöter ned oss och gör det där lilla extra för att få till den där perfekta bilden som sticker ut. Det har liksom blivit en naturlig del i vårt fiske och något som jag verkligen uppskattar.
Kvällsfisket som vi hade höga förhoppningar om infrias till viss del, Peter som är i sitt livs torrflugefiske form drar flera fiskar medan jag mest tappar fisk. Jag vet inte hur många tappade, missade hugg och tafsbrott som jag råkar ut för denna dag men många är det.
Nästa dag har vi några timmars fiske innan vi skall bege oss vidare. Vi är uppe tidigt för att utnyttja tiden maximalt. Frukosten intas med bästa utsikten över vattnet. Efter gårdagens erfarenheter så är slutsatsen att riktigt tunn tafsspets och små flugor är ett måste. Jag fiskar med 0.11 mm som tafsspets och flugor i storlek 16-18.
Storleken har betydelse.
Dessa tre ord kan ha en helt annan innebörd som säkert många vet. Även i flugfiske världen kan man använda dessa ord. Denna dagen fick jag verkligen lära mig att gå ned ordentligt i storlek på flugorna kan vara skillanden på succé och flopp.
Det vakar på mycket i mittenpoolen och till en början får vi dem inte att ta våra flugor. Men jag testa att gå ned till en liten svart fluga i storlek 18. Smack säger det i första kastet men jag missar den. Ut igen och flugan sugs ned i ett sådant där perfekt och försiktigt vak. Denna gången sitter mothugget och jag kan landa en vansinnigt vacker regnbåge. Jag fortsätter att fånga fisk, missa hugg och tappa dem. Jag har ett fantastiskt fiske och även Peter få dem till att hugga när han testar de mindre flugorna.
Precis efter en liten fors ned till poolen står det ett par riktigt fina regnbågar och väntar i djuphålan där på maten som kommer med strömmen. Jag testar alla möjliga flugor både nymf och torrfluga men de kikar lite på dem ibland men tar inte. Då rotar jag i askarna och letar upp den minsta flugan jag kan hitta i asken. En liten svart myra, bara bindtråd, uv-lim och en liten cdc vinge. Storleken på flugan är #20 man kan knappt tro att fisken skall se denna lilla flugan i den snabba strömmen. Jag lägger ett kast uppströms och flugan som knappt flyter glider med strömmen. Den glider ut mot kanten och jag kan då se en av de stora regnbågarna lämnar sin position på djupet och den går upp och tar min fluga. Så häftigt att se hela det händelseförloppet. Mothugget sitter och det är en nervös drillning med den tunna tafsspetsen och lilla flugan. Men Peter kan lugnt och fint håva in den och lyckan är total. Den absolut största och vackraste fisken för resan, alltid svårt med vikten då vi oftast anser det onödigt att väga. Men skulle jag gissa så 2.5-3 kg i absolut toppkondition, de blir nog knappt vackra än såhär åtminstone inte i Sverige.
Flugan sitter perfekt i överkäken och vi förevigar fisken på några fina bilder innan den får återvända till sin djuphåla nedanför strömmen. Detta var en perfekt avslutning på vår vistelse här i Norrbyströmmen.
Denna sommaren har fart förbi med en väldig fart och det är inte långt kvar innan vi går in i en riktig höjdpunkt, nämligen höstfisket.
För mer info om Norrbyströmmen följ länken här
Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter.
Innan Motala Ström byggdes ut fanns lax, öring och harr vid forsarna i Nääs. Forsarna är borta sedan länge. Nu finns här Borensbergs kraftstation och från dammen tas vattnet, 0,5 kubikmeter per sekund, till Norrbyströmmen. Vi har mest regnbåge och mindre andel öring och på höstarna sätter vi röding när vi får tag på det. All fisk kommer från Källefall och kvalitet går före vikt. Vid den översta poolen ligger ”lodgen” för vila och övernattning. Fisket upplåts huvudsakligen som hyrfiske för upp till 10 gäster. Verksamheten bedrivs i samarbete med Tekniska Verken i Linköping som äger kraftverket.
Det var vid forsarna vid Nääs vaggan stod för den östgötska industrialismen. Det var här man byggde sina hammarsmedjor, kvarnar och sågverk. Allt drevs med kraften från forsen i Motala Ström. Den kanske mest namnkunnige kvarnägaren var Axel von Fersen, vars kvarn från 1774 ännu står kvar på Nääs och som idag inrymmer Borensbergs Hembygdsmuseum. För hundra år sedan började man producera elektrisk kraft och man byggde på Nääs den första kraftstationen i Motala Ström.
Utrustning som jag anser är lämplig här är ett flugspö i klass 4-6, flytlina och långa tafsar. Tafsspetsen från 0.20-0.13 är det riktigt kinkiga så kan de löna sig att gå ned i tafsspets. Tänk dock på att risken att tafsen går av öka markant med dessa tunna tafsspetsar, så kolla tafsen ofta så den inte råkat ut för någon skada från gren, sten eller liknande.
Flugor som är gångbara är naturliga nymfer likt phesant tail, haröra eller små påfågelnymfer. Torrfluga är ofta tacksamt också och under augusti som vi var här så funkade små nattsländor, myror och små svarta dagsländor. De flesta flugorna på krokstorlek 16 – 20.
