Årskrönikan 2024

Jaha.
Då var snart ännu ett år till ända. En gammal klyscha som tiden bara flyger förbi känns verkligen rätt att använda. 2024 har varit ett intensivt år på många plan. Jag har varit på mitt nuvarande jobb i över ett och ett halvt år nu och har betydligt mer erfarenhet och fler utbildningar på mitt cv sedan förra årskrönikan skrevs.

Fiskemässigt så har det varit ett helt okej år, många fiskar har fångats och många äventyr har det blivit. Många av dem har inte hamnat här på bloggen. Tiden och orken finns inte riktigt till att skriva om allt på bloggen som jag gjorde förr. Jag skriver mer än någonsin men de läggs mer på renodlade artiklar. Flugfiske i Norden där jag oftast bidrar med en artikel i varje nummer tar mycket tid. Tid som jag vill lägga där då det är en stor ära att få medverka och bidra till denna fantastiska tidning. Gammaldags som man är så är det något speciellt ändå med en fysisk tidning. FishEco Magazine tar såklart mycket tid också och många artiklar sparas till vår del där. Peter och jag ansvarar ju för flugfiske-delen i magasinet och detta året har vi fått mycket prylar till oss för tester som kommer att vara med i nästa års tidningar. Tidningen har slagit rekord under året och det är jättekul att vara en del av det. Något som också tar en del av tiden är självklart Every Fish Counts. Peters och min Youtube kanal, kanalen bara växer och växer och det är roligt med all respons från er följare där. Filmmässigt tycker jag att vår kanal håller väldigt hög kvalité om man får vara lite osvensk och säga så. Vi båda brinner för att få filmerna att bli bättre och bättre och visst gör vi framsteg. Under 2025 kommer vi självklart att fortsätta producera nya fiskefilmer.

Året 2024 började med några gäddfisketurer innan isen la sig i februari. Sedan vart det några vändor till Skåne och Stenbiten. Vi var först på plats och testade nya dammen där och självklart blev det en gäng fina rengbågar och öringar där. Numera är Stenbiten ett etablerat put and take vatten i Sverige och det känns kul att ha varit med och hjälpt till med att marknadsföra detta vattnet som vi gjort de sista två åren. Öringpremiär i Alsterån är en tradition som jag inte vill missa, vi hade några riktigt fina turer där under April i Smålands egna lilla fjällen.
Vi var tillbaka hos Örjan på Stenbiten tillsammans med ett riktigt trevligt par som vann auktionen som jag och Peter bidrog med till förra årets Livlinan-auktion. En kanonbra dag där vi fångade några riktigt fina öringar.

Självklart var vi på plats under Sportfiskemässan och hade några härliga dagar där. Alltid kul att träffa nya och gamla vänner. Extra kul med er följare som kom fram och snackade lite med oss.

Mina hemmavatten levererade även detta år med några fina havsöringar. De var den där första havsöringen som krävdes för att man skulle knäcka koden för att hitta havsöringen längs kusten här hemma. Under två säsonger har jag fått fler havsöringar här nu än jag fått under 10 år. En annan favorit som besöktes under våren var självklart Snärjebäcken. Den övre strömsträckan är verkligen ett nöje för en flugfiskare att fiska i. Smygfiske med torrfluga eller nymffisket här kan verligen vara fantastiskt bra.

Försommaren så besöktes två av mina absoluta favoritvatten för regnbåge och öring. Brännvinsdammarna och Norrbyströmmen.
Brännvinsdammarna som jag nog skulle vilja påstå vara ett av Sveriges bästa put and take vatten. Ett utmanande fiske på dessa fiskarna kan det vara men belöningen är stor när de otroligt vackra öringarna tar ens fluga. Som bonus så finns det ju också röding här och självklart regnbåge. Med den nya strömsträckan så är fisket här än mer lockande.

En av årets mest minnesvärda fiskar fiskar fångades även under sommaren men inte utav mig. Min kusin Micke fångade sitt livs fisk i en liten sjö där jag har min båt numera. En relativt liten skogssjö som vi inte visste så mycket om på förhand förutom att fanns gädda och abborre här. Sjöfiske är något jag inte bedrivit mycket särskilt inte efter gädda och abborre. Det har blivit många turer till sjön under året och mycket fisk har det blivit men framförallt massor med gäddor runt 1-2 kg. Ett relativt vanligt fenomen i små skogsjöar som dessa har jag förstått är att gäddorna inte växer sig så stora. Så därför var det så otroligt häftigt och oväntat när Micke dra på och landar detta monster på 120 cm och ca 12 kg här. En helt makalös fisk och den absolut största gädda jag sett. Stort grattis till denna fisk Micke!

Årets stora resa blev återigen till Vemdalen tillsammans med min vapendragare Peter. Vemdalen betyder mycket för både mig och Peter och vi har på olika håll varit här flera gånger tidigare. Det är en stor fördel när vi åker upp att vi hittar ganska bra här numera och trots att vi har fiskat här i många år så finns det massor med vatten som vi fortfarande inte fiskat. Vi hade ännu en gång grymt bra fiske i Nästelströmmen som blev en favorit hos oss förra året. Vi hittade också nya guldkorn och framförallt en riktigt trevlig del av Veman som levererade flera riktigt fina fiskar, b la en riktig drömfisk.

Veman som var ån där mitt flugfiskeintresse verkligen tog fart på riktigt så verkligen kul att se att den kan leverera sådana fina fiskar också. En riktigt fin harr på strax över 50 cm, riktigt imponerande fisk i ett sådant litet vattendrag. Att dessutom får dela denna upplevelsen med min gode vän Peter gör det hela ännu bättre. Peter som börjat bli riktigt vass med kamera dokumenterade fisken ordentligt och denna upplevelsen resulterade senare i en lång och trevlig artikel i Flugfiske i Norden.

Under hösten har det blivit en hel del gäddfisketurer och abborre fisken som resulterat i ett par fina fiskar och framförallt några riktigt härliga fiskedagar. Slutet av året har varit intensivt på jobbet och man märket då hur viktigt fisket är för en att verkligen finna ro och koppla av.


Nu laddar jag inför Nyårsafton som blir en lugn tillställning med flickvännen. Imorgon (nyårsdagen) blir det traditionsenligt fiske med dottern. Dottern har för övrigt fångat några riktigt fina fiskar under året och även sin första gädda. Något säger mig att hon kommer att fiska betydligt fler gånger under 2025 än vad hon gjorde under 2024. Riktigt kul!

I vanlig ordning så vill jag passa på att tacka alla mina följare. Tack till Vision, Pinewood, Thermotic, Grundens för att ni sponsrat mig under året. Tack till Örjan på stenbiten, Peter på Brännvinsdammarna, Tommy på Hultsby sportfiske och Ingemar på Kalmar sportfiskeklubb för flera härliga fiskedagar hos er.


Tack till Jan.O och William för ert förtroende hos FishEco och Flugfiske i Norden. Stort tack till Niklaus Bauer på Flydressing/Vision för ditt förtroende. Tack till Stefan på Mayfly.se.
Tack till alla er som skickat prylar till oss för att testa i magasinet.

Extra stort tack till min gode vän och kollega inom fisket Peter, du är en klippa och jag ser fram emot många nya äventyr under 2025, Every Fish Counts.
Stort tack också till Eric min gode vän och kollega inom brandskydd. Alltid lika roligt att fiska tillsammans och tack för att jag får följa med och störa med mitt flugviftande i båten.
Tack också till min fina flickvän som alltid stöttar mig.

Glöm inte att kika in på vår Youtube-kanal Every Fish Counts och glöm inte att prenumerera.

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År och hoppas på ett fantastiskt fiskeår under 2025!

Sommaröring

Sommaren bara flyger förbi.
Tiden går alldeles för fort. Så det gäller att ta till vara på de stunder som ges.
Just det gjorde jag en fin sommardag under min semester. Jag beslutade mig för att på egen hand ta bilen ner till Skåne och besöka en favorit i min bok, Brännvinsdammarna.

Brännvinsdammarna är ett ställe som bjuder på lite mer utmanande fiske, fisken har gått här länge och det låter sig inte luras så lätt. Vattnet är superklart så det gäller att hålla låg profil och presentera sina flugor väl. De stora marabouflugorna lämnar jag hemma, här är det små nymfer och torrflugor som gäller.

Det är en fin sommardag, solen skiner, endast en lätt vind och fisken vakar. Jag är helt själv här idag och tar det lugnt, ingen brådska alls. Otroligt skönt med dessa små stunder i den vanligtvis stressiga och intensiva vardagen.

Jag tar några kast i den stora dammen där jag ser en hel del fisk som patrullerar längs med kanterna men utan att lyckas lura dem. Jag beger mig istället upp mot den övre dammen och den nya strömsträckan. Den nya delen ger verkligen hela anläggningen ett extra lyft, ett av Sveriges bästa put and take vatten har precis blivit ännu bättre. Strömsträckan kan väl mest liknas vid en engelsk kalkström som sakta flyter fram. Inga snabba strömmar utan endast lugnflyt med kristallklart vatten. Man ser lätt fisken som står på sina ståndplatser eller rör sig sakta fram för att söka föda. Ett riktigt torrflugeparadis.

Självklart åker en torrfluga på och en liten HH-puppa blir mitt första val. HH-puppan som är en liten torrfluga i stort sett endast bunden av hjorthår som man klipper ner väldigt kort eller t om bränner lätt med tändare. Förmodligen en fluga som fisken kan ta för lite vad som helst. Det dröjer inte många sekunder från det att flugan landar på vattnet tills den försvinner ned i gapet på en öring som patrullerade i strömmen. Dagens första fisk kan landas ganska odramatiskt, en vacker öring som är i perfekt kondition. Det är något alldeles speciellt att kasta på fisk som man ser hela tiden. Förutom att man själv måste hålla låg profil vid vattnet för att inte skrämma dem så får man följa fisken hur den märker direkt när den här pyttelilla torrflugan landar på vattnet. Den vänder snabbt om och simmar för att inspektera vad det är som ramlat ner på ytan och nu gäller det att hålla sig så där lagom lugn när fisken stiger mot flugan. Flugan försvinner från vattenytan i den lilla ringen som skapas från fisken när den tar flugan. Man får inte sätta mothugget för tidigt men inte heller för sent. Så otroligt spännande, fascinerande och roligt fiske. 

Jag forsätter vandra sträckan uppströms som kanske är runt 150-200 meter lång. Man ser flera fiskar som simmar runt i det klara vattnet och jag lyckas få ett par stycken till på min HH-puppa. När jag kommit allra längst upp ser jag en större fisk som står ensam på grunt vatten intill en större sten. Jag har nu knytit en på stor danica-imitation, de var inte så längesedan de var fullt med sådana insekter här. Jag smyger fram och på knä för att hålla så låg profil som möjligt kastar jag ut min fluga. Flugan landar en meter från fisken, jag ser hur fisken direkt reagera och sakta simmar fram mot flugan. Öringen bokstavligen slukar min fluga och det är ett sådant ögonblick man skulle vilja se i slow-motion, så häftigt när man ser hela händelsen i det klara vattnet. Mothugget sitter och jag kan landa en vacker öring på runt 2-3 kg, otroligt fin.

Jag lyckas ta någon öring till i strömmen och börja nu fiska lite mer i den mindre dammen som strömmen rinner ner i. Här är det ganska mycket aktivitet och efter några missade hugg kan jag landa den andra arten för dagen. En slank och fin regnbåge på 1 kg kanske får också syna håven.

Här hos Brännvinsdammarna har man chansen på en trippel då det simmar regnbåge, öring och röding här. Rödingen är väl den fisken som man allra helst vill fånga när man är här men denna gången gick jag bet på det. Jag såg flera fina rödingar som syns tydligt i det klara vattnet med sin vita kanter ytterst på fenorna. Så nog finns de här alltid, har varit här flera gånger nu och har fångat röding här alla gånger tidigare. Istället fick jag denna gången flera riktigt fina öringar och det är inte fy skam det heller.

En fantastisk dag är till ända och det är dags att bege sig hemåt mot Småland igen. En dag som gett mig många riktigt fina torrflugefångade fiskar.
Kolla in videon här nedan från min dag hos Brännvinsdammarna.

Stenbiten nya dammen – LivLinan fiskedag!

Stenbiten Jakt och Fiskecenter har blivit ännu bättre. Ja numera finns det här två stycken dammar där det simmar grov öring och regnbåge. Jag och Peter hade fått möjligheten att inviga den nya dammen och det var vi inte sena med att tacka ja till.

Förväntningarna var extremt höga särskilt med vårt premiärfiske i första dammen fortfarande färskt i minnet. Vintern här nere har varit längre och kallare än på många år så suget efter att komma ut och fiska igen var dessutom efterlängtat.

Vi rullar in på den bekanta grusvägen genom den vackra bokskogen innan vi når Stenbiten och Örjans fiskeparadis. Vi inleder med en värmande kopp kaffe i den nya stugan där grillen redan är tänd. Perfekt för att värma sig frusna dagar som dessa. Isen har legat länge men har precis släppt greppet om dammarna. Temperaturen är låg i vattnet och ett lågtryck ligger i luften så det är inte de bästa förutsättningarna men vi är minst lika taggade ändå. Vi räknade nästan med hugg i första kastet men fick hålla oss till tredje eller kanske fjärde kastet. Då hör jag Peter skrika – Fisk! En jättefin regnbåge har tagit hans fluga och den är urstark, precis som de brukar vara här. Jag agerar håvman och en vacker regnbågshane kan landas på ca 5-6 kg. Nu är vi igång och snart har Peter landat både två och tre fiskar. Sen var det äntligen dags för mig att kliva in i matchen. Regnbåge efter regnbåge kan landas och trots låg temperatur har vi bra fiske, visst fisken har inte sett flugor innan så det gör ju det enklare. Dock så har fisken gått i dammarna under lång tid så de har anpassat sig till födan som dammarna har att erbjuda. Stora färgglada streamers som normalt sett brukar vara bra på nysatt fisk funkade inte alls så bra för min del, däremot så funkade mindre nymfer desto bättre.

LIVLINAN

Livlinan är ett mycket fint initiativ där betesbyggare och sportfiskare auktionerar ut beten eller fiskedagar där alla pengar går till Barncancerfonden. Jag har varit med tre gånger tidigare och bidragit med flugor. Förra året så hade jag med en gäddfluga som var buden på en krok som delvis var i 18K guld och resten i silver. Då jobbade jag inom guldsmedsindustrin och hade möjligheter att skapa något sådant unikt. Denna gången ville jag och Peter försöka erbjuda en fiskedag och vi började tidigt prata med Örjan om detta på Stenbiten jakt och fiskecenter. Han som är en otroligt generös person var inte sen på att haka på. Sagt och gjort auktionerade vi ut en heldag på Stenbiten där vinnarna skulle vara ensamma på anläggningen tillsammans med oss och maten fixade Örjan. Slutpriset landade någonstans runt 8000:- vilket var fantastiskt bra och ett stort tack till vinnarna Maria och Henrik.

Den 7:e April var det äntligen dags och vi mötte upp Örjan, Maria och Henrik tidigt på morgonen vid Stenbiten. Taktik, tips och tricks snackades men sedan kunde vi inte hålla oss längre då alla var ivriga på att börja fiska. Maria och Henrik som fiskat mycket genom åren var överväldigade över alla fiskar som visade sig genom vak eller som bara hoppade i sjön. Ett otroligt trevligt par och man kände tidigt att detta skulle bli en bra dag. Mycket fisk som var aktiva och rörde sig mycket i dammarna men de var inte lättflörtade. Fisken har ju sett betydligt fler flugor numera än sedan vår första tur hit då vi krokade av 150 fisk på ett dygn. Jag börjar som jag numera ofta gör vid regnbågsfiske i dammar rota i mina nymfaskar. En nymf som jag ofta kör med i storlek 14 med lite peacock dubbing och orange hotspot blir valet. Nu dröjer det inte många kast innan första fisken är på. Men som Peter brukar säga är motorn hel så blir det ofta åka av, dvs fisk med hela och fina fenor. Ja då blir det åka av och linan far ut från spolen och bromsen är förmodligen något hårt ställd så tafsen smäller av. Det är också något som Örjan kan stoltsera med att förutom att det simmar mycket och grov fisk här så har det fina och hela fenor, framförallt öringen som är magiskt vackra.

Det är just en sådan öring som nu tar min nymf och det märks stor skillnad när en öring är på gentemot en regnbåge. Regnbågen är mycket mer explosiv medan öringen mer stånkar och går mot bottnen. Efter en nervös kamp med en öring av modell XL så kan Peter till slut håva in denna fantastiska fisk. Några snabba bilder och sedan får den åter simma tillbaka. Förresten bara för att reda ut vissa kanske tveksamheter vid catch and release. När vi fotar och filmar fisken så låter vi den alltid vila i håven, förbereder kameran och synkar ihop oss. När kameran är redo lyfter vi fisken, pang, pang, pang med kameran och sedan tillbaka med fisken i håven. Sedan så brukar vi hålla den i vattnet medan vi tar ett snabbt filmsvep för att sedan låta fisken simma tillbaka. Så vi försöker verkligen minimera luftexponering och har aldrig fisken på land.

Även Maria lyckas fånga en kanonfin öring på torrfluga och nytt PB på öring dessutom. Stort grattis till det Maria. Vi landar flera fina regnbågar och någon enstaka öring till under dagen, både Peter och jag kan ta våra första på torrt också. Vi grillar korv, snackar fiske och delar erfarenheter från tidigare fiskeupplevelser. Maria och Henrik verkar nöjda med dagen och framåt 16-tiden drar de hemåt igen med sin husbil. Jag och Peter tar några kast till, det är ju så svårt att slita sig från denna lilla pärla i nordöstra Skåne.

Vi tackar, Livlinan, Maria, Henrik och framförallt Örjan på Stenbiten Jakt och Fiskecenter för en dag att minnas.

Tillbaka i fjällen – Vemdalen

Det har varit en intensiv period sista tiden med mycket jobb, fiskereportage och annat så tiden har inte riktigt räckt till att kunna skriva om denna underbara resa förens nu.

Efter många års frånvaro från våra lite nordligare breddgrader så var jag äntligen tillbaka. Dessutom tillbaka till platsen där mitt fiskeintresse startade på riktigt, Vemdalen. De var hit min far och hans fru Irene tog mig för vad som nu har hunnit bli ganska många år sedan. Vi fick hyra en fjällstuga av en bekant till Irene långt upp på fjället i Vemdalen. Vi besökte Gunnar på Ekbergs fiske och fick tips om att fiska i den vackra skogsån Veman. Veman de var där jag la kanske de mest avgörande kasten för att mitt flugfiske intresse är vad det numera är. Jag minns så väl den första harren på fluga, spanandet efter vak och stora gäddor som simmade förbi i det klara vattnet. Min far fick flera fina fiskar men han fiskade många gånger också med sina små spinnare som var så effektiva. Jag kämpade på med flugspö och till slut lyckades jag få en harr till att stiga till min Europé 12. Irene fångade det ögonblicket på bild när jag står med spöböj, mitt livs första harr och min far kommer springandes till undsättning.

Så jag har mycket att tacka Vemdalen för.
Nu när jag återigen fått tiden till att åka norrut igen så känns det ändå rätt självklart att valet föll på Vemdalen. Denna gången blir det Vemdalen tillsammans med min gode vän och kompanjon Peter. Peter som roligt nog också vart i Vemdalen flera gånger, troligen fler gånger än mig. Även han har ett starkt band till denna ort och fisket här. Det som är intressant är att trots att vi båda varit här många gånger så har vi inte fiskat alls på samma platser. Detta visar väl egentligen bara på hur många fiskevatten det finns här uppe. Vi velade många gånger fram och tillbaka på vart vi skulle åka månaderna innan avfärd. Men valet föll på Vemdalen som sagt, vi skulle testa några av våra guldkorn men också testa för oss båda nya platser.

Resan var på många sätt speciell för oss. Min återkomst till Vemdalen efter så många år, här där mitt intresse en gång började på allvar tillsammans med min gode vän och numera redaktörskollega Peter. Men framförallt för att bara Peters far bara dagar innan vår resa gått bort. Vi diskuterade lite fram och tillbaka om vi skulle åka eller inte men Peter kände att det kunde vara bra mitt i allt sörjande att ändå komma bort. Det är smärtsamt att se sin vän ledsen särskilt när jag vet hur nära de stod varandra. Det är svårt att göra något för att lindra smärtan men man försöker bara finnas där och vara så gott stöd man kan. Resan var efterlängtad och den vackra miljön och fisket är bra meditation.

Den drygt 11 timmar långa resan går trots alla timmar i bil ändå bra, det är altid enkelt att resa och fiska med Peter. Vi är trots ålderskillnad väldigt lika och det är aldrig några krusiduller.

Vi är efter ca 11 timmar i bil framme på bekanta vägar, vi rullar in i Vemdalen runt 19.00 och vi skall bo på Gästis i Vemdalen. Peter har bott här flertalet gånger och det är verkligen ett kanonfint boende. Här finns allt för självhushåll, fräscha rum och gott om plats. Dessutom till bra pris, så jag kan varmt rekommendera Gästis i Vemdalen om man söker boende i dessa krokarna.

Efter plockat in vårt bagage i rummet så tar vi en runda längs ”memory lane”. Vi berättar om platser va varit på och åker ned till ett av mina ställen som jag trots många år sedan jag sist var här minns väl. Vid Vemhån rinner Veman fram och här går det en stig längs med den långsamt flytande pärlan Veman. Små vak ser vi titt som tätt från mindre harrar och rätt var det är så ser vi en bäver komma simmande nedströms. Den simmar ganska ostört förbi oss och vi står bara och tittar på denna speciella varelsen. Rätt häftiga djur ändå och längs med stigen ser vi flera av bäverns verk då den skapat flera trädskulpturer med sina tänder. Hade det inte varit för att det var så vansinningt mycket mygg här längs denna skogså så hade vi förmodligen stannat längre. Men vi smålänningar var inte riktigt redo för dem så vi beslutar oss för att ta en tidig kväll och vara redo för morgondagen.

Nästa dag så blir första stoppet hos Ekbergs fiske, Gunnar Ekberg som är en riktig legendar runt Vemdalen och som varit med hur länge som helst känns det som. Han har stenkoll på de flesta vatten inom en 10 mils radie från Vemdalen. I vanlig ordning inhandlas det lite flugor som man bara måste ha trots att man spenderat många timmar framför städet hemma innan resan. Men det hör liksom till att köpa lite lokala måsteflugor. Vi har fått lite tips om olika vatten av många vänner och bekanta men det vi fastnade mest för var en liten rödingsjö uppe på fjället. Skärsjön som den heter tipsade våra vänner på Youtube-kanalen ”Bara ett kast till” oss om. Röding är något varken jag eller Peter testat så mycket så det skulle bli riktigt spännande. Vi tar bilen så långt upp vi kan för berget och sedan är det en vandring på 2.2 km uppåt i en utmanande terräng. Väl framme så ser vi snart att det redan är flera andra fiskare här. Det var faktiskt lite snopet då vi inte var beredda på hitta andra här mitt ute i ingenstans på fjället. Men det finns gott om plats i sjön så vi hittar en plats som känns lovande. Peter visar snart vägen och tar både en och två riktigt fina rödingar. Jag kastar och kastar och till slut kan även jag fånga en riktig fjällröding. Vi avnjuter en lunch i form av ravioli på burk och även om det inte är världens mest kulinariska upplevelse så smakar det fantastiskt på den här magiskt vackra platsen.

Vädret skiftar snabbt i fjällvärlden och från ingenstans drar det in ett ordentligt regnväder och det öser bokstavligen ner. Vi kämpar på en stund i regnet och lyckas landa ett par rödingar till och Peter får också en liten men väldigt fin öring.

Efter vandringen ned från fjället är vi ordentligt blöta och vi bestämmer oss för att fylla på energilagret och trycker i oss varsin kebabtallrik. Laddade med ny energi åker vi för att testa ett av Peters favoritställen runt Vemdalen, ”Strömmen” som det kallas. Det är rätt otroligt att jag aldrig varit här eller ens hört om detta stället under mina gånger i Vemdalen. Jag förstår dock snabbt varför Peter gillar detta stället. Det är fullt med fina nackar och storsten i strömmen som rinner så där lagom snabbt för att både kunna fiska med nymf och torrfluga.

Peter är snabbt ute på en favoritspot och jag är snart strax bakom honom. Äntligen så står jag där med spöböj och harr i andra änden. Det var många år sedan senast men äntligen fångas det harr igen. Vi plockar massor med fisk här och även om det inte är några jättar är det kul med spöböj och vi har ett fantastiskt kul fiske. Dagarna är långa här uppe så här års och det börjar närma sig midnatt och vi beger oss nedströms för att fiska av det lite mer lugnflytande delarna där det också är lite djupare vatten i hopp om att hitta större fisk. Peter börjar kasta sina kraftigt nedtyngda nymf uppströms och snart får han ett rejält hugg. Vi förstår snabbt att det är en bättre fisk och jag är snabbt på plats och kan hjälpa han landa en kanonfin harr på strax över kilot skulle jag tippa. Fina 46 cm och efter några filmklipp och snabba bilder får denna majestätiska harr simma tillbaka. Vi fortsätter sedan att fiska oss nedströms i skymningen och vi plockar massor med harrar denna kväll, puffar lite på våra cigarrer och njuter av livet helt enkelt.

Nästa dag och vi har velat under morgonen vart vi skall ta vägen. Peter har många ställen som tidigare varit på och jag har mestadels fiskat i Veman. Vi är dock båda sugna att testa på något nytt och är man beredd att åka en timmes bilfärd ungefär så når man otroligt många fina vatten runt Vemdalen. Vårt val föll på ett tips från en av mina följare från Instagram. Nästelströmmen som tillför Ljusnan och rinner ifrån Nästelsjön. Vi har fått tips om att testa att fiska längs nacken mot sjön precis innan strömmen börjar. Det är en ganska riskabel vadning och det gäller att ha koll på vattennivån och hur mycket vatten som kraftverken släpper på. Vi hade ganska gynsamma förhållanden på runt 50 kubik kanske något för mycket och man känner verkligen vattnet trycka på. Så ska ni hit, vada med stor försiktighet, vadarstav och gärna ett flytunderställ. Vi vandrar sakta men säkert ut mot mitten av strömmen där vi har sett några sporadiska vak. Solen skiner och det är verkligen ett kanonväder när vi plötsligt ser ”solfisken” harren stå som ovanpå stenarna under vattnet i väntan på det som rinner ned mot strömmen. Vi kommer riktigt nära dem och jag lyckas fånga en harr på en spölängds avstånd. Jag ser hela händelseförloppet när fisken ser flugan, stiger och tar flugan. Riktigt häftigt och vi har ett fullständigt magiskt fiske här. Timmarna flyter förbi vansinnigt fort som det ofta gör när man har roligt. Vi fångar massvis med harrar och det som skiljer detta stället från många andra ställen här i Jämtland och Härjedalen åtminstone där jag fiskat är medelstorleken på fisken. De verkar vara skapade i samma form och nästan alla fiskar är mellan 40-45 cm långa. Med andra ord riktigt fina fiskar. Vi bryter för lite lunch i form av ravioli och korv över öppen eld, tänder. varsin cigarr för att hålla borta knotten och försöker ta in denna än så länge fantastiska dag.

Det fina fisket innan middagen fortsätter och vi fiskar fram till kvällen. Vi landar massor med harr och nästan uteslutande på torrflugor. Inne vid strandkanten dansar danicor och det är en riktigt magisk dag vi upplever här i fjällen. Ren njutning och balsam för själen. När vi åter är tillbaka på gästis sjunker vi ned i soffan framför något program och skickar bilder till varandra från dagen.

Tiden går snabbt när man har roligt och det är dags för sista dagen på vår vistelse här i Vemdalen. Ännu en gång velar vi om vart vi skall ta vägen denna dag. Vi åker ned till Gunnar på Ekbergs fiske och bollar lite med honom. Det slutar med att vi inte kan åka någon annanstans än tillbaka till Nästelströmmen. Det magiska fisket där från gårdagen ligger färskt i minnet och vi hoppas ju såklart på att få uppleva detta igen. Men på vår vandring ut till vår ”hotspot” ute i strömmen så märker vi att det är djupare och betydligt mer strömt runt benen. Det är nästan lite obehagligt och vi beslutar oss för att inte ta några risker. Det visar sig att kraftverket har släppt på mycket mer vatten och det är runt 70 kubik nu. Det är absolut inget att rekommendera att vandra ut i strida strömmar om man inte känner sig helt säker och är minst två stycken.

Vi får byta taktik och jag går nedströms och börjar nymfa av de lite mer snabba strömmarna. Det visar sig vara ett bra drag och jag kan snabbt plocka ett par riktigt fina harrar. Peter tar även han ett par fina harrar och det visar sig ännu en gång hur viktigt det är att hantera och testa nya metoder för att ”knäcka koden”. Efter ett antal harrar så får jag dessutom en liten öring, ingen troféfisk alls men denna fisken gör att även jag kan bocka av min trippel här. Harr, röding och så öring en klassisk trippel i fjällen.

En helt underbar och fantastisk resa är till ända. Vi har haft fantastiskt trevligt och bra fiske, ätit god mat och druckit gott. En resa som jag längtat efter under många år men som nu äntligen blivit av lite tack vare förändrade familjeförhållanden. En resa som Peter verkligen behövde för att samla sina tankar och bearbeta sin sorg. Peter är en fantastiskt fin vän, tack för din vänskap och tack för oförglömliga minnen.


Hökensås Sportfiske

Så var det äntligen dags.
Efter flera års pratande och funderande om att besöka Sveriges kanske största och mest kända fiskeanläggning Hökensås Sportfiske.
Hökensås sportfiske ligger ett par mill norr om Jönköping nära staden Tidaholm. Inne i den vackra skogen här ligger många fina vandringsleder och fiskesjöar. Kristallklara källsjöar och skogstjärnar med mörkare vatten. Hökensås startade upp sitt fiske här 1957 och här simmar det framförallt regnbåge men också öring.

Det är slutet av Maj och vi har planerat denna resan sedan Sportfiskemässan. Planen och förhoppningen är såklart att pricka in kläckningen av de stora sländorna, framförallt Vulgatan som kläcker här. Normala år så hade vi varit här i helt rätt tid men detta är inget normalt år. Det har varit mycket varmare än vanligare år så tyvärr är vi några veckor sena. Tyvärr inget vi kan göra något åt, vi får hoppas på andra kläckningar istället. Vi checkar in i vår stuga som är en kanonfin och välutrustad stuga med alla bekvämligheter som man kan önska sig.

Vattentemperaturen i sjöarna är högre än vanligt, fisket är trögt nu får vi höra och regnbågsfiske under sommaren är sällan enkelt. Innan vår resa hit så fick vi rådet av grymma Markus på Hökensås sportfiske att ta med oss flytringarna. Flytringarna skulle verkligen visa sig bli nyckeln till framgång under vårt fiske här. Varken jag eller Peter är några erfarna fiskare från flytring, faktum är att vi båda endast testat dem vid ett tillfälle innan vårt fiske här.

Med hjälp av flytringarna kan vi ta oss ut på djupare vatten och hitta fisken där som söker sig dit då det är svalare där. Vi blir tipsade om att börja vårt fiske i Bastasjön. Bastasjön är en fin liten sjö med klart vatten, grunda vikar, uddar och åtkomliga djupkanter. Bastasjön är en populär badsjö på sommaren så därför är flytring tillåtet här och fördelaktigt om man är här på sommaren och det finns badande gäster här också.

Vi tråcklar på oss våra simfötter och sätter oss ovant tillrätta i våra flytringar och försöker paddla oss utåt. Nyfikna badgäster ser vår färd ut mot djupare vatten och förmodligen imponera vi inte dem med vår teknik att framföra denna farkost. Men efter ett tag börjar man vänja sig och få lite mer kläm på hur man skall manövrera flytringen. Peter är den som visar vägen först och ganska snabbt krokar han en kanonfin regnbåge med en liten olivgrön flickslända. Nu trodde vi att vi skulle ha en kanonfiske men det är trögt, riktigt trögt. Till slut så hugger det på mitt ganska ovanliga flugval, en Montana precis vid en udde. Flugan hinner knappt landa innan fisken suger i sig flugan. Snart kan även jag landa min första fisk från flytring , en vacker öring som föll för min fluga. En Montana som sagt som är ett erkänt bra mönster men en fluga som jag aldrig riktigt gett chansen. Jag har aldrig trott på den endast gett den ett par chanser utan framgång men efter detta så kommer den får fler chanser.

Fisket lossnar inte riktigt för oss och jag bestämmer mig för att knyta på en nymf i mindre storlek. Det brukar kunna vara vägen till framgång när fisket är trögt, gå ned i storlek och kör något mer naturligt. Flugan jag knyter på som så många gånger förut är en liten pheasant tail nymf med lite peacock dubbing som throax, storlek 18. Det är dock stora ytor att fiska av med denna lilla flugan så jag kastar ut och sen paddlar jag runt lite försiktigt med flugan efter mig. Det dröjer inte länge innan jag får ett sådant där kanonhugg och en riktigt mörk regnbåge steg till flugan från en av de djupaste delarna av sjön. Där ser man hur bra fisken ser/känner din fluga under vattnet, riktigt häftigt. Det går lång tid mellan huggen men jag lyckas landa ett par till med hjälp av denna tekniken. Mörkret börjar ta över och vi bestämmer oss för att ge upp för dagen då den kläckningen vi hoppades på uteblev och vi laddar istället om för morgondagen.

Trötta och slitna efter gårdagens bilkörande och sena fiske så tar vi oss upp runt 7 och är på plats vid dagens vatten som föll på Abborragölen. En riktigt trevlig liten klarvattensjö där skogen ligger tät runt om. Utan flytring inte allt så lättfiskad men med våra flytringar så har vi helt andra möjligheter. När vi tittar ut över sjön ser vi flera fina vak och vi är snabbt nere i våra flytringar och börjar ta oss utåt mot mitten av sjön. Vi har börjat få vanan inne och rör oss numera lite mer vant och bekvämare oss framåt eller bakåt kanske man skall säga. Ett tungt vak.
Ett antal meter bakom Peter som inte ser det. Jag skriker till han och i bakkastet släpper han linan och flugan hinner knappt landa innan fisken kastar sig över hans fluga. Likt en ninja så sätter Peter mothugget utan att se vaket. Efter han vänt sig om så kan han drilla dagens första fisk i dagens första kast. En urstark regnbåge som kan landas och det är inte utan jag är lite imponerad över att han lyckas sätta mothugget enbart på känsla sittandes åt fel håll.

En härlig morgon blir det och solen tittar nu fram och snart kan vi se de första vulgatorna kläckas. Vi är inte sena med att knyta på våra vulgataimitationer. Eftersom det blåser lite lätt denna dagen så tar jag hjälp av vinden och driver med flytringen längs ena kanten och här börjar det vaka friskt. Men jag verkar tappat förmågan att sätta mothuggen för jag vet inte hur många fiskar jag bommar. Otroligt frusterande men jag gläds åt Peter som tar igen gårdagens fångst idag och plockar flera fiskar med sin vulgatanymf fluga.

Men efter flera missade hugg och några bryt så lutade jag mig tillbaka i min flytring, tog några djupa andetag.
En omstart. Reeboot.

Nu hade jag fått tillbaka känslan och fisk efter fisk kunde landas på både torrfluga och nymf. Vi får massor med fina fiskar och ja man skriver ofta om fina fiskar men här i Hökensås är de verkligen fina, vackra fiskar i otroligt bra kondition med det där naturliga utseendet. De är prickiga långt ut på fenorna, långa och slanka i perfekt kondition. En sak som är intressant och bra som Hökensås gör är att de matar sin fisk i odlingarna med foder baserat på insekter. De är verkligen ett steg i rätt riktning och framtidstänk. Jag skulle nästan vilja påstå att det är nödvändigt att göra det för att kunna rättfärdiga put and take fisket i framtiden. Det håller inte att fiska på fisk som äter nermald fisk från östersjön som de djävulska trålarna har rensat upp från vårt redan hårt sårade hav.

Vi har under dagen och kvällen ett fantastiskt bra fiske både med torrflugor och nymfer. Kvällen avnjuter vi med grillning och några kalla.
Nästa morgon, vår sista innan resan hemfärd. Vi velar lite om vart vi skall åka med satsar våra kort på att Abborragölen skall leverera igen. Vi kommer ned till sjön och det är inte alls samma aktivitet men nu har vi inte tid till att ändra våra planer. Dagen till ära så fyller Peter år och vi avnjuter oss en liten födelsedags-cigarr. Det dröjer inte länge innan Peter sedan lyckas kroka en liten men väldigt vacker regnbåge. Minsann inte fy skam att börja sin födelsedag med en regnbåge. Dessvärre händer inte mycket mer denna dagen, fisket är helt avslaget trots att fisken vakar en hel del. Fenomenet vi var med om kallas tydligen för ”Fishemans curse” detta är när de små insekterna caenis kläcker i massor. Fisken blir då extremt selektiv och svårflörtad, istället kalasar den på dessa små insekter.

Vi åker ned till shoppen, tar en kaffe och snacka lite skit med grabbarna där innan det är dags för hemfärd. Hökensås bjöd på fina fiskar, bra boende och helt okej väder. Tyvärr uteblev de stora kläckningarna men i år kom de tidigare än vad det brukar och det är inte mycket att göra åt. Stort tack till Hökensås sportfiske för en härlig fiskeupplevelse.

Stenbiten Jakt och fiske center

Stenbiten jakt och fiskecenter.
Sveriges nya storfiske vatten efter regnbåge och öring, ja kanske är det så. En sak är säker, här simmar det många och stora fiskar.

Jag och min radarpartner Peter fick nys om detta ställe och vart såklart nyfikna. Vi blev inbjudna till att åka ner till Skåne för att testfiska och göra ett reportage. Vi var som vanligt inte sena på att tacka ja till detta erbjudande, testa nya vatten är alltid lockande. Vi fick höra att det simmade stora fiskar här och mycket fisk men som vanligt är man på förhand lite skeptisk kan de verkligen vara så pass bra. Förhoppningar och förväntningar byggs alltid upp ändå inför sådana här besök och vi var riktigt taggade när vi styrde ner mot Skåne. När vi så småningom landar vid Stenbiten som ligger strax utanför Vinslöv och Kristanstad så har klockan hunnit bli en del. Tanken är att vi skall köra lite kvällsfiske för att sedan under morgondagen köra en heldag.

Örjan som driver Stenbiten jakt och fiskecenter möter upp oss och berättar för oss om sina dammar och sin resa till att starta upp detta företag. Efter jobbat som stenläggare i många år så fick han problem med ryggen som fick honom att tänka till och utveckla sin verksamhet hemma där han förutom dammarna också erbjuder jakt och hundträning.

Dammen som är stor som ca två fotbollsplaner har ett kristallklart vatten och det dröjer inte många sekunder innan vi kan se de första vaken. Det fullkomligen kokade i vattnet av vak och med våra polariserade glasögon så kunde man t om se flera stim med fiskar som cirkulerade i vattnet. Som vanligt så blir man som ett litet barn på Julafton när man ser detta och försöker rigga spöet så snabbt och noggrant vi kan. Eftersom vi vet att det går grov fisk här och det inte varit många som fiskat här tidigare så väljer vi en inte alltför tunn tafsspets trots att det är torrflugefiske som gäller. Något annat är inget alternativ när det vakar som det gör i dammen.

Valet är självklart, en danica imitation då det är ”primetime” för dessa stora insekter nu och det dröjer inte många sekunder innan flugan dras ned under ytan i ett fint vak. Jag märker snabbt att det är en bättre fisk. Den stånkar och svänger med huvudet, sådana där storfisk betenden. Till slut så ligger det en vansinnigt vacker öring i håven, säkert närmare 3 kg guld. Första kastet i Stenbiten och man drar på en sådan praktfisk, en riktig drömfisk. Medan jag har fightats med denna fisken så har Peter hunnit tappa en och landa en regnbåge. Galet fiske, vilken start.

Vi plockar massor med fisk på torrt och det fullkomligt kokar av vak. Peter är inne i ett riktigt ”flow” med sin variant av flugan Busen och jag vet inte hur många fiskar han landar på den flugan. Den fiskar så bra att det snart bara är tråd kvar på kroken, tur att han har fler för den levererar verkligen. Jag testar nu att dra på en lite tyngre fluga för att se om jag kan hitta någon av de större regnbågarna som skall simma här. En squirmy brukar göra susen och flugan hinner knappt landa innan det blir ett rejält påslag. Rullen skriker av all lina som bara flyger iväg från spolen och långt bort i dammen kan jag se en jättefisk som hoppar både en gång och två gånger. Fisken drar ut hela fluglinan och en bit på backingen och detta är defintivt en regnbåge av modell större. Den går in bland näckrosorna och det går inte att stoppa den. Det blir stumt och jag är övertygad om att jag tappat fisken. Efter några ryck och lirkande så börjar det snart att dunka till i spöet igen. Fisken är kvar och nu är det bara att pumpa in den. Peter kan håva in kvällens i särsklass största fisk och vi börjar fundera på om vi inte borde haft med våra gäddhåvar. En riktig torped ligger i håven och uppskattningsvis väger den runt 5-6 kg.

En gigant som får simma tillbaka efter några snabba foton. Majestätiskt simmar den ut igen på lite djupare vatten. Helt galet, efter några kalla öl och grillat så beger vi oss till vår stuga som är en välutrustad med dusch, tv, kök och flera sängplatser. Allt är fräscht och nytt och här bor man verkligen fint. Vi sammanfattar kvällen med ett ord – Magi. Magiskt fiske och ett helt galet torrflugefiske, totalt landar vi cirka 30-40 fiskar på bara några timmars fiske. En drömöring och ett riktigt monster till regnbåge, nu är vi riktigt spända och taggade inför morgondagens fiske.

Efter frukostmacka och kaffe så börjar vi rulla upp till vattnet igen som ligger någon kilometer från stugan. Solen strålar, nästan ingen vind alls och bra temperatur i vattnet. Det känns riktigt lovande för dagens fiske. Dagen till ära så skulle vi också testa ett nytt spö från Douglas, Douglas Upstream #3. Så vi riggade detta spöet med torrfluga och tänkte vi skulle plocka någon fisk lite snabbt. Men denna morgonen så visade det sig vara mer svårflörtade. Till slut efter flera missade hugg och någon tappad fisk får jag en som stannar kvar på kroken. Peters tur och han kan även han kroka en fisk relativt snabbt. Bra test för detta mjuka helaktionsspö som påminner om en gammalt hederligt splitcanespö.

Vi börjar sedan utforska dammen lite mer och vi fångar fisk i parti och minut, mestadels på nymf men många på torrt också. Det är helt galet egentligen hur mycket fisk vi fångar och det är så att man får nypa sig i armen för att inte se att man drömmer. Efter lunch så bestämmer vi oss för att lägga lite mer tid vid den bottre delen av dammen. Här är det som djupast och troligtvis kan det stå en hel del fisk här också. Det är lätt att man fastnar för länge på samma ställe och fiskar på när man får utdelning titt som tätt. Det vi inte visste när vi började vårt fiske här var att vi skulle ha vårt livs fiske.
Timmarna framöver är svåra att beskriva, det är glädje, hysteri, galenskap, adrenalin och helt underbart.
Man fiskar så pass mycket att man upplever många svåra dagar under årets alla fiskedagar. Dagar då fisken vägrar hugga och man nöter på i timmar oavsett väder men utan belöning. Man testar olika metoder, flugor och ideér men inget fungerar. Det är sådana dagar det är skönt att kunna tänka tillbaka på de timmarna vi hade här vid Stenbiten Jakt och Fiske center. Vi får fisk i nästan varje kast och det är inga småfiskar. Tvåkilos öringar, vackra som den finaste tavla, enorma regnbågar och nya PB:n. Jag får en regnbåge som är strax under 7 kg och Peter är precis över 7-kilos strecket. Totalt sett får vi 15 fiskar över 5 kg. 15 fiskar!!


Det är helt otroligt och jag vet inte om någon ens vart med om något liknande tidigare. Denna mängden fisk och dessutom i den storleken. Nej det är nästan overkligt vilket fiske vi har.

Flugorna som fungerade bäst för mig var pheasant tail, haröra, flicksländor och torrflugor, mestadels dagslända imitationer. Vattnet här är väldigt klart men fisken verkar inte särskilt tafs-skygg och det är att rekomendera en kraftigare tafsspets då det går väldigt grov fisk här, läs reglerna för vad som gäller.
För er som vill fiska här kontakta Örjan Martinsson – 0734-097001
Facebook

En helt fantastisk och oförglömlig dag är till ända och vi tackar Örjan för ett galet fiske som vi sent kommer glömma. Passa öven på att köpa lite vildsvinskorv när ni ändå är där, godaste korv jag ätit. På vägen hem saknar vi nästan ord över vad vi varit med om. Vi åkte hit för att göra reportage och hade egentligen inga förväntningar mer än att vi hoppades på lite fisk. Att vi sedan skulle landa över 150 fiskar , 15 st över 5 kg och två st nya PB:n, ja de hade vi inte räknat med. De vi konstaterade i bilen var väl att denna dagen blir svår att överträffa, Stenbiten Jakt och fiske center, vilket ställe.

Förbannelsen är bruten!

Den där havsöringen. Den har gäckat mig i många år.
Hur svårt skall det vara, men de säger ju att det går 1000 kast på varje havsöring. I min värld så ligger det mycket sanning i det. Jag har lagt ned många timmar längs kusten för att försöka lura en havsöring på fluga.
För att förtydliga har jag tagit havsöring både längs kusten och i å men då på spinn. Mitt mål har alltid varit att få en på fluga och längs kusten.

Jag har varit på Öland flertalet gånger som är känt för sitt havsöringsfiske men endast tappat fisk. I mina hemvatten mellan Kalmar och Karlskrona har jag lagt många timmar i jakten på havsöring. Förra året var jag riktigt nära men då tappade jag fisken pga en alldeles för liten håv. Ett misstag jag inte gör om då jag numera alltid bär en håv av modell större när jag fiskar längs kusten. Den fisken sved verkligen, en riktigt stor och grov havsöring så mer eller mindre var i håven. Jag kunde ”tailat” den istället men försökte få in den i håven men den fick inte plats och till slut gjorde den en rusning till med kort lina ute så tafsen small.

Så nära men ändå inte. Vissa tycker att man kan räkna den då jag ändå lyckades lura fisken, för det är väl ändå det som är syftet? Vilket fall som helst så blir det ändå inte riktigt lyckat förens man kunnat ta ett foto på fisken som visar att jag verkligen fick denna fisken. Utan ett foto så skulle jag lika gärna kunnat hittat på att jag fick denna fisken. Därför har jag svårt för att ”räkna” denna fisken.

Detta året hade jag gett mig tusan på att ta den där havsöringen från kusten (som så många andra år). Jag åkte över till Öland tidigt i våras men utan succe´. Jag har gjort två kortare pass på hemmaplan utan resultat. En annan höjdpunkt är näbbgäddefisket.
De smått halvgalna fiskarna brukar komma in här runt mitten av Maj, när rapsen blommar så kommer näbbgäddorna sägs det. Näbbgäddor är riktigt roliga att ta på fluga och bjuder ofta upp på en ordentlig dans.



Jag åkte ned för att testa fisket efter näbbgäddor för någon vecka sedan och till slut lyckades jag landa en fin näbbgädda. Men det blev bara en och det brukar betyda att antingen har de flesta redan varit inne eller så är man lite för tidig. Så jag bestämmer mig för att åka ned en kvällning en vecka senare. Jag har några ”hotspots” som jag fiskar av och det ena revet så hugger det men näbbgäddan gör ett luftsprång och är sedan fri igen. Jag fortsätter mig ut på revet och går ut till en stor sten som jag kravlar mig upp på.

Nu ser jag att det vakar, hinner tänka att där är de där ”koken” som brukar bli när näbbgäddorna är i farten. Flugan hinner knappt landa innan det smäller till i linänden. Ett rejält plums och linan far iväg från rullen och jag inser snart att detta omöjligtvis kan vara näbbgädda.
Det är en havsöring av modell större ser jag när fisken närmar sig mig, men den är och vänder flera gånger framför mig. Pulsen är hög, adrenalinet likaså. Endast en tanke far genom huvudet, du får inte tappa denna. Jag har håven redo, denna gången skall jag inte sumpa landningen pga en för dålig håv. Till slut så får jag den inom räckhåll och kan håva in en helt fantastisk havsöring. Jag är lyrisk, ödmjuk och en oerhörd lättnad känner jag över att se denna fantastiska fisk ligga i håven. Jag tar mig in mot grundare vatten, självklart är man ensam ute när man fångar en sådan här fisk. Som tur är har jag med mig mitt lilla stativ som jag riggar upp medan fisken ligger och vilar sig i håven. En snabb mätning visar att fisken är 71 cm, uppskattningsvis runt 3-4 kg. Mäktig känsla att se den fisken simma tillbaka ut i havet igen. Egentligen är jag mer än nöjd med dagen men det är fortfarande rätt ljust ute så jag tar några kast till och det sjuka är att i kastet efter jag släppt tillbaka öringen så smäller det på igen. Denna gång så tappar jag den ganska snabbt men även detta en havsöring. Det verkar vara ett större stim grov havsöring som kommit in nu på kvällen för att käka. Man ser att det sprätter småfisk bland tången och en stor plog kommer efter. Ett häftigt skådespel och efter ett par kast till utan resultat så avslutar jag mitt fiske för dagen.

Min första havsöring på fluga längs kusten blev helt klart en minnesvärd fångst, när man anar det som minst så smäller det på en sådan jättefisk, magiskt.

Premiärfiske – Alsterån – Strömmande fiske

Så var det äntligen dags för fiske igen i strömmande vatten. Alsterån som jag skrivit spaltmeter om genom åren. Det är som bekant ett kärt vatten för mig, Smålands egna lilla fjällen. De sista två åren har jag inte varit och besökt ån lika frekvent som tidigare. Det har varit mycket annat som kommit i vägen. Efter jag nyligen skrev en artikel för MagazineFishEco om Alsterån så var suget extra stort att återvända till skogarna ovanför Nybro.


På plats för premiären så möts jag av snöiga vägar och en kall natt gör att förväntningarna på att fånga fisk var rätt låga. Vid järnladan möts man av bekanta ansikten i form av Eva-Lena och Johan som har hand om Strömfiske Alsterån och driver Vidinge gård. Jag stötte också ihop med min gode vän Jonas och Jonathan.

Båda duktiga flugfiskare så vi slog följe och drog oss nedåt mot zon 2-3 som är lite av ett favoritområde. Det är ordentligt med vatten i ån, tror knappt jag sett så mycket vatten i ån tidigare. Det gör att de vanliga ståndplatserna kanske inte är lika säkra kort som vanligtvis och det kalla vattnet gör det inte enklare.

Jag fiskar mig nedströms med nymf men känner ingenting alls, fiskar av flera bra spots men utan resultat. Lite längre nedströms möter vi upp varandra och Jonas har också haft det tufft men Jonathan har lyckats lura upp en öring på en klassisk montana. Jag byter taktik och börja fiska med en vit streamer och kasta lite snett uppströms och låter flugan driva med strömmen för att sedan strippa hem flugan sista biten. Detta ger snart resultat och jag kan snart landa en riktigt fin öring.

Härlig känsla att landa årets första öring och den är en sådan vacker guldfärgad öring som simmat i ån ett bra tag. Det börjar närma sig lunch och vi tar en liten paus och snackar fiske och vindkraftverk. Det är härligt med likasinnade människor som man kan hänga med och vi kan konstatera att det är fint att säsongen är igång på allvar, att solen äntligen har tittat fram, det är iskallt i vattnet och nu är det slutsnackat. Vi ger oss ut igen och ganska snabbt få jag på en fisk som står precis där man tänker att det bör stå fisk. Jag fiskade mig nedströms och lät flugan svepa med nedströms och strax innan nacken hugger det. Här kan jag landa två öringar på ganska kort tid, dessa lite mindre och nysatta fiskar men lika kul är det ändå.

Tre fiskar upp för dagen för min del får jag ändå anse som en lyckad premiär. Fisket kan vara svårt här ibland och med detta höga vattenflöde och kyliga vatten så är jag mer än nöjd. Framförallt är jag nöjd över att säsongen är igång och att vara på plats vid denna pärla som Alsterån är. Smålands egna lilla fjällen.

För mer info om Alsterån kolla in här —-> Strömfiske AlsterånD

Det blev också en liten video från dagen, kolla in den här och prenumerera gärna på kanalen.

Tillbaka i Gottåsa

Då var vi återigen tillbaka hos Novascottia i Gottåsa som ligger strax utanför Växjö. En liten pärla som erbjuder fiske efter regnbåge, öring och gullspångslax. Det är egentligen två pärlor då man fiskar i två stora dammar och dagen till ära hade vi min båt med oss. Som ni förstår så är det relativt stora dammar som gör det möjligt.

Det är fortfarande rätt kyligt i luften, vi har hunnit in i mitten av April och ännu har det inte börjat kläcka något särskilt. Vi har för dagen bundit upp ett gäng nymfer då vi tror att det är de som kommer gälla för dagen. Förra året var vi här i början av Juni och hade ett helt makalöst torrflugefiske med över 40 fiskar landade.

Peter och jag är nyblivna redaktörer för Fisheco Flugfiske som är en del av MagazineFishEco. Vi har många reportage-resor inplanerade framöver och först ut är alltså NovaScottia.

Denna dagen är laxen på hugget och Peter krokar ganska tidigt en lax som verkligen visar att laxfiskar är ena riktigt ”fighters” även i denna relativt lilla storleken. Jag som står beredd med håven börjar fundera på vad han pysslar med när han inte tar in laxen men den vägrar ge med sig och Peter vågar inte pressa hårdare. Till slut så kan jag håva den och det är en grann lax som ligger i håven. Ett riktigt häftigt inslag i detta put and take vatten.

Jag skall snart bli varse om varför Peter hade så svårt för att få in laxen. På min lilla nymf som jag fiskar med så smäller det till stenhårt. Fisken stånkar mot bottnen och vägrar komma upp mot ytan. Fisken känns enorm och påminner om abborren när den stöter mot bottnen men detta är en lax som verkligen får spöet att jobba. Jag lyckas landa ett nytt PB och en gullspångslax på ca 1.5 kg. Inte någon anmärkningsvärd storlek egentligen men oj vad den stred på bra. Man kan bara ana vilken fight en sådan lax skulle erbjuda i modell större.

Min lilla nymf fungerar bra och kort därefter kan jag fånga en sådan där ”omslagsöring” som det verkar simma en del av i dessa vatten. Otroligt fin teckning, något slank men runt 2 kg väger den säkert. Vilka prickar dock, ja det är något alldeles extra med dessa öringar.

Fina fiskar som vanligt i Gottåsa. Här simmar det fiskar i toppklass, se bara fenan på öringen. Vi fiskar mestadels av den ”lilla” dammen idag och nymferna går bra. Jag lyckas landa ytterligare en lax, ett par mindre öringar och till slut så kommer det upp en liten regnbåge så vi kan återigen pricka av en ”Grand Slam” i Gottåsa.
Öring, regnbåge och lax.

FishEco Flugfiske

Fisheco Flugfiske. Ett namn att lägga på minnet.
Ett nytt fiskekapitel som skrivs i mitt liv. Min blogg startade för snart 10 år sedan. Det började mest som en kul grej och lite av en dagbok för att jag skulle kunna se tillbaka på mina fisketurer. Bloggen utvecklades snabbt och det blev roligt att skriva mer berättelser om mina fiskeäventyr. Glädjen att kunna dela med sig av fiskevatten, erfarenheter och tips började bli en vital del i mitt fiske. Att sedan får mail och kommentarer från läsare som uppskattar mina ord gör att jag bara vill fortsätta och utveckla mitt skrivande.

Bloggen hamnade så småningom på FishEcos plattform och där har den funnits i snart 6 år. Ett flertal artiklar har hamnat i MagazineFishEco och numera får man kanske kalla sig som en relativt ”rutinerad” skribent då jag också har 16 publicerade artiklar i tidskriften Flugfiske i Norden.

Nu har jag då tillsammans med min gode vän Peter fått chansen att utveckla FishEcoMagazine. Vi kommer att starta upp en flugfiskedel som kommer bli en permament del av tidningen. Vi kommer bjuda på artiklar, tips, tester och reportage självklart med fokus på flugfiske. Det är en stor ära att få detta stora uppdrag och en häftig utmaning.

Självklart kommer jag fortfarande att blogga här. Artiklarna till tidningen kommer bli mer omfattande medan här på bloggen blir det mer korta sammandrag. Men allt som händer hamnar inte i tidningen heller men däremot det mesta skriver jag om här. Sedan finns mina sidor med tips på fiskevatten, flugor och videos här och de uppdateras hela tiden.

I nästa vecka väntar vårt första reportagefiske för tidningen. Vad det blir får ni ser framöver.

Visst är det häftigt ändå så det kan bli, en liten dagbok som startades för 10 år sedan där jag aldrig egentligen haft som mål att kunna jobba med skrivandet. Numera kan jag titulera mig som flugfiskeredaktör på FishEcoMagazine och allt startade med den här lilla bloggen som numera är en av Sveriges mest lästa fiskebloggar. Stort tack till alla er som läser och hört av er och önskat oss lycka till. Håll utkik framöver efter FishEcoMagazine.

.