Sommaren bara flyger förbi. Tiden går alldeles för fort. Så det gäller att ta till vara på de stunder som ges. Just det gjorde jag en fin sommardag under min semester. Jag beslutade mig för att på egen hand ta bilen ner till Skåne och besöka en favorit i min bok, Brännvinsdammarna.
Brännvinsdammarna är ett ställe som bjuder på lite mer utmanande fiske, fisken har gått här länge och det låter sig inte luras så lätt. Vattnet är superklart så det gäller att hålla låg profil och presentera sina flugor väl. De stora marabouflugorna lämnar jag hemma, här är det små nymfer och torrflugor som gäller.
Det är en fin sommardag, solen skiner, endast en lätt vind och fisken vakar. Jag är helt själv här idag och tar det lugnt, ingen brådska alls. Otroligt skönt med dessa små stunder i den vanligtvis stressiga och intensiva vardagen.
Jag tar några kast i den stora dammen där jag ser en hel del fisk som patrullerar längs med kanterna men utan att lyckas lura dem. Jag beger mig istället upp mot den övre dammen och den nya strömsträckan. Den nya delen ger verkligen hela anläggningen ett extra lyft, ett av Sveriges bästa put and take vatten har precis blivit ännu bättre. Strömsträckan kan väl mest liknas vid en engelsk kalkström som sakta flyter fram. Inga snabba strömmar utan endast lugnflyt med kristallklart vatten. Man ser lätt fisken som står på sina ståndplatser eller rör sig sakta fram för att söka föda. Ett riktigt torrflugeparadis.
Självklart åker en torrfluga på och en liten HH-puppa blir mitt första val. HH-puppan som är en liten torrfluga i stort sett endast bunden av hjorthår som man klipper ner väldigt kort eller t om bränner lätt med tändare. Förmodligen en fluga som fisken kan ta för lite vad som helst. Det dröjer inte många sekunder från det att flugan landar på vattnet tills den försvinner ned i gapet på en öring som patrullerade i strömmen. Dagens första fisk kan landas ganska odramatiskt, en vacker öring som är i perfekt kondition. Det är något alldeles speciellt att kasta på fisk som man ser hela tiden. Förutom att man själv måste hålla låg profil vid vattnet för att inte skrämma dem så får man följa fisken hur den märker direkt när den här pyttelilla torrflugan landar på vattnet. Den vänder snabbt om och simmar för att inspektera vad det är som ramlat ner på ytan och nu gäller det att hålla sig så där lagom lugn när fisken stiger mot flugan. Flugan försvinner från vattenytan i den lilla ringen som skapas från fisken när den tar flugan. Man får inte sätta mothugget för tidigt men inte heller för sent. Så otroligt spännande, fascinerande och roligt fiske.
Jag forsätter vandra sträckan uppströms som kanske är runt 150-200 meter lång. Man ser flera fiskar som simmar runt i det klara vattnet och jag lyckas få ett par stycken till på min HH-puppa. När jag kommit allra längst upp ser jag en större fisk som står ensam på grunt vatten intill en större sten. Jag har nu knytit en på stor danica-imitation, de var inte så längesedan de var fullt med sådana insekter här. Jag smyger fram och på knä för att hålla så låg profil som möjligt kastar jag ut min fluga. Flugan landar en meter från fisken, jag ser hur fisken direkt reagera och sakta simmar fram mot flugan. Öringen bokstavligen slukar min fluga och det är ett sådant ögonblick man skulle vilja se i slow-motion, så häftigt när man ser hela händelsen i det klara vattnet. Mothugget sitter och jag kan landa en vacker öring på runt 2-3 kg, otroligt fin.
Jag lyckas ta någon öring till i strömmen och börja nu fiska lite mer i den mindre dammen som strömmen rinner ner i. Här är det ganska mycket aktivitet och efter några missade hugg kan jag landa den andra arten för dagen. En slank och fin regnbåge på 1 kg kanske får också syna håven.
Här hos Brännvinsdammarna har man chansen på en trippel då det simmar regnbåge, öring och röding här. Rödingen är väl den fisken som man allra helst vill fånga när man är här men denna gången gick jag bet på det. Jag såg flera fina rödingar som syns tydligt i det klara vattnet med sin vita kanter ytterst på fenorna. Så nog finns de här alltid, har varit här flera gånger nu och har fångat röding här alla gånger tidigare. Istället fick jag denna gången flera riktigt fina öringar och det är inte fy skam det heller.
En fantastisk dag är till ända och det är dags att bege sig hemåt mot Småland igen. En dag som gett mig många riktigt fina torrflugefångade fiskar. Kolla in videon här nedan från min dag hos Brännvinsdammarna.
Stenbiten Jakt och Fiskecenter har blivit ännu bättre. Ja numera finns det här två stycken dammar där det simmar grov öring och regnbåge. Jag och Peter hade fått möjligheten att inviga den nya dammen och det var vi inte sena med att tacka ja till.
Förväntningarna var extremt höga särskilt med vårt premiärfiske i första dammen fortfarande färskt i minnet. Vintern här nere har varit längre och kallare än på många år så suget efter att komma ut och fiska igen var dessutom efterlängtat.
Vi rullar in på den bekanta grusvägen genom den vackra bokskogen innan vi når Stenbiten och Örjans fiskeparadis. Vi inleder med en värmande kopp kaffe i den nya stugan där grillen redan är tänd. Perfekt för att värma sig frusna dagar som dessa. Isen har legat länge men har precis släppt greppet om dammarna. Temperaturen är låg i vattnet och ett lågtryck ligger i luften så det är inte de bästa förutsättningarna men vi är minst lika taggade ändå. Vi räknade nästan med hugg i första kastet men fick hålla oss till tredje eller kanske fjärde kastet. Då hör jag Peter skrika – Fisk! En jättefin regnbåge har tagit hans fluga och den är urstark, precis som de brukar vara här. Jag agerar håvman och en vacker regnbågshane kan landas på ca 5-6 kg. Nu är vi igång och snart har Peter landat både två och tre fiskar. Sen var det äntligen dags för mig att kliva in i matchen. Regnbåge efter regnbåge kan landas och trots låg temperatur har vi bra fiske, visst fisken har inte sett flugor innan så det gör ju det enklare. Dock så har fisken gått i dammarna under lång tid så de har anpassat sig till födan som dammarna har att erbjuda. Stora färgglada streamers som normalt sett brukar vara bra på nysatt fisk funkade inte alls så bra för min del, däremot så funkade mindre nymfer desto bättre.
LIVLINAN
Livlinan är ett mycket fint initiativ där betesbyggare och sportfiskare auktionerar ut beten eller fiskedagar där alla pengar går till Barncancerfonden. Jag har varit med tre gånger tidigare och bidragit med flugor. Förra året så hade jag med en gäddfluga som var buden på en krok som delvis var i 18K guld och resten i silver. Då jobbade jag inom guldsmedsindustrin och hade möjligheter att skapa något sådant unikt. Denna gången ville jag och Peter försöka erbjuda en fiskedag och vi började tidigt prata med Örjan om detta på Stenbiten jakt och fiskecenter. Han som är en otroligt generös person var inte sen på att haka på. Sagt och gjort auktionerade vi ut en heldag på Stenbiten där vinnarna skulle vara ensamma på anläggningen tillsammans med oss och maten fixade Örjan. Slutpriset landade någonstans runt 8000:- vilket var fantastiskt bra och ett stort tack till vinnarna Maria och Henrik.
Den 7:e April var det äntligen dags och vi mötte upp Örjan, Maria och Henrik tidigt på morgonen vid Stenbiten. Taktik, tips och tricks snackades men sedan kunde vi inte hålla oss längre då alla var ivriga på att börja fiska. Maria och Henrik som fiskat mycket genom åren var överväldigade över alla fiskar som visade sig genom vak eller som bara hoppade i sjön. Ett otroligt trevligt par och man kände tidigt att detta skulle bli en bra dag. Mycket fisk som var aktiva och rörde sig mycket i dammarna men de var inte lättflörtade. Fisken har ju sett betydligt fler flugor numera än sedan vår första tur hit då vi krokade av 150 fisk på ett dygn. Jag börjar som jag numera ofta gör vid regnbågsfiske i dammar rota i mina nymfaskar. En nymf som jag ofta kör med i storlek 14 med lite peacock dubbing och orange hotspot blir valet. Nu dröjer det inte många kast innan första fisken är på. Men som Peter brukar säga är motorn hel så blir det ofta åka av, dvs fisk med hela och fina fenor. Ja då blir det åka av och linan far ut från spolen och bromsen är förmodligen något hårt ställd så tafsen smäller av. Det är också något som Örjan kan stoltsera med att förutom att det simmar mycket och grov fisk här så har det fina och hela fenor, framförallt öringen som är magiskt vackra.
Det är just en sådan öring som nu tar min nymf och det märks stor skillnad när en öring är på gentemot en regnbåge. Regnbågen är mycket mer explosiv medan öringen mer stånkar och går mot bottnen. Efter en nervös kamp med en öring av modell XL så kan Peter till slut håva in denna fantastiska fisk. Några snabba bilder och sedan får den åter simma tillbaka. Förresten bara för att reda ut vissa kanske tveksamheter vid catch and release. När vi fotar och filmar fisken så låter vi den alltid vila i håven, förbereder kameran och synkar ihop oss. När kameran är redo lyfter vi fisken, pang, pang, pang med kameran och sedan tillbaka med fisken i håven. Sedan så brukar vi hålla den i vattnet medan vi tar ett snabbt filmsvep för att sedan låta fisken simma tillbaka. Så vi försöker verkligen minimera luftexponering och har aldrig fisken på land.
Även Maria lyckas fånga en kanonfin öring på torrfluga och nytt PB på öring dessutom. Stort grattis till det Maria. Vi landar flera fina regnbågar och någon enstaka öring till under dagen, både Peter och jag kan ta våra första på torrt också. Vi grillar korv, snackar fiske och delar erfarenheter från tidigare fiskeupplevelser. Maria och Henrik verkar nöjda med dagen och framåt 16-tiden drar de hemåt igen med sin husbil. Jag och Peter tar några kast till, det är ju så svårt att slita sig från denna lilla pärla i nordöstra Skåne.
Vi tackar, Livlinan, Maria, Henrik och framförallt Örjan på Stenbiten Jakt och Fiskecenter för en dag att minnas.
Sportfiskemässan är över för detta året. Vilken succé det blev och dessutom ett nytt publikrekord. Nu kan årets fiskesäsong starta på allvar.
Det var en grymt bra mässa med många nya bekantskaper och gamla vänner som man fick träffa igen. Jag, Peter och Jan.O var på plats för att representera FishEco och delade monter med fantastiska Livlinan. Peter och jag ”flöt” mest omkring och pratade med folk, bokade nya reportage och skaffade oss varsin ”spontantatuering”.
Extra kul till alla er som kom fram och ville snacka fiske ! Härnäst väntar regnbågsfiske i snärjebäcken och Novascottia. Inom kort drar vi återigen ner till Stenbiten för vår fiskedag åt Livlinan. Det skall planeras in en fjällenresa, Alsterån har snart premiär och havsöringsfisket är snart igång på allvar här. Dessutom väntar det en revansch till hösten på Åland, ja nog verkar det bli en del fiske detta året också.
Nu börjar det äntligen liknar vår här nere i sydöstra Småland. Det har varit ovanligt kallt med mycket snö och is denna vintern, åtminstone känns det som det. Nu har de flesta isarna släppt taget och snön är borta sedan någon vecka. Nästa vecka är det dags för reportage igen, äntligen fiske efter regnbåge och öring igen, väldigt efterlängtat. Dessutom med lite flyt så blir det lite abborrefiske också. Vårfisket är kort här i kalmarsund efter abborre och gädda då förbudet kommer nu redan första mars. Så det gäller att ta vara på tillfällena som ges.
Just det gjorde jag och Peter häromveckan. Det var öppet i en av våra favoritvikar, hyfsat högvatten och blåste så där lagom, åtminstone enligt prognosen. Väl nere vid vattnet blåste det ordentligt, runt 12-13 m/s. Så vinden tog tag rejält i oss men ingen minns en fegis brukar man ju säga. Vi tacklade upp våra flugspön och gav oss ut i stormen. När det blåser så här pass mycket är det viktigt att hålla bra avstånd mellan varandra och framförallt tänka på hur det blåser. Man får helt enkelt ta hjälp av vinden annars är risken att man sätter en fluga i nacken eller på polaren och det vill man ju inte.
Det börjar lite trögt för oss och trots bra vindar in i viken så hittar vi ingen fisk. Vi forsätter oss uppåt och ut från viken och snart så börjar vi hitta fisk. Gäddorna är riktigt på hugget nu och nu har vi ett riktigt kanonfiske. Vi hamnar i en klassisk huggperiod och det känns helt plötsligt som att det står fisk överallt. Det är inga monstergäddor men flera fiskar runt 75-80 cm och det är ändå kul att se att det finns så pass gott om gäddor fortfarande. Alla fiskarna är i riktigt bra kondis och efter ca 2 h fiske har vi landat ett tiotal fiskar och vi känner att det börjar bli dags att dra oss hemåt då vi är ordentligt trötta och frusna efter kämpat på i stormen.
Några dagar var jag här igen men med båt och då var gäddorna som ”bortblåsta”. Inte en fisk eller ens en följare, intressant hur det kan vara sådan skillnad ändå. Förutsättningarna var i stort sett identiska förutom att gäddorna verkade vara någon annanstans. Vill ni kika in vår film från den lyckade turen så har ni den här och glöm inte att prenumerera på kanalen. Vi har också fått upp en liten shop där man kan hitta lite olika prylar med våra egna tryck, kolla gärna in det. https://everyfishcounts.myspreadshop.se
Det riktigt startskottet för årets säsong stundar också inom kort, närmare bestämt den 15 mars i Jönköping. Självklart menar jag Sportfiskemässan 2024. Sportfiskemässan där samlas sportfiskefolk från alla håll och kanter i Sverige, kända profiler, betesbyggare, flugbindare och så kommer ju vi (FishEco) dit. Vi kommer finnas på plats under alla dagar så kom gärna fram och snacka lite !
Jaha, så var det dags igen. Dags att försöka sammanfatta det gångna året, det känns som att jag nyss satt och sammanfattade 2022. Tiden bara flyger förbi, klyschigt jag vet men så känns det verkligen. Men nog har det fiskats under 2023, det har fiskat som aldrig förr skulle jag nästan vilja påstå. Jag gick ju igenom en skilsmässa under slutet av 2022 eller egentligen under sommaren 2022 men allt blev inte klart förens i slutet av förra året. Nu har det gått mer än ett år sedan det och mitt liv har pga det blivit annorlunda såklart. Men det mesta har blivit till det bättre, jag har träffat en helt fantastisk tjej, ett nytt jobb som jag trivs kanon med och det har öppnat upp för mer fiske och framförallt mer fiskeresor då. Så 2023 skulle jag nog påstå ha varit det året då jag varit iväg på flest antal fiskeresor. Det har blivit fjällen, vi har vart i Hökensås, Åland och i Skåne vet jag knappt hur många gånger jag varit detta året. Men som vanligt har tiden ändå inte räckt till att besöka alla platser man har velat åka till. Det är många järn i elden och bloggen har hamnat lite på efterkälken pga detta. Jag försöker hålla den så aktiv som möjligt för det är trots allt den som gjorde det möjligt att hålla på med mycket utav det som jag gör idag. Det som tar största delen av tiden inom mitt fiske numera är ju reportagen som jag, min gode vän och kollega Peter åker på. Vi har nu hunnit bli ganska varma i kläderna när det gäller att skriva för MagazineFishEco. Vi sköter ju hela flugfiskedelen själva i form av flugfiskeredaktörer och faktiskt i skrivande stund så jobbar vi på nummer 1 – 2024 som kommer ut i mitten av Januari. Sedan två nummer tillbaka sköter jag layouten helt och hållet också och det är jättekul men samtidigt tidskrävande. Vi utvecklas hela tiden och det är med en viss stolthet som vi skickar ut våra nummer då det ligger mycket jobb bakom och MagazineFishEco är förmodligen Europas största digitala fiskemagasin. Det är rätt häftigt när man tänker på det.
Något som också tar mer och mer tid är vår gemensamma Youtube-kanal EveryFishCounts. Vi närmar oss 1000 prenumeranter och det är fantastiskt roligt att skapa våra små filmer. Framförallt nu under den mer fiskesnåla årstiden så är det kul att se tillbaka på våra äventyr i rörlig form och förhoppningsvis ger det en del av er tittare lite glädje och inspiration också. Foto har alltid varit en väsentlig del i mitt fiske och numera är filmning en stor del också.
Förutom våra reportage så blir det ju också ett och annat spontanfiske och fisken med goda vänner. Jag fiskar så ofta som jag får möjlighet med min gode vän och numera arbetskollega på Brandab, Eric Thunberg. Eric är en riktigt god vän med mycket humor och framförallt är han riktigt duktig fiskare med fokus på abborre. Vi hade en oförglömlig fisketur i början av Januari och vi eller snarare Eric landade en av Sveriges största och framförallt längsta abborrar. En helt sjukt stor fisk och det är väl frågan om man kommer få uppleva en fisk av liknade kaliber igen. Abborren som vägde in på 2690 gr och med en längd på 55 cm så är det en minst sagt respektingivande fisk. Drillen och landningen var dramatisk och jag kunde med nöd och näppe håva in denna gigatiska fisk och det finns ingen annan jag unnar just denna fisken än Eric. Stort grattis säger jag till dig och att bara fått vara med om detta värdesätter jag högt.
Något annat som jag uppskattar är fisketid med barnen. Jag och Siri har en tradition att fiska den 1:a Januari men detta året var det inte möjligt pga vädret. Vi kom dock iväg en sväng runt påsk med alla barnen, dvs mina två bonusbarn Leia och Elliot samt min yngsta Sam. Sam visade vägen snabbt och fick en fin fisk och efter det kände han sig nöjd. Siri som är en duktig flugfiskare kämpade på och fick även hon utdelning till slut. Ja och så fick ju pappa såklart ett par stycken.
Året började som sagt på absolut bästa sätt med Erics magiska abborre men vi hann med ett par turer till innan isen skulle lägga sig och fiskeförbuds tider rådde i sundet. Jag fick ett par fina abborrar och även att det brukar bli mycket jiggfiske under dessa turerna så kör jag självklart fluga också. Det är något speciellt att ta abborrarna på fluga med sina stenhårda hugg. Ja abborrfisket rankar jag högt och det är ett otroligt kul fiske särskilt när man vet vilka stora fiskar vi har här nere. På en av dessa turerna fick vi syn på en stor fisk på ekolodet och jag var ju såklart tvungen att kasta på den. Riggade om till gäddprylar och smack ! Vilken jäkla fisk, vet inte om jag sett ett sådant stort huvud tidigare på en gädda. Gigantiskt och en fisk strax över metern.
Min fina flickvän Florence fick även hon testa på flugfiske i somras och på hennes första försök fick hon 5 st regnbågar ! En naturbegåvning helt enkelt, dessa enkla och utan spontana fisketurer skall man inte glömma bort.
I början av året gjorde jag och Peter ett par gäddturer varav en på hemmaplan och Peter får en riktigt välgödd madam på 6 kg. Vi gör också ett besök på Eriksberg igen med otroligt höga förväntningar som vanligt. Äntligen ska vi fiska i Maraviken men tyvärr bjuder inte Maraviken upp till dans denna gång. Vi hade inte någon vidare tur med vädret då bara dagar innan vår resa så slog vädret om och blev kallt. Vi lyckades pillra upp ett antal fina gäddor men de riktigt stora uteblev. Eriksberg bjöd dock på en fin 90 cm fisk och en show i naturupplevelse då vi tidigt på morgonen fick se en hel flock vildsvin som simmade över viken.
Ett antal veckor senare är vi tillbaka och denna gången när vi rullar innanför grindarna till magiska Eriksberg så är siktet inställt på regnbågsfiske i Norrsjön. Att bara rulla in på Eriksberg i sig är en upplevelse och att sedan kunna fiska här inne bland alla djuren är ändå rätt mäktigt. Hjortar och vildsvin ser man allt som oftast här men denna gången fick vi ett varmt välkomnande av en flock med Visenter. Där snackar vi respektingivande djur, riktigt häftigt att se dessa enorma djur. Fisket var för min del kanon, landade ett antal fina regnbågar. Peter hade det lite trögare men han fick första och sista fisken åtminstone. Men så är det ibland när vi fiskar vi går sällan lottlösa men ena gången får jag flest fiskar och nästa gång får han det. Aldrig några sura miner man gläds med den andra och få dokumentera den andres fångst. Självklart är det roligast om båda fångar fisk men bättre att någon gör det än att ingen av oss skulle få något. Det som vi mest ta med oss är min smått otroliga drill med endast spötoppen. Vid ett kraftigt hugg så far min spötopp av och jag tänker ju direkt att fisken är förlorad. Plockar upp spötoppen och känner att fisken fortfarande är på. Resten av drillen görs med endast en spötopp likt en orkesterledare som dirigerar sina musiker drillar jag en urstark trekilos regnbåge. Peter står och garvar åt den märkliga synen och filmar hela spektaklet. Otroligt nog går det vägen och fisken kan håvas, vi båda får oss ett riktigt gott garv åt detta.
Sen var de äntligen dags för oss lantisar att åka till stora staden Stockholm och vara med på Sportfiskemässan. Vi var där från fredag till söndag och representerade FishEco. En riktigt trevlig upplevelse där vi träffade många gamla vänner och skapade många nya vänner. Vi gjorde självklart reklam för både Every Fish Counts och framförallt för FishEco Flugfiske. Vi hade en riktigt trevlig vistelse i Stockholm!
Under den tidiga våren var vi ett par rundor i Kalmar sportfiskeklubbs fina fiskevatten Snärjebäcken. Ett vatten som jag fiskat mycket i under många år men som jag under de senare åren besökt mer och mer frekvent. Dels pga den strömmande och mer vilda sträckan som är en riktig pärla för oss flugfiskare. Min gode vän Ingemar med vänner från Kalmar sportfiskeklubb har gjort ett kanonjobb här. Vi hade under förra året ett helgt magiskt torrflugefiske här och detta året var det nymffisket som dominerade. Ett otroligt effektivt sätt att fiska av de snabba strömmarna med en rejält förtyngd nymf.
Våren fortsatte intensivt och det var mycket fiske och även dags att säga farväl till mitt gamla jobb på Guldbolaget och börja jobba som brandskyddstekniker på Brandab. Ett val jag absolut inte ångrar idag. Som vanligt under denna tid på året försöker jag pricka in näbbgäddornas invasion av vår kust. Det har varit betydligt svårare de sista åren att hitta de där mängderna med fisk men ett par näbbisar blev det ändå. Inte skulle jag tro att under ett av dessa pass skulle jag äntligen bryta min förbannelse. Jag har skrivit spalter om denna förbannelse många gånger tidigare men av någon jäkla anledning har jag inte lyckats lura någon havsöring på kusten med fluga tidigare. På spinn absolut, i ån ja då men med fluga har det gått ”troll” i lyckan.
Men den som väntar på något gott som de säger. Ett riktigt skitväder under flera dagar och rejäl vind hade hållit mig borta från kusten men så en eftermiddag efter jobbet så svängde jag förbi mitt hemmavatten. Just denna lilla fläck som jag fiskat från under så många år och vadade ut långt ut på revet. Plötsligt ser jag vak i ytan, ja där är näbbisarna tänker jag och kastar ut min fluga i riktning mot vaken. Smack säger det och linan far iväg från rullen, så här brukar inte näbbgäddor bete sig. Jag inser ganska snart att detta inte är en näbbgädda och pulsen stiger. Fisken far upp i ytan och jag hinner tänka – oh shit oh shit denna är stor. Jag börjar förbereda mig med håven samma misstag från förra året får inte upprepa sig då jag bokstavligen hade en jätteöring i håven men håven var för liten. Denna gången är jag utrustad med Visions stora kusthåv och den har jag numera alltid när jag fiskar från kusten. En otroligt nervös drillning och självklart är man ensam på detta fiskepass. Fisken kan håvas och denna smiter inte, lyckan är total och äntligen ligger den i håven. Min första flugfångade havsöring, rent silver på 75 cm.
Sen vår och jag och Peter har fått nys om ett nystartat put and take vatten som de flesta idag förmodligen känner till, Stenbiten Jakt och Fiskecenter. Vi är här för att göra ett reportage om Örjans nystartade vatten och hjälpa till med marknadsföringen. Vi är bland de första som fiskar här och vi kan knappt tro våra ögon när vi ser hur klart det är i vattnet och mängden fisk som simmar här. Vi har ett helt makalöst fiske här och det går knappt att beskriva. Vad sägs om 150 fiskar på knappt ett dygn och 15 st över 5 kg. Vill ni läsa mer om fisket så kolla in länken här Eller kika in på Youtube-filmen här under.
Vi fortsätter med våra reportage och denna gång är det dags för vår första resa till et av Sveriges kändaste put and take vatten, nämligen Hökensås Sportfiske. Vacker natur och många fina vatten att välja på är det. Vi lyckas inte riktigt pricka in danica kläckningen som var förhoppningen men vi har stundtals riktigt bra fiske från våra flytringar. Fiskarna här håller fantastisk kvalité. Kolla in filmen från Hökensås här under
Nu är sommaren här och det än äntligen dags för vår efterlängtade fjällenresa. Resan blev en väldigt känslosam och betydelsefull resa för oss och framförallt Peter vars far gick bort kort innan vi skulle åka. Vårt mål för resan var Vemdalen, ett ställe som både jag och Peter känner väl till sedan tidigare men där vi aldrig varit tillsammans. Vi har några fantastiska dagar här, fångar röding på fjället, återupplever gamla minnen och skapar många nya minnen. Framförallt tar jag med mig vårt galna harrfiske från för oss båda ett nytt ställe där vi prickade helt rätt. En magisk resa som jag kommer bära med mig hela livet.
Så var det återigen dags för reportagefiske. Denna gången strax ovanför Oskarshamn och Stenbrottet flugfiske. Jag har länge pratat med ägaren där om att få testa deras häftiga vatten. Äntligen så klaffade det rent tidsmässigt och nu var vi på plats vid dessa stora stenbrott. Ett put and take vatten som inte liknar något annat där fisken håller absolut toppklass. Regnbågarna var inte riktigt på hugget denna sommarkväll men öringar fångade vi många på framförallt torrflugefiske.
Under resten av högsommaren blir det ett par rundor gäddfiske i insjöar och en härlig tur till Hultsby med min flickvän Florence så tar sina första flugkast. Som hon gör det sen, 5 fiskar landade på mindre än en timme får man säga är en lyckad premiär.
Sensommar, jag och Peter är återigen på vägarna ner mot Skåne. Denna gången för att besöka Brännvinnsdammarna. Ett vatten som vi skrev om förra året och som blivit lite av en favorit hos oss sedan dess. Här fiskar man regnbåge, öring och röding. Röding i Skåne är inte det första man tänker på men här finns dem och trivs dem. I detta ständigt kalla källvatten kan man fiskar dessa vackra fiskar. Jag fångar en magiskt fin röding och Peter lura upp en av dammens fina öringar något som vi inte lyckats med tidigare. Eftersom Stenbiten endast ligger 10 minuter bort så passar vi på att snacka med Örjan och köra ett kortare kvällspass här också. Galet fiske som vanligt på Stenbiten. Två helt skilda vatten men två riktiga pärlor i Skåne.
Några veckor senare var vi återigen tillbaka på Stenbiten denna gången tillsammans med av våra följare Hannes Berlin som också är en riktigt duktig flugfiskare trots sin ringa ålder. Hannes hade vunnit en fiskedag här via Stenbintens FB-sida. Vi fick möjligheten att följa med och fiska med Hannes och försöka göra hans dag ännu bättre. Fisket var lyckat och Hannes kunde åka hem med två nya PB:n.
Under hösten så blir det lite abborrefiske med bästa Eric och vi lyckas rätt bra med en toppfisk på 1.9 kg från Eric. Jag har sagt det förr men han är otroligt duktig sportfiskare och framförallt abborrefisket. Det är alltid lika kul att ge sig ut på jakt efter de randiga krigarna tillsammans med honom.
Två reportage var också inbokade under hösten och det började med det vi längtat kanske mest efter, Åland. Första reportaget utomlands, ja Åland tillhör faktiskt Finland men alla pratar svenska och valutan är euro. Väldigt speciellt. Tyvärr så prickar vi helt fel med tid och datum då rejält oväder har dragit över ön bara dagar innan vår ankomst och med ett plötsligt temperaturfall så var fisket minst sagt trögt. Fantastiska guider och underbart boende tillsammans med min kamrat Peter gjorde ändå detta till en härlig resa. Man får lära sig ännu en gång att det inte bara är att åka och hämta fisken. Reportage nummer två så var det dags för Dragsö, Karlskrona. Men innan det så hann jag med en tur på hemmaplan.
Det var högvatten och då försöker jag alltid klämma in ett par turer efter gädda på hemmaplan. Denna gång tillsammans med min kusin Tommy, förväntningarna var som vanligt höga. Det kändes stekhett men första timmen så var vi helt utan kontakter eller ens följare. Tommy som fiskar med spinn söker ju av stora områden snabbt men inte han heller hade känt något. Men som alltid så från ingenstans lägger jag ett kast riktigt strandnära, där det normalt sett inte brukar vara vatten i det höga gräset. En enorm plog kommer bakom min fluga och man inser direkt att det är en fisk av bättre kaliber. Fisken strider på riktigt bra men till slut kan jag få in den mot grundare vatten och landa en enorm gädda. Strax över meter och i riktigt bra kondis, har sällan med mig våg vid gäddfiske, inte denna gången heller. Men den var nog inte långt ifrån den berömda 10-kilos gränsen. En fantastisk fisk hur eller hur.
Dragsö då. Jo det var lite som Åland, vi hade inte riktigt rätt förutsättningar med kraftigt temperaturfall och bleke, noll vind. Vi lyckas ändå ta tvåsiffrigt i antal men inga större fiskar denna dag. Dock så kommer vi säkerligen tillbaka hit då det är gott om fina platser här i skärgården.
En annan kul grej eller snarare bra och viktig grej under vintern är Livlinan. Livlinan är ett projekt där sportfiskare och betesbyggare skänker beten eller upplevelse till Livlinan. Livlinan auktionerar sedan ut dem på Tradera där alla pengar går till barncancerfonden. Jag brukar bidra med en fluga av exklusivare sort men i år så blev det en fiskedag. En fiskedag tillsammans med Peter som vi anordnar tillsammans med Örjan Martinsson på Stenbiten Jakt och fiskecenter. Auktionen slutade på hela 7200:- och det känns riktigt bra att kunna bidra till detta så viktiga arbete.
Nu sitter jag här natten mellan Juldagen och annandagen. Det är snart ett nytt år, en ny dag och ja faktiskt en ny fiskedag. Annandag jul är en fiskedag sedan länge om vädret tillåter det, det är inget mysväder direkt men det ligger åtminstone ingen is så det är helt klart fiskbart. Med detta tänker jag att jag avrundar denna sammanfattning eller årskrönika om man vill kalla den det.
Jag ser fram emot ett spännande och härligt 2024 med många spännande fiskedagar. Jag vill rikta ett stort tack till mina samarbetspartners, Vision, Flydressing, Mayfly.se, FishEco, Thermotic och Revolution Race. Ett stort tack till Örjan på Stenbiten Jakt och Fiskecenter, Martin på NovaScottia, Johan och Eva-Lena på Strömfiske Alsterån, Ingemar på Kalmar sportfiskeklubb, Visit Åland, Dragsö Sportfiske och Peter på Brännvinsdammarna. Stort tack till Niklaus Bauer på Flydressing för förtroende och Jan.O på FishEco för ditt förtroende. Stort tack till min vän, kollega och expert inom abborrefisket Eric Thunberg, du är grym. Ett extra stort tack till Peter Svensson, min numera kollega inom fisket och en riktigt bra vän, jag hoppas på många flera timmar i bil, vid vattnet och ute på reportage med dig framöver.
Med laptopen i knäet sitter jag framför brasan en av få fördelar med att det börjar bli mörkare och kallare är att kunna sitta framför brasan och känna värmen från kaminen. En annan fördel är att gäddsäsongen sätter igång på allvar igen.
Just nu så blåser det ordentligt utanför husets varma väggar, det smäller och dunsar i altantaket. Det knakar och viner i det gamla trähuset när byvindarna sveper in och hugger tag i huset. Men likväl så kan jag bara tänka på att komma ut och stå där längs kusten igen för att nå ut med mina flugor till de hungriga gäddorna.
Med dessa vindar så är det också ett ordentligt högvatten, t om extremt högt för tillfället. Detta resulterade i ett spontant fiskepass något som inte sker så ofta för min del längre. Min kusin och vän Tommy hörde av sig han var sugen på att testa ett närliggande ställe som vi haft mycket bra fiske vid under flera år men sista tiden har det inte alls varit detsamma där längre. Om det bara är en slump, på grund av Östersjöns allmänna tillstånd eller kanske pga det ökande antalet sälar i området låter jag vara osagt. Vi är dock inte riktigt redo att släppa detta stället utan gav oss ut mitt i veckan efter våra 7-16 jobb för att testa. Vi hinner åtminstone med en timmes effektiv fisketid innan solen går ned. När vi kommer ned till vår gamla favoritvik möts vi av ett rejält högvatten som förväntat men så här högt vatten har jag nog aldrig tidigare sett här. Det blåser så där lagom mycket, kanske inte optimala vindar. Nordliga kalla vindar men de har blåst så ett par dagar nu och det har varit väldigt högt vatten i över en vecka nu. Ihållande väder och vattennivå brukar vara en förutsättning för bra fiske. Snabba och kraftiga förändringar åt ena eller andra hållet är sällan bra det har jag lärt mig genom åren.
Tillbaka till fisket. Det blåser lagom mycket, inga konstigheter att kasta fluga i denna vinden. Tommy kör spinn och täcker ytor medan jag går strandnära för att fiska grunt med mina flugor. Temperaturen känns perfekt ca 10 grader i vattnet, mulet och ytan bryts av lite lätta krusningar från vinden. Det känns riktigt hett, det kommer smälla när som helst känner vi.
Här får man normalt eller åtminstone förr ganska snabbt svar på om det var fisk inne i form an en virvel, följare eller hugg. Men ingenting händer. Vi kan inte förstå varför, det måste bara vara fisk inne nu. Vi försöker hitta anledningar till varför inte det står någon fisk här, förutsättningarna är ju perfekta. Men så plötsligt så händer det. Jag lägger in ett kast där det är riktigt grunt, här är det i vanliga fall land. Men tack vare högvatten så är det väl ca 40-50 cm djupt vatten här och riktigt högt gräs. Flugan landar och jag hinner knappt ta hem min fluga förens jag ser den där berömda plogen bakom flugan. Någonting stort närmar sig från land och ytan bryts av några rejäla plask. Mothugget sitter och jag känner direkt att detta är en bra fisk. Så likt Snoken i PikeFight skriker jag på Tommy – Bättre fisk, bättre fisk!
Denna gäddan beter sig inte alls så som de gäddor jag fångat tidigare gör, den drar iväg i flera långa rusningar och tar lina, mycket lina. Jag kämpar på en bra stund med den, åtminstone känns det som det och när den väl närmar sig mig ser jag att det är en riktigt bra fisk. En av de större jag fått på fluga, kondisen är brutal. Jag försöker ta mig in på grundare vatten för att landa denna ”krokodil” till fisk då det inte känns helt bekvämt att landa den på midjedjupt vatten där jag drillat fisken.
Särskilt inte efter förra helgens incident när jag var ute och fiskade abborre med Eric. Då en gädda tog betet och svalde den djupt, vi fick ”operera” och fisken skakade till och medan jag höll upp munnen på den så fastade min tumme i en gäddtand. Det blödde rejält och lär lämna ett fint ärr när det väl läkt ihop ordentligt.
I övrigt så gav den turen förutom gädda och sargad tumme några fina abborrar. Eric visade vägen som vanligt med en riktigt fin borre strax under 2 kg.
Så med det färskt i minnet så kändes det bättre att landa den där jag hade bättre kontroll. Flugan satt perfekt och var lätt att kroka av, flugan var för övrigt en grå/vit fluga som jag inspirerats att binda efter sett en av Anders Bergströms fina alster i FB-gruppen ”Gäddflugfiskare i Sverige”. En brutal fisk på 101 cm i fantastisk kondition. Efter några snabba bilder får denna vackra fisk åter simma tillbaka. Vikt på den har jag inte då jag extremt sällan väger fisk. Detta för att minimera behandligen av fisken men också för att vikten oftast inte har så stor betydelse för mig. Det vi kan konstatera är att det var en riktigt fin fisk och ska vi våga oss på en gissning så skulle jag säga mellan 8-9 kg. Jag tror inte den var uppe på 10 pannor men inte långt därifrån.
När denna fantastiska varelse åter simmat tillbaka så är solen på väg ned och vi hinner inte med mycket mer fiske. Tommy har något hugg men mer än denna fisken blir det inte denna gång. Men vi är ändå båda nöjda med dagens korta pass, det är inte varje dag man ser en gädda av denna kalibern. Nu är hösten här och nästa helg bär det av till Åland tillsammans med Peter, det skall bli riktigt spännande!
Så var det äntligen dags. Efter flera års pratande och funderande om att besöka Sveriges kanske största och mest kända fiskeanläggning Hökensås Sportfiske. Hökensås sportfiske ligger ett par mill norr om Jönköping nära staden Tidaholm. Inne i den vackra skogen här ligger många fina vandringsleder och fiskesjöar. Kristallklara källsjöar och skogstjärnar med mörkare vatten. Hökensås startade upp sitt fiske här 1957 och här simmar det framförallt regnbåge men också öring.
Det är slutet av Maj och vi har planerat denna resan sedan Sportfiskemässan. Planen och förhoppningen är såklart att pricka in kläckningen av de stora sländorna, framförallt Vulgatan som kläcker här. Normala år så hade vi varit här i helt rätt tid men detta är inget normalt år. Det har varit mycket varmare än vanligare år så tyvärr är vi några veckor sena. Tyvärr inget vi kan göra något åt, vi får hoppas på andra kläckningar istället. Vi checkar in i vår stuga som är en kanonfin och välutrustad stuga med alla bekvämligheter som man kan önska sig.
Vattentemperaturen i sjöarna är högre än vanligt, fisket är trögt nu får vi höra och regnbågsfiske under sommaren är sällan enkelt. Innan vår resa hit så fick vi rådet av grymma Markus på Hökensås sportfiske att ta med oss flytringarna. Flytringarna skulle verkligen visa sig bli nyckeln till framgång under vårt fiske här. Varken jag eller Peter är några erfarna fiskare från flytring, faktum är att vi båda endast testat dem vid ett tillfälle innan vårt fiske här.
Med hjälp av flytringarna kan vi ta oss ut på djupare vatten och hitta fisken där som söker sig dit då det är svalare där. Vi blir tipsade om att börja vårt fiske i Bastasjön. Bastasjön är en fin liten sjö med klart vatten, grunda vikar, uddar och åtkomliga djupkanter. Bastasjön är en populär badsjö på sommaren så därför är flytring tillåtet här och fördelaktigt om man är här på sommaren och det finns badande gäster här också.
Vi tråcklar på oss våra simfötter och sätter oss ovant tillrätta i våra flytringar och försöker paddla oss utåt. Nyfikna badgäster ser vår färd ut mot djupare vatten och förmodligen imponera vi inte dem med vår teknik att framföra denna farkost. Men efter ett tag börjar man vänja sig och få lite mer kläm på hur man skall manövrera flytringen. Peter är den som visar vägen först och ganska snabbt krokar han en kanonfin regnbåge med en liten olivgrön flickslända. Nu trodde vi att vi skulle ha en kanonfiske men det är trögt, riktigt trögt. Till slut så hugger det på mitt ganska ovanliga flugval, en Montana precis vid en udde. Flugan hinner knappt landa innan fisken suger i sig flugan. Snart kan även jag landa min första fisk från flytring , en vacker öring som föll för min fluga. En Montana som sagt som är ett erkänt bra mönster men en fluga som jag aldrig riktigt gett chansen. Jag har aldrig trott på den endast gett den ett par chanser utan framgång men efter detta så kommer den får fler chanser.
Fisket lossnar inte riktigt för oss och jag bestämmer mig för att knyta på en nymf i mindre storlek. Det brukar kunna vara vägen till framgång när fisket är trögt, gå ned i storlek och kör något mer naturligt. Flugan jag knyter på som så många gånger förut är en liten pheasant tail nymf med lite peacock dubbing som throax, storlek 18. Det är dock stora ytor att fiska av med denna lilla flugan så jag kastar ut och sen paddlar jag runt lite försiktigt med flugan efter mig. Det dröjer inte länge innan jag får ett sådant där kanonhugg och en riktigt mörk regnbåge steg till flugan från en av de djupaste delarna av sjön. Där ser man hur bra fisken ser/känner din fluga under vattnet, riktigt häftigt. Det går lång tid mellan huggen men jag lyckas landa ett par till med hjälp av denna tekniken. Mörkret börjar ta över och vi bestämmer oss för att ge upp för dagen då den kläckningen vi hoppades på uteblev och vi laddar istället om för morgondagen.
Trötta och slitna efter gårdagens bilkörande och sena fiske så tar vi oss upp runt 7 och är på plats vid dagens vatten som föll på Abborragölen. En riktigt trevlig liten klarvattensjö där skogen ligger tät runt om. Utan flytring inte allt så lättfiskad men med våra flytringar så har vi helt andra möjligheter. När vi tittar ut över sjön ser vi flera fina vak och vi är snabbt nere i våra flytringar och börjar ta oss utåt mot mitten av sjön. Vi har börjat få vanan inne och rör oss numera lite mer vant och bekvämare oss framåt eller bakåt kanske man skall säga. Ett tungt vak. Ett antal meter bakom Peter som inte ser det. Jag skriker till han och i bakkastet släpper han linan och flugan hinner knappt landa innan fisken kastar sig över hans fluga. Likt en ninja så sätter Peter mothugget utan att se vaket. Efter han vänt sig om så kan han drilla dagens första fisk i dagens första kast. En urstark regnbåge som kan landas och det är inte utan jag är lite imponerad över att han lyckas sätta mothugget enbart på känsla sittandes åt fel håll.
En härlig morgon blir det och solen tittar nu fram och snart kan vi se de första vulgatorna kläckas. Vi är inte sena med att knyta på våra vulgataimitationer. Eftersom det blåser lite lätt denna dagen så tar jag hjälp av vinden och driver med flytringen längs ena kanten och här börjar det vaka friskt. Men jag verkar tappat förmågan att sätta mothuggen för jag vet inte hur många fiskar jag bommar. Otroligt frusterande men jag gläds åt Peter som tar igen gårdagens fångst idag och plockar flera fiskar med sin vulgatanymf fluga.
Men efter flera missade hugg och några bryt så lutade jag mig tillbaka i min flytring, tog några djupa andetag. En omstart. Reeboot.
Nu hade jag fått tillbaka känslan och fisk efter fisk kunde landas på både torrfluga och nymf. Vi får massor med fina fiskar och ja man skriver ofta om fina fiskar men här i Hökensås är de verkligen fina, vackra fiskar i otroligt bra kondition med det där naturliga utseendet. De är prickiga långt ut på fenorna, långa och slanka i perfekt kondition. En sak som är intressant och bra som Hökensås gör är att de matar sin fisk i odlingarna med foder baserat på insekter. De är verkligen ett steg i rätt riktning och framtidstänk. Jag skulle nästan vilja påstå att det är nödvändigt att göra det för att kunna rättfärdiga put and take fisket i framtiden. Det håller inte att fiska på fisk som äter nermald fisk från östersjön som de djävulska trålarna har rensat upp från vårt redan hårt sårade hav.
Vi har under dagen och kvällen ett fantastiskt bra fiske både med torrflugor och nymfer. Kvällen avnjuter vi med grillning och några kalla. Nästa morgon, vår sista innan resan hemfärd. Vi velar lite om vart vi skall åka med satsar våra kort på att Abborragölen skall leverera igen. Vi kommer ned till sjön och det är inte alls samma aktivitet men nu har vi inte tid till att ändra våra planer. Dagen till ära så fyller Peter år och vi avnjuter oss en liten födelsedags-cigarr. Det dröjer inte länge innan Peter sedan lyckas kroka en liten men väldigt vacker regnbåge. Minsann inte fy skam att börja sin födelsedag med en regnbåge. Dessvärre händer inte mycket mer denna dagen, fisket är helt avslaget trots att fisken vakar en hel del. Fenomenet vi var med om kallas tydligen för ”Fishemans curse” detta är när de små insekterna caenis kläcker i massor. Fisken blir då extremt selektiv och svårflörtad, istället kalasar den på dessa små insekter.
Vi åker ned till shoppen, tar en kaffe och snacka lite skit med grabbarna där innan det är dags för hemfärd. Hökensås bjöd på fina fiskar, bra boende och helt okej väder. Tyvärr uteblev de stora kläckningarna men i år kom de tidigare än vad det brukar och det är inte mycket att göra åt. Stort tack till Hökensås sportfiske för en härlig fiskeupplevelse.
Stenbiten jakt och fiskecenter. Sveriges nya storfiske vatten efter regnbåge och öring, ja kanske är det så. En sak är säker, här simmar det många och stora fiskar.
Jag och min radarpartner Peter fick nys om detta ställe och vart såklart nyfikna. Vi blev inbjudna till att åka ner till Skåne för att testfiska och göra ett reportage. Vi var som vanligt inte sena på att tacka ja till detta erbjudande, testa nya vatten är alltid lockande. Vi fick höra att det simmade stora fiskar här och mycket fisk men som vanligt är man på förhand lite skeptisk kan de verkligen vara så pass bra. Förhoppningar och förväntningar byggs alltid upp ändå inför sådana här besök och vi var riktigt taggade när vi styrde ner mot Skåne. När vi så småningom landar vid Stenbiten som ligger strax utanför Vinslöv och Kristanstad så har klockan hunnit bli en del. Tanken är att vi skall köra lite kvällsfiske för att sedan under morgondagen köra en heldag.
Örjan som driver Stenbiten jakt och fiskecenter möter upp oss och berättar för oss om sina dammar och sin resa till att starta upp detta företag. Efter jobbat som stenläggare i många år så fick han problem med ryggen som fick honom att tänka till och utveckla sin verksamhet hemma där han förutom dammarna också erbjuder jakt och hundträning.
Dammen som är stor som ca två fotbollsplaner har ett kristallklart vatten och det dröjer inte många sekunder innan vi kan se de första vaken. Det fullkomligen kokade i vattnet av vak och med våra polariserade glasögon så kunde man t om se flera stim med fiskar som cirkulerade i vattnet. Som vanligt så blir man som ett litet barn på Julafton när man ser detta och försöker rigga spöet så snabbt och noggrant vi kan. Eftersom vi vet att det går grov fisk här och det inte varit många som fiskat här tidigare så väljer vi en inte alltför tunn tafsspets trots att det är torrflugefiske som gäller. Något annat är inget alternativ när det vakar som det gör i dammen.
Valet är självklart, en danica imitation då det är ”primetime” för dessa stora insekter nu och det dröjer inte många sekunder innan flugan dras ned under ytan i ett fint vak. Jag märker snabbt att det är en bättre fisk. Den stånkar och svänger med huvudet, sådana där storfisk betenden. Till slut så ligger det en vansinnigt vacker öring i håven, säkert närmare 3 kg guld. Första kastet i Stenbiten och man drar på en sådan praktfisk, en riktig drömfisk. Medan jag har fightats med denna fisken så har Peter hunnit tappa en och landa en regnbåge. Galet fiske, vilken start.
Vi plockar massor med fisk på torrt och det fullkomligt kokar av vak. Peter är inne i ett riktigt ”flow” med sin variant av flugan Busen och jag vet inte hur många fiskar han landar på den flugan. Den fiskar så bra att det snart bara är tråd kvar på kroken, tur att han har fler för den levererar verkligen. Jag testar nu att dra på en lite tyngre fluga för att se om jag kan hitta någon av de större regnbågarna som skall simma här. En squirmy brukar göra susen och flugan hinner knappt landa innan det blir ett rejält påslag. Rullen skriker av all lina som bara flyger iväg från spolen och långt bort i dammen kan jag se en jättefisk som hoppar både en gång och två gånger. Fisken drar ut hela fluglinan och en bit på backingen och detta är defintivt en regnbåge av modell större. Den går in bland näckrosorna och det går inte att stoppa den. Det blir stumt och jag är övertygad om att jag tappat fisken. Efter några ryck och lirkande så börjar det snart att dunka till i spöet igen. Fisken är kvar och nu är det bara att pumpa in den. Peter kan håva in kvällens i särsklass största fisk och vi börjar fundera på om vi inte borde haft med våra gäddhåvar. En riktig torped ligger i håven och uppskattningsvis väger den runt 5-6 kg.
En gigant som får simma tillbaka efter några snabba foton. Majestätiskt simmar den ut igen på lite djupare vatten. Helt galet, efter några kalla öl och grillat så beger vi oss till vår stuga som är en välutrustad med dusch, tv, kök och flera sängplatser. Allt är fräscht och nytt och här bor man verkligen fint. Vi sammanfattar kvällen med ett ord – Magi. Magiskt fiske och ett helt galet torrflugefiske, totalt landar vi cirka 30-40 fiskar på bara några timmars fiske. En drömöring och ett riktigt monster till regnbåge, nu är vi riktigt spända och taggade inför morgondagens fiske.
Efter frukostmacka och kaffe så börjar vi rulla upp till vattnet igen som ligger någon kilometer från stugan. Solen strålar, nästan ingen vind alls och bra temperatur i vattnet. Det känns riktigt lovande för dagens fiske. Dagen till ära så skulle vi också testa ett nytt spö från Douglas, Douglas Upstream #3. Så vi riggade detta spöet med torrfluga och tänkte vi skulle plocka någon fisk lite snabbt. Men denna morgonen så visade det sig vara mer svårflörtade. Till slut efter flera missade hugg och någon tappad fisk får jag en som stannar kvar på kroken. Peters tur och han kan även han kroka en fisk relativt snabbt. Bra test för detta mjuka helaktionsspö som påminner om en gammalt hederligt splitcanespö.
Vi börjar sedan utforska dammen lite mer och vi fångar fisk i parti och minut, mestadels på nymf men många på torrt också. Det är helt galet egentligen hur mycket fisk vi fångar och det är så att man får nypa sig i armen för att inte se att man drömmer. Efter lunch så bestämmer vi oss för att lägga lite mer tid vid den bottre delen av dammen. Här är det som djupast och troligtvis kan det stå en hel del fisk här också. Det är lätt att man fastnar för länge på samma ställe och fiskar på när man får utdelning titt som tätt. Det vi inte visste när vi började vårt fiske här var att vi skulle ha vårt livs fiske. Timmarna framöver är svåra att beskriva, det är glädje, hysteri, galenskap, adrenalin och helt underbart. Man fiskar så pass mycket att man upplever många svåra dagar under årets alla fiskedagar. Dagar då fisken vägrar hugga och man nöter på i timmar oavsett väder men utan belöning. Man testar olika metoder, flugor och ideér men inget fungerar. Det är sådana dagar det är skönt att kunna tänka tillbaka på de timmarna vi hade här vid Stenbiten Jakt och Fiske center. Vi får fisk i nästan varje kast och det är inga småfiskar. Tvåkilos öringar, vackra som den finaste tavla, enorma regnbågar och nya PB:n. Jag får en regnbåge som är strax under 7 kg och Peter är precis över 7-kilos strecket. Totalt sett får vi 15 fiskar över 5 kg. 15 fiskar!!
Det är helt otroligt och jag vet inte om någon ens vart med om något liknande tidigare. Denna mängden fisk och dessutom i den storleken. Nej det är nästan overkligt vilket fiske vi har.
Flugorna som fungerade bäst för mig var pheasant tail, haröra, flicksländor och torrflugor, mestadels dagslända imitationer. Vattnet här är väldigt klart men fisken verkar inte särskilt tafs-skygg och det är att rekomendera en kraftigare tafsspets då det går väldigt grov fisk här, läs reglerna för vad som gäller. För er som vill fiska här kontakta Örjan Martinsson – 0734-097001 Facebook
En helt fantastisk och oförglömlig dag är till ända och vi tackar Örjan för ett galet fiske som vi sent kommer glömma. Passa öven på att köpa lite vildsvinskorv när ni ändå är där, godaste korv jag ätit. På vägen hem saknar vi nästan ord över vad vi varit med om. Vi åkte hit för att göra reportage och hade egentligen inga förväntningar mer än att vi hoppades på lite fisk. Att vi sedan skulle landa över 150 fiskar , 15 st över 5 kg och två st nya PB:n, ja de hade vi inte räknat med. De vi konstaterade i bilen var väl att denna dagen blir svår att överträffa, Stenbiten Jakt och fiske center, vilket ställe.
Den där havsöringen. Den har gäckat mig i många år. Hur svårt skall det vara, men de säger ju att det går 1000 kast på varje havsöring. I min värld så ligger det mycket sanning i det. Jag har lagt ned många timmar längs kusten för att försöka lura en havsöring på fluga. För att förtydliga har jag tagit havsöring både längs kusten och i å men då på spinn. Mitt mål har alltid varit att få en på fluga och längs kusten.
Jag har varit på Öland flertalet gånger som är känt för sitt havsöringsfiske men endast tappat fisk. I mina hemvatten mellan Kalmar och Karlskrona har jag lagt många timmar i jakten på havsöring. Förra året var jag riktigt nära men då tappade jag fisken pga en alldeles för liten håv. Ett misstag jag inte gör om då jag numera alltid bär en håv av modell större när jag fiskar längs kusten. Den fisken sved verkligen, en riktigt stor och grov havsöring så mer eller mindre var i håven. Jag kunde ”tailat” den istället men försökte få in den i håven men den fick inte plats och till slut gjorde den en rusning till med kort lina ute så tafsen small.
Så nära men ändå inte. Vissa tycker att man kan räkna den då jag ändå lyckades lura fisken, för det är väl ändå det som är syftet? Vilket fall som helst så blir det ändå inte riktigt lyckat förens man kunnat ta ett foto på fisken som visar att jag verkligen fick denna fisken. Utan ett foto så skulle jag lika gärna kunnat hittat på att jag fick denna fisken. Därför har jag svårt för att ”räkna” denna fisken.
Detta året hade jag gett mig tusan på att ta den där havsöringen från kusten (som så många andra år). Jag åkte över till Öland tidigt i våras men utan succe´. Jag har gjort två kortare pass på hemmaplan utan resultat. En annan höjdpunkt är näbbgäddefisket. De smått halvgalna fiskarna brukar komma in här runt mitten av Maj, när rapsen blommar så kommer näbbgäddorna sägs det. Näbbgäddor är riktigt roliga att ta på fluga och bjuder ofta upp på en ordentlig dans.
Jag åkte ned för att testa fisket efter näbbgäddor för någon vecka sedan och till slut lyckades jag landa en fin näbbgädda. Men det blev bara en och det brukar betyda att antingen har de flesta redan varit inne eller så är man lite för tidig. Så jag bestämmer mig för att åka ned en kvällning en vecka senare. Jag har några ”hotspots” som jag fiskar av och det ena revet så hugger det men näbbgäddan gör ett luftsprång och är sedan fri igen. Jag fortsätter mig ut på revet och går ut till en stor sten som jag kravlar mig upp på.
Nu ser jag att det vakar, hinner tänka att där är de där ”koken” som brukar bli när näbbgäddorna är i farten. Flugan hinner knappt landa innan det smäller till i linänden. Ett rejält plums och linan far iväg från rullen och jag inser snart att detta omöjligtvis kan vara näbbgädda. Det är en havsöring av modell större ser jag när fisken närmar sig mig, men den är och vänder flera gånger framför mig. Pulsen är hög, adrenalinet likaså. Endast en tanke far genom huvudet, du får inte tappa denna. Jag har håven redo, denna gången skall jag inte sumpa landningen pga en för dålig håv. Till slut så får jag den inom räckhåll och kan håva in en helt fantastisk havsöring. Jag är lyrisk, ödmjuk och en oerhörd lättnad känner jag över att se denna fantastiska fisk ligga i håven. Jag tar mig in mot grundare vatten, självklart är man ensam ute när man fångar en sådan här fisk. Som tur är har jag med mig mitt lilla stativ som jag riggar upp medan fisken ligger och vilar sig i håven. En snabb mätning visar att fisken är 71 cm, uppskattningsvis runt 3-4 kg. Mäktig känsla att se den fisken simma tillbaka ut i havet igen. Egentligen är jag mer än nöjd med dagen men det är fortfarande rätt ljust ute så jag tar några kast till och det sjuka är att i kastet efter jag släppt tillbaka öringen så smäller det på igen. Denna gång så tappar jag den ganska snabbt men även detta en havsöring. Det verkar vara ett större stim grov havsöring som kommit in nu på kvällen för att käka. Man ser att det sprätter småfisk bland tången och en stor plog kommer efter. Ett häftigt skådespel och efter ett par kast till utan resultat så avslutar jag mitt fiske för dagen.
Min första havsöring på fluga längs kusten blev helt klart en minnesvärd fångst, när man anar det som minst så smäller det på en sådan jättefisk, magiskt.
Så var det äntligen dags för fiske igen i strömmande vatten. Alsterån som jag skrivit spaltmeter om genom åren. Det är som bekant ett kärt vatten för mig, Smålands egna lilla fjällen. De sista två åren har jag inte varit och besökt ån lika frekvent som tidigare. Det har varit mycket annat som kommit i vägen. Efter jag nyligen skrev en artikel för MagazineFishEco om Alsterån så var suget extra stort att återvända till skogarna ovanför Nybro.
På plats för premiären så möts jag av snöiga vägar och en kall natt gör att förväntningarna på att fånga fisk var rätt låga. Vid järnladan möts man av bekanta ansikten i form av Eva-Lena och Johan som har hand om Strömfiske Alsterån och driver Vidinge gård. Jag stötte också ihop med min gode vän Jonas och Jonathan.
Båda duktiga flugfiskare så vi slog följe och drog oss nedåt mot zon 2-3 som är lite av ett favoritområde. Det är ordentligt med vatten i ån, tror knappt jag sett så mycket vatten i ån tidigare. Det gör att de vanliga ståndplatserna kanske inte är lika säkra kort som vanligtvis och det kalla vattnet gör det inte enklare.
Jag fiskar mig nedströms med nymf men känner ingenting alls, fiskar av flera bra spots men utan resultat. Lite längre nedströms möter vi upp varandra och Jonas har också haft det tufft men Jonathan har lyckats lura upp en öring på en klassisk montana. Jag byter taktik och börja fiska med en vit streamer och kasta lite snett uppströms och låter flugan driva med strömmen för att sedan strippa hem flugan sista biten. Detta ger snart resultat och jag kan snart landa en riktigt fin öring.
Härlig känsla att landa årets första öring och den är en sådan vacker guldfärgad öring som simmat i ån ett bra tag. Det börjar närma sig lunch och vi tar en liten paus och snackar fiske och vindkraftverk. Det är härligt med likasinnade människor som man kan hänga med och vi kan konstatera att det är fint att säsongen är igång på allvar, att solen äntligen har tittat fram, det är iskallt i vattnet och nu är det slutsnackat. Vi ger oss ut igen och ganska snabbt få jag på en fisk som står precis där man tänker att det bör stå fisk. Jag fiskade mig nedströms och lät flugan svepa med nedströms och strax innan nacken hugger det. Här kan jag landa två öringar på ganska kort tid, dessa lite mindre och nysatta fiskar men lika kul är det ändå.
Tre fiskar upp för dagen för min del får jag ändå anse som en lyckad premiär. Fisket kan vara svårt här ibland och med detta höga vattenflöde och kyliga vatten så är jag mer än nöjd. Framförallt är jag nöjd över att säsongen är igång och att vara på plats vid denna pärla som Alsterån är. Smålands egna lilla fjällen.
