Kategoriarkiv: abborre

Yxi kaksi kolme, Åland

Publicerat av
1

Åland – mellan stormbyar, bastuvärme och grov gädda

Yxi, kaksi, kolme, eiisa peitää.
Ungefär där tar mina kunskaper i finska slut. Det är lite märkligt egentligen, med tanke på att jag är runt tjugo procent finsk – gammelmormor var från Finland. Ändå är det inte finskan som ekar i öronen när vi rullar av färjan, utan svenska. Skyltarna är på svenska, människorna pratar svenska och känslan är… Sverige. Samtidigt betalar vi med euro och befinner oss officiellt i Finland. Jag talar förstås om Åland.

Åland är ett mycket speciellt ställe. Det är som att befinna sig i ett parallellt universum där Sverige och Finland möts, men utan att riktigt krocka. Det enda som påminner om att man inte är hemma är valutan – och möjligen dialekten, som ibland får tankarna att vandra till mumintrollen.

Det här är vår andra resa till Åland i fiskets tecken. Första gången, för drygt två år sedan, var resultatmässigt allt annat än lyckad. Ambitionen var hög – gädda och framför allt havsöring stod högt på önskelistan – men vädergudarna var inte med oss. En kraftig storm hade dragit förbi södra Åland bara dagar innan vår ankomst. Vattenståndet hade skiftat kraftigt och temperaturen sjunkit från åtta grader till knappt fyra på bara en vecka. Under vår andra dag fick vi dessutom minusgrader. Förutsättningarna var med andra ord usla.

Vi bodde då på hotell i Mariehamn, träffade många trevliga ålänningar och trivdes bra på land. Men fisket… ja, Åland visade inte sin bästa sida den gången. Ändå fanns känslan kvar: hit måste vi tillbaka. Någon gång.

Två år senare står vi återigen i Grisslehamn, den lilla fiskebyn cirka fyrtio minuter norr om Stockholm. Den här gången är vi inbjudna av Visit Åland för att fiska tillsammans med två välkända tävlingsfiskare från Åland – Rikard och Tommy från Open Water Fishing. Deras uppdrag är tydligt: visa att det fortfarande finns grov gädda kvar i de åländska vattnen.

Vi ska tillbringa helgen i Tommys stuga på Fälgö, en ö som ligger en bra bit från Mariehamn – åtminstone med åländska mått mätt. En timmes bilresa och ytterligare en färja krävs för att ta sig dit. Stugan ligger vackert precis vid vattnet, och det märks direkt att våra värdar verkligen kan sina hemmavatten. Ett sådant erbjudande tackar man inte nej till.

Resan ner mot Stockholm sker under kvällen. För vår del innebär det omkring sex timmars bilfärd, och vi anländer sent till Grisslehamn. Vi parkerar först i kön till färjan som avgår tidigt nästa morgon och försöker få några timmars sömn i bilen. Några timmars vila blir det i alla fall innan vi rullar ombord. Som alltid inför en längre fiskeresa är känslorna utanpå kroppen: förväntan, nervositet och den där pirrande känslan av att vad som helst kan hända.

Men vädret då? Ja, vädret fortsätter att spela oss spratt även i år. Prognosen har sakta men säkert försämrats – från beskedliga 5–6 m/s till brutala 18–19 m/s. För oss som flugfiskar gädda med stora, luftmotståndsrika flugor är det långt ifrån optimalt. Men fisket har varit planerat länge. Att ställa in är aldrig aktuellt. Förhoppningen är att hitta lävikar – och kanske, bara kanske, lockar hårt väder fram de riktigt stora gäddorna.

Strax efter lunch anländer vi till Åland. När vi rullat av färjan styr vi mot Mariehamn där Tommy och Rikard möter upp. Men innan vi fortsätter mot nästa färja har de en överraskning åt oss. Strax utanför stan ligger ett mikrobryggeri – Open Water Brewery – där en vän till dem brygger öl och annan dryck. Lokalen är fantastisk, och sortimentet ännu bättre. Flera av ölsorterna är fiskerelaterade, vilket förstås gör dem extra intressanta. Vi fyller på med några flaskor inför helgen innan vi fortsätter resan.

Den sista färjan är betydligt mindre, men snabbare. Snart är vi framme vid Tommys stuga, vackert belägen precis vid havet. Och ja – det finns bastu. Klockan är mycket, men mörkret närmar sig snabbt. Resväskor slängs in, fiskekläder rycks fram och spöna riggas i rekordfart. Kort därefter är vi ute på vattnet.

Vinden ligger förvånansvärt behagligt på 6–8 m/s, med byar runt tio. Förhoppningarna stiger. Vi fiskar i en stadig aluminiumbåt på 5,30 meter – nödvändigt när två flugfiskare ska samsas om utrymmet. Båten är lånad av Jonas Idman, en välrenommerad guide på Åland. Vi börjar fiska längs en stor vasskant på 1–2 meters djup, klassiskt gäddvatten och väldigt likt vår hemmakust i sydöstra Småland.

Den där känslan infinner sig direkt. Alla sinnen är på helspänn. Det måste smälla snart.

Och det gör det. Min lina sträcks plötsligt, men fisken lossnar snabbt. Sekunden senare står Peter med spöböj och kan landa resans första gädda. Ingen jätte – men ack så viktig. Kort därefter når vi en av vikens hotspots. Jag får ett stenhårt hugg och känner direkt att det här är något större. Fisken går ner i gräset och vägrar röra sig. Jag pressar så mycket jag vågar. Till slut släpper den och rusar – som om den hade lax i generna. Jag får springa fram i fören för att hänga med. Till slut ligger den i håven: en praktgädda på runt 90 cm och 4–5 kilo. Ålands-PB för min del. Efter en snabb beundran får hon simma tillbaka.

Kvällen avslutas med god mat, trevligt sällskap och öl från Open Water Brewery. En bättre start på resan är svår att tänka sig.

Dag två möter oss med full kraft. Byvindar på över 20 m/s gör förhållandena direkt svåra. Vi kör runt med bilen för att rekognosera och inser snabbt att många av våra planer bokstavligen blåst bort. Med möda tar vi oss ändå ut, letar lävikar och fiskar sporadiskt. Fisket är tufft, men några gäddor luras upp.

Lunchen intas i Rikards sommarstuga, även den vackert belägen vid vattnet. Utanför går vita gäss långt in i vikarna, men inne är det varmt och tryggt. Muurikamat, skratt och gemenskap – precis vad som behövs.

På eftermiddagen hittar vi en större, skyddad vik via en smal kanal. Väl inne känns det direkt rätt. Gäddor står överallt. Flugfisket exploderar. Peter och jag drar fisk på fisk, även om Peter lyckas tappa fler än vad som borde vara möjligt. Diskussionen om när en fisk egentligen “räknas” blossar upp igen – hugg, kontakt eller landad? Svaret beror som alltid på vem man frågar.

Rickard nöter på med stora beten över öppet vatten, och till slut belönas han. En massiv gädda kliver på. Tommy håvar skickligt och resultatet är resans största fisk: 108 cm och uppskattningsvis 7–8 kilo. Åland levererar.

Dagen avslutas med abborrfiske till middagen. Efter lite slit lyckas vi få ihop tillräckligt, och i mörkret återvänder vi till stugan. Abborren tillagas med curry – en oväntad men fantastisk kombination. Jag, som annars sällan väljer fisk, inser att detta är bland det godaste jag ätit. Kanske är det helheten: egenfångad fisk, bra sällskap och Ålands karga skönhet.

Sista dagen gryr tidigt. Vinden är fortfarande hård, men viljan att fiska ännu större. Vi styr åter mot den skyddade viken – platsen där minnen redan skapats och där hoppet om fler fortfarande lever.

Jag fortsätter där gårdagens fina fiske slutade, och det dröjer inte många kast innan den första gäddan sitter. Sedan den andra. Och den tredje. Ett stabilt tempo redan från start. Fiskarna håller en jämn och fin storlek, runt 70–80 centimeter – inga riktiga monster, men starka och välbyggda gäddor som bjuder på ordentligt motstånd i det strömmande vattnet.

Vinden har dock växlat upp rejält. Den piskar över viken och gör varje kast till en utmaning. Vi får verkligen jobba med tajming och teknik för att få ut flugorna mellan de kraftiga byvindarna. Fokus ligger på att fiska längs vasskanterna där vinden ligger på, och det visar sig snabbt vara helt rätt strategi. Gäddorna står där, aktiva och huggvilliga. Alla i båten plockar fisk i stadig takt, och även om de riktigt stora exemplaren lyser med sin frånvaro, så är fisket inget annat än kanon.

Det här är vår sista dag på Åland för den här gången, och bättre avslutning hade vi knappast kunnat önska oss. Under de här intensiva dagarna landar vi totalt runt 50 gäddor, tillsammans med ett gäng abborrar som också vill vara med och leka. Toppfisken för resan står Rikard för – en magnifik gädda på 108 centimeter, som han efter ihärdigt nötande med stora beten till slut lyckas lura till hugg. Min egen toppfisk blir en mycket fin gädda på 89 centimeter, vilket putsar mitt personliga rekord på Åland en aning. Även Peter lyckas förbättra sitt PB, trots att hans fiske stundtals varit mer frustrerande – många hugg, men färre fiskar som verkligen sitter hela vägen in.

Men som vi brukar säga: när räknas en fisk egentligen? Jo, när den hugger. Där gör Peter helt rätt. Sådant här är typiskt för våra fiskeresor. Ofta är det antingen jag eller Peter som får mest fisk eller de största fiskarna, men det fina är att glädjen alltid delas. När den ena krokar fisk släpper den andra sitt eget fiske för att hjälpa till med håv och kamera. Det är precis så här goda fiskekamrater fungerar – man gläds åt varandras framgångar lika mycket som sina egna.

Tommy och Rikard har under hela vistelsen bjudit på en helt otrolig gästvänlighet och visat med all tydlighet att Åland fortfarande har mycket att erbjuda när det gäller gädd- och abborrefiske. Det råder ingen tvekan om att det finns gott om fisk i vattnen här. Visst, det är många mindre fiskar, men mellan dem simmar också de riktigt stora. Det är ett tydligt tecken på god återväxt, och framtiden för fisket på Åland känns onekligen ljus.

Jag kan heller inte nog understryka vikten av att anlita en fiskeguide, särskilt när man kommer till nya vatten och dessutom har begränsat med tid. På Åland är fiskekort obligatoriskt överallt, och området är uppdelat i flera zoner där olika kort gäller beroende på var man fiskar. Det spelar heller ingen roll om man fiskar från land eller båt – reglerna gäller oavsett. Rickard och Tommy rekommenderar varmt sin vän och guide Jonas Idman, som man enklast kommer i kontakt med via Instagram.

När vi senare står ute på färjans däck på väg hem blickar vi ut över ett mörkt och argt hav. Vinden har inte mojnat det minsta. Ändå är stämningen lugn och nöjd. Vi summerar en resa där vi skapat nya vänskaper, ätit riktigt god mat och framför allt fått en efterlängtad revansch från vårt tidigare äventyr på Åland. Och vi kan dessutom konstatera en sak till: det går faktiskt att kasta fluga även i vindar runt 20 m/s. Det kräver bara god kommunikation i båten – och att man väljer sina kastögonblick med omsorg, precis mellan byvindarna.

Information om Åland
Cirka 20.000 öar och skär varav cirka 6.700 namngivna och 60 bebodda 
Totalareal: 13517 km2, varav landareal 1527 km2 
Längsta avstånd på huvudön: ca 50 km
Tidszon: +2 GMT.
Valuta: Euro
Invånarantal: ca 30 000
Sevärdheter: Kastelholms slott, Bomarsunds fästning, segelfartyget Pommern, Eckerö Post- och tullhus.
Att göra på Åland: Vandring, discgolf, stugliv, båtliv, fiske, golf

Resa till Åland
Den kortaste båtresan till Åland går från Grisslehamn till Eckerö. Färjehamnen ligger ca 1,5 timmes bilresa norr om Stockholm. Själva båtresan till Åland med Eckerö Linjen tar 2 timmar.

Från Stockholm till Mariehamn och Långnäs reser du med Viking Line eller Tallink Silja. Båtresan som är mestadels genom skärgård tar ca 5,5 timmar.

Du kan också resa med Finnlines från Kapellskär, ca 1 timmes bilresa norr om Stockholm, till Långnäs. Båtresan tar ca 3,5 timmar.

Info om Fiskeguide Jonas Idman
Jonas är enklast att kontakta via Instagram för mer info om guidning på Åland kolla @jonasidman

Info om Open water brewery
De som grundade bryggeriet var Jonas Jakobsson, Christoffer Selander och Samuel Petrone.
Info från en av grundarna.
Allt började med min vän Samuel, en riktig ölnörd, som bryggde öl hemma. Själv var jag totalt ointresserad av både öl och ölbryggning. Men när jag fick smaka hans öl tyckte jag det smakade oväntat gott! Så jag åkte till alko och köpte fem–sex öl från olika finska bryggerier. Jag provade dem, och brukar säga att jag inte vet om det var tur eller otur, men ingen av dem smakade särskilt bra. Det var där tanken föddes: vad kan Samuel göra med riktigt utrustning om han kan göra den ölen jag smakade hemma på spisen. Jag frågade Samuel vad det egentligen skulle kosta att starta ett bryggeri. Svaret jag fick var runt 2 500 euro. Det lät överkomligt – till och med hanterbart om det skulle misslyckas. Men när jag själv började räkna mer noggrant insåg jag snabbt att verkligheten såg annorlunda ut. Bara tillstånd och grundläggande förutsättningar låg snarare runt 7 500 euro. Sedan fortsatte kalkylen att växa: 30 000. 50 000. 70 000. Och till slut landade vi på cirka 120 000 euro för att kunna göra det ordentligt. Vi tog med oss en ganska enkel, hemsnickrad Excel-kalkyl till banken. Egentligen var inte målet att få ett lån direkt – vi ville mest förstå vad som skulle krävas. Men efter ungefär 45 minuter fick vi beskedet: banken var beredd att låna ut 120 000 euro. Det var då tvivlet kom. Skulle vi verkligen skuldsätta oss med så stora pengar – 3 personer där ingen hade bryggt öl i större skala än som hemmabryggare? Och dessutom skulle jag ta steget att starta och driva ett företag, trots att jag aldrig tidigare ens haft ett enmansföretag. Men efter all tid som lagts på efterforskning, planering och beräkningar bestämde vi oss för att våga. Vi skaffade en brygglokal, beställde utrustningen och tog steget fullt ut. Nästan tio år senare står vi här – och resan fortsätter.

Sommar och abborre

Publicerat av
1

Juli månad. Solen steker och temperaturen i våra vatten stiger. Fiska ädelfisk är inte att tänka på här nere i de södra delarna åtminstone, inte om man tänker sig tillämpa catch and release åtminstone. Många drar till fjällen för att fiska harr och öring. Själv är jag inne i ett extremt tryck på jobbet med mycket övertid och veckor kvar till semestern. Då tar jag ett ”break” från stressen och ger mig ut på jakt efter de randiga.

En fisk som gillar värmen är Abborren och min fiskesäsong efter abborre brukar börja i Juli när det andra tar en paus. Som jag har saknat de där stenhårda huggen som abborrarna bjuder på. Att jag sedan har ynnesten att bo bara några mil från ett av Sveriges kanske bästa abborrevatten och fiskekompisar som verkligen kan detta fisket.

Som vanligt när det nalkas abborrefiske på sommaren är det tidig uppstigning som gäller, alarmet sätts till klockan 4.00. I vanlig ordning så lägger man sig inte heller i tid kvällen innan så man är inte världens piggaste när alarmet piper. Dock är jag ändå så pass klok så jag har packat bilen och fixat frukost kvällen innan. Så det är mer eller mindre bara att hoppa in i bilen och gasa in mot Kalmar. Där möter jag upp Eric och Richard Thunberg, två riktigt goda vänner och duktiga abborrefiskare. Vi drar sedan vidare mot de legendariska abborrevattnen i Kalmarsund.

När vi sedan sjösatt och sitter i båten så slås man alltid av hur vackert det är så här tidigt på morgonen, när världen liksom vaknar upp igen. Daggen från nattens kyligare temperaturer värms upp av solens första strålar och det bildas en sån där magisk dimma över sjö och land.

Det är förvånansvärt låga temperaturer i vattnet fortfarande men fisken verkar inte i stöten nu på morgonen så vi åker runt och letar febrilt efter dem. Vi möter sedan upp Fredik Renz från Renzstein på sjön och han har haft lite bättre lycka än oss men inget mängdfiske. Han berättar att de verkar riktigt slöa och det har inte alls varit de där kanonhuggen som det gärna blir så här års vid abborrefiske. Fisken har tagit när betet tagits hem riktigt sakta.

Strax innan lunch kan jag ta min första borre för dagen och Eric hade landat en strax innan. Lunchen står Eric för och det bjuds på grillade hamburgare med en magiskt god tryffelost.

Efter lunch beger vi oss till ett ställe som brukar leverera för oss, vi hade ett fantastiskt fiske här förra året. Vi hoppas på att kunna upprepa den bedriften även detta året. Många tror att det bara är att åka till Kalmarsund och hämta jätteabborrar men så är det verkligen inte. Lokalkännedom och mycket pannben är nycklarna, givetvis så gäller det att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt också. Det är mycket letande men när man väl hittar dem så kan de vara riktigt grov fisk som smäller på.

Så blev det också för mig då jag först tror att jag fastnar i en sten men snart visar det sig vara fisk då spötoppen börjar gunga. Ett annorlunda hugg minst sagt och snart ser vi att det är en jättefisk jag fått på. Eric är dock snabbt framme och ”skopar” upp fisken i håven. Vi börjar snabbt fundera på om detta kanske är PB mitt tidigare personbästa ligger på 1810 gr. Vi väger och mäter fisken snabbt och den har verkligen en enorm mun, påminner om mycket om en bass. Fiskens längd är 49 cm och vågen stannar på 1710 gr. Mitt livs näst största abborre och det är en riktigt gammal krigare. Mäktigt att se dessa fiskar i denna storleken.

Vi har sedan ett riktigt race när vi fridriftar över flera heta spots, fisk efter fisk och flertalet över kilot och någon till på strax över 1500 gr. Efter någon timme mattas fisket av och även vi. Något orutinerat så har vi missat den ganska viktiga faktorn dagar som denna när solen står högt på himlen nämligen solskyddsfaktor. En heldag i keps och solglasögon ja ni förstår själva hur vi såg ut efter denna dagen. En fruktansvärd solbränna och en aning ”möra” så styr vi båten mot hamnen igen. Totalt landar vi ca 15 abborrar och ett par stycken gäddor blir det också. Min toppfisk på 1710 gr blir den största dagen, ett härligt abborrepass ännu en gång i sommarvärmen.

Spinntricks

Publicerat av
1

Sommaren innebär abborrefiske för min del. Det är varmt i vattnet nu och varken regnbåge, öring eller gäddfiske är aktuellt för mig i dessa temperaturer. Abborren är mer tacksam och gillar varmare vatten. Så här års är det lite mer letande efter fisken och när man väl hittar dem kan man ha ett riktigt kul fiske med stenhårda hugg.

Jag har ju förmånen att fiska med två riktigt duktiga sportfiskare och framförallt abborrefiskare. Eric och Richard Thunberg har många stora abborrar på sitt CV och kan verkligen sitt abborrefiske. Under våra fiskepass så blir det en hel del spinnfiske blandat med flugfiske. Inom spinnfisket är det mer olika typer av beten som finns, marknaden är enorm. Jag försöker lära mig de olika betena och kopiera de jag kan till flugfisket. Under framförallt våra sommarpass så verkar abborren gilla beten som gör mycket väsen av sig.

Eric och Richard

Vibrationsbeten och bladed jigs är ofta effektivt. Jag har klurat mycket kring hur jag skall få flugorna lika intressanta under ytan. Magic heads är bra och flyttar vatten, likaså wiggle tails. Jag har testat att binda in spinnarblad som skall ge flugan de där lilla extra. Den senaste kreationen är egentligen väldigt enkel och ger ordentligt med vibrationer som drar abborren till sig. På betesbyggarkiosken kan man köpa färdiga kit för bladed jigs som jag använder. Jag använder endast skeden, beteslåset och fjäderringen. Istället för att montera dit jigghuvudet montera jag dit en lämplig fluga, gärna ordentligt förtyngd. Tafsen eller beteslåset sätter man sedan fast i skedens beteslås. Den är förvånansvärt lätt att kasta, jag använde mig av ett klass 7 spö med snabbsjunkande lina, inga konstigheter. Desto snabbare man tar hem flugan desto mer vibrationer får man. På sommaren brukar det trigga dem att fiska snabbt så var inte rätt för att dra på.
Spinnsatsen hittar man här
https://www.betesbyggarkiosken.se/sv/produkter/spinnardelar/spinnar-deals/bygg-en-bladed-jig-guld-205704/

Monterad sked och flugan
Flugan monteras fast i fjäderingen
Färdigt!

Midsommarfiske

Publicerat av
1

Midsommarafton då sjunger vi ”små grodorna” och dansar runt midsommarstången. Dock inte jag, men grannarna gjorde det och sjöng ljudligt men det hör väl till. För egen del var det en lugn kväll med familjehäng och god mat. Jag hade siktet inställt på de större ”paddorna” som de ibland kallas. Vissa kallar dem för tanks och ni har kanske nu listat ut att det är abborre jag pratar om. För på Midsommardagen var det återigen dags för sommarfiske efter de randiga. Förra året blev det en satsning på abborre och det gav verkligen mersmak. Det blev ett nytt PB, flera fina borrar på fluga och faktiskt spinnfiskar jag en del under dessa turer med lätta spinnspön också mellan varven. Det är riktigt skoj att drilla dem på de spöna också och huggen är stenhårda. Det blir ofta långa pass i hög temperatur och det sliter en del att kasta med tunga sjunklinor och stora streamers. Då kan de ibland vara skönt att vila kastarmen och växla mellan spinnspö och flugspö.

Alarmklockan ljuder kl 03.30 och i normala fall är man knappt kontaktbar vid den tiden på dygnet men när fiske hägrar så får man någon form av superkraft och far upp ur sängen utan större problem. Strax utanför Kalmar möter jag upp Eric och Richard två riktigt goda vänner som är hängivna abborrefiskare. Jag har skrivit om dem förr men dessa herrar är otroligt duktiga på att hitta fisken och förbaskat roliga att fiska med.

Så här på sommaren är det ofta mycket letande efter fisken och man letar med ekolodet, testar flera olika spots med rätt förutsättningar. Rätt djup, dvs bra djup 2-3 meter med bra växtlighet, samt närhet till både grunt och djupt vatten. Jag blir alltid lika förvånad över hur tätt abborrarna kan stå gäddorna, men när abborrarna är i denna storleken kanske inte gäddorna är samma hot.

De har varit en riktig värmebölja de sista veckorna och fisket efter de ädlare sorterna (öring, regnbåge) har fått vila då fisken kan ta ordentligt med stryk när temperaturen är så pass hög. Har man för avsikt att återutsätta fisken så är det stor risk att man kör slut på den och den får svårt att återhämta sig.
Abborren däremot trivs i dessa temperaturer. Men när vi närmar oss vår destination så börjar det regna och det är lite tur ändå att man packade med regnjackan. Temperaturen i luften är relativt sval och det duggar lite på oss när vi åker ut på sjön denna tidiga morgon. Har man möjlighet och ork så är det verkligen värt mödan att ta sig upp så här tidigt när världen sakteliga vaknar till liv igen efter natten.

Vi hittar ganska snabbt lite ströfiskar och det är skönt att landa den första fisken tidigt. Den första fisken jag får är en riktigt stabbig och gammal krigare strax över kilot. Vi gör sedan en lite längre transport och når sedan en het spot och här landar vi flera fina fiskar. Eric berättar att abborren så här års rör sig mycket över stora ytor och hittar man en spot som känns het och som levererar någon fisk så kan de vara värt att ”nöta” en stund här. Fisken kommer ofta tillbaka och det fick vi verkligen uppleva här. Vi ligger och driver över ett relativt litet område, abborrarna är som tokiga och klickern går varm. Himlen öppnar sig gång på gång och det regnar ordentligt mellan varven för att sedan bli uppehåll. När huggen kommer så är det stenhårda hugg och det gäller att hålla i grejerna. Den ena jättefisken efter den andra landar i håven och jag upplever förmodligen det bästa abborrfisket jag varit med om. Helt galet!
Vi ger upp fisket runt 15.00 då solen har tittat fram och det börjar bli olidligt varmt. Vi hittade fisken relativt grunt och totalt blir det 33 abborrar för oss denna halvdag. Det som är helt makalöst är att utav dessa 33 abborrar är det över 15 st som väger över 1500gr och Richard tar toppfisken på ca 1650 gr.

Sinnessjukt snitt egentligen och man får nästan nypa sig i armen, vilket abborrfiske. Få förunnat och utöver dessa fiskar så får vi flertalet bonusgäddor och jag kan landa en brutal Id. Id fiskade jag mycket i min ungdom men de var sällan i denna storleken, förra sommaren tog vi ett par rejäla idar också men då vägde vi dem aldrig. Denna vägde vi dock och vågen stannade på 2.6 kg endast 1 hg från storfiskeregistret.

En helt magisk dag med abborrekungarna Richard och Eric och min semester kunde knappast börjat bättre, magiskt.

Sista abborrepasset

Publicerat av
Svara

Så var väl förmodligen årets sista abborrepass gjort. Jag var tillsammans med Eric ute på en av de kändare lokalerna i mina trakter för att se om vi skulle kunna hitta abborre i tvåkilosklassen. Vi var på plats tidigt vid rampen, solen hade inte tittat upp ännu, nu gör den i och för sig knappt inte det alls under den här årstiden. Det är mörkt, grått och allmänt trist och denna morgonen bjöd inte på mer än 3-4 grader så de var bistert. Till vår stora förvåning var vi först ute och här brukar det vara rätt tjockt med båtar i vanliga fall. De var bara att tacka för det och dra upp buffen, på med luvan och ge sig ut på sjön.

Vi åkte nästan så långt in vi kunde i viken för att leta abborren som vi trodde stod grunt. Vi hittade också snabbt fisk på ekolodet. Men fisken vägrade ta våra beten och abborren kan vara riktigt tjurig ibland. Har den bestämt sig för att inte äta så krävs det mycket list om man skall få dem till att hugga. Vi fortsatte och leta fisk och vi hittade dem på flera platser troligtvis abborre men ingen huggvillig abborre. Ett par bonusgäddor dök upp och knipsade våra tafsar och eftersom abborrefisket var så segt så bestämde vi oss för att testa gäddfisket en stund istället.

Jag började fiska med som så många gånger tidigare en grön/chartreause fluga med dragontail. Vi hade åkt in i en grundare vik med mycket vass och vegetation, här luktade det nästan gädda. Redan i första kastet så har Eric fisk på och jag kastar i den riktningen hans jigg hade varit. Pang, ett sånt där härligt, stenhårt och brutalt gäddhugg. En superfin gädda på runt 80 cm kan landas och sätts försiktigt tillbaka igen. Vi tar ett par riktigt fina gäddor och nytända efter ha fått lite spöböj åker vi ut för att testa abborre igen.

Nu hade området fyllts på med båtar och vi var absolut inte ensamma längre. De flesta fiskar efter abborre men det verkade som att de flesta hade det svårt denna dag med abborren. Vi åker in på ett annat lite grundare område där det är ca 0.5 till 1 meter djupt. Vi ser massor av fisk på ekolodet, svårt att avgöra vad det är för något men det är definitivt inte gädda, kanske kan det vara abborre. Plötsligt drar det till i min lina, – Ja fisk på skriker jag. Det måste vara abborre, – Nja säger Eric det känns inte som det säger han och kollar på spöet. Nej det är inte de där typiska ”abborreknycken” i spöet. Snart kan vi se att det är en brutalt stor Id och sällan har jag blivit så glad över en Id när jag fiskar abborre. Men kommer de upp i denna storleken så är de en rätt häftig fisk och den har verkligen inhalerat betet så ingen felkrokning. Vi väger den inte men den måste vara närmare 3 kg och definitivt ett nytt PB för min del. Jag fiskade mycket Id när jag var yngre i ån som låg nära mitt föräldrarhem, det var ett rätt spännande fiske med bröd och flöte. Men de fiskarna var inte alls i denna storleken. Vi tar några snabba foton fick givetvis denna magnifika fisk simma tillbaka till resten av sina kompisar i stimmet.

Regnet har nu börjat vräka ned och vi hade nu börjat ge upp hoppet om att få någon abborre denna dag. Men innan vi skulle bege oss hemåt så testa vi en ”hotspot” till. Här är det en liten brant där djupet sjunker ganska snabbt och vi fiskar på ca 3 meters djup. I första kastet på denna ”spoten” känner jag att det nyper till i betet, ta in betet någon meter och sen stopp. Smack där sitter den och nu vet jag med säkerhet att det är abborre. Snart så kan vi landa dagens första och enda abborre. En fisk i lite mer ”normal” storlek på ca 7-8 hg. Inte riktigt det vi var ute efter men en superfin fisk.

Det var ändå en rätt fin avslutning på mitt sista abborrepass för det här året, för 2021 kommer det definitivt bli fler. Jag kommer jaga 2 kilos abborre på fluga, det hade varit något.

Tidigt höstfiske efter Abborre

Publicerat av
Svara


Detta året har verkligen min passion för abborrefisket väckts. En art som helt gått under min radar trots att jag bor nära Sveriges bästa vatten för just abborre. Jag satte upp ett mål tidigare under sommaren, dels att fånga abborre i skärgården med fluga, då riktat fiske efter abborre för bonus-abborrar har jag fått många gånger tidigare vid regnbågsfiske och även gäddfiske. Mitt andra mål var att slå mitt över 15 år gamla PB som var på 1.6 kg. Jag lyckades med råge att dessa mål, mycket tack vare mina goda kamrater Eric och Richard Thunberg. Abborrefisket är spännande då man hela tiden åker runt och letar efter dem, letar bottnar och habitat som borde kunna hålla fisk. När sen de stenhårda huggen kommer så får man belöningen och det är fantastiskt vackra fiskar. Häng med här nedan och ta del av mitt tidiga höstfiske efter abborre.

Det är som jag skrivit tidigare oftast inget mängd fiske här i Kalmarsund inte så här års åtminstone. Vi landade väl som mest runt 20 fisk på ett pass men medelvikten är otrolig, sällan att det var fisk under kilot. De största var runt 1.6 kg men det tas inte alltför sällan fisk här på närmare 2 kg, troligen simmar svenska rekordet runt här någonstans. Otroligt välgödda och roliga att få på kroken, man känner direkt att det är abborre när den hugger. Ofta brutala hugg och de typiska stötarna mot botten. Den största jag landade under dessa passen i somras var runt 1.2 kg.

Under hösten har vi haft ett helt galet fiske egentligen och det har hunnit bli en del abborrepass nu. Vi har landat otroliga fiskar och jag har äntligen efter över 10 års väntan slagit mitt gamla PB på abborre som var en slumpfisk jag fick vid spinnfiske i en insjö. Den fisken vägde 1.6 kg. Under en av dagarna i september så var vi ute i vanlig ordning och fiskade av kanter och spots som levererat för oss tidigare. Vi fiskade på relativt grunda vatten på 1-2 meter men som alltid så är det nära till djup med mycket vegetation som abborrarna gillar. I ett av de första kasten på ett av våra spots suger det till i mina grejer, jag hör snabbt Eric skrika – vad har du för PB för jag tror det är en riktigt bra fisk. Abborren slår karaktäristisk mot botten och man känner att det är en större fisk. Pulsen går upp och nerverna börjar spöka, kommer jag att tappa den, låt mig inte tappa den. När jag får in den mot håven så ser vi en galet stor abborre ligga i håven, en riktig padda som de säger i abborre kretsarna. Vågen stannar på 1.8 kg blankt. Nytt PB och min abborre satsning har verkligen lönat sig, en magisk fisk. Det är så otroligt häftiga hugg när abborren kliver på och det riktigt smäller till i grejerna och man vaknar snabbt till om man står och dagdrömmer.

 Dagen hade bara börjat och fluga var riktigt effektivt denna dag och flera abborrar kunde landas denna dag. Eric och Richard tog också flera fina fiskar bland annat tog Eric en på 1.6 kg under samma dag. 



Nu har jag upplevt sommaren, hösten och tidigt vinterfiske efter abborre och vårt sommarfiske var outstanding liksom vårt höstfiske. Det har dock varit väldigt varmt i vattnet denna hösten vilket säkerligen har gjort fisken mer huggvillig och lättare att komma i kontakt med. Under de kallare månaderna så blir abborren slöare och oftast får man fiska extremt långsamt för att få dem till att hugga. Huggen blir färre men fisken blir större och störst chans till riktigt grov fisk är under våren innan leken. Ju kallare det blir desto långsammare bör man fiska och jag tror verkligen att fluga kommer leverera under denna perioden då man med fluga kan fiska så mycket långsammare än med spinn. Jag kan tänka mig att en långsat emfiskad boobie fluga kommer bli ett.

Det var väldigt lärorikt som sagt att fiska dessa dagarna med Eric och Richard, även om de fiskar med spinn så lärde jag mig mycket. Det gav mig också ideér om hur jag bäst skall använda flugorna för att få fisken till att hugga. Jag tittade mycket på hur de fiskade och vad som gav dem resultat. Sedan var det bara hem och knåpa ihop flugor som skulle bete sig ungefär likadant. Ett av mönstret som jag tog fram kan ni se lite längre fram. Ett enkelt mönster som rör sig fint i vattnet och som har levererat. Färgen tror jag inte har super stor betydelse men jag upplevde att vita beten var de som fungerade bäst. Jag har bundit upp ett par olika färger så jag kan anpassa dem efter väder och vind. Man vill att betet skall skapa volym och gärna göra lite ljud. De fiskade mycket med spinnare som vibrerade något otroligt under vattnet och som var ruskigt effektiva.

För att efterlikna detta fiskade jag mycket med Magic Head från Marc Petitjean och pimpade flugorna med rasselkammare. För att få ned flugorna i de mer strömsatta partierna använde jag sänken som jag nyper fast innan flugan och då fick man ännu mer jiggfunktion. Värt att poängtera är att inte köra med för klena grejer här då det kräver ryggrad och högre klass på spöt. Ett spö i klass 7 och runt 9-10 fot är lagom. En lina som sjunker snabbt och gärna med kort klump för att snabbt få ut linan, långa kast med mycket lina ute är inte föredra här.
Tafsen har jag också experimenterat med, fiskade mycket med wire tafs för att slippa bli av med flugor vid ev gäddhugg, flourcabon eller en helt vanlig tafs med spets på runt 0.25 mm. 

Jag har verkligen fått blodad tand för abborrfisket nu och laddar för vintern och våren. Att få haka med bröderna Thunberg ut på abborre jakt då förmodligen flugorna kommer att komma ännu mer till sin rätt. Abborren är en fantastisk fisk och en underskattad art på fluga, huggen är riktiga “karatehugg” och en riktig fighter att få på kroken. Nu jagar jag 2-kilos abborrar, på fluga såklart.

Utrustning

Abborren ställer egentligen inga stora krav på utrustningen, det går att fiska med en helt vanlig standard utrustning i klass 5 eller 6. Jag fiskar mestadels med en klass 7 som jag kan kasta långt med och som har kraft att kasta i tuffare väder. Linan man använder kan vara lite olika beroende på djup och årstid. Jag använder i regel en snabbsjunkande lina då fisket jag bedriver oftast är på 2-4 meters djup. Det händer dock att vi går in på grundare vatten särskilt under de kallare månaderna och då klarar mig sig bra med en intermediate eller flytlina. Tafsen kan man variera också vilket jag gjort under mina turer då jag kört med både wire, flourcarbon och vanlig tafs. Jag föredrar att använda en helt vanlig flugtafs på ca 1 meter vid fiske med sjunklina och runt 2 meter vid fiske med flytlina. Tafsspets på 0.23 mm, det är dock inte helt ovanligt med gäddor som bonus fisk och är man rädd om sina flugor då kan det vara en idé att använda en bit wire längst ut för att skydd mot gäddans vassa tänder. Flugorna är inte helt olika flugor man använder till regnbåge och havsöring. Jag pimpar gärna flugorna med rasselkammare och magic head för att öka intresset för flugorna i vattnet. Jag upplevde att ju mer de hörs och syns desto mer nyfiken blev abborren.

Sommarabborre

Publicerat av
Svara

Fiska abborre med fluga. Inget som är alltför vanligt men som växer hela tiden. Abborrefisket i min värld, det förknippar jag fortfarande med traditionellt flötmete och mask. Idag är nog den vanligaste metoden jiggfisket med spinnspö. Abborren har verkligen fått ett uppsving de sista åren, fler och fler sportfiskare har fått upp ögonen för den och marknaden växer hela tiden. Inom spinnfisket utvecklas det hela tiden nya metoder, som dropshot, texas och carolina rig mm. Flugfisket har de sista åren tagit fart också och spön och flugor tas fram för specifikt fiska efter abborre. Detta mycket tack vare Daniel Bergmans och Stefan Jensens framfart i Perch pro.

Just i mina områden runt kalmarsund har vi kanske Sveriges största abborrar, det är många som åker miltals för att komma hit och fiska abborre. Men abborren har hela tiden smitit förbi min radar, visst har jag fått ett flertal abborrar på fluga men då som bonusfisk vid fiske efter regnbåge och öring. Nymffiske i strömmande vatten med små haröron eller squirmys ger oftast riktigt fina abborrar emellanåt.

Två av mina bästa vänner, Eric och Richard Thunberg har länge fiskat riktat efter abborre, förvisso med spinnspö men de är två av Sveriges vassaste aborrefiskare. De vann tillsammans med Oskar Wilnersson höstabborren för ett par år sedan och vet verkligen vart och hur man skall fiska abborre.

Vi har pratat länge om att att jag skall följa med dem ut och testa abborrfisket med fluga, nu var det äntligen dags. Flugor har bundits upp, mycket flugor som mer eller mindre liknar de jag använder vid regnbågsfiske och fisket längs kusten efter havsöring. Rejält förtyngda med material som rör sig bra i vattnet, typ craft-fur och marabou. Spöet som jag ämnar att använda för detta fisket är ett klass 7 spö med en sjunk 5 lina. Vi fiskar långsamt och jag försöker efterlikna metoden de använder vid jiggfisket då man låter betet ligga still på botten mycket för att sedan ”jigga” hem det. Det är inget finlir och tungt att kasta men nödvändigt så här års för att komma åt fisken. Jag fiskade likt gäddfisket med en wire längst ut för säkerhets skull ifall någon gädda skulle bli sugen på abborreflugorna vilket inte är alls ovanligt. Vid spinnfisket är det mycket bonusgäddor som kommer upp och även andra arter. ID-Eric fick upp ett par riktigt stöddiga fiskar i form av Id på närmare 3 kg.

Fisket bedrivs oftast under tidig morgon eller sen kväll. Under denna sommaren har jag testat både fisket på sena kvällen och uppstigning mitt i natten för att vara ute på sjön innan solen går upp. Vad som är bäst har nog mycket med väder och vind för dagen att göra. Högtryck, lågtryck, lågvatten, högvatten och vattentemp. Mycket spelar in och de har mycket mer inverkan än man kanske kan tro, det är jag övertygad om. I regel är ihållande väder bra, stabilt väder. Högtryck är generellt bättre än lågtryck, men det finns alltid undantag och små faktorer som påverkar fisket och fiskens beteende.

Fisket så här års kan vara trögt och svårt. Det är oftast inget mängdfiske inte i våra vatten. Visst kan man hitta större stim ibland, vilket vi också gjorde och då kan man snabbt landa flertalet fina fiskar inom en kort period. Men det är också mycket ”nötande” vid platser man vet brukar hålla fisk, ofta strömsatta platser och spots som man vet kan leverera som grund med närhet till djupare vatten. Abborren visade flera gånger att den var svårflörtad och många gånger tog den när betet legat still en stund på botten. När hugget kommer gäller det att vara med och sätta mothugget. Eric som fiskar från sin grymma Tracker från Mojoboats, en sådan båt med den utrustningen underlättar givetvis fisket och ger möjligheter att snabbt leta nya spots. Jag har fiskat mycket från båt tidigare men aldrig i en båt av denna kalibern. Båten är snabb och utrustad med talon och ekolod. Vi fiskade mycket spots som de vet har levererat tidigare men vi åkte också runt och letade nya vatten också. Då med hjälp av sjökartor där vi kunde se djup och med hjälp av ekolodet kunde vi se temperatur och bottenstruktur. Detta var otroligt lärorikt och vet man vad man skall söka efter ja då kunde man snabbt hitta ställen som borde hålla fisk. Nästan varje gång så hittade vi fisk och det visar att Eric och Richard verkligen kan sitt abborrefiske. Oftast var det grund där det fanns bra djup utanför. Det kunde vara grund på ca 2 meter där det sedan snabbt blev 4-5 meter djupt. Strömsatta partier är också alltid intressanta, syresatta och mycket fisk i omlopp.

En sak som för mig var ganska oväntat var att abborren ofta, särskilt vid denna tiden på året kan stå ensam åtminstone de stora individerna. Inte alls alltid i stim som jag har fått för mig. Det hände flera gånger att vi hittade grova abborrar långt ute i skärgården runt öar där de ofta hade sällskap av gädda som man kanske kan tro skulle skrämma bort dem. Men troligen är abborrarna av denna storleken inte intressanta för gäddorna.

Det är som jag skrev tidigare oftast inget mängdfiske här i Kalmarsund inte så här års åtminstone. Vi landade väl som mest runt 20 fisk på ett pass men medelvikten är otrolig, sällan att det var fisk under kilot. De största var runt 1.6 kg men det tas inte alltför sällan fisk här på närmare 2 kg, troligen simmar svenska rekordet runt här någonstans. Otroligt välgödda och roliga att få på kroken, man känner direkt att det är abborre när den hugger. Ofta brutala hugg och de typiska stötarna mot botten. Den största jag landade under dessa passen var runt 1.2 kg.

Det var väldigt lärorikt som sagt att fiska dessa dagarna med Eric och Richard, även om de fiskar med spinn så lärde jag mig mycket. Det gav mig också ideér om hur jag bäst skall använda flugorna för att få fisken till att hugga. Färgen tror jag inte har superstor betydelse men jag upplevde att vita beten var de som fungerade bäst. Man vill att betet skall skapa volym och gärna göra lite ljud. De fiskade mycket med spinnare som vibrerade något otroligt under vattnet och som var ruskigt effektiva.

För att efterlikna detta fiskade jag mycket med Magic Head från Marc Petitjean och pimpade flugorna med rasselkammare. För att få ned flugorna i de mer strömsatta partierna använde jag sänken som jag nypte fast innan flugan och då fick man ännu mer jiggfunktion. Värt att poängtera är att inte köra med för klena grejer här då det kräver ryggrad och högre klass på spöet. Ett spö i klass 7 och runt 9-10 fot är lagom. En lina som sjunker snabbt och gärna med kort klump för att snabbt få ut linan, långa kast med mycket lina ute är inte föredra här.

Jag har verkligen fått blodad tand för abborrfisket nu och laddar nu för hösten och vintern för att få haka med bröderna Thunberg ut på abborrejakt då förmodligen flugorna kommer att komma ännu mer till sin rätt. Så förväntar er ännu mer abborre inlägg framöver och ett längre reportage i Flugfiske i Norden framöver.

Borre och regnbåge

Publicerat av
Svara

Tidigare i sommar så var jag återigen på plats vid den nyfunna strömmen i de småländska skogarna. Här simmar det regnbågar i strömmarna och här har jag de tidigare gångerna haft fantastiskt fiske.


Denna dagen så hade jag med mig Peter och hans son Fille som var här för första gången. Det var ca 2 veckor sedan jag var här senast och det var stor skillnad på vattnet. Värmen hade slagit till och vattennivån hade sjunkit rejält sedan förra turen, säkert ett par dm. Då det är relativt grunt här i normala fall så gjorde detta fisket svårt på många ställen. De naturliga ståndplatserna i strömmarna var borta och fisken får söka sig till djupare delar.


Temperaturen låg på ca 16-17 grader, inte någon optimal temperatur för regnbåge men helt klart fiskbart. Stiger tempen över 20 grader i vattnet har jag som regel att jag oftast låter bli att fiska. Kör man catch and release som jag gör 99 gånger av 100 så blir det lite dubbelmoral att fiska och återutsätta fisk i sådana temperaturer då fisken får väldigt svårt att återhämta sig.

Vi börjar med att fiska av nedströms och jag får snabbt syn på en fisk som står så där perfekt efter en liten fors under en buske som hänger ut över vattnet. Det är inte lätt att få in kasten så att flugan presenteras väl, men jag gör ett försök. Fisken visar inget som helst intresse förens jag byter till en moppfluga i orange färg som jag haft fint fiske med detta året. Den följer efter och ser ut som den skall göra en attack men vänder sedan tvärt. Spännande fiske när man ser fisken så här och det gäller att hålla nerverna i styr. Jag fortsätter att testa olika mönster men fisken hugger inte så den får vila istället och vi fortsätter uppströms.

Då det är relativt lågt vatten här normalt sett så är det nu mycket svårt att hitta ståndplatser som fisken står på, där det tidigare var fullt av fina små hålor i strömmen är nu inte fiskbara. Vi kommer snart till en av mina favoritdelar av strömmen. De är ett snabbare parti med en strömfåra som bildas efter en nacke. Strömmen går snabbt över till lite mer lugnflyt när strömmen svänger. Här kan det stå fisk både i strömmen och precis i svängen. Det ligger också ett stort träd här nere där strömmen svänger som skapar ett bra ”gömställe” åt fisken.

Det dröjer inte länge innan det smäller på här, jag låter en moppfluga drifta med strömmen och precis innan trädet så hugger det. Äntligen fisk på, men ganska snart kan jag se att det inte är en regnbåge. En stadig abborre har jag krokat, en riktigt gammal och sliten krigare. Det är inte alls ovanligt med abborrar som bonusfisk här men någon i den här storleken har jag inte tidigare fått. Abborren är nästan helt svart och har rejäla märken på sidan efter tidigare attack från gädda eller fågel. Den får utan att lyftas ur vattnet snabbt återgå till vattnet och sin ståndplats under trädet.

Poolen ovanför så hittar Filip tre fiskar som står bakom en sten i strömmen. Han gör flera försök på dem men de visar inget intresse för flugorna. Både jag och Peter gör flertalet försök också men fisken är totalt ointresserad av det vi bjuder på, de verkar snarare besvärade över att flugorna åker precis förbi dem. När det blir varmt i vattnet så kan regnbågen visa upp detta beteendet de är inte första gången jag ser det och de är oftast inte lönt att lägga tid på de fiskarna.

Fisket är trögt och regnbågen är inte alls på hugget vilket egentligen var rätt väntat däremot fångar vi flertalet mindre abborrar allihopa under dagen. Abborren ska jag för övrigt satsa lite mer på under denna sommaren/hösten. Planen är att skriva en artikel för Flugfiske i Norden om abborre på fluga. Jag har redan varit ute på två turer under sommaren med Eric och Richard som verkligen ha koll på abborrefisket. De har börjat lovande men jag hoppas på fler fina borrar framöver.

Tillbaka till regnbågarna och kort innan vi skall bege oss hemåt så vill jag testa några av de snabbare partierna av strömmen en gång till. Denna gången testar jag en större streamer och kastar den uppströms. Pang säger det nästan direkt och äntligen är det regnbåge på kroken. Den är helvild och jag får gå efter den i poolen nedströms. Jag kan pressa in den till en lugnare del av strömmen och landa en kanonfin regnbåge. Fiskarna här är nästan alltid i toppkondition, inga bjässar men de har blivit ”förvildade” och skiljer sig en del från regnbågar i många andra vatten. Sedan är de urstarka och trots sin storlek så bjuder de på bra fight i strömmarna.

Med denna fina fisken avslutar vi dagen och till hösten kommer vi tillbaka när det förhoppningsvis är lite mer vatten.
Peter som filmade lite under dagen satte ihop en trevlig film på vår youtube-kanal ”Every Fish Counts”. Kika gärna på den!

Min semester fortsätter ytterliggare en stund och någon tur till blir det, håll utkik framöver efter stora borrar och förhoppningsvis lite gäddor och öringar också.

Storleken har betydelse

Publicerat av
Svara

Storleken har betydelse åtminstone vissa dagar verkar det som. I veckan kommer jag lägga lite tid på att binda upp lite fler gäddflugor i mindre storlekar på krok 1/0 och 2/0, varför kommer jag till senare.

Sommaren är här nu och det är otroligt varmt och torrt, kan knappt minnas när det regnade senast. Gräsmattan är solbränd, växterna och grönsakerna kämpar tappert i trädgårdslandet. Att fiska under dagtid är inte att tänka på, väldigt tidiga morgnar eller sena kvällar är då man får lägga sin fisketid.

Jag har varit ute på ett par fiskepass med båten under början av juli med blandade resultat men det är tydligt vilka väder som gäddan är mest är på hugget. Under ett av de bästa passen hade vi säkerligen kontakt med 20-30 gäddor under 3 timmar och ett flertal landade fiskar blev det. Men det högg endast när solen gick i moln och vinden gjorde havet lite ”oroligt”. Sämsta passet endast 2 dagar efter vi hade vårt bästa fiske var det helt vindstilla och vi hade inte ett hugg eller följe.

Jag har 2 veckor kvar innan jag går på semester och det är många som rycker i en om att få följa med ut på fiske men tiden är som alltid kort och räcker inte till. Men några kvällspass innan dess kan det nog bli. När jag väl har semester blir det en tur till Baltak, skall bli spännande att testa detta så omtalade vatten.

Men nu tillbaka till rubriken ”Storleken har betydelse”. I lördags så ringde min gode vän Peter ”Gälgreppet” mig och erbjöd mig att haka på han ut på hans ”hemmavatten”. Jag hakade på och vi begav oss ut på morgonkvisten. Förutsättningarna var bra, solen stod skymd bakom mörka moln, högvatten och vinden svalkade skönt. Vi la oss på en drift precis utanför en liten djupbrant. Det dröjde inte många minuter eller sekunder t om innan Peter hade krokat dagens första fisk. En otroligt pigg och stark sommargädda på något kilo kunde landas. Kort efter detta kliver även dagens andra fisk på och Peter kan kroka av ytterligare en gädda. Jag har ett flertal följen och några som  nafsar på flugan. Med stinger hade jag förmodligen krokat någon av dem, men jag väljer att fiska med en enkelkrok endast för att underlätta avkrokning och minimera tiden för fisken ovanför ytan. Visst missar man en del fisk på detta men när det är så här varmt i vattnet så anser jag att det är extra viktigt att låta fisken gå tillbaka snabbt till sitt rätta element.

Vi forsätter att leta spots och hittar fisk lite överallt och jag bommar en riktigt fin fisk som även den endast nafsade till flugan. Peter krokar loss fisk efter fisk och jag tappar fisk. Jag kollar mina krokar och undrar vad det är frågan om. Men de är vassa som attans. Fiskar för övrigt mestadels med Visions big daddy krokar nu för tiden. Fin krok, vassa och bra gods.

Vi driftar sedan in i en riktigt fin vik med lite djupbranter, grund och mycket vass. Här luktar det nästan gädda. Det första vi ser är dock en säl som kikar upp inne i viken. Tusan också tänker vi, nu är det väl ingen fisk här. Vi beslutar oss ändå för att fiska av viken och det var ett bra beslut. Precis utanför en liten ö mitt i viken är det en djupkant och där smäller det på igen för Peter, sekunden senare så står även jag med spöböj. Dubbelhugg, grymt kul lite knepigt med landningen men löste sig smidigt ändå. Flera följen här inne också och jag missar två hugg till, fisken verkar endast nafsa bak i flashen på mina flugor. Även Peter som landat flertalet fiskar idag bommar några fiskar här inne.

På vägen hemåt fiskar vi av en liten vasskant och i ett av de sista kasten lägger Peter in ett fint kast strax utanför vassen och jag ser en rejäl plog mot flugan och skriker du har gädda efter!

Peter krokar och jag ser direkt på spöet att detta är ingen gädda, fisken stöter flera gånger mot botten. Abborre med största sannolikhet, men den verkar stor, riktigt stor. Efter en nervös drillning kan jag håva in en sagolikt fin randig krigare. Abborren är perfekt krokad och ingen risk att den skulle lossna. En kanonfin fisk och nytt PB för Peter. Abborren mätte 42 cm och vågen landade på 1.22 kg. En i mina ögon drömfisk, särskilt med flugspö.

En superfin dag var till ända och vi kunde åka hem nöjda och Peter med all rätt nästan lyrisk och mållös efter den fina avslutningen. Vi hade massor med kontakter och många fiskar upp och Peter stod för de flesta av de landade fiskarna. Jag hade många följen men inte de där rejäla huggen, Peters fiskar tvekade inte, de hade slukat flugorna. Vad var då skillnaden? Fiskar jag så mycket sämre? Nej det tror jag inte. Jag fiskade djupare men de var inte de som var avgörande tror inte jag, fisken var där och var intresserad men de där sista lilla saknades. Jag som enligt mitt tycke fiskar med relativt små flugor om man jämför med många andra där ute. Ca 20 cm och i regel bundna på storlek 4/0, de brukar alltid leverera. Peter däremot går mot strömmen lite och fiskar med betydligt mindre flugor som han klara att kasta med #6-7. Flugorna han hade för dagen var ca 8-10 cm långa och bundna på krok i storlek 1/0. Jag tror att de  var den stora skillnaden idag, att gäddorna helt enkelt föredrog sina byten i mindre storlek idag. Så till veckan blir det till att binda upp lite gäddflugor i mindre storlek också, är aldrig fel att  har ett flertal olika storlekar i asken. Men jag lyfter på hatten och gratulera och tacka Peter för en toppendag. Håll utkik på hans blogg de närmaste dagarna då jag misstänker att det dyker upp ett inlägg där också. Gälgreppet

En annan nyhet som jag måste dela med mig av är att jag numera tillhär Deepers pro team och skall hårdtesta deras prylar framöver. Vi fiskade under dagen med denna lilla bollen längs båtkanten och det var otroligt intressant att läsa av bottenstrukturen här och fick mycket värdefull information inför kommande pass. Deeper sonar sparar historiken så du kan gå tillbaka och se din rutt och se djup mm i offline läge. Allt styr man via sin smartphone. Supersmart pryl som jag kommer använda mycket framöver.

Tight Lines!