Vad kan vara bättre än att dela sin passion för flugfisket med de man tycker allra mest om ?
För en tid sedan var jag tillbaka vid Hultsby Sportfiske ovanför Kalmar och jag hade fått sällskap av familjen denna dagen. Min dotter Siri som många gånger visat att hon kan hantera flugspö och fånga fisk dessutom var såklart taggad. Min son Sam, bonusbarnen Leia och Elliot var också med. Självklart var min fantastiska fru Åsa också med.
Hultsby är ett sådant perfekt ställe för en nybörjare att lära sig flugfiska på och en av mina senaste ”lärljungar” Stefan som jobbar som guldsmed på mitt jobb till vardags var också på plats.
Stefan visar omgående att han lär sig snabbt och krokar första fisken. Jag får flera under dagen och Siri visar att hon kan det här med flugfiske och plockar också fisk. Det bästa är ändå när Sam i sitt andra kast tar en fin regnbåge, finns ingen bättre än att dela denna glädjen med sina barn.
Aldrig har gäddan varit så hotad som den är just nu. Gäddan är en fisk som många sportfiskare har en relation till. Vi tar den nästan för givet som ett vanligt inslag i våra sjöar och hav. Gäddbestånden minskar kraftigt längs Östersjöns kust och framförallt i mina hemtrakter kring Kalmarsund. Så vi kanske inte ska ta gäddan för givet längre. Vem skyller vi detta på ? Är det sälen, skarvens eller människans fel.
Populär sportfisk Gäddan är förmodligen tillsammans med abborren vår populäraste sportfisk. Den är tacksam då den är huggvillig och finns i de flesta vatten. För många är gäddan den första fisken man får på kroken när man har övergett sitt metspö och testar spinnspö för första gången. Min första fisk på spinnspö var en gädda och det var den gäddan som satte fart på mitt fiskeintresse. Kärleken till gäddfiske är stor och även om jag har svårt att välja någon favorittyp av fiske, så är vadningsfiske med fluga efter gädda bland de roligaste jag vet. Explosiviteten, huggen, plogarna och vetskapen att i detta knädjupa vatten kan de simma en fisk över 10 kg.
Problemen För oss som är sportfiskare så förstår de flesta varför gäddan är så viktig i våra vatten. Åtminstone nu för tiden, det har skett en vansinnig utveckling de sista åren. Vi förstår vikten av att släppa tillbaka de riktigt stora gäddorna då de är så viktiga för de kommande generationerna. Jag vet själv att när jag började fiska gädda så tog man ofta hem flera gäddor som man fångade även lite större exemplar. Då visste man inte bättre och det fanns också väldigt mycket fler gäddor då. För mig som fiskat längs östersjökusten aktivt i över 20 år så har jag sett utvecklingen. Det blir mindre och mindre gäddor. Vad det beror på är frågan många ställer, förmodligen finns det inget enkelt svar på detta. Det är antagligen en kombination av många faktorer. Utdikningen och saknaden av lämpliga lekområden är en av dem. Det kraftigt ökade antalet av säl och skarv ett annat. Skarven är jag tyvärr lite för dåligt påläst om för att uttala mig tillräckligt om. Men visst ser man ett stort antal skarv strax utanför vår kust numera och de är glupska fåglar som äter mycket fisk per dag. Sälen (Pinnipedia) är nog den arten jag själv sett öka mest genom åren. Från att endast skymta någon säl då och då förr i tiden.
Då tyckte man det var spännande och roligt att se dem. Medan nu då vi ser tiotalet sälar vid varje fiskepass i stort sett och längre in i vikarna än tidigare. Man behöver inte vara någon raketforskare för att förstå att det krävs en hel del fisk för att mätta ett sådan stort däggdjur som en säl. Sälen bör egentligen inte vara så nära land för att jaga föda och där har vi ett av våra största problem som jag ser det. Bottentrålarna ute till havs som rensar allt i sin väg. Sälens föda ute till havs har helt enkelt tagit slut och därför söker de sig längre och längre in i vikarna. Det är åtminstone min teori. Självklart påverkar sportfisket till en viss del också, dock så tror jag det är en väldigt liten del i de stora hela. Vi har sedan många år haft ett fiskeförbud på gäddan under våren som skall låta den få leka fritt och ostört.
Öka medvetenheten Gäddan är ju som skrivet en populär sportfisk och de flesta av oss har insett värdet av gäddan. Men en sak som min sportfiskeförening har jobbat en del med är att öka medvetenheten hos allmänheten, om värdet av ett gott gäddbestånd. Detta tror jag är viktigt för att folk även de som inte fiskar förstår vilken nytta gäddan gör och vad ett gott rovfiskebestånd betyder för våra vatten. Gäddan och andra rovfiskar har en viktig roll för ekosystemet. Rovfiskarna bidrar bland annat till att bromsa effekterna av övergödning och indirekt ge ett klarare vatten. För något år sedan höll jag ett föredrag om sportfiske här i min kommun. Många där ansåg att gäddan var en skräpfisk och mest otäck. Visst kan den vara otäck för många med alla sina tänder men ingen av dem hade någon aning vad gäddan betyder för våra vatten. Efter mötet så hade faktiskt många ändrat sin uppfattning angående gäddan och tyckte ju att det var bra att den gör våra vatten friskare.
Mer fiskevård Vi har också en dag då vi bjuder in barn i årskurs 2 för att prata fiske. Även där förmedlar vi kunskapen om gäddan och vikten av att ha ett bra rovfiskbestånd. Visst de flesta tycker det är mer spännande att höra om hur många tänder en gädda har och känna på alla gummibeten och glittriga flugor. Men jag tror det är viktigt att man berättar även för de som inte fiskar mer än någon gång per år kanske. För vill vi att våra barn och barnbarn skall kunna fiska gädda i Östersjön också ja då behöver vi göra något åt det. Min förening har under många år jobbat med en gäddfabrik. Gäddfabriken vi har skiljer sig mycket från de mer traditionella gäddfabriken som är anlagda våtmarker.
Vi har haft en utgrävd damm med naturliga lekplatser där vi sätter in gäddor som vi fångat in i ryssjor eller med spö. Dessa gäddorna leker i dammen och sätts sedan ut i havet igen. Ynglen kläcks och får gå i dammen tills de når en tillräckligt stor storlek för att inte ätas upp av spiggen. Senaste släppet vi hade så var de närmare 10 000 gäddyngel som släpptes ut och även om inte alla når vuxen ålder så har dessa betydligt större chans att växa och bli stora gentemot de som kläcks i de fria. Detta året har den dock inte varit aktiv, gäddfabriken kräver mycket jobb och daglig skötsel. Tiden har helt enkelt inte räckt till och en del av de eldsjälar som lagt ner sin tid där tidigare har inte haft energin detta året. Vi hoppas kunna återta detta projektet inom kort igen.
Dock så är det nog en av lösningarna för att få tillbaka bestånden, öka kunskapen och skapa mer lekplatser för gäddan. Satsa på fiskevårdsåtgärder och stöd sportfiskarna.
För er som har lust kommentera gärna och svara på dessa tre frågor.
– Vad betyder gäddan för dig? – Största problemet för gäddan längs Östersjön? – Lösning?
Midsommarafton då sjunger vi ”små grodorna” och dansar runt midsommarstången. Dock inte jag, men grannarna gjorde det och sjöng ljudligt men det hör väl till. För egen del var det en lugn kväll med familjehäng och god mat. Jag hade siktet inställt på de större ”paddorna” som de ibland kallas. Vissa kallar dem för tanks och ni har kanske nu listat ut att det är abborre jag pratar om. För på Midsommardagen var det återigen dags för sommarfiske efter de randiga. Förra året blev det en satsning på abborre och det gav verkligen mersmak. Det blev ett nytt PB, flera fina borrar på fluga och faktiskt spinnfiskar jag en del under dessa turer med lätta spinnspön också mellan varven. Det är riktigt skoj att drilla dem på de spöna också och huggen är stenhårda. Det blir ofta långa pass i hög temperatur och det sliter en del att kasta med tunga sjunklinor och stora streamers. Då kan de ibland vara skönt att vila kastarmen och växla mellan spinnspö och flugspö.
Alarmklockan ljuder kl 03.30 och i normala fall är man knappt kontaktbar vid den tiden på dygnet men när fiske hägrar så får man någon form av superkraft och far upp ur sängen utan större problem. Strax utanför Kalmar möter jag upp Eric och Richard två riktigt goda vänner som är hängivna abborrefiskare. Jag har skrivit om dem förr men dessa herrar är otroligt duktiga på att hitta fisken och förbaskat roliga att fiska med.
Så här på sommaren är det ofta mycket letande efter fisken och man letar med ekolodet, testar flera olika spots med rätt förutsättningar. Rätt djup, dvs bra djup 2-3 meter med bra växtlighet, samt närhet till både grunt och djupt vatten. Jag blir alltid lika förvånad över hur tätt abborrarna kan stå gäddorna, men när abborrarna är i denna storleken kanske inte gäddorna är samma hot.
De har varit en riktig värmebölja de sista veckorna och fisket efter de ädlare sorterna (öring, regnbåge) har fått vila då fisken kan ta ordentligt med stryk när temperaturen är så pass hög. Har man för avsikt att återutsätta fisken så är det stor risk att man kör slut på den och den får svårt att återhämta sig. Abborren däremot trivs i dessa temperaturer. Men när vi närmar oss vår destination så börjar det regna och det är lite tur ändå att man packade med regnjackan. Temperaturen i luften är relativt sval och det duggar lite på oss när vi åker ut på sjön denna tidiga morgon. Har man möjlighet och ork så är det verkligen värt mödan att ta sig upp så här tidigt när världen sakteliga vaknar till liv igen efter natten.
Vi hittar ganska snabbt lite ströfiskar och det är skönt att landa den första fisken tidigt. Den första fisken jag får är en riktigt stabbig och gammal krigare strax över kilot. Vi gör sedan en lite längre transport och når sedan en het spot och här landar vi flera fina fiskar. Eric berättar att abborren så här års rör sig mycket över stora ytor och hittar man en spot som känns het och som levererar någon fisk så kan de vara värt att ”nöta” en stund här. Fisken kommer ofta tillbaka och det fick vi verkligen uppleva här. Vi ligger och driver över ett relativt litet område, abborrarna är som tokiga och klickern går varm. Himlen öppnar sig gång på gång och det regnar ordentligt mellan varven för att sedan bli uppehåll. När huggen kommer så är det stenhårda hugg och det gäller att hålla i grejerna. Den ena jättefisken efter den andra landar i håven och jag upplever förmodligen det bästa abborrfisket jag varit med om. Helt galet! Vi ger upp fisket runt 15.00 då solen har tittat fram och det börjar bli olidligt varmt. Vi hittade fisken relativt grunt och totalt blir det 33 abborrar för oss denna halvdag. Det som är helt makalöst är att utav dessa 33 abborrar är det över 15 st som väger över 1500gr och Richard tar toppfisken på ca 1650 gr.
Sinnessjukt snitt egentligen och man får nästan nypa sig i armen, vilket abborrfiske. Få förunnat och utöver dessa fiskar så får vi flertalet bonusgäddor och jag kan landa en brutal Id. Id fiskade jag mycket i min ungdom men de var sällan i denna storleken, förra sommaren tog vi ett par rejäla idar också men då vägde vi dem aldrig. Denna vägde vi dock och vågen stannade på 2.6 kg endast 1 hg från storfiskeregistret.
En helt magisk dag med abborrekungarna Richard och Eric och min semester kunde knappast börjat bättre, magiskt.
Så går ännu ett år mot sitt slut. Det har varit ett händelserikt år på många vis, självklart hade man hoppats på mer fisketid och fler större fiskar men det gör man väl alltid. Jag har skrivit det förr men det fina med att inte ha möjlighet att komma ut och fiska lika mycket som man gjorde förr i tiden är att man lär sig att uppskatta tiden vid vattnet på ett annat sätt.
I dagens samhälle när allt skall gå så snabbt som möjligt och tiden räcker allt som oftast inte till. Då är det extra skönt att bara pausa och ge sig ut till vattnet med sitt spö och bara ”vara”, det låter nog som en klyscha men man glömmer allt annat för en stund och fisket blir som en sorts meditation. Jag är en person som oftast har väldigt många ”bollar” i luften samtidigt ibland kan det nästan bli lite väl mycket och fisket hjälper mig mycket att hantera stressen i vardagen mycket. För när man väl står där vid vattnet så kan man släppa allt annat för ett ögonblick och bara njuta av nuet. Det är mycket det fiske handlar om för mig.
Inga PB:n spräckta eller nya arter att skryta med men de har ändå varit ett händelserikt år på många sätt. Jag kan med stolthet skryta lite med att jag numera skriver frekvent för den anrika tidningen Flugfiske i Norden. Detta året har jag fått 3 st artiklar publicerade och till första numret 2020 kommer det ytterligare en artikel denna gång om nymffiske. Att få skriva för en tidning som jag läst och läser känns nästan lite overkligt och att få möjligheten att inspirera andra flugfiskare där ute och kanske hjälpa dem lite med sitt fiske känns verkligen roligt och inspierande. Mitt samarbete med Vision och Flydressing fortsätter något som jag också är fantastiskt glad och stolt över
Det har blivit en hel del gäddfiske detta året med blandade resultat, men en toppfisk på 105 cm är nog en av dem som jag minns bäst, men den som jag minns allra bäst är en fisk på 87 cm. De var nämligen längden på den fisk som gav mig min första seger i flugfiskeklassen i Bergkvara Gäddfestival.
Det har blivit en hel del fiskeresor detta året, b la 2 gånger har jag varit i Baltak, två gånger i Eriksberg varav den ena gången ett repotagefiske vilket var väldigt roligt. Jag besökte ännu en gång den fantastiska fiskeanläggningen i Strömhult och vi kom äntligen iväg norrut för fiske i fjällen. Tyvärr blev inte resan riktigt som vi hade tänkt oss men jag fick äntligen fiska harr igen.
I Januari så blev det inte mycket fiske de första veckorna då isen hade lagt sig. I slutet av Januari sprack det dock upp på sina ställen så jag och Peter gjorde ett pass som resulterade i årets första gädda och jag fick chansen att testa ett nytt flugmönster som det också blev en liten video på.
Under mars månad så hade vi några av årets bästa fisken efter gädda. Favoritvikarna levererade och vi fick flera fina fiskar. B la tog Tommy en fantastisk fisk som också gav han ett nytt PB. Inte så lång men otroligt tjock, en riktig ”gris”. Årets första resa till Baltak gjordes även under mars och det var en tur då det var väldigt svårfiskat med höga flöden men jag fick slipa på min nymfteknik och känna på lite fisk åtminstone. I slutet av mars så var det dags för sportfiskemässan och det var kul att träffa och prata med många människor som man annars bara pratar med via nätet.
I april månad hade jag mitt förmodligen bästa och roligaste fiskepass detta året. De var premiär-fiske i Alsterån. En av mina absoluta favoritvatten och det levererade verkligen denna premiärdag. Jag har de sista åren haft lite trögt fiske på premiärdagarna men denna dagen vart annorlunda. För första gången i Alsterån skulle jag utöva den nya nymftekniken som jag lärt mig och det var riktigt effektivt. Min kompanjon Peter och jag fiskade rygg mot rygg i en av poolerna och hade kontakt i nästan varje kast och drift. Senare mötte vi även Jonas och hans son Jerry, kort därefter kunde vi även bevittna Jerry när han drillade öring. Ett fantastiskt fiske med goda kamrater, det kan knappt bli bättre än så.
Maj månad var det inte så mycket fiske, fiskeförbud efter gädda och abborre gäller i mina hemmavatten. Det blev ett par bindbeskrivningar på sidan och så publicerade jag ett lite annorlunda inlägg om ”Bananer i Båten” som faktiskt är ett av de mest lästa inläggen på bloggen i år.
I juni månad gjorde jag mitt första repotage-fiske för FisheEco. Jag fick äran att besöka viltparken Eriksberg för att pröva de nystartade fisket där efter regnbåge. Ett otroligt häftigt ställe med vilda djur som springer runt sjön och det är verkligen en upplevelse att fiska här. Reportaget blev också en artikel för Flugfiske i Norden som publicerades i sista numret detta året.
I juli var det åter dags för en tur till Baltak tillsammans med nymfexperten och min gode vän Jonas Olsson. Vattennivåerna vart betydligt mer hanterbara denna gången och vi hade ett fantastiskt fiske med flera fina regnbågar och öringar.
I Augusti var det dags att återigen resa norrut efter många års uppehåll från dessa resor. Förväntningarna och förhoppningarna var stora, fiske efter harr igen som jag har saknat det. Vi hade forskat lite och ville testa något nytt ställe och vi fastnade för Albacken i Jämtland. Jag, min far och Tommy begav oss norrut och hade sikte på harr, öring och gädda. Resan skulle dock visa sig bli rätt besvärlig. Min bil som krånglat mycket under året skulle ännu en gång jävlas med mig. Fördelen med den var att den är rymlig och var nyservad. Det skulle fungera.
Men det gjorde den inte. Vi kom till Sundsvall sen började eländet, bilen började skaka och i automatlådan smällde det till flera gånger. Vi tog oss fram till slut men bilen gick det inte att lita på och förstörde mycket av mina känslor för resan. En oro över hemfärden var det som jag mest hade i huvudet under dagarna här. Men vi tog oss till de ställen som låg nära stugan åtminstone. Jag fick landa några harrar och en av kvällarna hade jag ett helt otroligt gäddfiske. Jag kunde också ta ett nytt PB på Id på fluga. Tyvärr blev som sagt inte fisket riktigt vad vi hade hoppats på men vi gör nya försök nästa år. Bilen finns för övrigt inte i mina ägor längre, det blev droppen efter denna turen.
Hösten bjöd på några fina gäddor, jag och Tommy hade några fina AW-fisken innan det började mörkna så tidigt som det gör nu. Årets längsta för fisk för min del tog jag en sen oktober kväll. En vacker fisk på 105 cm. I oktober månad hade Torsåsbygdens Sportfiskeklubb som vanligt den årliga tävlingen Bergkvara Gäddfestival. Det var en dag då fisket var väldigt trögt och jag och Tommy som representerade Team Fisheco Småland hade det kämpigt. Men till slut lyckades jag kroka och landa en fin tävlingsfisk på 89 cm. Den fisken visade sig vara den längsta i flugklassen och jag tog hem min första titel i Bergkvara Gäddfestival.
I november månad var jag tillbaka i fantastiska Strömhult. Det levererade ännu en gång och vi hade ett kanonfiske.
Nu är det December, julen står för dörren och jag har nyligen kommit hem från ett fiskepass, denna gången blev det en bomrunda. Bomrundor behövs de också, man får försöka tänka till och fundera på hur man skall göra det bättre till nästa gång.
Till 2020 så har vi en stor resa planerad, antingen blir det Norrland eller Slovenien som det ser ut. Det ser ut att vara ett fantastiskt land med vacker natur. Utöver det så hoppas jag på att få lite tid till att fiska mer abborre och självklart ännu mer gädda. Det är också ett spännande projekt på gång med nytt fiskevatten i min kommun som jag kommer vara lite involverad i och de ska bli väldigt spännande att följa. Som vanligt så hoppas jag få mer fisketid vid Alsterån och kommer självklart närvara vid premiären. 2020 kommer det fler artiklar i Flugfiske i Norden, som det ser ut redan i första numret för året en artikel om nymffiske.
Jag ser fram emot ett nytt och spännande år med nya möjligheter och stora fiskar. Jag vill passa på att tacka Vision Flyfishing, Flydressing, Fisheco, Deeper och Flugfiske i Norden för ert förtroende. Jag vill tacka Lasse Hallberg (redaktör FIN), Jan O (Fisheco), Niklaus Bauer (Flydressing) och Niklas Holmér (Flydressing) lite extra för er hjälp och förtroende. Jag vill också tacka alla mina fiskekompisar för härliga timmar vid vattnet och ett extra tack till Tommy, Peter (Gälgreppet) och min far som jag spenderat flest timmar med vid våra vatten. Allra mest vill jag tacka min fru som står ut med mitt ständiga tänk på fisket och för din support.
Jag önskar er en riktigt God Jul och ett Gott nytt år ! Tack för att ni läser min blogg och klicka gärna på Följ bloggen så missar ni inga nya inlägg.
Booby-flugan är ett säkert kort i de flesta regnbågsvatten. För er som inte känner till de som utmärker Booby-flugan så kan man kalla det en streamer som flyter. Flugan har två stora ögon oftast en foamcylinder som har bra flytförmåga. Flugan fiskas med en sjunklina vilket tvingar ned flugan under vattnet, när sedan linan sjunkit ned så stiger flugan upp och svävar ovanför bottnen. Hur högt ovanför bottnen du vill ha flugan bero på hur lång tafs du använder och hur snabbt man tar hem flugan.
Flugan kan användas effektivt under hela året och jag har haft kanonfiske med den under alla årstider. Men framförallt så är den ett riktigt bra alternativ när vattnet är kallt som under våren och vintern. Fiskar är ju växelvarma, vilket innebär att de får samma kroppstemperatur som sin omgivning. Så under våren när vattnet är kallt så är ofta fisken köldstel och orörlig i vattnet. Då är de oftast bäst att söka fisken vid botten av sjön. Nackdelen med en vanlig streamer eller nymf är då många gånger att man fastnar i bottnen, booby flugan däremot flyter upp efter att linan har lagt sig på bottnen. När man sedan tar hem flugan så sjunker den ned mot bottnen för att sedan stiga uppåt igen. När det är kallt i vattnet så är de en klar fördel att kunna fiska hem flugan sakta, sakta.
Ibland fiskar jag flugan med en upphängare som en tyngre nymf som tynger ner flugan snabbare då kan man ta hem flugan snabbare.
När fisket är trögt så det en fluga som ofta åker fram. Jag minns en tur framförallt som denna flugan gjorde skillnad. Vi var ett gäng som hade åkt till Norrefors i Blekinge för lite härligt regnbågsfiske på denna fantastiska camp. Vi började vårt fiske i de strömmande delarna, vampen är uppbyggd så att man kan fiska i antingen 2 sjöar eller i den strömmande delen som är en bit av Mieån som rinner igenom campen. Jag började nymfa med stor framgång under förmiddagen och fick flera fina fiskar i strömmen. Men någon gång under middagstid så slår vädret om lite och ett lågtryck drar in. Fisket blir otroligt trögt och väldigt få eller rättare sagt ingen av oss 8 fiskare på plats lyckas lura upp någon fisk. Då bestämmer jag mig för att överge nymfandet och byter taktik. Jag riggar mitt andra ”sjöspö” med en sjunk 3 lina och knyter på en boobie fluga.
Jag vandrar upp till en av sjöarna och lägger ut ett långt kast till mitten av sjön. Linan låter jag sjunka en bra bit och sedan fiskar jag hem flugan riktigt sakta. Pang säger det, och det rycker till i linan för att sedan bli stumt igen, ett drag till och sen stopp igen. Smack så sitter fisken på, den rusar som en torped runt i sjön och rusar i riktning rakt emot mig och det är svårt att fånga upp all löslina som blir. Men jag håller linan sträckt under hela kampen och kan håva in en fantastisk regnbåge på dryga 3 kg. När man fiskar med booby fluga så är det inte alls ovanlig att fisken bara stöter till flugan, oftast så kommer nästa hugg i nästa intagning av flugan.
Det dröjer inte länge efter detta så har jag tagit både 2 och 3 fiskar tack vare boobie flugan och långsam hemtagning. De andra runt om sjön undrar vad jag gör som får dem till att hugga. Jag delar givetvis med mig mitt hemliga recept och det är just detta som är så kul med fiske. Att kunna hantera många olika fisketekniker gör att man är väl förberedd och ha verktygen för att knäcka ”koden” när fisket är trögt. Denna gången var koden Booby fluga som så många gånger förut.
Booby flugan kan givetvis bindas på många olika sätt, de viktigaste är att har de foam ögonen som gör att flugan flyter. Vanligtvis binder man den med en marabou stjärt, chenille kropp och sedan foam ögon. Flugan jag binder här är något annorlunda. De är just denna som jag har haft mest framgång med och är ett mönster som jag lärde mig av min gode vän Jonas Olsson. Jag har ”pimpat” flugan lite med b la en hotspot i krokböjen som jag gör med hjälp av Gulff Ambulance Hot FL.Pink uv lim.
SBS – Booby med hotspot
Krok: Streamerkrok i strl 10 Bindtråd: Gul 8/0 Vinge: Vit Marabou Hotspot: UV Pink – Gulff Ögon: Booby eyes – Small från Flydressing
Detta kommer vara ett lite annorlunda inlägg för att vara skrivet av mig, handlar inte alls om mitt fiske utan om bananer.
Alla som som är sportfiskare vet nog om uttrycket inga bananer i båten. Det är totalt förbjudet med bananer i båten. Vissa tar detta på väldigt stort allvar medan somliga tycker det mest är roligt. I senaste tävlingen ”Fly vs Jerk” kunde man se när Niklaus Bauer la en banan på Team CWC bilruta för att jäklas. Givetvis med glimten i ögat. Senare i programmet så drar Pierre på ett monster till gädda vilken ger dem vinsten i tävlingen. Han riktar då ett tack för den goda bananen som hjälpte dem till vinsten. Så att de här med bananer och fiske är en stor grej.
Anledningen till detta inlägget började när jag häromveckan låg och yrade om bananer när jag hade hög feber. När jag får febertoppar brukar jag tydligen yra om märkliga osammanhängande saker, denna gång om bananer och framförallt bananer i båten. När vi sedan hade kalas för sonen så kom detta upp och vi började diskutera grejen med bananer i båten. Varför får man inte ha bananer i båten? Jag hade inte en aning, de är bara så de har man ju hört. Ärligt talat så tror jag de är få som faktiskt vet varför man säger inga bananer i båten.
Efter detta samtalet så blev vi nyfikna och jag och min fru började ”forska” lite. Google är ju ett mäktigt verktyg.
Vi hittade en hel del information och fastnade för tre teorier som kändes vara trovärdiga. Den första teorien går faktiskt ända tillbaka till 1700-talet.
Långt tillbaka i tiden så transporterade man bananer på stora tunga båtar och om de gick under så var det ända man såg massor med bananer som låg och flöt i ytan.
En annan teori är att man var tvungen att skynda på transporterna av bananer då dem snabbt blir dåliga. Resultatet av detta blev att man inte hann med att fiska för att skaffa mat till den svältande besättningen.
En annan teori som inte låter helt galen är att bananerna gjorde annan mat dålig under de ofta långa transporterna. Bananer utsöndrar en sorts gas när de mognar som gör att andra livsmedel härsknar snabbare.
Vissa trodde helt enkelt bara att bananer förde otur med sig och gjorde att båtar försvann, så stora fraktfartyg kunde skrämma skiten ur seglare förr i tiden.
När jag ändå snöade in på de här med bananer så läste jag en hel del annat som man ABSOLUT inte få göra om man skall ut på sjön som var intressant.
En klassiker som många säkert känner till är att man inte få döpa om sin båt, det ger otur. Skall man göra det så bör man ha någon form av ceremoni för båten när den döpts på nytt.
Den här hade jag aldrig hört tidigare men man får absolut inte vissla på sjön. Enligt gammal folktro så lockade man fram djävulen och storm om man gjorde detta.
En annan klassiker är ju att man inte skall säga ”Lycka till” till någon som skall fiska, säg då hellre skitfiske!
Ja det är mycket att tänka på för att man inte skall ha otur till havs men jag tror ni kan ta det mesta med ”en nypa salt”. Det absolut viktigaste om ni ger er ut på sjön är en flytväst något som man kan anse vara i vägen vid fiske osv. Idag finns det många smidiga flytvästar på marknaden så det är en otroligt enkel och billig livförsäkring. Ett annat tips, underskatta inte sjön, är det tufft väder så stanna i land.
Nu råder det som bekant gäddförbud i kalmarsund så då var jag på ett kärt återbesök i ”hemliga” ån. Här går det upp grov havsöring, abborre och så gädda såklart.
Här får man inte fiska utan tillstånd men jag har fått tillåtelse av markägaren och planer finns på att öppna upp sträckan i framtiden. Fisket här kan vara fantastiskt vissa dagar och idag var det en sådan dag när det mesta stämde. Regnet öste ner när jag kom fram och vandrade ner till ån men det började så sakteliga avta medan jag riggade i ordning prylarna.
Jag hade siktet inställt på havsöring och hade gärna fått en finare abborre men efter några snabba kast med öringgrejerna utan framgång så satte jag på en nykomponerad gäddfluga med dragontail istället. Nästan som i laxfisket så la jag ut kastet snett nedströms och lät flugan glida ned längs strömmen. Framför flugan körde jag med en conehead för att få ner den en bit eftersom ån är ganska djup. Två snabba ryck och sedan small det på. Det som är lite häftigt i denna ån är att man även när man fiskar med gäddprylar ofta kan få annan fångst än gädda. Förra året fick jag en abborre på ca 1.5 kg på en 20 cm gäddfluga här. Och en bekant till mig drog flera havsöringar här på Buster Jerk förra året.
Den här typen av fiske bjuder på utmaning i form av balansgång också
Ganska snabbt inser jag dock att det är gädda det är tal om här. En sliten krigare på 92 cm kan landas. En typisk ”å-gädda”, knallgul om buken och kolsvart rygg. Men att det var en gammal och sliten gädda märktes inte vid återutsättningen då den snabbt simmade ut i det mörka djupet av ån igen efter mätning och foto.
En fördel när jag fiskar själv som jag många gånger gör är att jag i stort sett aldrig rör gäddorna. Fisken har som de flesta vet ett känsligt slemskikt och man skall undvika att lägga dem på marken, ha dem för länge ovanför vattnet och ta i dem med torra händer osv. När jag fotar så tar jag några snabba bilder på fisken i vattnet, när man fiskar med en vän så håller man gärna upp fisken för att ta några schyssta kort. Jag säger inte att det är fel och gör själv ofta det om man har någon som kan fota. Men man minimerar risken för att skada fisken slemskikt om den inte lämnar vattnet alls.
Jag fortsatte att fiska av denna nacken och det stod mycket fisk här. Inom kort tog jag 2 st gäddor till här på ca 3 och 5 kg.
Flugan för dagen är den ni ser här ovanför. Den blev rejält misshandlad och tappade ett öga men fiskade lika bra för det.
Urstarka strömgäddor är fruktansvärt kul att fiska. Jag hade flera kontakter under dagens fiske och kunde landa ytterligare 2 gäddor. Dessa något mindre, runt 2-3 kg skulle jag gissa.
En kanonpass och välbehövligt sådant. Var här under 2 timmar och landade 5 gäddor med en topp på 92 cm, uppskattningsvis runt 6-7 kg i vikt på den.
När jag drar ut på dessa kortare turer ”solo” så fiskar jag oftast väldigt lätt. De ni ser på bilden ovanför är allt jag behöver i stort sett. En väska med tänger, några flugor, flugspö i klass 9 med intermediate lina. Fiska gärna med conehead. Jag använder självklart vadarbyxor till denna typen av fiske och runt halsen hänger kameran alltid redo för snabbt kunna knäppa lite bilder.
Här näst väntar en intern tävling med klubben. Vi skall ner till Blekinge och fiska gädda. Flugfiske mot Spinnfiske blir det! Skall bli superskoj. Flera år sedan jag var i Blekinge och fiskade också faktiskt. Vår gäddfabrik är dessutom i full gång nu. Totalt 21 gäddor som vi har där. Leken är redan igång har vi sett och förmodligen är det fisk som vi tidigare satt ut från gäddfabriken som är tillbaka för sin första lek. Kan bli ett riktigt bra resultat det här året !