Rädda gäddan

Aldrig har gäddan varit så hotad som den är just nu.
Gäddan är en fisk som många sportfiskare har en relation till. Vi tar den nästan för givet som ett vanligt inslag i våra sjöar och hav. Gäddbestånden minskar kraftigt längs Östersjöns kust och framförallt i mina hemtrakter kring Kalmarsund. Så vi kanske inte ska ta gäddan för givet längre. Vem skyller vi detta på ? Är det sälen, skarvens eller människans fel.

Populär sportfisk
Gäddan är förmodligen tillsammans med abborren vår populäraste sportfisk. Den är tacksam då den är huggvillig och finns i de flesta vatten. För många är gäddan den första fisken man får på kroken när man har övergett sitt metspö och testar spinnspö för första gången. Min första fisk på spinnspö var en gädda och det var den gäddan som satte fart på mitt fiskeintresse. Kärleken till gäddfiske är stor och även om jag har svårt att välja någon favorittyp av fiske, så är vadningsfiske med fluga efter gädda bland de roligaste jag vet. Explosiviteten, huggen, plogarna och vetskapen att i detta knädjupa vatten kan de simma en fisk över 10 kg.


Problemen
För oss som är sportfiskare så förstår de flesta varför gäddan är så viktig i våra vatten. Åtminstone nu för tiden, det har skett en vansinnig utveckling de sista åren. Vi förstår vikten av att släppa tillbaka de riktigt stora gäddorna då de är så viktiga för de kommande generationerna. Jag vet själv att när jag började fiska gädda så tog man ofta hem flera gäddor som man fångade även lite större exemplar. Då visste man inte bättre och det fanns också väldigt mycket fler gäddor då. För mig som fiskat längs östersjökusten aktivt i över 20 år så har jag sett utvecklingen. Det blir mindre och mindre gäddor. Vad det beror på är frågan många ställer, förmodligen finns det inget enkelt svar på detta. Det är antagligen en kombination av många faktorer. Utdikningen och saknaden av lämpliga lekområden är en av dem. Det kraftigt ökade antalet av säl och skarv ett annat. Skarven är jag tyvärr lite för dåligt påläst om för att uttala mig tillräckligt om. Men visst ser man ett stort antal skarv strax utanför vår kust numera och de är glupska fåglar som äter mycket fisk per dag. Sälen (Pinnipedia) är nog den arten jag själv sett öka mest genom åren. Från att endast skymta någon säl då och då förr i tiden.

Då tyckte man det var spännande och roligt att se dem. Medan nu då vi ser tiotalet sälar vid varje fiskepass i stort sett och längre in i vikarna än tidigare. Man behöver inte vara någon raketforskare för att förstå att det krävs en hel del fisk för att mätta ett sådan stort däggdjur som en säl. Sälen bör egentligen inte vara så nära land för att jaga föda och där har vi ett av våra största problem som jag ser det. Bottentrålarna ute till havs som rensar allt i sin väg. Sälens föda ute till havs har helt enkelt tagit slut och därför söker de sig längre och längre in i vikarna. Det är åtminstone min teori. Självklart påverkar sportfisket till en viss del också, dock så tror jag det är en väldigt liten del i de stora hela. Vi har sedan många år haft ett fiskeförbud på gäddan under våren som skall låta den få leka fritt och ostört.

Öka medvetenheten
Gäddan är ju som skrivet en populär sportfisk och de flesta av oss har insett värdet av gäddan. Men en sak som min sportfiskeförening har jobbat en del med är att öka medvetenheten hos allmänheten, om värdet av ett gott gäddbestånd. Detta tror jag är viktigt för att folk även de som inte fiskar förstår vilken nytta gäddan gör och vad ett gott rovfiskebestånd betyder för våra vatten. Gäddan och andra rovfiskar har en viktig roll för ekosystemet. Rovfiskarna bidrar bland annat till att bromsa effekterna av övergödning och indirekt ge ett klarare vatten. För något år sedan höll jag ett föredrag om sportfiske här i min kommun. Många där ansåg att gäddan var en skräpfisk och mest otäck. Visst kan den vara otäck för många med alla sina tänder men ingen av dem hade någon aning vad gäddan betyder för våra vatten. Efter mötet så hade faktiskt många ändrat sin uppfattning angående gäddan och tyckte ju att det var bra att den gör våra vatten friskare.

Mer fiskevård
Vi har också en dag då vi bjuder in barn i årskurs 2 för att prata fiske. Även där förmedlar vi kunskapen om gäddan och vikten av att ha ett bra rovfiskbestånd. Visst de flesta tycker det är mer spännande att höra om hur många tänder en gädda har och känna på alla gummibeten och glittriga flugor. Men jag tror det är viktigt att man berättar även för de som inte fiskar mer än någon gång per år kanske. För vill vi att våra barn och barnbarn skall kunna fiska gädda i Östersjön också ja då behöver vi göra något åt det. Min förening har under många år jobbat med en gäddfabrik. Gäddfabriken vi har skiljer sig mycket från de mer traditionella gäddfabriken som är anlagda våtmarker.

Vi har haft en utgrävd damm med naturliga lekplatser där vi sätter in gäddor som vi fångat in i ryssjor eller med spö. Dessa gäddorna leker i dammen och sätts sedan ut i havet igen. Ynglen kläcks och får gå i dammen tills de når en tillräckligt stor storlek för att inte ätas upp av spiggen. Senaste släppet vi hade så var de närmare 10 000 gäddyngel som släpptes ut och även om inte alla når vuxen ålder så har dessa betydligt större chans att växa och bli stora gentemot de som kläcks i de fria. Detta året har den dock inte varit aktiv, gäddfabriken kräver mycket jobb och daglig skötsel. Tiden har helt enkelt inte räckt till och en del av de eldsjälar som lagt ner sin tid där tidigare har inte haft energin detta året. Vi hoppas kunna återta detta projektet inom kort igen.

Dock så är det nog en av lösningarna för att få tillbaka bestånden, öka kunskapen och skapa mer lekplatser för gäddan. Satsa på fiskevårdsåtgärder och stöd sportfiskarna.

För er som har lust kommentera gärna och svara på dessa tre frågor.

– Vad betyder gäddan för dig?
– Största problemet för gäddan längs Östersjön?
– Lösning?

Länkar
https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/12338/Provfisken-i-Kalmar-och-på-Öland-visar-på-stora-behov

Årets första gäddpass

Så har jag äntligen varit ute på årets första ordentliga gäddpass.

Dagens sällskap var min gode vän Peter Svensson som skulle guida mig lite runt hans hemmavikar. Vi hade en 2-3 grader i luften när vi började vårt fiske och ca 1-2 grader i vattnet. Efter en längre period med lågvatten så var nu vattennivån uppe på normalt vattenstånd. Vi hade haft frost under natten men vi var ganska säkra på att det skulle vara isfritt i vikarna men ack var fel vi hade. På väg ut mot favoritvikarna ser vi att det ligger ett tunt lager is så vi fick tänka om och testade att fiska av längs iskanterna men utan resultat.

Vi bestämde oss då för att åka lite längre bort för att testa lite andra mer oprövade vikar i hopp om att dessa skulle vara isfria. På vägen berättar Peter om det ökande antalet av sälar de har fått i detta området och hur fisket har påverkats negativt av detta. Allmänheten tror inte att det finns så mycket säl och att de inte gör någon större skada oftast. Sälen tillsammans med skarven äter en stor mängd fisk per dag, självklart inte bara gädda jag är övertygad om att många gäddor hamnar på sälens meny. Nu menar jag inte att sälen skall bort men en större koll på antalet individer som finns och kanske en reglering av beståndet som finns idag vore nog bra. Nu skall jag inte fördjupa mer inom detta idag dock men antalet sälar och skarvar som ökar kraftigt är ett problem som påverkar mycket mer än bara gäddbestånden.
På vägen till andra viken ser vi minst 30-40 st sälar som ligger inne på grunden och vilar sig. När vi närmar oss med båten hoppar de i vattnet men följer med oss en bra bit då de är väldigt nyfikna av sig.

Kort därefter så får jag se en syn som jag aldrig lär få se igen.
När vi passerar ett sund mellan 2 öar så hör vi hundar som skäller i skogen intill och ut från skogen rätt ner i vattnet kommer det ett vildsvin. Vildsvinet simmar i vattnet endast en 10-15 meter ifrån båten på väg över till andra ön. Rätt häftig syn måste jag säga. Jag tror nog att detta vildsvinet som trotsade de kyliga vattnet klarade sig undan jägarnas bössor och hundarna för denna gången tack vare den förmodligen iskalla simturen.

Väl framme i dessa vikarna var det is på många ställen också och där det inte var det så lös gäddorna med sin frånvaro. Vi åkte tillbaka mot de första vikarna och gick in nära land med båten. På ca 30-40 cm djup så såg jag flera dammoln på bottnen och skrek till Peter att vi skulle lägga i ankaret. Vi hade äntligen hittat lite fisk, de stod riktigt grunt och nära den gyttjiga bottnen. Min teori är att de står så här under vintern då temperaturen är något varmare här mycket tack vare den leriga bottnen som håller värmen längre.

I mitt första kast så small det till nästan direkt. En riktigt pigg fisk som bjöd på bra kamp och det var en härlig känsla att landa årets första gädda. Ingen bjässe men jag var lika glad för det. Vi kämpade på en stund till efter detta men det blev inte någon mer fisk denna dagen. Men en trevlig tur med både säl, gris och såklart gädda!

Tight Lines!