Genom åren har jag fiskat på många ställen och framförallt har det blivit många olika regnbågs och öring vatten. Put and take vatten som de också kallas. Många gånger är de väldigt lättåtkomliga och lättfiskade. Andra vatten kräver ibland mer kunskap, list och är kanske inte alltid så lättillgängliga. Jag kommer här bjuda på en serie i 3 delar med mina favoritvatten. Ni kommer få mer ingående information om dessa vatten och några berättelser från mina fiskepass från dessa vatten.
Först ut är Alsterån – Sanbäckshult/Blomstermåla
Föreningen Fiske & Fritid i Blomstermåla erbjuder allmänheten möjlighet att mot lösande av fiskekort bedriva sportfiske med handredskap i den av föreningen arrenderade delen av ån. Alsterån är att beteckna som en mindre skogså med omväxlande lugnflytande och strömstråkande samt forsande partier. Medelvattenföringen är ca 10 m3, men under sommarhalvåret är framrinningen i regel mellan 1 – 3 m3. Ån innehåller de vanligaste förekommande sötvattensarterna, även öring. I Alsteråns nedre delar förekommer havsvandrande bestånd av lax och öring. I den nedre delen arrenderar föreningen fiskesträckan Strömsfors.
Fiskesäsong 1 april – 30 september.
• Dagkort 200 kr.
• Ungdomar 15 år eller yngre: 100 kr
• Öring bör ovillkorligen återutsättas.
• Medelvattenföringen är cirka 10 m3, men under
sommarhalvåret i regel mellan 1 – 3 m3.
Det är något speciellt med strömmande vatten, en viss förkärlek till dem har jag. Ofta är det smygfiske som gäller och det vilar ofta en viss mystik kring dessa vatten. Inte sällan är man omgiven av en tät skog mitt ute i ingenstans och där i någon av strömmarna står det ädelfisk och lurar.
Alsterån har jag alltid förknippat med Strömfiske Alsterån som ligger vid Älghult och Målerås, en fantastisk fin sträcka med öring. Men det finns en annan del av Alsterån för den som är ute efter regnbåge i strömmande vatten något som det inte finns mycket av i de södra delarna av Småland. Ett vatten som jag känt till sedan många år men som det aldrig blivit av att man har besökt. Varför vet jag inte för detta är en riktig pärla. Jag åkte hit en försommardag tillsammans med familjen av en slump egentligen första gången. Corona härjade för fullt och vi behövde komma ut och göra något med barnen och vad är då bättre än att åka och fiska. Efter att fiskekort inhandlats i Blomstermåla så var det dags att hitta vattnet. Det var inte helt lätt, djupt inne i skogen på flertalet grusvägar hittade vi äntligen fram. Förmodligen hade jag kört lite fel också så det kändes som en evighet innan vi kom fram. Fiske med familjen blir ju inte riktigt som fisket man bedriver när man är iväg själv eller tillsammans med en annan fiskekamrat. Man får ta det lugnt, fika lite extra och hålla koll på att de inte trillar i vattnet. Fantastiskt trevligt är det såklart att ha med dem jag gillar allra mest i världen. När vi kommer ned till vattnet så ser det otroligt fint ut, bättre än jag hade föreställt mig. Vi möts av ett längre parti med strömmande vatten med flera fina ”nymfspots” som går över till lite mer lugnflyt. Medan Sam och Åsa går uppströms för att kolla in naturen och resten av ån börjar jag och Siri att göra i ordning spöna.
Inga vadarbyxor denna dagen, så det var lite svåråtkomligt i strömmarna men vi hittade några partier som gick att kasta av, Siri fick öva lite på tekniken och vi njöt av nuet. Vi kommer upp till nacken precis innan lugnflytet, det ser verkligen hett ut. Ett typiskt ställe för en öring eller regnbåge att lura vid. Mycket riktigt så dröjde det inte länge innan den första regnbågen för dagen visade sig. Siri blev så överraskad av hugget att hon inte hann kroka den dessvärre. Men nu visste vi att de fanns här. När man är på sådan här ofiskad mark så är det alltid skönt med bekräftelse i form av ett hugg eller vak så att man vet att man är på rätt plats och att det finns fisk.
Vi får ett meddelande från Åsa och Sam att längre uppströms har det tagits en fisk för några dagar sedan enligt fångstrapporten som de hittade där. Vi vandrar uppströms och kommer snart till en bro där de väntar på oss. De börjar bli lite rastlösa och bad väntar innan vi skall bege oss hemåt så det började bli dags för hemfärd. Innan dess ville jag dock testa att fiska poolen ovanför bron för de var också ett sådant där perfekt ställe. Fina strömpartier med några blankpartier och stora stenar. Här måste det stå fisk tänkte jag och tack vare det relativt låga vattenflödet kunde jag ta mig ut i mitten av strömmen genom att hoppa på stenar. Med något nervösa steg kunde jag ta mig ut då de hade sett en orm här tidigare och är det något jag ogillar så är de ormar.
I mitten av strömmen var det som en lite ö med stenar där man hade bra överblick över nacken innan den lilla forsen ovan bron. Mycket riktigt så kunde jag se en bättre fisk stå precis bakom en sten i strömmen. Knappt 10 meter ifrån mig stod fisken och resten av familjen stod uppe på bron och tittade på när jag skulle försöka överlista fisken. Jag började med en Squirmy den brukar ju alltid fungera, men inte denna gång. Fisken nonchalerade den totalt, liksom pheasant tail och haröra som jag också presenterade perfekt förbi fisken. Jag testade även några olika torrflugor för att se om jag kunde få den till att stiga till det.
Nej denna fisken var inte helt lätt att lura. Jag var rädd för att jag skulle skrämma bort den men den stod fint kvar i de lite lugnare vattnet bakom stenen. Nu testar jag en liten vit streamer med en rosa hotspot. Smack säger det nästan direkt, mothugget sitter perfekt. Fisken är sjövild och rusar uppströms och jag få kämpa för att hinna med den. Nu bryr jag mig inte om att jag saknar vadarbyxor, följer fisken uppströms och som tur är det ändå rätt behaglig temperatur i vattnet. Fisken går nu nedströms och är på väg mot strömmen, där vill jag inte ha den, går den med strömmen är risken stor att tafsen smäller. Det misstaget har jag gjort tidigare att inte sätta tillräckligt med press. Men jag lyckas få in fisken i en ”ficka” med lugnare vatten och kan fint landa fisken i håven. Det är ingen jätte, kanske väger den runt 1.5 – 2 kg men oj vad fin den är. Hela fina fenor och lite mer prickig, vilket tyder på att den säkerligen har gått här ett bra tag. Regnbåge i strömmande vatten är otroligt roligt och fisk i denna konditionen bjuder verkligen på häftiga upplevelser.
Att kunna se fisken, hugget och dessutom landa fisken efter en sådan fight där jag blev dygnsur på köpet är fantastiskt. Efter att barnen fått kika på fisken och vi knäppt några bilder på den så får den åter simma tillbaka. Det var nu dags att bege sig vidare hemåt med en mellanlandning vid havet för lite bad. Det var en härlig fiskedag med familjen och sista fisken var verkligen en höjdpunkt.
Det dröjde inte länge förens jag var här igen, närmare bestämt en vecka senare var jag återigen på plats i denna vackra ström mitt inne i de djupa skogarna. Denna gången tillsammans med min gode vän och den duktiga flugfiskaren Jonas Olsson. Jonas som representerat Svenska landslaget i flugfiske flertalet gånger är framförallt en specialist på nymffisket. För att bedriva ett modernt flugfiske med nymf så är strömmande vatten absolut att föredra och efter jag berättat för han om detta vattnet så var han otroligt taggad på att få blöta sina nymfer här.
Det är i mitten av Juni och det är fortfarande relativt högt vatten. Temperaturen i vattnet också helt ok, men ett vatten som kan vara känsligt vid högre temperaturer och något att tänka på om man har för avsikt att återutsätta fisk. Blir temperaturen över 20 grader i vattnet så skall man nog överväga att stanna hemma och binda flugor istället.
Vi bestämmer oss för att gå nedströms och fiska oss uppåt. Jonas blir eld och lågor över dessa fina ”nymfspots” och ser genast vart han vill börja sitt fiske. Dessa vatten där man kan utöva ”euronymphing” växer inte på träd i vårt landskap så detta är som rena drömmen. Bara hoppas att det finns fisk här också.
Jag fiskar nedanför Jonas och fiska av slutet av strömmen där det är syrerikt vatten, här brukar det stå fisk. Det dröjde inte många minuter innan Jonas krokar dagens första, en vacker liten regnbåge som stod precis där den ”borde” i strömmen.
Nedanför strömmen står jag nu också och drar fisk. Det är dock inte fisk av den ädla sorten, utan abborre. Jag vet inte hur många abborrar jag får denna dag men det är många. Inga stora fiskar, kanske 3-4 hg som störst men stridbara och roliga att få på kroken. Jonas fortsätter fiska av strömmarna medan jag vandrar uppströms förbi lugnflytet till nästa strömparti.
Precis nedströms innan strömmen börjar kan jag se en fisk stå precis efter en nacke bakom en sten. Jag iakttar fisken en stund och den verkar stå stationärt där. I änden av tafsen har jag en liten moppfluga, imiterar väl egentligen inget särskilt men regnbågen älskar den säger de, har personligen inte haft så lyckat fiske med dem tidigare men kanske inte gett dem tillräckligt med tid i vattnet heller. Moppflugan är precis vad det låter som, en liten bit av en mopp som stjärt och valfri kropp. Min fluga är en liten variant i strl 12 med orange mopp och svart dubbing, förtyngd med en tungsstensskalle.
Första kastet och jag lägger flugan precis ovanför fisken och låter den åka med strömmen, flugan går dock vid sidan om fisken när jag tror att driften är över så vänder regnbågen på en femöring och tar flugan. Fisk på och en häftig upplevelse att se fisken innan och följa hela driften och när fisken tar. Polaroid glasögon är ett måste!
Första fisken för dagen är som jag skrivit många gånger förut alltid lite extra viktig, man fiskar alltid bättre efter den är landad. Fisken är pigg och bjuder på flera rusningar men jag kan pressa in den och landa min första båge för dagen. Jonas kommer precis förbi innan jag skall återutsätta fisken, så vi hinner ta några snabba bilder också.
Vi bestämmer oss nu för att fiska strömmen tillsammans, Jonas börja ovanför och jag nedanför, så jag jobbar mig uppåt och Jonas neråt så möts vi vid mitten. Jonas som är otroligt erfaren när det kommer till denna typen av fiske ger mig lite tips och instruktioner om tänkbara ståndplatser innan jag ger mig ut i strömmen. Det strömmar på bra och många gånger är nog detta ett ställe som man bara gå förbi för att man tycker det är för svårfiskat eller helt enkelt inte tro det stå någon fisk i de snabba strömmarna. Men då vill jag ge er ett tips, testa strömmarna.
Det dröjer inte länge innan spöet står i en härlig böj. Ett kast uppströms och i en av de ”kala” fläckarna i strömmen får jag ett explosivt hugg även denna på moppflugan. Några kast senare är det dags igen och medan jag njuter av det fantastiska fisket så kollar jag upp mot Jonas och ser att även han står med spöböj. Nymffiske rockar och vi fiskar bra båda två.
Jonas forsätter att nymfa av strömmen och plockar ytterligare någon fisk medan jag fortsätter uppströms. Jag ser på håll en fisk som vakar och jag smyger mig närmare. Torrflugeasken åker fram och som så många andra gånger vid den här tiden av året åker en danica imitation fram. Få ut flugan perfekt men ingeting händer, gör ytterligare några försök men det ger ingen utdelning. Jag tar nu fram streamer boxen och väljer ett för mig relativt nytt mönster. En helvit fluga med endast bindtråd som kropp med uv lack, som stjärt marabou samt några hotspots med uv lim i rosa. Superenkel och effektiv. Så även denna gång, i första kastet i närheten av den vakande fisken smäller det på, ett ordentligt hugg. Ytterligare en fin fisk kan landas, inte jättestor, kanske runt 2 kilo men i perfekt kondition med hela och fina fenor. Urstarka fiskar i dessa strömmande vatten, regnbågsfiske när det är som bäst.
Jonas och jag hade en kanondag i vår nyfunna ström och fångade abborrar, mört, id och framförallt regnbågar i massor denna dag.
Norrbyströmmen
Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter.
Bokning sker på hemsidan www.norrbystrommen.se
På turen upp som tar drygt 3.5 timmar så fick jag gott sällskap i form av min far, för honom första gången här och för min del så skulle det bli tredje gången. Det har hunnit gå 4 år sedan jag var här sist men detta är ett vatten som jag rankar väldigt högt bland alla dem jag besökt genom åren. Vattnet är kristallklart, fisken håller absolut toppklass och här finns möjligheter att både nymfa effektivt och testa sina torrflugor. Det finns massor av fisk och bara för att man kan se dem så är de inte lättlurade, nej dessa fiskarna kräver sin list och man kan behöva gräva djupt i flugaskarna.
Väl framme i Borensberg så hade klockan hunnit bli nästan 11.00, lite trötta efter bilresan så vändes det snabbt mot förväntan och glädje då vi ser det kristallklara vattnet och fisk som vakar nästan omgående. Vattnet här skiljer sig verkligen mot alla andra ställen jag varit på. Här är det sight-fiske som gäller och man skulle nästan kunna tro att man är utomlands och fiskar.
Det är otroligt häftigt att bara se alla fiskar som simmar omkring här och man kan stå länge och väl och bara studera dem. Jag började fiska torrt och det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort att få dessa fiskarna på kroken. Många var framme och vände men ingen ville gå på ordentligt. Jag fick tänka om, började gå ner i dimension på tafsspets. Till slut var jag nere på 0.11 och fiskade med imitationer i strl 18 och 20. Nu började huggen komma om än mycket försiktiga. Jag tappade flertalet fiskar och frustationen började ta vid. En fisk står precis efter en av de lite snabbare strömpartierna, det är relativt grunt här och det känns som ett toppenläge att försöka nymfa här. Jag byter spö och med en Pheasant tail i strl 20 presenterar jag flugan perfekt, men den hinner åka förbi fisken innan den tvärvänder och tar den. Den ger sig av i flera vilda rusningar så det skriker om rullen. Det är inget jättefisk men gud så stark den är. Men rätt var det är så slaknar den spända bågen på spöet och jag faller ihop på gräset. Ännu en fin fisk tappad. Några djupa andetag och sedan ut med flugan igen som fortfarande sitter kvar. Det dröjer inte mer än en drift så är det fisk på igen. Denna är inte lika stark men i toppkondition och denna kan jag landa och lättnaden är total. En superfin fisk på ca 60 cm som inte ville vara med på bild då den slank mig ur händerna vid fotografering.
Melodin för dagen verkade vara denna klassiker. En Pheasant Tail i storlek 20, på den fick jag flera hugg och någon landad fisk till. Jag rotade djupt i askarna men ibland behöver det inte vara det mest avancerade utan det är det enkla som gör det. Det har varit en kanondag i vackra Norrbyströmmen med strålande sol, väldigt varmt och fina fiskar. Just de vackra fiskarna är något som Norrbyströmmen skall ha ”cred” för. Här är det inga stora pelletsgrisar utan välmående fiskar med hela fenor och i fantastisk kondition som bjuder på rejäl fight.