Många av er kommer att känna igen er själva i detta, andra kommer att rycka på axlarna och tycka att det är väl ingenting att ens höja ögonbrynen åt och vissa kommer att tycka att detta är ren galenskap på snudd till idioti!
När vi lämnade hemmet i onsdagskväll började de första av vinterns snöflingor dala ner. Efter ett par mil så vräkte snön ner och la sig vit och fin på marken men ju närmare kusten vi kom desto mer övergick nederbörden till regn.
Nu taggar vi gäddflugfiske som heter duga.
Det är november, grått och kallt.
Vi traskar genom en karg och ogästvänlig natur..
Försöker snirkla oss förbi taggbuskar av alla dess slag, en del med törnen på flera centimeter som inget hellre vill än att punktera våra vadare..
Genom vassruggar som växt flera meter i höjd och det känns som om att traska omkring i en vild djungel..
Dyn som stundom omsluter våra fötter och ben gör det hela ännu mer svårgånget.
Men fram ska vi!
Ut till havet och dess livfulla gäddor!
Dårfinkarna i träden iakttar dönickarna på backen och jag kan bara tänka mig vad de kvittrar dem emellan.
För vem ger sig egentligen frivilligt ut i kall nordanvind en novembermorgon i jakten på gäddor?
Det är ett fiske som sliter i både kropp och själ men jag gillar det!
Jag gillar det tuffa, ruffa och slitsamma fisket.
Det ska helt enkelt inte vara för enkelt.
När väl huggen kommer och man står där och drillar för fullt, njuter av spöböjet och tyngden på andra sidan linan.
Då är allt värt det!
Jörgen Dahlin är en karl för sin pälsprydda hatt.
Han har krokat många och stora gäddor.
Att få äran att följa med honom ut till hans hot spotts som han letat upp under minst 25 år, det tackar man inte nej till, oavsett väder och vind.
Så var det det där med, vart tog de STORA gäddorna vägen?
Jörgen ser lika förvånad ut som vi andra.
Jag slutade räkna antalet krokade gäddor efter ett 30-tal idag på förmiddagen.
Det är så underbart att få uppleva gäddfisket när det är som bäst och under de bästa förhållanden, gäddfiskemässigt sett men kanske inte bekvämlighetsmässigt..
Återigen får jag höra Martin Stålhammars klingande skratt då den ena gäddan efter den andra hugger på min fluga och han är inte sämre han på att lura upp ett helt dussin på tre kast…
Kissnödig, köldstel och med fingrar som känns som lunchkorvar kan det vara skönt att lossa flugan medan gäddan fortfarande är kvar i vattnet.
Mina såriga och kalla fingrar pallar inte med fler gälgrepp eller gäddslem, så för att spara tassarna tills de riktigt stora hugger så nöjer jag mig med att visa denna bild istället.
På fyra man.. Fel fel fel.. På tre man och en kvinna lyckades vi denna dagen kroka av över 100 gäddor, ett flertal tappade och en bunt bommade.
Ja vi tog oss tid till en liten kaffepaus, som smakade utomordentligt gott, och en tripp in till Lyckeby för att handla på oss lite fler gäddflugor och annat nödvändigt från Sameo.
Det är väl så här en tafs ska se ut efter en hård arbetsdag?
En knorr som heter duga, dock inte på mitt spö utan Jörgens.
Fisket dog ut en halvtimme innan mörkrets inbrott.
Det skönaste av allt när man varit ute och blivit vindpinad, väderbiten, mörbultad och totalt utmattad är ändå att komma hem till stugvärmen.
En god middag och lite god dryck, en stor portion sömn och en bastant frukost morgonen därpå så är man fit for fight igen.
Jag och Felix fortsätter jakten på gäddorna i modell större, med mina mått mätt minst 6 kilo till att börja med, i morgon.
Nu önskas en god natt här ifrån Sandhamn Marine
Jag hoppas att även sidensvansarna somnar mätta och belåtna efter dagens upplevelser.
