Som sagt, fiskedagarna i Blekinge var verkligen ett träningsläger för mig.

Att stå utvadad och kasta stora tunga gäddflugor hör inte till vanligheten och jag har lovat mig själv att bli bättre på detta.

Men det är inte bara fisket och klafsandet i dy upp till vaderna som tar på energin.

Nä, även detta med att rulla ur slafen tidigt på morgonen tar på krafterna..

 

 

.. vilket Anton verkligen kan symbolisera!!

Vem är inte trött och sliten efter en lång kväll, i säng sent på natten för att sedan sjunga upp igen klockan fem på morgonen??

 

 

Men att kliva utanför hytten och möta ännu en strålande dag gör något med både tröttheten och humöret!

 

 

Spöna står i givakt och bara väntar på att få jobba och betena glittrar fint i solskenet.

 

 

Det finns så mycket att njuta av och att få se den stora havsörnen på avstånd får mig mer eller mindre knäsvag, den kom dock inte så nära att det var idé att rikta objektivet mot den, men andra närgångna fåglar fastnade däremot på bild.

 

Ena morgonen när vi vaknade så låg nordanvinden på och blåste iskallt. Vi valde att spendera dagen till att bara umgås och prata strunt om allt mellan himmel och jord. Men på eftermiddagen vred vinden om och det bjöds på varma sydvästvindar, vilket fick vattnet att ånga.

Felix traskar iväg med bestämda steg för att jaga gädda.

 

 

Innan vi gick ut till vattnet bestämde vi oss för att hålla oss nära varandra just för att kunna ta fler bilder, men den planen sprack å det snaraste.

Anton, jag och Felix var så ivriga att hitta fisken så vi vart utspridda både här och där.

 

I en liten vik såg jag vak.

Havsöringen var i full gång med att jaga upp betesfisk till ytan och även själv visa sig.

FAN, mitt spö som vart riggad med havsöringfluga låg en bit in på land.. Jag traskade in och bytte spö, la ut flugan och kände ett härligt sug i den men tyvärr vart fisken inte krokad.

Jag hade verkligen hoppats på att få chansen att drilla min första havsöring på fluga men det ville sig inte denna gången.

 

 

Men det är absolut inte sista gången jag åker hit, det är bara till att blicka framåt och njuta av alla upplevelser som jag fått vara med om.

 

 

Solen är återigen på väg ner och hemma vid kampen väntas umgänge med resten av gänget, hungern gnagde i magen och det är dags att ge upp dagens fiske.

 

 

Anton väntade in oss, denna dag ville inga stora madammer knapra på hans fina gummibeten, men å andra sidan så fick vi i alla fall känna på spöspratttel oavsett om man fiskade med fluga, gummibeten eller jerk.

 

 

Med solen mellan benen, ja ni får tolka denna bild precis som ni vill, det bjuder jag på.. Så sparar jag lite bilder och material till nästa inlägg och då blir det LAX!!!