Jag sitter som ordförande i Gisshultassjöns Fvof och i februari hade vi årsmöte, där jag valdes om att sitta på posten i två år till. Jag är väl den i föreningen som kan kallas tvättäkta sportfiskare medan resten av gänget är vattenägare. På årsmötet la jag upp ett förslag som jag hoppas kommer att sjunka in i resten av gänget för att kanske redan nästa år tas upp och sätts som en regel angående fisket i Gisshultasjöarna.
Mitt förslag var ett fönsteruttag på gös, alltså de som är mindre än 40 cm och större än 60 cm skall återutsättas och att gädda över 75 cm skall återutsättas.
Sjöarna hyser inga rekordfiskar och de är relativt svårfiskade på både gös och gädda, det krävs många timmar och ibland en skopa tur för att få upp en större fisk och med tanke på att det nu är totalstopp att stödinplantera/sätta i gös så måste vi vara rädda om de exemplar som finns.
Frank och jag var ute och körde lite trolling för ett tag sedan och lyckades under det fisket få ett par gösar. Ett sätt att försöka hantera fisken så varsamt som möjligt är att använda en bra håv med ett nät som är snällt mot fiskens slemskikt. Det underlättar också avkrokningen och fisken får en chans att befinna sig minimalt med tid ovan ytan.
Om du ska exponera fisken inför fotografering så tänk på att agera så snabbt som möjligt och blöt gärna ner dina händer innan du tar upp fisken.
Det är väldigt tacksamt att ha en fotograf med i båten som säger till när det är dags att posera, här handlar det om sekunder och skulle nu bilderna bli misslyckade så sätt ner fisken i håven en stund så att den får vila där medan kameran ställs in.
Jag använde min systemkamera till dessa bilder och såg till att alla inställningar var rätt innan fisken och fiskaren poserade framför linsen.
Gösen återutsattes och den simmade snabbt iväg medan solens sista strålar gav ryggfenan ett gyllene skimmer.
Jag vill absolut inte gå på med någon pekpinne men gärna förklara varför vi tänker som vi gör när vi är ute och “sportfiskar”. Vi vill ju att det ska finnas fin fisk kvar till nästa generation och generationen efter det.
För egen del är jag ute och fiskar otroligt mycket och det skulle inte vara hållbart att plocka upp och slå ihjäl varenda krokad fisk. Då och då behåller jag en matfisk till mig själv eller om någon vän eller släkting vill ha, men jag fyller inte frysen eller slänger fisk på land för att “mata räven”.
Det är långt ifrån alla fiskar som ens blir fotograferade, de flesta krokas av i vattnet och släpps tillbaka så fort det bara går.
I Gisshultasjöarna finns det rikligt med vitfisk såsom tex mört och brax så det är tacksamt att meta och rastlösa barn har goda chanser att testa på fisket. Men våra stora predatorer som gädda, gös och för all del även abborre, behövs för att hålla en god balans i sjöarna. Så tänk gärna en extra gång innan ni bestämmer er för att plocka upp fisk, gör den mest nytta på land eller under ytan.
