Tungviktsfiske…

Publicerat 2014-01-18 av Sussi Stridh

Även denna dag valde vi att sova ut.

Vinden pinade fortfarande på men det var inte fullt så kallt och fullt så blåsigt idag som igår.

Jag öppnade stugdörren för att gå upp till toaletten, då såg jag plötsligt en skarv precis utanför stugan. Den dök ner i vattnet och kom sedan upp igen en liten bit bort med en silvrig liten fisk i näbben.

Jo, jag tycker nog att skarven är ganska så vacker i sitt utseende men det är ju inte alltid det yttre som räknas.

Efter en bastant frukost börjar projektet med att ta på sig alla kläder.

Vi åkte iväg till en mar här på ostkusten för att reka lite.

Maren låg en aning i lä, vattnet var otroligt grumligt och siktdjupet var knappt 10 cm.

Skulle vi få gädda här så skulle man nog behöva pricka flugan precis jämte käften på fisken.

På land låg tången insvept i is.

Sjögräset ovan ytan hade fått fina istoppar som klirrade vackert i stormen.

Ja, någon gädda lyckades vi då inte kroka men Felix tyckte sig ana en större virvel men den fisken vill inte fastna på kroken.

Vi fiskade av en lång sträcka i maren men inget hände.

Det var en bit att gå och man känner sig inte smidig som en antilop precis, lager på lager och bylsig som en Michelingubbe försöker man ändå hanka sig fram mellan isflak, stenar, grästuvor, gyttja, staket och hagar.

Hur mycket vikt släpar man egentligen på?

Ja, då menar jag inte min egna kroppsvikt utan kläderna + utrustningens vikt.

Det är ändå ganska lite pinaler jag släpar med mig när det gäller gäddflugfisket.

Inte en massa flugaskar, ingen håv, inga mängder med tafsrullar i olika dimensioner m.m

Men ändå ville jag kolla upp vikten på det jag bär på och det är nästan så att man inte tror det är sant!

Lite drygt 9 kilo och då har jag inte ens systemkameran med mig.

Inte underligt att man känner sig tung och otymplig!

Även att inte gäddorna var på hugget idag, eller rättare sagt att vi inte hittade på dom så hade vi en fantastiskt bra dag ändå.

Vi rekade lite nya ställen, kollade bottenstrukturen och letade efter flugfiskevänliga platser.

Vi fick se havsörnen och dess mäktiga vingspann, bara det är en upplevelse i sig!

och jag fick plocka en liten bukett ispinnar, vilket var första gången i mitt liv Blinkar

Men, igår var igår, idag är idag och i morgon är det en annan dag och vi ger oss på gäddfisket igen!!!

Att inse..

Publicerat 2014-01-01 av Sussi Stridh

.. att man ibland bara måste ge upp!!

Ja det är något jag definitivt inte är bra på.

Jag kör på så länge det går och när det inte längre går så kör jag på en stund till.

I min uppväxt fick jag lära mig ganska snart att det bara är till att bita ihop, allt går om man bara vill.

Så dagarna efter jul och innan nyår, mellandagarna tror jag det kallas i folkmun. De dagarna de flesta verkar vara lediga på från sina jobb och springa runt i diverse köpcentrum för att fynda på lock och pockpriser, vet ni vad jag menar då?

Jo, jag och Felix drog till vårt kära Blekinge. Shopping och trängsel tackade vi nej till, men inte till att ge oss ut i halv storm, med en lufttemperatur på 6 grader, piskande regn och en vattentemp på 5,8 grader.

Vi är tuffa vi, som så många andra som trotsar vädret.

Jag trodde i min enfald att jag hade precis rätt kläder för att kunna stå utvadad i havet timme efter timme.

Men icke!

Efter trekvart i det kalla vattnet, med vinden piskande i ryggen och duggregnet som spred kyla och fukt överallt så vart det nästan smärtsamt för mig att härda ut.

Känseln i fötterna började tryta så det var bara för mig att kliva upp från vågorna och ta mig tillbaka till bilen.

Av med vadarskorna och neoprenvadarna, sätta mig i baksätet och gnugga liv i fötterna.

Men det är ju inte bara jag som får sviter av att vara still, även gäddorna drabbas. De blir attackerade av iglar.

Efter att jag fått tillbaka värmen, bälgat i mig kaffe och tryckt ner en baguett med ägg och bacon så kände jag mig varm och redo till att bege mig ut till havs igen.

Felix frös inte det minsta, han fiskade på som attan och krokade den ena gäddan efter den andra.

Även denna gäddresa föredrog gäddorna flugan Stormpike från Sameo/flugor.se

Jag provade dock att fiska med större flugor, andra färger men nej det var bara just denna fluga som levererade huggen.

Felix lyckades slå sitt PB på flugfångad gädda, en klump på lite drygt 6 kilo.

Just när detta hände befann jag mig i Lyckeby, Karlskrona trängandes bland folk inne på Intersport för att få tag på varmare kläder. Så tyvärr kunde jag inte vara på plats och hjälpa min älskade sambo med bilder. Detta ledde till att han placerade gäddan på vått gräs, för att kunna föreviga fångsten via linsen, det ösregnade ju ute just då.

Både jag och Felix vet ju om att det inte är särskilt populärt att behandla en catch & release fisk på detta sätt men å andra sidan känns blött gräs mer naturligt för fisken än tex botten på en båt.

Min jaktlycka på Intersport gick dock åt skogen, där fanns ingen hjälp att få och utbudet på riktigt varma underställ var minimalt.

Ett av mina nyårslöften är nu att hitta kläder som håller mig varm så att jag kan bedriva denna typ av fiske.

Det första jag gjorde när jag kom hem från Sandhamn Marine var att beställa riktiga kläder från en friluftsbutik och ett par vadarskor som är ett par nummer större än de jag har. När man börjar frysa om fötterna så tar det inte lång stund innan man fryser i hela kroppen. Jag har insett att jag behöver minst två par sockar i skorna.

I fortsättningen hoppas jag kunna fiska hela dagarna utan att behöva bita ihop för väder och vind eller i värsta fall ge upp..

Gäddan som klev ur..

Publicerat 2013-12-21 av Sussi Stridh

.. kameran och försvann.

Igår fick jag uppleva både glädje och sorg.

Felix och jag klev ur slafarna på morgonkvisten, slängde i oss frukost och traskade bort till en närbelägen vik för att kolla om gäddorna var hemma.

När vi kom fram blåste det ganska så bra och det var pålandsvind.

Hurra tyckte jag, skit tyckte Felix.

Ja det är ju inte lätt att kasta fluga i motvind men jag har varit envis och helt enkelt bestämt mig för att vinden inte ska hindra mig från att flugfiska.

Jag hade ganska omgående en liten gädda på kroken medan Felix stod en bit längre bort och spottade och svor över den dyiga botten, de slippriga stenarna och oförmågan att kunna lägga ut flugan.

Så för husfridens skull och för att skona de boende i Sandhamn/Torhamn från diverse svordomar som ekade över land så bytte vi plats i viken.

Dimman stod tät.

Inne i viken vart vinden lugnare och vattnet bra mycket grumligare vilket visade sig ge uselt fiske.

Efter ett par tre timmar gav vi upp och traskade tillbaka till stugan för att värma på lite lunch.

Vi packade sedan ihop pinalerna och städade ur stugan så att vi kunde fiska oss hemåt.

Magnus Hammarström hade bilat ner på morgonen och befann sig norrut från Sandhamn/Torhamn men där var fisket inte heller något vidare bra.

Så vi tre möttes upp vid Torhamn udde istället.

Här friskade vinden i ordentligt och vi valde att fiska av en sträcka, gåendes i bredd. Felix som är längst av oss fick få ytterst, sedan hamnade jag i mitten och Magnus tog plats på innersidan närmast land.

Nog fick vi gädda!

Det var riktigt kul att alla tre drillade gädda i parti och minut.

Till slut satt något riktigt tungt på min fluga..

Mamma Mia! Min största gädda var på väg mot mig och jag skakade i benen, av adrenalin som hette duga och för att parera vinden och vågorna.

Jag ville inte tro att det var sant när vågen pendlade mellan 6,38-6,46kg.. Felix knäppte kort efter kort och sa hur jag skulle hålla gäddan så att han fick fina bilder på dess smällfeta, svagt gulfärgade buk. Bilder på hur jag lyfter den genom gälgreppet och min enorma glädje.

Efter att gäddan fått simma tillbaka sa Felix att jag inte vägt den ordentligt då hela gäddan aldrig var över ytan. Men skitsamma sa jag, det är ingen rekordfisk för “gäddfiskare” men den var helt klart ett nytt PB för mig och den glädjen kunde ingen ta ifrån mig, trodde jag just där och då.

Fylld av upprymdhet fortsatte vi alla att fiska på.

Både Felix och Magnus satte på likadan fluga som jag hade, återigen var det Sameos Stormpike som levererade.

Men de stora gäddorna uteblev.

Magnus var den som fick avsluta fisket först då han hade en tid att passa där hemma.

Men Felix och jag kämpade på ett tag till, fast fingrarna var röda av köld och känseln i fötterna försvunnit sedan länge.

Vi vart inte helt ensamma om att nyttja havets vågor denna dag..

och gäddorna var inte ensamma om att skvätta vatten. Dock lyckades de inte skapa vågskvalp där det ser ut som en liten flock fiskmåsar, vilket ni nog kan se på denna bild om ni tittar riktigt noga.

Mitt glädjerus höll mig ändå tillräckligt varm för att kämpa på tills mörkret började sänka sig över oss.

Liksom mörkret som kommer hastigt på, drogs rullgardinen ner även för mig.

Sittandes i bilen på väg hem så ville jag kolla på bilderna Felix tagit med sin systemkamera, det fanns inga bilder???!!! MEN VA F—-N!!

Ja, det var tur att jag satt instängd i bilen, annars hade det stackars Sandhamn/Torhamn borna fått höra ytterligare hemska ramsor på en och samma dag.

Det fanns inget minneskort i Felix kamera, Canon..

Jag provade min Nikon utan minneskort men se där går det inte att ta några bilder utan att det sitter ett minneskort i. Avtryckaren strejkar helt enkelt.

Denna inställning finns i Canon också men tydligen är den förinställd på att kunna knäppa bilder utan minneskort.

Med tanke på min glädje och sorg, hur ledsen jag blev över att inte få bildbevis så tänkte jag ut ett straff för Felix och hans glömska.. Han blir helt enkelt TVUNGEN att följa med till Blekinge igen nästa helg, som straff och härifrån till evigheten så glömmer han nog aldrig mer att sätta in minneskortet Blinkar

Så gick det med gäddan som klev in i kameran och försvann..

Julstress och julbad??

Publicerat 2013-12-19 av Sussi Stridh

Nu är det bara några få dagar kvar till julafton.

Medan de flesta irrar runt och stressar omkring för att inhandla de sista klapparna och allehanda matprodukter inför den stundande julhelgen så tog Felix och jag vårt pick och pack och drog till Blekinge.

Hemma var det bara en lätt liten bris ute men när vi kom fram till kusten här i Blekinge så visade sig blåsa 10-12 sekundmeter.

Jodå, det gick allt svanar på sjön och självklart även gäss.

Det sägs ju att gäddfisket är som bäst när det blåser och det gjorde det minsann.

Så idag var det upp till bevis!

Skulle jag klara av att lägga ut gäddflugan i dessa kastvindar?

Jodå, fisket gick superbra för mig!

Körde med flugan stormpike från Sameos sortiment. Den är lite förtyngd och kändes som ett bra val då jag körde med flytlina och vågorna gärna tar tag i linan när man lagt ut flugan.

Jag hade ett kanonfiske med 17 avkrokade gäddor i 3-4 kilosklassen och det på bara några få timmars aktivt fiskande.

Felix krokade en bunt gäddor han också.

Vi fick även sällskap av Sandhamn Marines Uffe och hans son Mattis.

Mattis fick idag äntligen kroka sin första flugfångade gädda och Uffe passade på att ta årets, förhoppningsvis, sista dopp i havet.

Ja här sitter vi ju inte och ljuger om gäddornas storlek utan Uffe visar här simtagen han gjorde i det kalla vattnet, med alla kläder på sig!

Ja, jag har ju hört de som bara badar en gång om året och det ska väl i så fall vara tvaget innan jul.

Vi fortsätter fisket i morgon, det lovas vindar och härliga gäddor varvat med saffranspannkakor och kaffe!!

Det ni!!

Gränslandet

Publicerat 2013-11-25 av Sussi Stridh

Det känns som om man nu befinner sig i ett slags gränsland.

Gränslandet mellan hållbar och icke hållbar is på våra sjöar..

Minusgraderna slår till här på Småländska Höglandet och gör det hela ofiskbart i nuläget.

Isen bär inte att gå på och den hindrar också flugan från att bryta vattenytan så nu är det bara till att ha is i magen och invänta antingen mildväder igen eller ännu hellre, fler minusgrader så att vi kan börja isfiska.

Fisket längs Blekinges kust var ju något utöver det vanliga. Aldrig förr har jag krokat så många gäddor på fluga under en och samma dag.

Att slita sig från öppet vatten och bege sig hem till vintern var ett jobbigt beslut men det gäller väl att bryta upp när det är som bäst.

Felix och jag tog några kast på förmiddagen innan hemfärden.

Denna dagen vart vi själva och hade minst lika trevligt som dagarna innan, förutom att jag vart ännu mer frusen och mörbultad.

Så efter att fiskat ett par timmar var det bara för mig att packa ihop och bege mig tillbaka till stugan på Sandhamn Marine och bädda ner mig ett par timmar medan Felix fortsatte fiska själv en stund.

Vi har som sagt blivit helt tagna av gäddflugfiske och hoppas på en mild december nere i Blekinge så att vi kan köra lite mer flugfiske innan året är slut.

Gäddorna går nu så pass strandnära att man får fler hugg inåt land än utåt.

De går grunt och man kan nästan inte tro att det finns huggvilliga fiskar bara en halvmeter ut i vattnet, men jo då.

Med flytlina och flugan “Iden” från Sameos sortiment hade vi ett sjujäklar fiske.

Nu kan vi glädja oss åt härliga minnen, bättre kastteknik och ännu fler vikar att besöka nästa gång.

Då finns förmodligen inga slånbär kvar men dess törnen vill man hur som helst inte brottas med.

Så nu återstår det då att se vad gränslandet bjuder på de närmaste veckorna.. Öppet vatten eller bärande is?

Galenskap på snudd till idioti..

Publicerat 2013-11-22 av Sussi Stridh

Många av er kommer att känna igen er själva i detta, andra kommer att rycka på axlarna och tycka att det är väl ingenting att ens höja ögonbrynen åt och vissa kommer att tycka att detta är ren galenskap på snudd till idioti!

När vi lämnade hemmet i onsdagskväll började de första av vinterns snöflingor dala ner. Efter ett par mil så vräkte snön ner och la sig vit och fin på marken men ju närmare kusten vi kom desto mer övergick nederbörden till regn.

Nu taggar vi gäddflugfiske som heter duga.

Det är november, grått och kallt.

Vi traskar genom en karg och ogästvänlig natur..

Försöker snirkla oss förbi taggbuskar av alla dess slag, en del med törnen på flera centimeter som inget hellre vill än att punktera våra vadare..

Genom vassruggar som växt flera meter i höjd och det känns som om att traska omkring i en vild djungel..

Dyn som stundom omsluter våra fötter och ben gör det hela ännu mer svårgånget.

Men fram ska vi!

Ut till havet och dess livfulla gäddor!

Dårfinkarna i träden iakttar dönickarna på backen och jag kan bara tänka mig vad de kvittrar dem emellan.

För vem ger sig egentligen frivilligt ut i kall nordanvind en novembermorgon i jakten på gäddor?

Det är ett fiske som sliter i både kropp och själ men jag gillar det!

Jag gillar det tuffa, ruffa och slitsamma fisket.

Det ska helt enkelt inte vara för enkelt.

När väl huggen kommer och man står där och drillar för fullt, njuter av spöböjet och tyngden på andra sidan linan.

Då är allt värt det!

Jörgen Dahlin är en karl för sin pälsprydda hatt.

Han har krokat många och stora gäddor.

Att få äran att följa med honom ut till hans hot spotts som han letat upp under minst 25 år, det tackar man inte nej till, oavsett väder och vind.

Så var det det där med, vart tog de STORA gäddorna vägen?

Jörgen ser lika förvånad ut som vi andra.

Jag slutade räkna antalet krokade gäddor efter ett 30-tal idag på förmiddagen.

Det är så underbart att få uppleva gäddfisket när det är som bäst och under de bästa förhållanden, gäddfiskemässigt sett men kanske inte bekvämlighetsmässigt..

Återigen får jag höra Martin Stålhammars klingande skratt då den ena gäddan efter den andra hugger på min fluga och han är inte sämre han på att lura upp ett helt dussin på tre kast…

Kissnödig, köldstel och med fingrar som känns som lunchkorvar kan det vara skönt att lossa flugan medan gäddan fortfarande är kvar i vattnet.

Mina såriga och kalla fingrar pallar inte med fler gälgrepp eller gäddslem, så för att spara tassarna tills de riktigt stora hugger så nöjer jag mig med att visa denna bild istället.

På fyra man.. Fel fel fel.. På tre man och en kvinna lyckades vi denna dagen kroka av över 100 gäddor, ett flertal tappade och en bunt bommade.

Ja vi tog oss tid till en liten kaffepaus, som smakade utomordentligt gott, och en tripp in till Lyckeby för att handla på oss lite fler gäddflugor och annat nödvändigt från Sameo.

Det är väl så här en tafs ska se ut efter en hård arbetsdag?

En knorr som heter duga, dock inte på mitt spö utan Jörgens.

Fisket dog ut en halvtimme innan mörkrets inbrott.

Det skönaste av allt när man varit ute och blivit vindpinad, väderbiten, mörbultad och totalt utmattad är ändå att komma hem till stugvärmen.

En god middag och lite god dryck, en stor portion sömn och en bastant frukost morgonen därpå så är man fit for fight igen.

Jag och Felix fortsätter jakten på gäddorna i modell större, med mina mått mätt minst 6 kilo till att börja med, i morgon.

Nu önskas en god natt här ifrån Sandhamn Marine

Jag hoppas att även sidensvansarna somnar mätta och belåtna efter dagens upplevelser.

Gäddfiske i Blekinge

Publicerat 2013-10-07 av Sussi Stridh

Det var tänkt att vi skulle bli ett stort gäng från Fjällorna som skulle svinga diverse spön efter gädda i Blekinge denna helgen. Men vi vart bara tre tappra Fjällor som åkte på denna tripp.

Anscha och Ingrid kom hem till mig i tisdags kväll efter ett besök i Strömhult och i onsdags morse bilade vi ner till Karlskrona för att bland annat besök Sameobutiken.

Efter shopping av alla dess slag så föll mörkret över oss fortare än vad jag räknat med, så det blev en fiskedag mindre.

På torsdagen blev vi mer eller mindre kidnappade av Uffe på Sandhamn Marine..

Den blev en snabb båtfärd ut till Uffes ö Inlängan.

Med bestämda steg styrde vi stegen mot gäddfisket. SameoKen gjorde oss också sällskap denna dag.

Jag skulle få chansen att prova nya Sameospöet Classic Jade #8. Detta är dock en prototyp och allt beräknas vara klart och finnas till försäljning våren 2014.

Ingrid fiskade på i den hårda vinden och lyckades kroka sin första flugfångade gädda.

Även Uffe krokade nytt gäddPB på flugspö och här har han fullt sjå med att drilla gädda med Jadespöet allt medan skarvarna iakttog honom på en sten längre ut.

Ja kan man bli annat än lycklig!!!

Jag försökte fiska med mitt classic complete #8 spö men insåg ganska snart att jag inte är någon castingmästare, med andra ord är jag helt helt värdelös på att lägga ut gäddflugor i hård vind.

Jag försökte hitta lägen där det skulle vara möjligt att kroka en strandnära gädda, det lyckades men det vart inga gäddor av modell större.

Ja det är inte alltid enkla förhållanden när man är ute på kustfisket. Bara det att traska över hagar med diverse djur kan sätta skräck i vem som helst. Anscha tyckte de blängande korna var riktigt obehagliga.

Framåt eftermiddagen åkte vi tillbaka till fastlandet, jag ville inte ge upp utan kände för att besöka en vik i närheten. Uffe var inte sen med att haka på, liksom hans son och tjejerna förstås.

Det blev lite vandring, klättring över staket och ännu en kohage att passera innan vi nådde ut i viken. Vattennivån var toklåg, benen sjönk ner till halva vaderna i dy och kaffet i termosen var pissljummet sedan länge. Vinden var inte heller optimal så det var bara för mig att inse att någon mer gädda denna dag skulle jag då rakt inte kroka.

Ingrid sjönk ner i ett dyhål och skadade sitt onda knä ännu mer, Anscha kände av sin inflammerade hälsena och jag kände en viss hopplöshet över mig själv. Jag hade verkligen sett framemot gäddfisket, längtat efter att få drilla dessa slemgurkor, längtat efter kusten och hösten men det blir inte alltid som man tänkt sig…

Nåja, det var bara torsdag och jag har två hela fiskedagar kvar att försöka vända mitt usla självförtroende vad gäller gäddflugfisket.

Under kvällen fick jag ett meddelande som fick mig att känna en liten strimma hopp…

Fortsättning följer….

Träningsläger

Publicerat 2013-05-08 av Sussi Stridh

Som sagt, fiskedagarna i Blekinge var verkligen ett träningsläger för mig.

Att stå utvadad och kasta stora tunga gäddflugor hör inte till vanligheten och jag har lovat mig själv att bli bättre på detta.

Men det är inte bara fisket och klafsandet i dy upp till vaderna som tar på energin.

Nä, även detta med att rulla ur slafen tidigt på morgonen tar på krafterna..

.. vilket Anton verkligen kan symbolisera!!

Vem är inte trött och sliten efter en lång kväll, i säng sent på natten för att sedan sjunga upp igen klockan fem på morgonen??

Men att kliva utanför hytten och möta ännu en strålande dag gör något med både tröttheten och humöret!

Spöna står i givakt och bara väntar på att få jobba och betena glittrar fint i solskenet.

Det finns så mycket att njuta av och att få se den stora havsörnen på avstånd får mig mer eller mindre knäsvag, den kom dock inte så nära att det var idé att rikta objektivet mot den, men andra närgångna fåglar fastnade däremot på bild.

Ena morgonen när vi vaknade så låg nordanvinden på och blåste iskallt. Vi valde att spendera dagen till att bara umgås och prata strunt om allt mellan himmel och jord. Men på eftermiddagen vred vinden om och det bjöds på varma sydvästvindar, vilket fick vattnet att ånga.

Felix traskar iväg med bestämda steg för att jaga gädda.

Innan vi gick ut till vattnet bestämde vi oss för att hålla oss nära varandra just för att kunna ta fler bilder, men den planen sprack å det snaraste.

Anton, jag och Felix var så ivriga att hitta fisken så vi vart utspridda både här och där.

I en liten vik såg jag vak.

Havsöringen var i full gång med att jaga upp betesfisk till ytan och även själv visa sig.

FAN, mitt spö som vart riggad med havsöringfluga låg en bit in på land.. Jag traskade in och bytte spö, la ut flugan och kände ett härligt sug i den men tyvärr vart fisken inte krokad.

Jag hade verkligen hoppats på att få chansen att drilla min första havsöring på fluga men det ville sig inte denna gången.

Men det är absolut inte sista gången jag åker hit, det är bara till att blicka framåt och njuta av alla upplevelser som jag fått vara med om.

Solen är återigen på väg ner och hemma vid kampen väntas umgänge med resten av gänget, hungern gnagde i magen och det är dags att ge upp dagens fiske.

Anton väntade in oss, denna dag ville inga stora madammer knapra på hans fina gummibeten, men å andra sidan så fick vi i alla fall känna på spöspratttel oavsett om man fiskade med fluga, gummibeten eller jerk.

Med solen mellan benen, ja ni får tolka denna bild precis som ni vill, det bjuder jag på.. Så sparar jag lite bilder och material till nästa inlägg och då blir det LAX!!!

Huggvilliga gäddor!

Publicerat 2013-05-07 av Sussi Stridh

Svara

1 maj rattade vi bilen till Sveriges trädgård, Blekinge, och på vägen dit stannade vi först till i Vetlanda för att möta upp vår vän Magnus Hammarström. Av Magnus fick jag låna ett flugspö i #10 för att testa kustfisket med det.

Nästa stopp blev i Lenhovda för att möta upp Anton Tsvetkov, denna spralliga, intelligenta, filosofiska unga man som representerar Metebolaget.

Denna resa var inte något spontan ryck utan faktum är att den började planeras redan i vintras.

ÄlvräddarJohn och jag tycket att vi skulle se till att träffas och fiska ihop, representanter från Älvräddarna, Sameo, Svenska Gäddklubben, FishEco och så kom även Metebolaget med på ett hörn.

Anton träffade jag på sportfiskemässan så redan där kände jag att detta är en kul kille som självklart borde få haka på detta jippo och det ville han såklart gärna göra. Detta är en av anledningarna till varför det är så roligt med sportfiskemässan, att träffa på fler härliga vänner och sedan se till att bege sig ut och fiska ihop!

Vi hade fått tips av Sameogänget att ordna boende på Sandhamn Marine och när vi väl kom dit och klev ur bilarna så möttes vi av en välkomnande man som presenterade sig själv som Uffe.

Han gissade genast rätt på att jag var fröken Stridh, att Felix var Felix men Anton hade han inte koll på så Anton presenterade sig själv som min och Felix lilla gosse.

Men den gick inte Uffe på utan Anton blev istället kallad för pojken bakom flötet 😉

Uffe tog med oss in till butiken för att informera lite om fisket.

Han spände ögonen i oss (mig, Felix och Anton) och sa… 1 gädda får ni ta opp, men om ni tar opp 2 så blir ni avhysta direkt från detta ställe!!

Vi tittade på varandra och undrade om Uffe skämtade med oss??

Ta upp gädda? –Utbrast vi, är du inte klok?? Gädda tar vi inte upp, de sätter vi självklart tillbaka!!

Och där med vart isen bruten på riktigt.

Vi valde att inte hyra någon båt denna gång, för vem vill bli förevigad på denna vägg?

Nä, hela vistelsen valde vi att fiska från land mer eller mindre.

Fast Anton hade med sig sin kajak så lite fiske från den blev det allt.

Felix provade att paddla ut och ta några kast.

Jag själv har provat denna typ av kajak på en mässa i Varberg 2010

men det var då det 😉

Redan första kvällen visade Uffe oss en intressant vik på gångavstånd från boendet.

Så underbart att äntligen få flugfiska och drilla galna gäddor!

Anton visade snabbt vart skåpet skulle stå!

Fast är det så att man inte tar en fisk på fluga så räknas det av en halvmeter på fisken, bara så att ni vet 😉

Gälgreppet sitter fint nu, jisses som jag övat på detta under isfisket och det känns riktigt bra att kunna lyfta fisken på ett snällare sätt nu istället för att använda lipgrip.

Anton kopplar greppet och ni ser hans fina vadarskor ( läs tofflor ) hängandes på hans vänstra sida.

Inga jättestora gäddor denna gång men hoppet är det sista som överger en..

Vi hade i alla fall superkul tillsammans!!

För att inte blogginlägget ska bli för långt så väljer jag att bryta här..

fortsättning följer…

Urstarka Blekingegäddor!

Publicerat 2012-10-13 av Sussi Stridh

Felix och jag drog ner till Karlskrona för att hälsa på flugor.se/Sameo gänget och prioritet nr 1 var att få hjälp av Ken att skriva ut mina bilder inför kommande fotoutställning på naturum Fjärås Bräcka

Så efter en hel del snack hit och dit så printades bilderna ut på långa remsor, och medans de gjorde det så drog jag, Felix och Ken ut på gäddfiske.

Felix drog iväg med älgakliva över stock och sten tills han hittade en lämplig plats att lägga ut flugan på.

Vi fick tipset av SameoMicke att använda denna flugan som heter Storm Pike.

Sagt och gjort, det tog inte mer än ett par tre kast innan en urstark liten Blekingegädda tog min fluga.

$DCIM\100GOPRO$

Ken kom springandes över vattnet för att hjälpa mig att kroka av flugan, som jag tryckt in hullingen på, och sedan togs det några bilder med Go-Pron.

Gädda nummer 2 var lite mindre i storlek men fasen så kul det var att fiska dessa krokodiler, så vi kommer absolut att försöka hinna med ett pass till innan året är slut!

Vi var bara ute ett par timmar innan det var dags att dra tillbaka till butiken igen.

Vad Felix gestikulerar om här minns jag inte, men det diskuterades en hel del om både det ena och det andra innan vi packade ihop våra prylar. Vi fick veta en hel del nyheter som kommer inom kort och det kommer att bli så spännande att fortsätta representera Sameo!

Till och med flyttfåglarna formaterar sig som en fisk med öppet gap..

så JA, vi kommer absolut tillbaka snart igen!!!

Tack Ken och hela Sameogänget för ännu en trevlig dag.

Petra, jag försökte städa upp lite efter grabbarna så att du kan njuta av ditt fiske på Hökensås 😉 Hoppas du är på plats nästa gång vi kommer ner!

SussisSymfoni

Min fiskeblogg

Etikettarkiv: Blekinge