
Vilket dubbelhugg!
Ja, vad ska man säga… när jag är trött, dvs efter att ha arbetat intensivt med fiske, så måste jag fiska… Sjukt men så är det. Sista tiden har varit härlig med reportagefisken i Vättern och grymt roliga livesändningar men att gå upp tre-fyra på mornarna, vara hemma vid tiobläcket och på igen dan efter tar ut sin rätt… Idag jobbade jag undan lite på mitt lilla kontor och bestämde mig för att jag verkligen behövde komma ut en sväng, testa mina ”hotspots” i Mälaren. Dom ger ju sällan någon stor fisk men vartefter jag och några av mina vänner har övergivit vassarna och satsat på pelagisk fisk har det gått bättre o bättre. Förra våren toppade jag ju med en drömfisk på 13 kilo. En drömfisk i sig men för mig ännu större då den togs i mitt hemmavatten som är så svårt… Idag tänkte jag lite annorlunda. Jag brukar tänka djupfiske nästa jämt men idag letade jag mig ut ännu djupare än vanligt. Grejorna fårn Vättern låg redo så varför inte satsa på dom stora fjärdgäddorna som nu sakta börjar närma sig lekvikarna. Många av dom verkar fortfarande gilla att simma på ställen där det är 10-50 meter djupt. Sagt o gjort. Jag körde förbi dom vanliga djuphålorna och branterna och tog mig lite längre ut än vanligt. Jag startade fisket på kanske 11 meter, tre st Platypusar och en Westins Jätte fick hänga efter mina paravaner.
Ganska omgående fick jag en mindre fisk, hade då fiskat mig ut mot 20 meter. Här fanns det små fläckar med pelagisk betesfisk och jag noterade att det faktiskt fanns en hel del bollekon mellan 4-10 meter. Hugget kommer. Paravanen börjar backa… sakta och nästan som när man gör en för hastig sväng och paravanen tappar fart av svängen… men solklart en fisk. Jag drillar försiktigt upp en riktigt fin fisk på kanske 7-8 kilo som tagit på en Westins Jätte. När jag ska håva den ser jag hur nästa spö böjer sig… å det rejält. Jag låter faktiskt den färdiga fisken ligga kvar i håven i vattnet och hugger tag i det andra spöet. Här var det tungt… Trots att det är en stor fisk är den ganska maklig men jag känner tydligt dom tunga sugande knyckarna. Beteendet som avslöjar stor fisk, även om den är kall och köldstel. Det blir lite kalabalik när jag måste håva gäddan, i håven ligger ju redan en flott fisk på 7+! Nåväl, efter lite knixande och fixande ligger den där. Den ”lilla” fisken ser just liten ut… Snabbt får jag ur båda fiskarna, börjar med att väga den stora och ta måtten. Längden stannar vid 108 cm och vågen passerar 10 kilo å stannar på 10,1!!! Jag brister ut i skratt och glädje. Det är min andra ”plussare” någonsin från Mälaren. Svåra, svåra Mälaren…

Platypus levererar igen!
Jag tar några snabba foton och struntar faktiskt i att väga och väga den ”lilla” för att snabbt få tillbaka båda fiskarna, den stora hade nästa svalt en Platypus men operationen gick fort och båda fiskarna simmar fortfarande kvar. I väntan på att göra nya små Mälarstorgäddor 🙂
Ps, tack Jonny ”Kung av det pelagiska” Thofelt för att du inspirerat mig att släppa vassarna och inse att vattnen är större än så. Det har berikat mitt gäddfiske 🙂
//Jan O