Jag får ofta höra att jag ”fiskar jämt” Det är inte sant… men jag fiskar rätt ofta, det kan jag inte sticka under stol med… Det är ju faktiskt mitt jobb, även om mina bättre vänner i tio år hävdat att det är omöjligt att det kan klassas som arbete. Ett av tricken att maximera sina chanser är faktiskt att även ta fisket när det bjuds, att inte alltid vänta på rätt förutsättningar så att säga.
Ett typiskt sådan pass hade jag och Thomas Abrahamsson från iFiske i söndags. Efter att ha varit funktionärer på Nordic River Pike Open fick vi en av de utpumpade arrangörerna och småbarnspapporna av gå upp tidigt ännu en morgon, dagen efter två tävlingsdagar! Vi ville vara ute tidigt då det var tydligt om man tittade på¨ tävlingen att den enda chansen till bra fiske varit mellan ca 0800-0900 de senaste dagarna. Vår guide, Linus Mörtzell, var så trött att han nästan såg ut att somna ståendes vid Circle K:s kaffebord när vi möttes för proviantering vi sjubläcket.
Trötta men fiskesugna!
För att göra en lång historia kort, jag öppnar med en fin fisk på andra kastet, tänker spontant… no good! Det brukar aldrig vara ett bra tecken. Men! Strax efter slår Thomas till med sin första gädda, Linus har ett bra bett, jag krokar en gädda till, en fin fisk… när Linus skriker – Jag har en kloss! Vi dubbeldrillar och dubbelhåvar! Allt detta på kanske 30 minuter! Min fisk är fin… Linus är jääättttestooor!
Elva blankt 107 cm!!!
Vägning, längdtagning och foto… ingen bryr sig om min fisk… men men! Det är verkligen en kloss i Linus stora händer, jag ser direkt att det är en ”plussare” Linus är inte riktigt lika säker! Jomen! Det är en elva på bara 107 cm! Otroligt krallig fisk! Linus tidigare olika beskrivningar om hur trött han är, prat om nytt rekord i ämnet osv tystnar. Det blev ett kort pass men vilket pass! Kanske 15 fiskar! Vi fick en otroligt fin dag i Lycksele och jag vet att Linus inte ångrar att han gav efter för Stockholmarnas fisketjat kvällen innan!
Fiiina gäddor, å dom blir bara större för var dag! Buster Jerk Blodpudding 2.0 regerar!
En bra ljudbok och fiskesug deluxe! Då är det inga problem att lägga 90 mil på en dag, det gjorde jag i torsdags för några dagars arbete på fätlet! Helt enkelt på en fisketurne norrut, träffar goda vänner och galet duktiga gäddproffs som Nicklas Hallnor och Bjarne Lindberg. Det ska fiskas, testas spön, fotas och lite andra hyss som att testa ut vår egen Buster Jerk serie Fyra Små Rätter som Mikael Breding målat 🙂
Blodpudding 2.0 har varit outstanding i soligt väder. Den senaste gäddan inhalerade hela betet och det var bara att klippa krokarna!En kille som kan sina vatten, Nicklas Hallnor Acwa Fishing!
Dagarna har öppnat med tufft väder, byar på 18-20 sekundmeter har gjort allt lite tuffare än vanligt men… det går! Nu ska bara den riktigt stora upp! 🙂
Det här blir lite virrigt men det är kanske inte så ovanligt när det gäller mig 🙂 Mina vänner vet att jag fiskar med ytterst få beten åt gången. Hittar jag en favorit så lär jag mig det betet, rejält. De två tre senaste åren har jag fiskat väldigt mycket med Mc Pike i olika storlekar, Pig Junior och såklart, betet som aldrig har svikit, Buster Jerk. Buster har varit en favorit i många år nu och jag tycker att jag kan Bustern rätt väl, mao kan fiska den på flera sätt vilket kanske är det viktigaste.
Min förkärlek för Bustern har lett till att vi låtit göra flera egna färger. Dom två första har Mangeboy målat. Den ”lila” och den ”rosa” som dom fått heta. Båda är idag superrariteter eftersom gjordes i små batcher och flera av dom som fiskar med dom har gjort dom till sina favoriter 🙂 Det är faktiskt en tredje BJ ala Mangeboy på väg också men det tar vi längre fram i år förhoppningsvis.
Alla tre skönheterna med Kaffesump i mitten!
Tillbaka till nutid! Jag nämnde ju även Pig Junior som favorit. Det är verkligen den jigg jag idag använder som första val när det ska vevas gummi. Den kom för något år sedan i färgen Baby Brown, en skönt slarvit glittrig varelse i brunt och med en mage som går mer mot vitt. Den färgen har blivit min och flera av mina kompisars favoritfärg. Den har fångat 100:tals gäddor för oss både hemma i Mälaren, i Vänern och även utomlands i tex Rügen. Jag har länge tänkt att den färgen, eller kanske en variant, borde vara en succé även på en Buster. Sagt å gjort! Min kompis Mikael Breding, Custombaits, nappade på idén och målade en tolkning på Baby Brown som damp ner i min brevlåda i tisdags. Jag vet att det låter fånigt men hela min fiskeintuition skrek storgädda när jag såg det färdiga resultatet. Idag var det premiärfiske på Mälaren och både jag och min kompis Ove vevade var sitt exemplar över våra gäddspottar, kompisen Lukas fick veva en Lila BJ. Btw, Ove har också Baby Brown som sin favorit på Pigen och med det delat min entusiasm över en BJ i samma tänk. Fisket öppnade trögt, som vårfiske ofta gör men vi körde på med självförtroende.
Ove får första kontakten, sen kommer första fisken!
Ove får första stöten andra gången vi går över en het spot. Strax efter får faktiskt jag den första gäddan och fåniga som vi är jublade vi, den första Kaffesumpsgäddan någonsin var fångad 🙂 Här lossnade det, för att vara vårfiske då, totalt fångade vi på några timmar sex gäddor på Kaffesump och tre på den ”lila”.
En dryg sexa blir största på ”kaffesump”!
Två av dessa fiskar passerade sex kilo och en var faktiskt strax över åtta, den fick Lukas på den ”lila”. Flest och näst störst levererade ”Kaffesump”.
Ove var lika exalterad över färgen som jag, å gäddorna höll med!
Så, en ny FishEcofärg är född, målad av grymma Micke Breding. Den kommer att få följa med mååånga gånger framöver, brun, vitt och glittrig… ska bli ett nöje att testa den i våra vatten med tex tånglake!
Ps, höll på att glömma Lukas fina fisk på drygt åtta 🙂 På den ”lila” som sagt 🙂
Igår 30 mars 2020 är en dag att minnas för livet. Vaknade tidigt och gick upp med min son och gjorde frukost medan frun fick sova vidare. Varit sjuk och hängig en vecka men kände mig lite piggare. Tittade ut över ängen och viken och såg att det för en gångs skull inte var så mkt båtar ute och att vädret såg rätt ut. Bestämde mig för att ta kaffet och frukostmackan på sjön och ge viken 1-2 h. Kände mig lugn och avslappnad och fisk skulle bara vara bonus. Laddade sonen framför tv:n och smög ut.
Kommer ner till min lilla eka och puttrar ut med min lilla
motor. Ser ett par, tre båtar jämfört med den hysteri med 30 båtar som rådde i
helgen och känner att nu kan jag fiska som jag vill och att fisken säkert inte
är lika stressad. Gör ett par ankringar och förflyttar mig med årorna mellan
platserna. Plötsligt kommer det där förlösande hugget och en fin abborre kan
landas. Underbart, de är här och de kan ta. Låter den vila i håven och gör ett
nytt snabbt kast och krokar fisk igen. Känns ungefär lika stor och ligger snart
i håven med. Sen dör det ut som det ofta kan göra. Mäter och väger de
färgsprakande abborrarna till 48/1790 och 47/1590 och känner mig nöjd. Dricker
lite kaffe, äter en macka och andas in morgonen.
Dom första ”små” abborrarna!
Börjar kasta igen men det är dött och jag börjar experimentera
med lite olika färger och modeller på jiggar. Har några pet och studsar i någon
vitfisk men det känns som abborrarna flyttat några meter. Upp med ankaret och
några årtag till ny position. Byter tillbaka till jiggen som gav de andra
huggen och som jag har stort förtroende för. Gör några kast och tittar på
klockan. Snart dags att ta sig hem igen. Då suger det i och fisken känns bra
men precis när jag har den en meter från håven och ska pressa upp den till ytan
så skakar den loss.
Ajajaj, kommer på mig med att mumla könsord och tänker att
det kan varit nytt pb. Gör tre kast till utan hugg och så ett fjärde kast.
Släpar jiggen längs botten och plötsligt blir det stumt. Tänker direkt att jag
måste felkrokat en braxen för fisken är bara extremt tung och knycker inte.
Kommer in till båten och håller botten. Simmar vänster och jag känner hur den
börjar komma uppåt. Kan det vara en borre ändå? Fram med håven och plötsligt
dyker hon upp i det mörka vattnet 3 m bakom båten. Nu går jag in i dimman. Jag
minns att jag ser en fisk som ser ut som en braxen i storlek men med
abborrefärg och att adrenalinet slår till. Jag darrar i hela kroppen. På något
vis glider fisken in i håven och jag vrålar bara rakt ut. Jag vet att mitt pb
är pulveriserat men inte mycket mer. Jiggen sitter slukad men lossnar lätt.
Lägger upp den oerhörda fisken på måttbandet och det visar 53 cm! Den är 41 cm
runt magen och tankarna börjar snurra. Hur stor är hon? Nollar vågen och lyfter
på skakiga händer. Displayen visar 2,53 kg. Byter våg för att dubbelkolla och
den visar samma. Herregud. Mig veterligen en av de största Kalmarsundsabborrar
som fångats som inte tagits på olovligt vatten eller under olovlig tid. Tanken
svindlar över hur många miljoner kast som gjorts här de sista åren och att det
var på mitt kast det hände.
Vilken galen fisk!
Får hjälp av Kristoffer och Fredrik från Jaktia Västervik
och Tobias Berger och Johan Bjelkendal ansluter också och kan bevittna den
sanslösa fisken. Stort tack för hjälpen. Efter återutsättningen är jag mer än
nöjd och för skakig för att fortsätta och ror hem lätt chockad.
Avslutningsvis vill jag slå ett stort slag för det enkla,
rofyllda och naturnära. Det är inte båten som gör fiskaren. Ni behöver ingen
fet båt med allsköns tillbehör såsom talons, trippla 16 skärmar, 200 hk dånande
motorer och vispande elmotorer. De båtarna gör sig faktiskt ofta sämre i sådana
här sammanhang och de retar ej intresserade folk till vansinne. Det kommer
säkert leda till restriktioner i det fria handredskapsfisket när man letar fisk
att kasta på med 360 givare och kör elmotor samtidigt. Många människor som inte
fiskar och fiskerättsägare tycker inte det handlar om sportfiske alls längre.
Det kan man såklart ha olika syn på men det provocerar. Vi som bor här är
trötta på allt oväsen från stora motorer och förstår man inte att man förstör
för sig själv och andra när man elmotorankrar och härjar runt på grunt vatten
är det dags att tänka till.
Jag förstår om man vill ta sin fina fullutrustade bekväma
båt och köra från den men om man gör det kan man göra det på bra och på dåliga
sätt.
Jag har sett alla avarter här. Kända sportfiskeprofiler som
stirrar så djupt i sin elektronik att de håller på att köra på andra, folk som
kör upp med motor mot andra och lägger sig 10-30 m ifrån och börjar kasta för
att de sett den andra båten dra fisk, folk som drar på full gas med stora
motorer på 1 m djupt vatten, folk som kör hårt med elmotor på grunt vatten,
profiler som tittat föraktfullt på min båt och inte hälsat, specimenprofiler
som har fyra meten ute samtidigt som de kastar, folk som kör i 50 knop där
begränsning 5knop gäller, folk som trailar i och parkerar på nysått gräs, folk
som skräpar ned.
Ni kan vara säkra på att det kommer komma mycket fler och
omfattande inskränkningar av olika slag. Stängda ramper, fiskeförbud,
fartbegränsningar, restriktioner i det fria handredkapsfisket, ja allt möjligt.
Försök komma tillbaka till det rofyllda och behandla naturen
och era medfiskare med respekt och omdöme. Tänk tyst indian om ni vill fånga
mer fisk. Våga prova andra områden. Skärgården är stor och det finns abborre
nästan överallt.
Kom ihåg. Nu är det fiskeförbud april och maj. Respektera det.
Ok, det är väl bara att erkänna! Vi vann inte Big Pike Open Vänern… men vi kom faktiskt 10:a! Den här gången gjorde vi faktiskt mer rätt än fel i Team PikeEco, Jan Olsson Kristin Roos Aas och Erik Pikewallis Walmann. Ett svenskt norskt dreamteam med oturen konstant i hälarna fast det ser ut att bli ändring på det.
Pikewallis visar vart skåpet ska stå!
För den oinvigde tävlade vi även förra året i denna tävling, med avsikt att totalt dominera från början till slut… Vi hade lite otur, rätt mycket faktiskt å kom näst sist, en lång historia men som kokar ner till att vi var grymma men universum var emot oss dessa två dagar! Vi slog i alla fall teamet som fick fel på motorn 😉 Vår gameplan denna gång var inspirerad av tips från storheter som Kristian Keskitalo och andra, den höll faktiskt hela vägen. Första dagen lyckades vi faktiskt fylla pappret med fem fiskar. Det var det vi fick, inga följare, inga tappade, utan fem fina påslag som vi gemensamt lyckades landa och hör o häpna, få godkända av tävlingsledningen. Tror vi första dagen med tot 429 cm, under en tid, låg så bra till som sexa. En konstig känsla bland så många grymma Team, dock en riktigt bra sådan.
Dag två kom dom större fiskarna!
Dag två vände och ökade vinden, dessutom hittade regnet till Sunnanå. Redan vid utgång förstod vi att det skulle bli tufft, riktigt stygga vågor mötte startfältet. Vår plan att denna dag åka båt till nytt ställe lite längre bort än gårdagen grusades direkt. Istället bestämde vi oss för att fiska ungefär samma spots som vi fiskade förra året, å i stort sett blankade på. Låter skumt kanske men dom här spotsen ska leverera å vi hade ju självförtroende sedan gårdagen. Det tog faktiskt bara några kast här för att vi skulle ha både kontakt o följare, själv lyckades jag knipa en riktigt fin fisk på 107 cm, tätt följd av Eriks fina fisk på 104! Jäklar!!! Vi var med i matchen 🙂 Vi lyckades knipa sju fiskar å byta tre fiskar på pappret denna dag och visst var vi nöjda, såååå nöjda å glada. Med 483 cm och en 10:e plats. Så, Team PikeEco kommer att bli farliga framöver, lita på det 🙂
Dom andra då? Ja, det är bara att ödmjukt gratulera Team Mojoboats som dominerade båda dagarna och tog hem segern med totalt 534 cm. Albin Sharghi, Tero Paakki och Robert Robbo Jonsson fiskade som gudar!
Jocke Blom å Mikael Pareklev – Suveräna arrangörer!
Ett stort tack till Jocke Blom och Mikael Pareklev och deras medhjälpare under denna tävling. Killarna har ett stort och hjärtligt engagemang och sätter ny standard i säkerhet när det gäller tävlingsfisket efter gädda. Krav på förstaförbandslåda, följebåt med hjärtstartare och medicinsk kompetens i båten, dubbla startled med båtar som kan göra över 30 knop för sig och övriga bakom mm mm. Det är så här det ska vara, well done boys! Vi ses nästa år, då vinner vi garanterat!!!
Så kom då sista dagen, den vi alla på denna resa verkligen sett framemot. För mig personligen lite extra viktig på det att jag ju nyligen fiskat fyra dagar efter bass i Spanien…. å blankat. Jag är fortfarande lite barnslig när det gäller just fisket å det där med att blanka fyra dagar, det tog mig faktiskt lite hårt. Bassen har lockat sedan jag var i 20 års åldern, jag vill verkligen fånga en, eller två i mitt liv… å såklart helst i bassens hemland, USA. Det var alltså nu det GÄLLDE, å med superstort G!
Det började inte så kul. Det är sant och inte alls ett försök av mig att vara dramatisk. När vi steg upp på morgonen hamrade ett rejält regn mot rutorna. Snacka om kontrast, det hade varit en skön försommardag dagen innan, säkert 23 grader o växlande sol med vita moln. Nej, det fullkomligt öste ner… En som vanligt tidig och superstadig frukost för svenskgänget blev det i alla fall medans vi förberedde oss på det värsta, inställt fiske… På telefon fick vi beskedet att vi kanske skulle kunna komma ut men att allt flyttades fram ett par timmar… Munka!!!! Tro mig, min Texas Double hand sandwich smakade plösligt inge bra längre.
Vi bestämde oss för att om, bara om, vi nu skulle komma ut var det lika bra att hänga på låset. Vi packade våra grejor och åkte till rampen och hade tur. Exakt samma hade vår guide tänkt och även han anlände lite tidigare än alla andra. Under tiden som vi riggade o sjösatte båten minskade blåst o regn radikalt! Som på beställning! Vi kom ut först av alla båtar å det visade sig att vi hade en grym guide!
Robbo, Linus Frölich å Jan O på drömfiske!
För att göra en lång historia kort så tog det bara 15 minuter av fiske innan den första var landad, å det var faktiskt jag som tog den 🙂 Det som sedan följde var en smått religiös upplevelse. Vi fick massor av fisk, tre av dessa kan vi nog kalla drömfiskar. Det kommer mer om det i Magazinet mycket snart.
Våra dagar i USA löper på, igår var det besök i det allra heligaste hos Berkley. Deras forsknings- och tillverkningsavdelningar. Berkley har egen kompetens när det gäller i stort sett allt. Personal med doktorshattar som forskar i fiskars beteende, biologer som utvecklar doftmedel och ingenjörer som testar och utvecklar beten och framförallt linor.
Riktigt intressant hur fiskar reagerar på olika dofter och smaker!
Mycket av det vi fått se är hemligt och det råder film och kameraförbud lite varstans, trots det har det blivit nästan 900 bilder och många minuter film som vi igår började kolla o leka lite med. Det kommer att bli bra 🙂
Hur djupt går betet, vilka egenskaper har det? Allt testas o filmas…
Nu är kl 0530 här i staterna, själv dricker jag kaffe o jobbar undan lite för idag ska det jagas bass hela dagen. Återkommer om det 🙂
Denna vår har varit smått fantastiskt rolig för en skrivande sportfiskare. Magiskt abborrfiske i Holland, sköna gäddturer på både Vänern och Mälaren med ett flertal fina fiskar, fångade på utrustning vi börjar bli klara att ge betyg. I nästa nummer av MagazineFishEco kan du läsa om Svartzonker Reef Hunter 9 fot upp till 150 gram! CWCs senaste flaggskepp Lizzard X 7,10 fot upp till 130 gram och några fler nya spännade spön. Alla med egen attityd och användningsområde.
Så, i början på maj går vi Live med nästa nummer, det kommer att bli ett bra Magazine 🙂 Det vet vi redan nu!
I helgen som är har Mojoboats bjudit till fest i dagarna tre! Erik, Chrisse, Robban, Albin och Mia inviger Mojoboats nya stora utställningshall för amerikanska sportfiskebåtar, tillbehör och inte minst fiskegrejor! Själva säger dom att idag har dom Europas bredaste utbud av sportfiskebåtar, å det är nog svårt att tvivla när man som jag besökt nya anläggningen i Pålsboda. Det är imponerande att strosa runt i lokalen som är hela fyra gånger större än den gamla, som inte var liten 🙂 Här trängs allt från små takbåtar ala Grizzly till jättepontontrackers för sol och bad till Mako, Ranger och massor med andra båtar specialdesignade för sportfiske! Nedan hittar du lite bilder från lördagens invigning, det var stundtals helt proppfullt av sköna sportfiskare, sportfiskeprofiler och branschfolk.
En jätteavdelning med tillbehör för sportfiske-och båtliv…
Chrisse och Erik, två av ägarna som stolt visade upp sitt nya showroom!
Sportfiskebåtar av alla storlekar, märken och prisklasser!
Glenn, Glenn och Glenn! Sköna killar från södra Sverige hälsar på hos Mojoboats!
En favoritbåt, Mako 18 LTS i hallen…
Bauer, Lundqvist, och Gäddluffaren pratar flugor, det ska visst fiskas riktigt stor gädda framöver…
Motorer för alla, smått som stort… i detta fall riktigt stort!
Tackräcksbåtar har blivit poppis, enkelt o smidigt att transportera å sjösätta…
Här finns också sportfiskegrejor, spön från St Croix hålls av många som bland de bästa i världen…
Tobbe Fränstam och Mia Eriksson visar stolt upp både båtar och tillbehör under nyinvigningen…
I skrivande stund sitter vi i vår stuga i Port Massaluca och njuter! Denna sista dag blev ännu bättre än vad vi kunde föreställa oss, å då var vi redan helt i sjunde himlen från igår. Jäpp, ännu en stor , riktigt stor, bass har varit i vår båt och vänt. En drömfisk igen och faktiskt större än Robins camp-rekord från igår.
Robin var stekhet idag igen med tre bassar, det här är en liten!
Totalt tre bassar blev dagens resultat. Ja, tjatigt kanske men allt kommer inom kort i +MagazineFishEco.
Ps, idag var det vår guide Jesper Sundbergs tur att glänsa med nytt PB.
