Dax att titta tillbaka lite på årets första månader, en tid som gått i abborrens tecken. Fisket inleddes redan i sista veckan i mars med besök i Holland och jakt på Europas största abborrar. Dagarna innan vi reste ner pratade jag med Jörgen Larsson som förutom att ha tagit ett eget nytt PB berättade om sin Teamkollega, Peter Hampes fantastiska abborre på 3400 gram och 54 cm!
Min vän Linus och jag lyckades faktiskt ta fyra fantastiska abborrar över två kilo med en topp på 2400 gram för mig. Otroligt kul att får vara med när Linus, en av de grymmaste sportfiskare jag känner, äntligen får sin första ”tvåa”. Vi har fiskat ihop i över 30 år, mestadels gädda, mycket ål back in the days och massor med göspass har det blivit. Extra kul att få vara med när de riktigt stora abborrarna biter och med dig Linus!
Linus med en flott tvåplussare!
Guiden, vår vän Jan Boomsma visade vart skåpet skulle stå och tog den största för resan, 2470 gram. Utan Jan hade vi stått oss slätt den här resan. Vi hade med holländska mått en mycket svår period. Ett gigantiskt högtryck med kortbyxedagar avlöstes av ett lika tufft lågtryck med snö sista dagen. Trots detta lyckades Jan hitta dessa fantastiska fiskar, han fick verkligen inventera alla sina ”sveetspots” och här ser man verkligen vad en bra guide kan göra för fisket. Tack Jan!
Bästa fisken denna resa, 2470 gör Jan Boomsma!
Hemma har fisket efter abborre fortsatt med Gunkikillarna Johan Lotthagen och Jens Byholm, även Raymarines Pär Lindberg har jag haft förmånen att hänga och fiska med. Johan har generöst delat med sig av sina erfarenheter av kustabborre och tillsammans har vi haft några smått galet roliga fisken. Dagar med riktigt många abborrar, som sist 12 st över 40 cm! Merparten av mina fiskar har jag lockat upp med Nedjigg, ett superspännande fiske ni måste testa! Tack mina fina vänner för grymma dagar!
Tack Johan för tips och fiske! Du e fin du!
Nu börjar försommaren, kanske blir det gädda igen men när abborrfebern väl har fått fäste… ja vi f¨år väl se…
En fantastisk final i Swedish Pike Open! Sveriges svårast
gäddfisketävling! Som det ska vara! En förmiddag med svårt fiske, det är inget
att hymla om! Före lunchuppehållet hade endast sju fiskar fångats av de sex
finalisterna. Det bjöds på minusgrader under natten och vattenstånden hade
sjunkit en halv meter mot dagen innan! Men, en final för Sveriges skickligaste
gäddfiskare ska inte vara lätt! För lunch hade vi tre med lika resultat. Magnus
Ranberg, Jimmy Eriksson och Patrik Lundberg hade fiskat jämt med två fiskar
var. Tätt efter kom Niklas Andersson med en fisk och Nicklas Hallnor och
Jonatan Alexandersson noll.
Mangus Ranberg, tvåa vid halvtid!
Efter lunch vände det. Den första halvtimmen gav hela elva
fiskar och pulsen i tävlingen steg med rekordfart. Plötsligt var fisken aktiv,
följare hugg och landade fiskar om vartannat. Klockan 1400 inträdde
radiotystnad. Här hade Jimmy kopplat greppet om tävlingen med nio fiskar, följt
av Magnus sex fiskar, Jonatan och Patrik två fiskar var och Niklas och Nicklas
med var sin fisk.
Jonatan Alexandersson delad trea vid radiotystnad!
Patrik Lundberg, delad trea vid radiotystnad!Niklas Andersson med en fisk!Legenden Niklas Hallnor en fisk!
Perioden efter radiotystnad var oerhört spännande. Hela
Karlskronas gäddbestånd var plötsligt aktivt, vilket inte betyder att alla högg
men aktiviteten var smått galen! På grunt vatten fanns mängder med fisk som följde
herrarnas beten, högg och drog men var svåra att kroka. Dock gick det bättre
för några än för andra!
Klockan 1600 kunde vi konstatera att vi kunde kora en
inofficiell svensk mästare i gäddfiske, Jimmy Eriksson med totalt tretton
fiskar! Jimmy har redan tidigare visat att han kan sitt gäddfiske genom att
kvala till Gäddfajten 2019 och att i år i SPO ta tredjeplatsen i kvalet med
totalt 592 cm och en toppfisk på 133 cm!
Suveräne Jimmy Eriksson!
På andra plats kom Magnus Ranberg med nio fiskar, vinnare av
kvalet med galna 604 cm visar återigen att han är en av Sveriges skickligaste
gäddfiskare, mångårig finalist i Gäddfajten och vinnare av den 2019!
På tredjeplats kom Jonatan Alexandersson med åtta fiskar,
Jonatan är debutant i SPO och kvalade in som femteplatsare med fina 577 cm! En
kille vi får räkna med framöver!
På fjärdeplats hittar vi Patrik Lundberg med tre fiskar,
Patrik kvalade in som fjärdeplatsare med 578 cm. En Gäddfajtsveteran som vilket
år som helst kan ta hem hela rasket, håll koll på honom framöver!
På femteplats Nicklas Hallnor, med två fiskar, en kille som
inte behöver någon närmare presentation. En legend med ett flertal segrar i
tidigare Gäddfajtsfinaler! Nicklas kvalade till finalen med en andraplats med
smått galna 597 cm.
På sjätteplats kom Niklas Andersson med en fisk. Niklas är
debutant och lottades in bland dom kommande femton bäst placerade efter topp
fem. Niklas fiskade ihop fina 549 cm i kvalet. En kille som säkert suktar efter
revansch 2021! Ps, Niklas hade extremt otur med sina fiskar, många följare och
hugg men för många ”stolpe ut”!
Vi tackar våra fantastiska sponsorer Atlantica, BIOS, Abu Garcia, Raymarine och inte minst Camp Dragsö Sportfishing och David Berg som stått för båtar och boende. Under dagen har vi guidats av Daniel Wickman, Ivan Swarts och Willy Björk!
Daniel Wickman! Superguide!
Willy Björk!Ivan Swarts!
Herrarna gjorde ett enastående jobb och under svåra förhållanden! Tack! Er kunskap var ovärderlig!
Fiiina gäddor, å dom blir bara större för var dag! Buster Jerk Blodpudding 2.0 regerar!
En bra ljudbok och fiskesug deluxe! Då är det inga problem att lägga 90 mil på en dag, det gjorde jag i torsdags för några dagars arbete på fätlet! Helt enkelt på en fisketurne norrut, träffar goda vänner och galet duktiga gäddproffs som Nicklas Hallnor och Bjarne Lindberg. Det ska fiskas, testas spön, fotas och lite andra hyss som att testa ut vår egen Buster Jerk serie Fyra Små Rätter som Mikael Breding målat 🙂
Blodpudding 2.0 har varit outstanding i soligt väder. Den senaste gäddan inhalerade hela betet och det var bara att klippa krokarna!En kille som kan sina vatten, Nicklas Hallnor Acwa Fishing!
Dagarna har öppnat med tufft väder, byar på 18-20 sekundmeter har gjort allt lite tuffare än vanligt men… det går! Nu ska bara den riktigt stora upp! 🙂
Det här blir lite virrigt men det är kanske inte så ovanligt när det gäller mig 🙂 Mina vänner vet att jag fiskar med ytterst få beten åt gången. Hittar jag en favorit så lär jag mig det betet, rejält. De två tre senaste åren har jag fiskat väldigt mycket med Mc Pike i olika storlekar, Pig Junior och såklart, betet som aldrig har svikit, Buster Jerk. Buster har varit en favorit i många år nu och jag tycker att jag kan Bustern rätt väl, mao kan fiska den på flera sätt vilket kanske är det viktigaste.
Min förkärlek för Bustern har lett till att vi låtit göra flera egna färger. Dom två första har Mangeboy målat. Den ”lila” och den ”rosa” som dom fått heta. Båda är idag superrariteter eftersom gjordes i små batcher och flera av dom som fiskar med dom har gjort dom till sina favoriter 🙂 Det är faktiskt en tredje BJ ala Mangeboy på väg också men det tar vi längre fram i år förhoppningsvis.
Alla tre skönheterna med Kaffesump i mitten!
Tillbaka till nutid! Jag nämnde ju även Pig Junior som favorit. Det är verkligen den jigg jag idag använder som första val när det ska vevas gummi. Den kom för något år sedan i färgen Baby Brown, en skönt slarvit glittrig varelse i brunt och med en mage som går mer mot vitt. Den färgen har blivit min och flera av mina kompisars favoritfärg. Den har fångat 100:tals gäddor för oss både hemma i Mälaren, i Vänern och även utomlands i tex Rügen. Jag har länge tänkt att den färgen, eller kanske en variant, borde vara en succé även på en Buster. Sagt å gjort! Min kompis Mikael Breding, Custombaits, nappade på idén och målade en tolkning på Baby Brown som damp ner i min brevlåda i tisdags. Jag vet att det låter fånigt men hela min fiskeintuition skrek storgädda när jag såg det färdiga resultatet. Idag var det premiärfiske på Mälaren och både jag och min kompis Ove vevade var sitt exemplar över våra gäddspottar, kompisen Lukas fick veva en Lila BJ. Btw, Ove har också Baby Brown som sin favorit på Pigen och med det delat min entusiasm över en BJ i samma tänk. Fisket öppnade trögt, som vårfiske ofta gör men vi körde på med självförtroende.
Ove får första kontakten, sen kommer första fisken!
Ove får första stöten andra gången vi går över en het spot. Strax efter får faktiskt jag den första gäddan och fåniga som vi är jublade vi, den första Kaffesumpsgäddan någonsin var fångad 🙂 Här lossnade det, för att vara vårfiske då, totalt fångade vi på några timmar sex gäddor på Kaffesump och tre på den ”lila”.
En dryg sexa blir största på ”kaffesump”!
Två av dessa fiskar passerade sex kilo och en var faktiskt strax över åtta, den fick Lukas på den ”lila”. Flest och näst störst levererade ”Kaffesump”.
Ove var lika exalterad över färgen som jag, å gäddorna höll med!
Så, en ny FishEcofärg är född, målad av grymma Micke Breding. Den kommer att få följa med mååånga gånger framöver, brun, vitt och glittrig… ska bli ett nöje att testa den i våra vatten med tex tånglake!
Ps, höll på att glömma Lukas fina fisk på drygt åtta 🙂 På den ”lila” som sagt 🙂
Igår 30 mars 2020 är en dag att minnas för livet. Vaknade tidigt och gick upp med min son och gjorde frukost medan frun fick sova vidare. Varit sjuk och hängig en vecka men kände mig lite piggare. Tittade ut över ängen och viken och såg att det för en gångs skull inte var så mkt båtar ute och att vädret såg rätt ut. Bestämde mig för att ta kaffet och frukostmackan på sjön och ge viken 1-2 h. Kände mig lugn och avslappnad och fisk skulle bara vara bonus. Laddade sonen framför tv:n och smög ut.
Kommer ner till min lilla eka och puttrar ut med min lilla
motor. Ser ett par, tre båtar jämfört med den hysteri med 30 båtar som rådde i
helgen och känner att nu kan jag fiska som jag vill och att fisken säkert inte
är lika stressad. Gör ett par ankringar och förflyttar mig med årorna mellan
platserna. Plötsligt kommer det där förlösande hugget och en fin abborre kan
landas. Underbart, de är här och de kan ta. Låter den vila i håven och gör ett
nytt snabbt kast och krokar fisk igen. Känns ungefär lika stor och ligger snart
i håven med. Sen dör det ut som det ofta kan göra. Mäter och väger de
färgsprakande abborrarna till 48/1790 och 47/1590 och känner mig nöjd. Dricker
lite kaffe, äter en macka och andas in morgonen.
Dom första ”små” abborrarna!
Börjar kasta igen men det är dött och jag börjar experimentera
med lite olika färger och modeller på jiggar. Har några pet och studsar i någon
vitfisk men det känns som abborrarna flyttat några meter. Upp med ankaret och
några årtag till ny position. Byter tillbaka till jiggen som gav de andra
huggen och som jag har stort förtroende för. Gör några kast och tittar på
klockan. Snart dags att ta sig hem igen. Då suger det i och fisken känns bra
men precis när jag har den en meter från håven och ska pressa upp den till ytan
så skakar den loss.
Ajajaj, kommer på mig med att mumla könsord och tänker att
det kan varit nytt pb. Gör tre kast till utan hugg och så ett fjärde kast.
Släpar jiggen längs botten och plötsligt blir det stumt. Tänker direkt att jag
måste felkrokat en braxen för fisken är bara extremt tung och knycker inte.
Kommer in till båten och håller botten. Simmar vänster och jag känner hur den
börjar komma uppåt. Kan det vara en borre ändå? Fram med håven och plötsligt
dyker hon upp i det mörka vattnet 3 m bakom båten. Nu går jag in i dimman. Jag
minns att jag ser en fisk som ser ut som en braxen i storlek men med
abborrefärg och att adrenalinet slår till. Jag darrar i hela kroppen. På något
vis glider fisken in i håven och jag vrålar bara rakt ut. Jag vet att mitt pb
är pulveriserat men inte mycket mer. Jiggen sitter slukad men lossnar lätt.
Lägger upp den oerhörda fisken på måttbandet och det visar 53 cm! Den är 41 cm
runt magen och tankarna börjar snurra. Hur stor är hon? Nollar vågen och lyfter
på skakiga händer. Displayen visar 2,53 kg. Byter våg för att dubbelkolla och
den visar samma. Herregud. Mig veterligen en av de största Kalmarsundsabborrar
som fångats som inte tagits på olovligt vatten eller under olovlig tid. Tanken
svindlar över hur många miljoner kast som gjorts här de sista åren och att det
var på mitt kast det hände.
Vilken galen fisk!
Får hjälp av Kristoffer och Fredrik från Jaktia Västervik
och Tobias Berger och Johan Bjelkendal ansluter också och kan bevittna den
sanslösa fisken. Stort tack för hjälpen. Efter återutsättningen är jag mer än
nöjd och för skakig för att fortsätta och ror hem lätt chockad.
Avslutningsvis vill jag slå ett stort slag för det enkla,
rofyllda och naturnära. Det är inte båten som gör fiskaren. Ni behöver ingen
fet båt med allsköns tillbehör såsom talons, trippla 16 skärmar, 200 hk dånande
motorer och vispande elmotorer. De båtarna gör sig faktiskt ofta sämre i sådana
här sammanhang och de retar ej intresserade folk till vansinne. Det kommer
säkert leda till restriktioner i det fria handredskapsfisket när man letar fisk
att kasta på med 360 givare och kör elmotor samtidigt. Många människor som inte
fiskar och fiskerättsägare tycker inte det handlar om sportfiske alls längre.
Det kan man såklart ha olika syn på men det provocerar. Vi som bor här är
trötta på allt oväsen från stora motorer och förstår man inte att man förstör
för sig själv och andra när man elmotorankrar och härjar runt på grunt vatten
är det dags att tänka till.
Jag förstår om man vill ta sin fina fullutrustade bekväma
båt och köra från den men om man gör det kan man göra det på bra och på dåliga
sätt.
Jag har sett alla avarter här. Kända sportfiskeprofiler som
stirrar så djupt i sin elektronik att de håller på att köra på andra, folk som
kör upp med motor mot andra och lägger sig 10-30 m ifrån och börjar kasta för
att de sett den andra båten dra fisk, folk som drar på full gas med stora
motorer på 1 m djupt vatten, folk som kör hårt med elmotor på grunt vatten,
profiler som tittat föraktfullt på min båt och inte hälsat, specimenprofiler
som har fyra meten ute samtidigt som de kastar, folk som kör i 50 knop där
begränsning 5knop gäller, folk som trailar i och parkerar på nysått gräs, folk
som skräpar ned.
Ni kan vara säkra på att det kommer komma mycket fler och
omfattande inskränkningar av olika slag. Stängda ramper, fiskeförbud,
fartbegränsningar, restriktioner i det fria handredkapsfisket, ja allt möjligt.
Försök komma tillbaka till det rofyllda och behandla naturen
och era medfiskare med respekt och omdöme. Tänk tyst indian om ni vill fånga
mer fisk. Våga prova andra områden. Skärgården är stor och det finns abborre
nästan överallt.
Kom ihåg. Nu är det fiskeförbud april och maj. Respektera det.
Bra rubrik va? Jag gillar den 🙂 Faktiskt ganska intressant fråga och ju äldre jag blir och ju mer erfarenhet jag får desto intressantare. Jag har haft förmånen att fiska lite varstans i världen de senaste åren. Jag har besökt fina vatten för gäddnördar såsom bland annat Rügen, Vänern, Vättern, en och annan storgäddälv och inte att förglömma, legendariska Eriksberg . Det jag mer och mer inser är att vi måste anpassa våra förväntningar och krav utifrån vilket vatten vi faktiskt fiskar i. Drömfiske är alltså olika beroende på var vi fiskar och vi måste anpassa våra krav och förväntningar efter respektive vattens potential, drömfiske innebär inte alltid 10+ gäddor!
I tex Rügen, i Vättern och Vänern simmar det många stoooora gäddor, i mitt hemmavatten Mälaren gör det det inte, dom finns men är få och så svåra! Så, måttstocken blir därför en annan här och vad som är bra, dåligt eller helt enkelt drömfiske ser annorlunda ut. I Mälaren får alla fiskar över säg sju kilo betraktas som riktigt stora och förra veckan lossnade det för mig rejält. det blev fyra pass och en hemskans massa gäddor.
Fina men färre o mindre i början av veckan!
I början av veckan låg temperaturen på 2,7-2,9 grader. Fisken högg och vi hade bra fiske men dom lite större, dvs mälarstörre, ville inte eller var helt enkelt inte där. Nu kommer vi till slutet av veckan, lördagen! Temperaturen hade stigit, vi pratar 3,4-3,7 grader. Mitt fiske startade ok, jag fiskade på djup mellan 2,2 till 3,0 meter. Min första blev en fotofisk, jättetjock och vacker på alla sätt.
En fjärdgädda som styrt mot sin lekvik, mina kompisar Micke Ekstedt och Fredrik Bernström gnor några hundra meter bort och hjälper mig med foto (tack grabbar). Jag får två på gummi men det dör ut. Jag byter ställe helt, fiskar två timmar på ett ny spot, får två fiskar till… ok fiske men det lockar att leta vidare. Ett par snabba bomställen gör att jag åker tillbaka till min första plats. Här ligger min kompis Micke och Fredrik kvar, Micke skriker – har du sett bilden jag skickade? jag får upp telefonen och får se en praktgädda, en av Mälarens juveler! Grymma 8900 gram och bara 96 cm! Vilken fisk!
Drömgädda på Mälaren, 8900 gram å bara 96 cm!
Jag gratulerar, bugar för Micke och en av Mälarens drömgäddor, får också veta att killarna lurat sjutton gäddor när jag virrat runt och letat bort mig, alla på jerk! Kompisarna måste åka hem, jag ligger kvar… Byter till jerk och börjar fiska grundare. Det är då det börjar! Under två timmar hugger det oavbrutet! Alla fiskar ligger från tre fyra kilo och uppåt! Två passerar säkert sex sju kilo! Mina mätgrejor fick hastigt lämnas i Holland när vi panikkörde hem för ett par veckor sedan, en helt annan historia som jag också skriver artikel om just nu, men jag har alltså ingen våg. Jag njuter varje sekund, jag har drömfiske, är i gäddnirvana! Dagen slutar med 20-22 fiskar, jag vet inte exakt, det hugger i vart och vartannat kast.
En riktig knubbis!
Söndag! Ute igen såklart, det gäller att smida medans gäddorna hugger. Den fina temperaturen är densamma, vinden drar fint över vattnet och mina förväntningar är såklart höga! Det börjar trögt… efter redan en halvtimme utan hugg börjar jag tvivla, huggbonanzan från igår ställer till det i mitt huvud, galet hur konstigt man kan tänka ibland… Fisken finns där, temperaturen har under eftermiddagen gått upp någon tiondel till och nu vaknar fisken! Jag landar denna eftermiddag ca tolv gäddor. Huggen är stenhårda! Det smäller i bete, spö och rulle.
Nära 100 cm! Så vacker fisk!
Två, kanske tre av fiskarna ligger runt sex och ett halvt kilo, någon passerar nog sju. Den längsta mäter jag på avkrokningsmattan och den är några centimeter från 100 å vilken fin kondition, inte den tjockaste fisken dessa dagar men så vacker och med veckor kvar till lek!
Drömfiske? Jajamen, fast det inte blev någon plussare, å jag fick vara med 🙂
En dag i blåstens tecken och vår kortaste dag då vi måste med passa buss och färja! Förutsättningarna är tuffa. Säkert närmare 20 sekundmeter i byarna, regn som piskar över relingen och beslutet att använda galonkläder kändes för fjärde dagen helt rätt! Ett beslut jag delat med vår guide, Robert Balkow och vi är eniga om att dagar med mycket blöta varav mycket saltvatten kräver på riktigt vattentäta kläder.
Vi startar på samma ställe vi avslutade gårdagen, en lång flad med mycket braxen. När guiderna fiskar, och det är långt från hela tiden, vet man att det är hett, å guiden fiskar!
Det är hett när guiderna fiskar, ps inte vår guide…
Vi felkrokar en braxen! Inget att vara stolt över, det går någorlunda att undvika när man får lite rutin men ger besked att storgäddornas favoritmat finns kvar. Vi har hugg, risporna på en splitter ny jerk avslöjar att det inte var brax.
Inte alla gäddor är plussare men alla är fina, GrötJocke på G 🙂
Dagen går fort, vi lägger drift efter drift men får inga mer kontakter… Vi byter område och fiskar ultragrunt. Vattnet som varit rejält lågt har stigit med kanske 20-30 cm. Där vi fiskar var det land för bara ett par dagar sedan. Första driften ger ingen, andra driften ger inget! Under tredje driften har Linus hugg! Humöret går upp, jag har en följare, humöret går upp än mer… Grötjocke har en stooor följare, kan vara en plussare och nu är vi på helspänn! Ja, det var vi, på helspänn alltså men vi blankade denna dag. Så är fisket och jag är ändå fascinerad. Vill bara ha mer, vill bara tillbaka innan jag åkt. På sportspråk heter det stolpe ut. Vi såg dom, vi hade kontakt med dom, men det räckte inte hela vägen… Elva tolv fiskar i båten och det kunde varit drömgäddor allihopa, inte många ställen man kan säga det om!
Några i gänget är riktigt lyckliga 🙂
Några i gänget är riktigt lyckliga, svävar på moln, dom har fångat drömfiskar denna resa. Det har inte vi men jag vill bara tillbaka och tänker en stilla tanken till fåntrattarna som ibland hävdar att stora Rügengäddor inte räknas, det gör dom, dom är sååå svåra… å jag vill bara tillbaka…
Ps, i bussen hem ser vi bilder på Paule (inge efternamn men kolla hans insta) fantastiska gädda på 128 cm och 18500 gram fånga i närtid men inte av oss. Dom finns där, är sååå svåra… Det är nära att jag skriker ”stoppa bussen, jag ska av”!
Abu-legenden Olle Lidesjö slår till, klädd i Didriksons Elementsställ!
I dagarna har jag hängt med några riktigt sköna sportfiskare och faktiskt flera av dessa är goda vänner sedan många år å några helt nya bekantskaper. Tillsammans är dom Didriksons test team för utveckling av kläder för sportfiskare, av sportfiskare. Det är faktiskt så. Det är riktigt roligt att Didriksons bestämt sig för att satsa på sportfisket och verkligen gör det hela vägen. Teamet har flera träffar varje år där dom olika plaggen som ingår i sportfiskesatsningen diskuteras, utvärderas, och vilket är det bästa, utvecklas just för en sportfiskars behov!
Produkter utvärderas och förbättras!
Ett exempel är regnstället Elements. Ett absolut vattentätt galonställ för sportfiskaren som verkligen vill vara torr under fisket eller varför inte i svampskogen.
Den här träffen hölls längs Smålandskusten och såklart avslutades den med fiske, abborrfiske dessutom. Ett svårt fiske där abborrarna verkligen var tröga men både Robert Jonsson och Olle Lidesjö var ”heta” och lyckades med varsin praktfisk och i sista sekund lyckades även FK Lubbe fånga en godkänd. Vi kan nog tacka vår guide, Erik Peterson för fisken. Utan hans lokalkännedom och skicklighet hade vi garanterat blankat
Erik Peterson! En kille med 10 abborrar över två kilo och som kan sina vatten!
Håll ögonen öppna, snart kommer vår egen utvärdering av byxorna i Elementsstället. Kan redan nu säga att dom är smått fantastiska i att hålla vätan borta, det visade sig inte minst denna lördag under King of Mälaren när det regnade i princip hela dagen!
Jag har länge varit försiktig under våren vid grynnfiske. Det gör lixom lite ont i själen att lyfta på svarta aggressiva gösar som egentligen bara försvarar sin avkomma… men… På ett par ställen jag gillar finns det lite djupare branter, här står ofta lite bättre abborrar. Där fiskar jag ofta och för det mesta, om man håller betet djupare än fyra fem meter är det ”vanlig” gös (som lekt och är på födosök) eller som sagt lite bättre abborre som nappar.
Den här gången blev det annorlunda. Så här i mitten av juni, till och med andra delen, brukar själva leken vara helt över. Icke så igår. Min kompis Ove den grove Fredriksson och jag är på jiggfiske och Ove drar på något tungt på just fyra fem meters djup och upp kommer den här magnifika göshonan på 8500 gram. Snacka om att vi blev förvånade. Sådana här fiskar ser man nästan bara vid pelagiskt vertikalfiske nuförtiden. Bra jiggat Ove, en fisk vi nog aldrig glömmer… fastän leken ju skulle vara över 🙂
Ok, det är väl bara att erkänna! Vi vann inte Big Pike Open Vänern… men vi kom faktiskt 10:a! Den här gången gjorde vi faktiskt mer rätt än fel i Team PikeEco, Jan Olsson Kristin Roos Aas och Erik Pikewallis Walmann. Ett svenskt norskt dreamteam med oturen konstant i hälarna fast det ser ut att bli ändring på det.
Pikewallis visar vart skåpet ska stå!
För den oinvigde tävlade vi även förra året i denna tävling, med avsikt att totalt dominera från början till slut… Vi hade lite otur, rätt mycket faktiskt å kom näst sist, en lång historia men som kokar ner till att vi var grymma men universum var emot oss dessa två dagar! Vi slog i alla fall teamet som fick fel på motorn 😉 Vår gameplan denna gång var inspirerad av tips från storheter som Kristian Keskitalo och andra, den höll faktiskt hela vägen. Första dagen lyckades vi faktiskt fylla pappret med fem fiskar. Det var det vi fick, inga följare, inga tappade, utan fem fina påslag som vi gemensamt lyckades landa och hör o häpna, få godkända av tävlingsledningen. Tror vi första dagen med tot 429 cm, under en tid, låg så bra till som sexa. En konstig känsla bland så många grymma Team, dock en riktigt bra sådan.
Dag två kom dom större fiskarna!
Dag två vände och ökade vinden, dessutom hittade regnet till Sunnanå. Redan vid utgång förstod vi att det skulle bli tufft, riktigt stygga vågor mötte startfältet. Vår plan att denna dag åka båt till nytt ställe lite längre bort än gårdagen grusades direkt. Istället bestämde vi oss för att fiska ungefär samma spots som vi fiskade förra året, å i stort sett blankade på. Låter skumt kanske men dom här spotsen ska leverera å vi hade ju självförtroende sedan gårdagen. Det tog faktiskt bara några kast här för att vi skulle ha både kontakt o följare, själv lyckades jag knipa en riktigt fin fisk på 107 cm, tätt följd av Eriks fina fisk på 104! Jäklar!!! Vi var med i matchen 🙂 Vi lyckades knipa sju fiskar å byta tre fiskar på pappret denna dag och visst var vi nöjda, såååå nöjda å glada. Med 483 cm och en 10:e plats. Så, Team PikeEco kommer att bli farliga framöver, lita på det 🙂
Dom andra då? Ja, det är bara att ödmjukt gratulera Team Mojoboats som dominerade båda dagarna och tog hem segern med totalt 534 cm. Albin Sharghi, Tero Paakki och Robert Robbo Jonsson fiskade som gudar!
Jocke Blom å Mikael Pareklev – Suveräna arrangörer!
Ett stort tack till Jocke Blom och Mikael Pareklev och deras medhjälpare under denna tävling. Killarna har ett stort och hjärtligt engagemang och sätter ny standard i säkerhet när det gäller tävlingsfisket efter gädda. Krav på förstaförbandslåda, följebåt med hjärtstartare och medicinsk kompetens i båten, dubbla startled med båtar som kan göra över 30 knop för sig och övriga bakom mm mm. Det är så här det ska vara, well done boys! Vi ses nästa år, då vinner vi garanterat!!!
