Det gick inte ens ett dygn efter att jag kom hem från Grönland, innan väskorna packades om igen.

Kläderna hade inte hunnit torka efter tvätt, nej inte ens flugorna som jag använt hann att torka till.

Lillebror och jag åkte de 80 milen upp till Storsjö Kapell för att jag ville njuta av fjällen och fisket sista semesterveckan.

Vi åkte hemifrån kl. 22:00 och när det började ljusna ute vid halv fem snåret på morgonen hade vi dryga tjugo mil kvar. Det blev lite pauser längs vägen för att njuta av naturen och dess skådespel.

Flatruet bjöd som vanligt på svindlande vacker utsikt och gott om renar..

Det kändes riktigt bra att ta med bror på denna resa då han aldrig varit med här och för min egen del är det nu femte året på raken som jag gästar Storsjö Kapell.

Detta året har jag ju fiskat röding och öring, men saknade harren så mycket att det var ett måste att komma iväg.

Vi gick och petade i en liten bäck och fick upp en bäcköring, som stektes på plats. Pinfärskt ska det vara för att smaka allra bäst.

Äventyret på Grönland satt fortfarande i min kropp, längtan efter att kunna göra upp en liten campfire var stor så här längs vattendragen i Jämtland gjorde vi upp brasor både här och var.

Vildmarksbaren höll vi öppen fast jägerflaskan var nog mest med för syns skull.. En liten fiskesmutt var allt som gick åt ur den.

För tredje gången besökte vindskyddet där detta står skrivet med kol. Jag hoppas verkligen att det blir många många fler årtal med tiden. Felix kunde ju inte följa med denna gång då hans semester var över.

Hur vanligt är det att “frun” i huset får dra i väg på det ena fiskeäventyret efter det andra medan mannen stannar hemma egentligen??

Lyckan över att kroka sin första godkända harr är stor, jag misstänker att lillebror har drabbats av fiskefeber han också. Och nu även Storsjöfeber..

Även jag lyckades dra lite större harr ur “turistfällan” Sölvbacka Strömmar.

En av dagarna åt vi dagens rätt på Storsjö Fiskecamp och jag fick denna flaska tilldelad.. hmmm.. Under alla veckor jag tillbringat här har jag då aldrig fått se en björn utan enbart sett spillning efter dem. Denna gången hade vi dock turen med oss.

Efter att provat mörkerfisket i Sölvbacka så åkte vi tillbaka till stugan, då kom en björnhona med tre ungar kutande över vägen framför bilen. Varken jag eller brorsan trodde våra ögon!! Det var en otroligt mäktig syn men synd att det inte gick att få bildbevis på det hela. Nåja, det går fler tåg!

Älgarna är däremot mer lättskådliga här och har vett nog att visa sig under dygnets ljusa timmar.

och det händer då och då att man även får en skymt utav Robert “Robban” Martinsson. Han lurade med oss ut en sen kväll då han skulle visa oss hur nattfisket efter storöringen gick till.

Tålamodigt satt vi där vid älvkanten och höll brasan vid liv och kaffet varmt medan Robert drog iväg på den ena repan efter den andra..

.. allt medan månen kastade sitt svaga sken över vattnet..

Men nej, ingen storöring på kroken denna gång. Fullmånen sken på och gav kyla i luften, så pass att det var frost på våra bilar när det var dags att åka tillbaka till campen.

Vi fick uppleva ett svagt, men otroligt vackert, norrsken denna kväll.

Så det gjorde inte ett dugg ont att spendera sina sista semesterdagar här uppe i fjällen, njutandes av vackra vyer, härliga vänner, friskt vatten och nappande fiskar.

Kan redan nu avslöja att jag preliminär bokat en stuga nästa år, då blir det som vanligt igen… antar jag.

Som vanligt ett stort tack till alla er på campen!! Micke, Stefan, Nicklas, Robban, Bosse och alla andra för en underbar vistelse i Storsjö Kapell!!

Jag fick med mig en röding härifrån och det tackar jag så hemskt mycket för!!

Kram på er!