Vi hade i alla fall myggfritt

Publicerat 2015-06-30 av Sussi Stridh

Svara

Det känns oändligt när man vet att man har en 12-timmars bilresa framför sig, samtidigt som det känns som om en vecka är alldeles för kort.

Det är rätt konstigt när man tänker på hur uppfattningen av tiden blir väldigt olika beroende på vad man har framför sig och i vilket miljö man befinner sig i.

Jag minns att jag tänkte när vi lämnade 40-skyltarna hemma i stan, om vi ändå vore på Flatruet nu, då är det inte långt kvar tills vi är framme i Storsjö Kapell.

Vi var två bilar som rullade upp natten mellan midsommarafton och midsommardagen, min bror och jag i ena och Lasse och Mia från Fiskeäventyr i den andra.

Väl framme vid campen så fick vi vänta ett tag på att få tillträde till stugan, man är ganska mör efter att bilat hela natten och prio ett var att få sova några timmar innan fisket drog igång.

Första kvällen drog vi till Ringbrynsbäcken för lite bäcköringfiske och förhoppningsvis lite färsk fisk till kvällsmat.

Temperaturen i både vatten och luft var ganska så låg så inga direkta kläckningar. Men bäcköringarna är inte direkt svårflirtade ändå. Det gick att lura upp dem på E-12, streaking caddies och även små nymfer.

Veckan började perfekt med härligt spösprattel, stekt fisk på knäcke och kokekaffe. Jag hittade dessutom ett renhorn i skogen som fick följa med som kuriosa.

Till detta fisket testade jag Visions Glassicspö #3-4 7,4ft långt. Ett otroligt roligt, lätt och väldigt mjukt spö. Jag kommer att behålla det ett tag till då det kommer att användas för att fluga abborre med hemma i sjön. Tack flydressing för att ni förser mig med grejer som gör flugfisket (om möjligt) ännu roligare <3

Förnedringsfiske

Publicerat 2015-05-11 av Sussi Stridh

Denna våren har jag hunnit med några få havsöringspass på Gotland. Ända sedan i december, då jag lyckades kroka min första havsöring på fluga och flugspö, har jag sett fram emot ett fantastiskt vårfiske efter just denna art.

Jag menar, hur svårt kan det vara? Om nu vintertiden är svårfiskat och våren har bästa förutsättningarna så kan det väl inte vara några problem att kroka en och annan silverblank öring?

Men joooodååå.. Ibland är det banne i mig så man nästan bryter ihop då fisken tycks vara allt annat än på plats.

Åtskilliga kilometer av den 80 mil långa kuststräckan längs ön har fiskats av. Vi har förflyttat oss mil efter mil i jakten på havets silver, ja jag förstår nu varför havsöringsfiskarna kallar det hela “att jaga silver”

Den ena vackra paradisplatsen efter den andra har finkammats.

Men i brist på huggande fisk så har jag lärt mig mer om öns flora om inte annat. Nu växer den vackra strandkålen och bjuder på härlig grönska i den annars så karga strandkanten.

Men så helt plötsligt så finns fisken där och glädjen är obeskrivlig när de äntligen hugger stenhårt på flugan som man lagt ut för sisådär några tusende gången.

I solnedgångens sken speglar sig silvret till en annan nyans och helt plötsligt känns förnedringen över alla bompass som bortblåsta.

Just där och just då kommer jag på mig själv, varför känner jag mig som en urusel flugfiskare och totalt förnedrad över att inte lyckats kroka fisk på ett par dagar? En helt onödig känsla som jag i fortsättningen ska radera i mitt sinne för oavsett om jag får känna på en fajt från havets silver eller inte så är ändå den största njutningen att vara ute, njutandes av det vackra som naturen i vårt land bjuder på.

Jag ska vara mer tacksam över att jag valt fisket och framförallt flugfisket som mitt största fritidsintresse för det är väl sant som man säger “en dålig fiskedag är mycket bättre än en bra arbetsdag”

Återigen lämnar jag kvar en bit av mitt hjärta hos min fantastiska partner på Sveriges vackraste ö för att bege mig tillbaka till fastlandet och ta tag i jobb och vardagliga bestyr. Nästa gång jag fiskar efter silver och blir förnedrad så ska jag istället lägga fokus på allt som är guld i mitt liv Blinkar

Årets första gäddpass

Publicerat 2015-01-18 av Sussi Stridh

Det kliar i fingrarna efter att få tackla flugspöet och testa flugorna jag själv bundit men även de flugor jag fick av Johan Lindqvist.

Här är en av Johans flugor, jag gillar den skarpt då den känns riktigt het när vattnet är kallt och gäddorna står på grunt vatten.

och jodå, lite huggvillig gädda fanns det allt under ytan.

Det känns underbart att kunna vada ut i öppet vatten och känna vågskvalpet slå mot kroppen.

Året börjar riktigt bra, det är inte ofta det går att flugfiska i mitten av januari så tack vädergudarna för mildväder och att det finns isfritt vatten att tillgå.

Nästa helg står det flugbindning i agendan, det ska bli riktigt kul att träffa en hel bunt trevliga människor och lära mig mer om detta hantverk.

2014 Året som både tog och gav

Publicerat 2014-12-29 av Sussi Stridh

Det är nästan ofattbart att hänga med i svängarna och återigen är jag glad att jag har bloggen för att kunna titta tillbaka och minnas höjdpunkterna från året som gått.

2014 har varit både ett toppen och ett botten år men svackorna har varit mindre djupa än vad topparna varit höga så det positiva har verkligen överträffat det negativa.

Finalen i december var långt bättre än vad jag kunde hoppas på men för att ni ska hänga med från början så startar jag med lite bilder från den korta ismetestiden som början av året bjöd på

Det är ju något speciellt med ismete och i skrivande stund ser det hoppfullt ut att hinna ut ett par pass innan året är slut då isen på hemmasjön nästan blivit 10 cm tjock.

Det känns helt ok att låta flugspöna vila och låta ismetesprylarna motverka fiskeabstinensen.

Våren rusade förbi och några dagar gick åt för att jobba på sportfiskemässan som för första gången hade ett bloggtorg.

Det var otroligt roligt att sitta där och prata med alla som tittade förbi.

Glöm inte att besöka sportfiskemässan 2015 som går av stapeln den 20-22 mars i Elmia, Jönköping.

Efter mässan var jag med på flytringstävlingen Lord of the rings Mälaren och till min stora förvåning lyckades jag samla ihop 3 meter gädda!

Vill ni läsa mer om den tävlingen så klicka på bilden ovan

I samband med sportfiskemässan blev jag tillfrågad om jag ville gå med i Visiongänget, av självaste herr Bauer.

Jag funderade några dagar och beslutade sedan att lämna sameo/flugor.se och istället bli en visionist.

Jag kände mig genast välkommen i gänget och sedan dess har flugfisket tagit ännu mera fart.

Det blev några vändor till Strömhult även detta året.

Inga nya PB på regnbåge utan mitt gamla på 5,35 kg består men jag besöker ju inte enbart anläggningen för att drilla regnbåge utan även för att gosa med min adoptivkatt Sheldon.

Men såklart är ju en tripp till Strömhult också ett tillfälle att umgås med goda vänner.

Blekinge, har jag besökt ganska så flitigt i år.

Jag har varit där så pass ofta att Uffe och Peter på Sandhamn Marine säger att stuga nr 1 är min och hela Uffes familj har blivit min bonusfamilj.

Det är inte heller någon hemlighet att jag älskar gäddfisket i Blekinge.

Friheten att vada längs kusten och njuta av vackra vyer och för det mesta, huggvillig fisk.

Varje år försöker jag ta en veckas semester för att besöka Storsjö Kapell och så även i år. Fast det såg mörkt ut vad gäller fisket kring midsommar detta året, då det snöade på vägen upp, så fick jag ändå uppleva lite kläckningar och möjlighet till att äta färsk, egenfångad fisk varje dag.

Det är något visst med fjällmiljön och dess vackra invånare.

Detta året hade jag med FishEcoAnna och hennes Ove och även min lillebror. Vi får väl se vem/vilka som hakar på nästa år.

Harrfisket var ju inte på topp detta året, men vi lyckades ändå hitta på några fiskar.

Det är ju något visst med att tillreda dem på en öppen eld direkt vid åkanten…

… men också att återutsätta flertalet av dem.

Längtan efter gäddfisket ökade i takt med att temperaturen denna sommar steg mer och mer.

Det var nästan olidligt ett tag, men det hindrade inte mig från ett besök i Blekinge igen.

Det var dock inte lätt att hitta på gäddorna mitt i högsommaren.

Men med hjälp av Martin Stålhammar och Jörgen Dahlin, mina ständigt trogna vapendragare i Karlskrona, hjälpte mig på traven att hitta nya platser och därmed även gäddor.

Ja det är bara till att njuta de gånger man väl kommer ut.

Att jag skulle få uppleva fler gäddtävlingar än Lord of the rings hade jag inte alls räknat med, men jodå. Jag blev tillfrågad om jag ville vara med i Team Antispinn, och självklart sa jag JA!

Så i och med detta var jag med i både Pike Open Västervik i september, och St Anna Pike open i oktober.

Joel Berlin och Cristian Sagmar är grabbarna som bemannar båten jag får åka med i och jag trivs superbra med dessa killar. Det är vi som är Team Antispinn 2

Team Antispinn 1 fiskade till sig en seger på St Anna och bara det var fantastiskt kul att få uppleva.

För min del så har jag fått testa på att flugfiska från båt, ihop med två andra som samtidigt svingar sina fluglinor och bara det är en konst i sig.

Jag hann också med ett besök i Mörrum, projektet Kvinnor fiskar vackrare såg till att det blev en hel hög av nya flugfiskande tjejer under två dagars arrangemang. Det var otroligt spännande att spana in Mörrumsån och även få testa på tvåhandsfisket, vilket var helt nytt för min del.

Tack och lov så lyckades jag inte kroka någon fisk just den dagen jag var med, annars hade jag väl blivit biten av detta fisket också..

I oktober tog jag mig an två nybörjare på gäddflugfisket, Johnny och Sanne.

Under dessa dagar fann jag ytterligare två nya vänner, Viktor Sjöqvist och Steffan Jensen.

Vi alla var ju där, i Blekinge, för att fiske gädda och gäddor fick vi såklart. Både stort och smått.

Det blev ytterligare en vända till Blekinge och jag hade turen nog att få sällskap av Jörgen en dag och ännu ett nytt ställe testades.

Självklart bjöds det på gädda i parti och minut.

Årets sista fiskeresa gick till Gotland.

Till min glädje lyckades jag få en veckas ledighet och till ännu större glädje hade jag en egen guide under hela veckan och lite om den resan fick kan ni läsa om i inlägget innan detta.

Men det var ju inte enbart fiske utan även flugbindning som stod på schemat.

Jag fick träna och träna..

.. skapa mina egna flugor och så passade jag på att fiska in mig på nya Big Mamma spöet, 9f #9 och självklart ska ju flugan matcha spöet… Blinkar

Är man på Gotland så är det ju havsöring man ska fiska efter.

Silvertorpederna längs kusten på denna ö har jag bara hört skrönor om..

Att jag lyckades kroka en på mitt nya Vision Kustspö #7 var mer än vad jag kunde drömma om.

Min första havsöring på fluga, som jag valde att behålla för den ska avnjutas på nyårsafton.

Jag har nu blivit en erfarenhet rikare och det kommer att fiskas havsöring framöver, det lovar jag!

Så med denna återblick av vad 2014 har givit så är jag mer än galet nöjd:

två nya PB en på havsöring och en på gädda.

en helt otrolig back up från vision/flydressing

medlem i ett härligt team “Antispinn”

en hel bunt med nya härliga fiskevänner

nya fiskedestinationer som kräver mer utforskning

Men inget av detta har kommit gratis, jag har självklart offrat en hel del för att nå dit jag kommit idag, men det har varit såååå värt det!!

Tusen tack till alla er där ute, ingen nämnd och ingen glömd <3

Gott Nytt SkitfiskeÅr!!!

S:t Anna Pike Open

Publicerat 2014-10-20 av Sussi Stridh

Svara

Gnugga sömnen ur ögonen och gäspa käkarna ur led, det var återigen dags för en gäddtävling och denna gången trailades båtarna till rampen vid Stegeborgs Hamn som ligger i viken Slätbaken mellan Göta Kanals mynning och S:t Annas skärgård

Ivriga deltagare hjälptes åt att få båtarna i vattnet. Den ena trailern efter den andra backades ner för rampen och där stod jag och försökte urskilja båtar och skepnader i mörkret. Jodå, en och annan gäddkändis hann jag allt med att hälsa på och språka med en liten stund.

När lagkaptenerna registrerat sina team och hämtat ut startkort och mätplankor och det så sakta börjat ljusna ute så radades båtarna upp längs en, för mig, osynlig startlinje.

Här passades det på att skämtas lite mellan båtarna i väntan på startskottet..

Frank Gustavsson luftade lite gummibeten..

Harri och Marcus från Team Antispinn visade vad de ansåg om den fiskemetoden, typ..

Plötsligt slog klockan 08:00 och det vart full gas på båtarna..

Från att varit lugnt och ganska så tyst vart det på bara några få sekunder ett spektakel av gasande båtmotorer och vågor som piskade upp vattenstänk..

Full ös medvetslös mer eller mindre.

Jag fick ge upp fotograferandet och i stället fokusera på att hålla mig fast i den guppande båten medan vi drog fram i full gas.

Efter vad som kändes som en evighet av båtåkande, kom vi till slut fram till platsen som Cristian och Joel planerat att vi skulle fiska av denna dag.

Här var det lugnt, tyst och stilla och det tog inte lång stund innan jag lyckats kroka ett par gäddor. Tyvärr sa våra ögonmått att de gäddorna inte ens behövdes lyftas i båten då de vart för korta för att vara godkända i denna tävling.

Ett mått på minst 70 cm var det som krävdes som godkänd längd.

Skepparen Joel Berlin fiskade på men ingen stor gädda ville krokas på hans flugor.

Kapten Cristian Sagmar slet också som ett djur i flera timmar men lyckades inte heller kroka någon lång gädda.

Vi kämpade på i vår båt men lyckades inte hitta några större gäddor. Vattnet var bra grumligt och att det var bleke gjorde inte saken bättre.

Vi fiskade av det ena spännande vassruggen efter den andra men icke. Fiskelyckan stod helt enkelt inte på vår sida.

Efter ett samtal med de andra i teamet beslöt vi oss för en längre förflyttning. Vi förstod nu att det andra gänget hade haft ett rent brutalt, galet bra fiske och vi kunde bara konstatera att en pallplats var säkrad.

Några minuters taktiksnack teamen emellan ett par timmar innan tävlingen var slut, kanske skulle rädda oss från bottenresultat..

Cristian lyckades till slut kroka en gädda som var värd att mäta..

Ja, vad säger man?

Hur vi än slet och vilka flugor vi än dängde i vattnet så gick det bara inte att locka de större gäddorna till hugg.

Men grabbarna i andra båten, Marcus Hermansson-Thorvald, Rickard Florentz och Harri Nyman lyckades inte bara med bedriften till pallplats utan även att stå högst upp på den!!

Marcus kan inte sluta glädjas över bananernas hjälp i båten medan Harri speglar sig i pokalens glans.

Så jäkla bra jobbat grabbar!!!!

Tusen tack till våra sponsorer som hjälper Team antispinn på vägen fram:

hökensåssportfiske

vision / flydressing

Darts

Miljoner tack till arrangörerna av St Anna Pike Open, ( Tobias TJ Baits Jackteus, Jens Gäddan Hedström och Magnus Stendahl ) ni är guld värda!! För att inte tala om alla fantastiska sponsorer som gör att tävlingen blir ännu mer attraktiv!!

Vill ni läsa mer om oss i Team Antispinn och se på alla fina gäddor och dess fångstmän, som fixade vinsten av tävlingen klicka –> HÄR <– för att komma till teamets facebooksida

Flugströmmen Emmaljunga

Publicerat 2014-07-13 av Sussi Stridh

Svara

Ibland kan man bara inte tacka nej.

Så efter inbjudan från Mattias Lindén, som vi lärde känna under lord of the fly, begav vi oss till norra Skåne.

Flugströmmen utan för Emmaljunga var vårt mål denna olidligt varma sommar dag då temperaturen steg till strax över 30 grader.

Det blev en liten omväg via Habo och Fly-dressing för att hämta ett efterlängtat litet paket.

Tack Peter Bratt för den snygga inslagningen, nu ska jag inte tjata mer om presentpapper m.m. framöver. Jag är helnöjd!! Blinkar

Väl framme vid timmerstugorna, några hundra meter från flugströmmen, möttes vi upp av tre glada grabbar.

Mattias, Fredrik och sist men inte minst Jörgen.

Kändes konstigt att träffa Jörgen här då han mest hör hemma i Blekinge, jagandes gäddor.

Men välden är bra liten och det visade sig att Jörgen och Mattias är gamla polare.

Istället för gädda så hittade Jörgen en abborre som substitut. Men han lyckades också kroka ett gäng regnbågar i ån.

Att anläggningen heter flugströmmen kan vara lite vilseledande, det var snarare en liten å där det humusfärgade vattnet knappt flödade.

Ett rikt insektsliv fanns det, miljoner med mygg, knott, bromsar, hästflugor och andra flygfän som gjorde livet till pina i den redan allt för varma sommarkvällen.

Men det gick att lura upp en och annan fisk, trotts att det verkligen tog på krafterna både på mig och fisken.

Det vakade i princip inget i ån.

Ett par nyfikna regnbågar synade ändå min foamfluga som stripade på ytan men de krokades inte.

Små nymfer däremot gav utdelning.

Regnbågarna jag såg var i helt ok kondition och inga direkta fenskador.

Öringen lyckades dock ingen av oss kroka under denna resa. Jag hade så gärna velat se en av dem.

Vi fiskade tills mörkret la sig innan vi traskade tillbaka till stugorna och slogs med myggen i väntan på att det grillade köttet skulle bli klart.

Det blev inte många timmars sömn under natten.

Stugorna var kokheta, myggen hade letat sig in och surrade runt våra kroppar som blodtörstande vampyrer.

Morgonen kom och med den steg solen och temperaturen igen.

Jörgen var den enda av oss som orkat upp och begett sig ner till ån för att uppleva morgonfisket. Det hade varit lite aktivitet på ytan men ändå inte resulterat i ett superfiske.

Vi andra traskade ner till ån under förmiddagen men hettan var nästan olidlig.

Jag valde att bryta fisket ganska så tidigt.

Såg ett par regnbågar som simmade lite slött strax under ytan, de liksom jag flämtade i värmen och längtan efter den svala höstluften gjorde sig än mer påmind.

Trött, överhettad, myggbiten..

.. och ömma tår, ja jag är inte van vid höga trösklar så tårna slogs i ett antal gånger innan jag fick in rutinen att lyfta på fötterna i stugan, begav vi oss hemåt igen.

På frågan om jag skulle vilja åka tillbaka till flugströmmen svarar jag ja, men helst höst eller vår då både jag och fiskarna är mer aktiva och de blodtörstande insekterna mindre aktiva.

Tack Brian för att vi fick möjlighet att besöka din å, Mattias för inbjudan, Fredrik för att du fortsätter att bära de ärade FF namnet, Jörgen för ansandet av gräset längs ån och Niclas för att du följer med syrran din på diverse fiskeäventyr.

Tack alla för trevligt sällskap och många skratt!!

Ren lycka

Publicerat 2014-07-06 av Sussi Stridh

Jag har fortfarande lite att visa upp och berätta om angående fjällresan till Storsjö Kapell.

Vi var ju ett glatt fiskegäng på fyra personer som svingade våra flugspön både i strömmande vatten och i ett par sjöar.

Vi åt egenfångad fisk varenda dag och vi kan vara stolta över att vi åt upp varenda smula av den fisken vi valt att behålla som måltider.

Här är jag i full färd med att locka upp fisken i Sölvbacka strömmar, med mitt Big Daddy spö och en stor gäddfluga. Varför inte? Det kanske finns en och annan gädda här..

Ove passade på att ta lite bilder från vår kaffebrasa, samtidigt som jag vänder mig om och säger att det går inte att ta bilder med systemkameran då inställningarna måste ändras lite pga det dova ljuset.. Men Ove tryckte av ändå och här är resultatet…

Vi hann med ännu ett pass i Ringbrynsbäcken, för de enda som var riktigt på hugget under vår vecka i Storsjö, var just bäcköringarna.

Jag tyckte verkligen att det var kul att locka upp dessa små ivriga fiskar och de bjöd sannerligen upp till fight utan dess like.

Det var kul enda tills Niclas kom upp till mig, när jag var i full färd med att kroka av fisk nummer 27 för kvällen, som det roliga var slut..

En kort stund senare kom Anna och Ove nedskuttandes, med leende på läpparna men ändå en oro som skymtade i blicken.

Niclas hade hört ett ljud bakom sig i skogsbrynet och Anna hade känt en doft som hon inte känt tidigare i sitt liv. Jodå, det hade passerat en björn alldeles i närheten och lämnat slag efter sig så det rådde inga tvivel.

Kan säga att Ringbrynsbäcken inte blev påhälsad av oss mer under denna resa.

Själv är jag inte så orolig över de vilda djuren skogen bjuder på, statistiskt sätt är risken minimal att man ska falla offer för dem.

Vi avslutade de sista två dagarna med sjöfiske. Detta på grund av att kläckningarna avtog och fisket blev mindre bra i de kalla strömmande vattnen.

Det är bara till att anpassa sig utefter naturens reglar och finna sig i andra alternativ.

Inget någon av oss ångrade då vi hade riktigt kul fiske i Mellersta Rotsjön.

Niclas fick allt bekänna färg med sitt spö, han var den som vann ligan över mest tagna nyinsatta blanka öringar via boobyfluga..

Eftersom vi ätit harr och öring i flera dagar så skojade jag om att åka ut och hämta en röding..

Det tog mindre än tio minuter så vart det en röding upp i båten..

Det var med dubbla känslor jag valde att behålla fisken, hade ju så sett fram emot en god köttbit men de andra hejade fram en måltid med färsk röding så jag fick ge med mig i den frågan.

Dagen efter var det Ove som fick tampas med en halvgalen fisk..

Ja vad kan det vara som sitter på andra sidan av fluglinan?

Se där ja, en liten röding där också!

Öringar fanns det gott om i sjöarna, här kom Lasse Karlsson och Marie Wärnbring från Fiskeäventyr förbi precis i rättan tid. Marie är ju en professionell fotograf så här fick jag min lilla öring förevigad.. Tusen tack Marie för hjälpen med fotograferingen och er båda för trevligt sällskap <3

Det är väl lite som man säger, man har inte varit i fjällen om man inte sett ren. Anna blev så lycklig över att får se en liten flock renar så hon hoppade mer eller mindre ur bilden i farten bara för att hinna fram och ta lite bilder..

Hela resan var ju en ren lycka och härmed vill jag verkligen tacka ALLA som befann sig i Storsjö Kapell med omnejd, alla underbara på fiskecampen som alltid gör ert bästa för att vi gäster ska ha det så bra som möjligt, Åkes Bilservice i Ljungdalen som fixade punkan på däcket på nolltid, myggen och knotten som höll sig undan och framför allt mitt underbara resesällskap Anna, Ove och Niclas.

Snart är vi där igen, kokandes kaffe, tittandes på kotte grön och blå, samlandes ved, filosoferandes över vilka flugor som ska doppas, hur fisken ska tillredas och vad som ska serveras till den, vildmarksbarens vara eller icke vara osv…

Kvinnor fiskar vackrare!

Publicerat 2014-07-02 av Sussi Stridh

Härom dagen blev jag kontaktad av Sanne Sörensen från Mörrum.

Hon hade blivit tipsad av Daniel Krejic en av grabbarna i dyngballarna att kontakt mig.

Fasen va kul med ett nytt projekt “Kvinnor fiskar vackrare”!!

Sanne ville att jag skulle komma ner till Mörrum då de ska ha en flugfiskekurs, skriva lite om dem osv

Men jag vill verkligen delta på riktigt så i september blir det en tripp dit, för första gången för min del.

Detta är infon jag fått från Sanne:

“ Hej ALLA glada tjejer som anmält ert intresse för denna flugfiskekurs i Mörrums Ån!
Vi vill berätta att idag har Suzanne von Köhler och jag skyddat vårt varumärke "Kvinnor Fiskar Vackrare" ,
det är ett större projekt som denna flugfiskekurs ingår i, mer info och hemsida här på FB kommer inom kort !
Vi kan glatt berätta att Mörrums Kronolaxfiske och ABU Garcia sponsrar med fiskevatten till kursen! Bringse´ns Sportfiske sponsrar till nedsatt pris med fiskeguider och utrustning!
Det ingår utrustning, lättare lunch från Kungsforsens resturang, eftermiddagsfika från Ninas Konditori och en Afterfiskdryck på Ullsocken Bar & Restaurang!
Det kostar 500kr/person och anmälan är bindande och ej återbetalningsbar!
AnmälanSenast 31/7 på telefon 0454-531 35 till Suzanne på vardagar mellan kl 8,00-10,00.
Det blir två grupper med 10 deltagare i vardera grupp . Datumen är den Söndagen 7/9, mellan 10-17 och Lördagen 13/9, mellan 10-17.
Varmt Välkomna, det ska bli så roligt!
Sanne Sörensen & Suzanne von Köhler ”

Mycket mer än så vet jag inte i nuläget om projektet men det är ju det jag ska ta reda på i höst och dela med mig av till er andra.

Sanne vart alldeles till sig när hon såg några bilder från min sida..

Ni vet, jag och mina lackade klor som jag försöker matcha med spön eller fiskarter…

Vem vet, kanske det blir läge att fiska i aftonklänning igen Blinkar

Vi ses i september Sanne och alla andra härliga fiskebrudar!!

Harrens dag

Publicerat 2014-06-30 av Sussi Stridh

Svara

För oss som bor i södra delarna av landet så är det en liten omställning att vänja sig vid ljuset här i norr.

Det är ljust dygnet om, vilket är tacksamt för mig och mitt fotointresse, men mindre tacksamt då man tappar tidsbegreppet helt och hållet.

Dessutom är det svårt att sova, men frisk luft, vacker natur, trevligt sällskap och huggvilliga fiskar råder bot på sömnbristen i alla lägen.

Jag ville så gärna visa mina vänner den vackra sträckan uppströms Skärkån, s.k. Hardänget.

Här är vattnet kristallklart och jag kan tänka mig att det kan liknas vattnet vid de klara strömmarna i Slovenien.

Platsen är så vacker att det nästan gör ont i ögonen.

På tal om smärta, det gör nästan ont att ta sig hit också för den delen.

Vägen är inte alls så snäll så det gäller att välja rätt färdmedel.

Antingen till fots ett par tre kilometer, cykel, häst, moppe eller som i vårt fall en VW Amarok. Bilen höll och så även våra huvuden efter allt skumpande hit och dit i bilen, jag det är nästan så att man skulle behöva hjälm på sig för risken är stor att man slår i biltaket eller sidorutorna. Vi såg ut ungefär som Jim Carrey i filmen Ace Ventura..

https://www.youtube.com/watch?v=zs8LIzObfH4

Väl framme på kom då den stora frågan, skulle fisken befinna sig på plats?

Vi smög längs videsnåren, klättrade över de små träden som låg huller om buller tack vare en flitig bäver, tittandes ner i vattnet för att skymta fisk.

Men inget syntes.

Inga vak och bara ett fåtal kläckningar på ytan.

Något skymde min sikt..

ok, en nattslända som landade på mina “Catfish” från Leech.

Ove vadade ut och provade ett gäng flugor ifall om att fisken skulle kunna stå nära botten och trycka.

Men det enda Ove krokade just här var sin egna vadarjacka.

Tur att Niclas fanns i närheten och kunde hjälpa Ove att komma loss.

Självklart var det catch and release och varsam hantering.

Den gamle guiden från Storsjö fiskecamp, Robban, höll oss sällskap i sin vackra buff. Nu menar jag inte att Robban är gammal åldersmässigt utan att han jobbade som guide här för ett gäng år sedan.

Även han vart lite besviken över att fisken inte vandrat uppströms Dahlsjön än.

Men det spelar inte så stor roll, bara att ta sig tid och insupa den underbara mygg och knottfria luften är inte fy skit det.

Vi provade inloppet i Dahlsjön, inte ett liv där heller.

Men tillslut hittade Niclas ett helt stim med harr i Dahlsjöns utlopp!

Så han delade snällt med sig av platsen och Anna fick nu chansen att kroka sin första harr med flugspö.

Jajamänsan! Där satt den.. och den.. och den.. Jo, de tog aldrig slut och varje gång flugan lades ut satt där en harr på kroken.

Anna var verkligen superlycklig!

Vi valde att behålla två harrar i godkända storlekar och rökte dem på plats vid vindskyddet.

Rökt harr ihop med färskpotatis, gräslök, rödlök och gräddfil slår alla “sill, nubbe och färskpotatis” i hela världen!

Kan säga att våran midsommarmat verkligen var helt outstanding.

och istället för jordgubbstårta så trollade Robban fram en stor påse med Marshmallows..

.. som grillades gyllenbruna, nästan svarta över den sprakande brasan.

Vilken underbar efterrätt!

Framåt kvällen bröt vi upp, Robban ville göra några kast i Sölvbacka strömmar för att se om någon storöring fanns på plats.

Ove dreglade som en liten hund som fått syn på ett riktigt nice märgben, så vi övertalade Robban att ta med sig Ove för att stilla hans begär.

Anna, Niclas och jag åkte tillbaka till stugan och tog det lugnt resten av kvällen.

Hur det gick för Ove och Robban?

Jodå, nog krokades det öring!!

Två dagar av vår veckovistelse hade passerat och det började verkligen toppenbra..

Fortsättning följer..

Slemmigt värre..

Publicerat 2014-06-06 av Sussi Stridh

Häromdagen var det så varmt så jag gav upp trädgårdsarbetet där hemma och begav mig till sjön. Utrustad med både Big Daddy spöet och GTfour, lite flugor och flytväst så tänkte jag ta en stillsam rodd över sjön.

Båten stod halvvägs uppe på land och det var med nöd och näppe att jag lyckades sjösätta den själv.

Barfota traskade jag omkring i det grunda vattnet och konkade fiskeprylarna till båten.

Jag fick syn på något som ålade sig på botten och tog upp den slemmiga varelsen..

.. den sög sig fast på min hand och då insåg jag att det var en stor blodigel, ca 10 cm lång. yerk.. snuskigt!! Jag la den i öskaret och minsann, den sög sig fast i plasten där och dinglade när jag vände karet upp och ner. Bilden är inte rättvis mot hur äcklad jag blev av denna igel..

Nåja, det sägs att när väl blodigeln fått i sig den mängd blod den behöver så klarar den sig upp till nio månader på den måltiden så den kanske inte var speciellt hungrig.

Väl ute på sjön blåste det friskt och skönt, ibland tog vinden i och det var nästan så jag ångrade att jag inte tog med mig elmotorn. Men lite träning är ju inte helt fel så jag rodde på så gott jag kunde.

Predatorfiskarna lyckades jag inte hitta på men lite vakande vitfisk fanns det däremot gott om.

Så jag riggade om mitt GTfour och satte på en supperpuppa.

Det var faktiskt väldigt kul att försöka kroka lite mört.

Inte helt enkelt med det gick!

Även en vilsen liten sarv föll för min fluga..

Man får det ju inte roligare än vad man gör det..

Så denna dagen gick i slemmighetens tecken, slemmig igel och slemmiga fiskar..

SussisSymfoni

Min fiskeblogg

Etikettarkiv: flugfiske

Vi hade i alla fall myggfritt

Förnedringsfiske

Årets första gäddpass

2014 Året som både tog och gav

S:t Anna Pike Open

Flugströmmen Emmaljunga

Ren lycka

Kvinnor fiskar vackrare!

Harrens dag

Slemmigt värre..