Ännu ett sista ismetespass..

Ja så länge det finns is som bär så går det ju inte att låta bli att ge sig ut.

Speciellt inte när det numera blivit lite av ett vansinne eller ett driv syskonen Stridh emellan!

Så i måndags eftermiddag begav vi oss ut på hemma vattnet, vi lyckades till och med lura med mamma och en vän till lillebror, ut på isen.

Den var fortfarande tjock ca 40 cm, men vi testade med isbillen hela vägen ut till djupet.

Sen gick det i en rasande fart att borra hållen och rigga alla spön.

Men redan när vi höll på som bäst att rigga så blev det fäll på första spöet.

 

Jag hann fram först och lyckades kroka..

 

Sussi med gisshultagädda mammas bild

 

… en gädda!

Skaplig storlek för att komma från denna sjön!

Mamma som blivit med iphone tog denna bilden!

 

och lillebror Niclas tog bilden nedan..

 

Sussi med gisshultagädda

 

Nå vad säger ni?

Vem tog bästa bilden? Morsan eller lillebror?

 

Jag kanske skulle hålla en liten fotokurs för dem så att de kan hjälpa till att ta bilder med systemkameran om och när det blir fisk på kroken!! 😉

 

Med detta så måste det väl ändå varit sista ismetespasset!!

Vi sa det redan i lördags då vi var ute men Thomas Holmesjö och fiskade utanför Tranås hos Henrik Lundin men redan dagen därpå var det ju ett pass på ylen och nu ett pass på hemmasjön.

Men som sagt, nu är det vår och isarna ger äntligen med sig!!

Inga regler på Ylen!

I söndags tog fiskefebern tag i mig ordentligt!

Jag hade en lång arbetsdag att ta mig igenom, men redan på morgonen såg jag ett ljus i tunneln.

Det kanske fanns en liten chans till att jag skulle kunna ta ledigt på eftermiddagen och kvällen.

Lite fjäskande för kollegorna och sedan var det klart.

Yes, det gick att släppa mig från arbetet, de klarade sig gott och väl med en personal mindre.

Sagt och gjort så skuttade jag glatt iväg redan vid tolv tiden och med siktet inställt på den rosa pulkan och tillhörande vippor, drog vi iväg hela familjen Stridh dvs mamma, pappa, jag och lillebror, till Nichlas Ögren som bor vid sjön Ylen. Felix hakade också på fast den stackaren har riktiga problem med sin rygg så han kunde inte annat än att bara närvara lite socialt.

 

Rosa-gården

 

Visst är det lite coolt att till och med gården med alla byggnader är rosa??!!

 

Rosa-vippan-på-plats

 

Fast det fanns såklart andra gårdar rund sjön men för att rosa upp det hela lite till så fick det bli en rosa vippa 😉

 

Vi var ute sent på eftermiddagen då vi fått höra via Thomas Holmesjö att gösarna nappar som bäst senare på kvällen och speciellt timman innan solen går ner.

Visst var gösen på hugget, lillebror och jag kutade som galningar på de fäll vi fick och jag fick verkligen drilla en stor tung fisk, men den valde att spotta ut betet precis innan ishålet.

 

Lillebror väntar på hugg

 

Nästa gös skulle vi minsann inte tappa, så Niclas står redo med lipgrip, två priestar och en blick som kan döda.. hahahaha.. Skämt och sido, dessa verktyg används enbart på fula fiskare och möjligtvis Felix om han vägrar åka med hem 😉

 

spöböj

 

Så äntligen blev det ett rejält fäll!! Trots att vi körde *“inga regler” så hann skitungen före mig till spöet, fast jag försökte fälla och kasta saker efter honom så hade jag inte en chans att springa ikapp. Ni må tro att den övriga publiken hade roligt åt mig och lillebrors kamp om vem som skulle hinna först fram till de fäll som blev.

 

tittar-åt-samma-håll

 

Jodå, det blev allt en vacker gös som kom upp ur hålet.

Med blickarna mot horisonten..

 

gösfena-i-solnedgång

 

.. och solen på väg ner bakom ryggfenan så var det bara att tacka för sig för denna ismetessäsong!

 

Tusen tack Nichlas för att du tog med oss ut på den något porösa isen. Vi var väl ute i sista stund, kan man säga, för nu är isen inte längre hållbar att gå på.

Men vi alla hoppas på att kunna göra om detta i sommar, då fiskandes från båt och då gäller säkert samma sak *“INGA REGLER” 😉

*Inga regler=den som hinner först fram till spöet, oavsett hur, får drilla fisken

Älvräddare kidnappade

Inför årets sportfiskemässa så var det två Älvräddare, John Schütte och Anna Krantz, som åkte med tåget från Malmö till Nässjö. Vad de inte visste, sittandes på tåget, var att de skulle bli upphämtade av Felix i Nässjö för att sedan fraktas ut till en liten sjö, djupt inne i smålands skogar.

Jag och lillebror hade åkt ut redan i ottan för att borra håla, rigga ismetesspöna och sätta igång brasan.

 

Svanar

 

Torsdagsmorgonen bjöd på underbara naturupplevelse. Stora streck av flyttfåglar på väg norrut. Ett flertal ormvråkar som seglade i uppåtvindarna och koltrasten som bjöd på sin underbara vårsång.

 

Sussi i solsken

 

Finns väl inget härligare än att möta vårsolens värmande strålar!!

 

Gäddorna var som tokiga i vår mört och vi fick allt kuta omkring på fäll, inga stora gäddor med dock stridbara och mer eller mindre halvgalna.

 

Felix dök upp med Älvräddarna vi 11-tiden så vi började med lunch ute i det fria.

 

Isfiske på gång

(bild från John Schüttes mobil)

 

Det var kul att få med både John och Anna ut eftersom de aldrig isfiskat tidigare.

 

Anna-borrar

 

Anna fick prova på att borra pimpelhål medan John smaskade i sig de sista älgfärsbiffarna.

 

Anna med borre

(bild från John Schüttes mobil)

 

Det tog inte lång tid innan Anna lyckades pimpla upp sitt livs första abborre!!!

Gäddorna visade sig inte vara på hugget vid lunchtid så tyvärr lyckades vi inte inviga Anna och John på ismete, men det kommer säkert fler tåg framöver 😉

 

Med det kan man säga att vi hade en väldigt trevlig dag tillsammans innan färden bar av in till Elmia för att bygga montrar inför sportfiskemässan 

 

Tack John och Anna för att ni villigt lät er kidnappas för lite “för”fiske innan mässan!

Snuvad på ett blogginlägg..

Jag ber om ursäkt att jag tog bort blogginlägget jag skrev tidigare idag,

men jag blev uppringd av JanO på FishEco och de vill ha med det inlägget till nästa nummer av MagazineFishEco.

Så kan det gå!! hahaha..

 

anti-is-runt-linan

 

Ni får hålla ut med mitt lilla tips tills efter Magazinet..

 

Men jag kommer att bjuda på annat smått och gott, kanske redan ikväll.

Inväntar bara en spännande leverans.

Magiska gölen

I flera år har jag försökt att få tillstånd av markägaren att få provfiska ett fint litet vatten, gömd inne i en skog, men alltid fått NEJ. Orsakerna till nekandet har varit att markägaren varit rädd för att det ska lämnas kvar drag, fiskelinor och annat som kan skada växter och djur i vattnets närhet.

Men skam den som ger sig!

Jag provade igen, att ringa markägaren och fråga om det inte fanns en liten liten möjlighet att få provfiska nu på vintern.

Döm om min förvåning när jag då fick ett JA!

Jag trodde sannerligen inte mina öron!

Jag berättade att jag skulle ta med mig lite sällskap ut på isen då jag inte vill gå ut själv av säkerhetsskäl. Nu är visserligen isen otroligt tjock, men vad som helst kan hända och det känns alltid tryggare att vara minst två.

Det går massor av gamla sägnen kring detta vatten och naturen är en aning trolsk, så inte undra på att man vill dela detta äventyr med andra.

Ryktena säger att fisken är stor och grov, trotts att gölen är väldigt liten så jag, lillebror och Magnus slöt upp tidigt i dag på morgonen för att bege oss ut på isen.

 

Hål borrades och ismetesprylarna riggades medans solen höll på att gå upp.

 

Vippan på plats

 

Det var ett antal minusgrader ute när vi startade men med solens hjälp blev det så småningom varmare.

 

Stort hjärta

 

Idag blev det premiär för mina STORA hjärtvippor.

De syntes verkligen på långt avstånd och funkade bra då betesfisken vi agnade med var något större än de vi brukar ha.

 

Det blev en hel del fäll men inga stora madammer på krokarna utan bara gäddor av modell mindre. Vi misstänkte även att en och annan storabborre var framme och utlöste fäll, men när man väl kom fram så var det ingen fisk där förutom en ängslig mört som fått lite skador, skadorna liknade inte de som blir från gäddkäftar.. hmmm..

 

Rörisolering

 

Felix har metallställ till sina spön, en smidig anordning så vida inte solen ligger på och metallen sjunker ner i isen. Vi fick råda bot på detta tillfälligt genom att sätta lite rörisolering under. Felix får se till att fixa en permanent lösning på detta när han kommer hem.

 

Nåja, dagen var underbar men de stora fiskarna uteblev.

Jag ringde markägaren och tackade så jättemycket för att jag fick stilla min nyfikenhet angående detta vatten och fick till svars att jag var välkommen åter, bara jag ringer honom först!

Ni må tro att jag snart ska tillbaka hit igen, för jag vet att det finns STOR fisk här och att vattnet i princip är ofiskat..

Som sagt, skam den som ger sig!!

Vilket GÄDDFISKE!!!

Idag hade vi i Gisshultasjöns FVoF en liten angel/ismetes/pimpel tävling, man kan väl snarare kalla det för trivseldag som pappa brukar säga.

Tävlingarna som vi anordnar i föreningen är inte den typen som ska tas på så stort allvar, utan huvudsaken är att man kommer ut, umgås, pratar lite, grillar korv och delar med sig av sina erfarenheter, gammal som ung.

 

Morgonen var vindstilla och skön.

 

angeldon-och-isblock-2

 

Har man inget stort isborr så funkar motorsåg lika bra, pappa sågade upp isen och plockade upp de ca 35 cm höga blocken för att sedan sätta ut sina angeldon.

 

mamma-och-pappa

 

Mamma och pappa var ett av lagen som var med idag.

 

magnus-drillar

 

Magnus Hammarström och hans pappa var också med och som vanligt hittar Magnus på fisk, en otroligt duktig kille det där!

 

operation-avkrokning

 

Ibland är det bra att ha fler händer till hjälp när fisken ska krokas av.

 

magnus-med-gisshultagädda

 

En bild för att föreviga fångsten, en fin gädda som drog vågen till 5,14 kilo och måttbandet till 90 cm.

 

release

 

Gäddan fick simma tillbaka.

 

Denna gädda gav Magnus och hans pappa en andra plats i tävlingen där tyngst fisk och längst fisk gav pris.

 

Första priset klippte min lillebror Niclas och hans lagkamrat Tomas, där lillebrorsan landade en gädda på 5,98 kg men även den var 90 cm lång. ( Tyvärr blev det inget bildbevis där )

 

Magnus, hans pappa, jag och Felix var de som körde med ismete och C&R, de andra hade angeldon och pimpelspön men de valde att ta upp fiskarna de fick. Om man vill returnera eller behålla får var och en av de som fiskar, bestämma själva.

 

Tävlingen avslutades vid 11:30, vinden hade ökat ordenligt men vi klarade av prisutdelning och alla som deltog fick något litet att ta med sig hem. 🙂

 

Vi, ismetesgänget, fortsatte dock att fiska en stund till vilket resulterade att jag fick drilla en riktigt härlig gädda.

 

Felix hjälpte till att landa den och Magnus greppade min kamera.

 

rund-och-god-mage

 

Snacka om en tjock gäddmage!!

 

sussi-med-gädda

 

Lite poosebilder blev det

 

Puss-och-tack-för-kampen

 

och en låtsaspuss

 

plask

 

innan denna gädda fick slinka ner i hålet igen, och det gjorde den med ett rejält plask!

 

Vågen landade på 5,7 kilo och jag vart så klart JÄTTE glad!!!

 

Jäklar-så-det-blåser

 

Nu var det inte lätt att stå upprätt då det mer eller mindra börjat storma ute, men vad gjorde väl det!

Min hemma sjö har börjat leverera som aldrig förr, det har varit så svårfiskat här och det är sällan man får gädda över 2 kilo så ni kan nog förstå min lycka när tre gäddor kring 6 kilosklassen högg denna dag!

 

Det blir självklart fler fiskepass här framöver och till och med Felix fick upp hoppet om denna lilla pöl.

 

Vi avslutade fisket redan vid 13-tiden då det blev för tufft väder att vara ute i.

 

Tusen tack alla som var med denna dag, det var verkligen superkul!!

Död VS levande betesfisk

Det debatteras hej vilt angående detta med att ha död eller levande betesfisk.

Personligen tycker jag det känns elakt att låta en levande fisk simma omkring, fastsatt i krokar och därmed inte ha en rimlig chans att komma undan en rovfisk. Jag kan tänka mig skräcken av att vilja fly undan ett stort gap, fullt av vassa tänder som kommer emot mig och inget hellre vill än att sluka mig med hull och hår, eller fenor och fjäll rättare sagt.

Men så kan jag ju inte tänka, fiskenörd som jag är.

 

Idag följde jag och Felix med Magnus ut för att ismeta gös och gädda.

Magnus riggade sina spön med levande mört och Felix sina med död mört.

 

Magnus fick springa på fäll stup i kvarten, kändes det som, medan våra spön stod där utan en tillstymmelse av rörelse på vipporna.

 

Magnus-med-gös

 

En vacker gös kom upp för fotografering innan den fick simma tillbaka igen.

 

Ett antal gäddor lyckades Magnus också kroka, medan spindelnätet började gro på våra spön.

 

Magnus,-jag-och-gäddan

 

Magnus lät mig drilla en fisk på ett av sina spön och upp kom en gädda i ca 4 kilosklassen, ismetes PB för min del så jag vart superglad!

Felix spön började nu mer eller mindre rosta ihop av tristess…

 

Så hur som hur, nu har vi i alla fall provat och jag erkänner att levande agn är det bästa och mest effektiva. Om jag ska slippa få ågren för att använda levande betesfisk så får jag nog fundera ut något smart alternativ, en batteridriven gummifisk kanske?

 

Tack Magnus för en jättetrevlig dag och för att du övertalade mig att följa med istället för att sitta hemma och göra nytta! 😉

Vacker gädda

I tisdags var vi ute på ett ismetespass.

Jag var ju tvungen att prova mina vippor och fyllde sitt syfte.

 

ismete-med-hjärtvippa

 

Vipporna både syntes och hördes vi fäll.

 

Gädda

 

En vacker lite gädda lyckades vi kroka och det blev lite bilder innan det fick gå tillbaka.

 

Gädda-buk

 

Den var så enormt vackert tecknad, ett tecken på att vattnet är klart och fint.

Vem vet, om inte isen försvinner så kanske det blir ett pass till på denna sjö som vi fick lov att fiska på av Micael Kräpplehult Frisk.

Tack Micael återigen för att vi får fiska på dina vatten!!

Enorm Supergädda!!

I helgen har Felix och jag varit i Göteborg. Vi skulle plocka ner och hämta hem min fotoutställning på Naturum Fjärås Bräcka, utanför Kungsbacka och då passade vi på att höra om Joel Abrahamsson hade tid att dra med oss ut på fiske.

 

Så blev det att vi fick följa med Joel ut.

 

Joel-Abrahamsson

 

För min egen del så vart det lite av ett träningsläger då jag inte direkt har ismetat gädda förut. Joel är otroligt duktig och har massor av smarta och enkla lösningar på utrustning m.m. så det är ett rent nöje att få umgås med honom och ta del av hans fenomenala små tips.

 

Vi riggade ut de spön vi hade med oss och inväntade sedan huggen.

Jag fick springa på två fäll men loosade båda, men är man nybörjare så är man och nästa gång ska jag fixa lite smart lösningar så att inte linan fryser fast och annat som riskerar att gäddan hinner smita.

 

Joel fick ett fäll på ett av sina spön nästan samtidigt som ett av mina fällde, men Joel lyckades kroka sin gädda..

Jag iakttog hans sätt att hantera denna bjässe och hur han varsamt behandlade detta stora monster.

Här används inga lipgrips och gädda parkerades på en avkrokningsmatta..

 

Fetgäddan

 

för att sedan läggas i en gäddsäck för att kunna vägas..

 

Joel-tar-gällocksgreppet

 

Både Felix och jag tog mängder av bilder och jag fick även äran att hålla lite i gäddan..

 

Sussi-och-Joel-med-Gädda

 

Ja jäklar sicken fisk!!

Det är den största jag sett i verkligheten och absolut den största jag hållit i, vet i katten om jag hade orkat lyfta den helt själv, det ville jag inte ens prova!!

 

Nu var det Joel som fick denna fisk men glädjen var lika stor hos oss alla tre, med andra ord helt fantastiskt roligt att få uppleva detta!!

 

Angående storlek och vikt så har jag lovat att inte avslöja något om detta då Joel kommer att göra en artikel om denna enorma monstergädda i ett nummer av Fiske för alla (FFA) framöver..

 

Självklart fick gäddan simma tillbaka till sitt rätta element igen, alltså catch & release!!

 

Tusen tack Joel och din Mari för er gästfrihet och för att jag fick uppleva detta!!