I söndags tog fiskefebern tag i mig ordentligt!

Jag hade en lång arbetsdag att ta mig igenom, men redan på morgonen såg jag ett ljus i tunneln.

Det kanske fanns en liten chans till att jag skulle kunna ta ledigt på eftermiddagen och kvällen.

Lite fjäskande för kollegorna och sedan var det klart.

Yes, det gick att släppa mig från arbetet, de klarade sig gott och väl med en personal mindre.

Sagt och gjort så skuttade jag glatt iväg redan vid tolv tiden och med siktet inställt på den rosa pulkan och tillhörande vippor, drog vi iväg hela familjen Stridh dvs mamma, pappa, jag och lillebror, till Nichlas Ögren som bor vid sjön Ylen. Felix hakade också på fast den stackaren har riktiga problem med sin rygg så han kunde inte annat än att bara närvara lite socialt.

 

 

Visst är det lite coolt att till och med gården med alla byggnader är rosa??!!

 

 

Fast det fanns såklart andra gårdar rund sjön men för att rosa upp det hela lite till så fick det bli en rosa vippa 😉

 

Vi var ute sent på eftermiddagen då vi fått höra via Thomas Holmesjö att gösarna nappar som bäst senare på kvällen och speciellt timman innan solen går ner.

Visst var gösen på hugget, lillebror och jag kutade som galningar på de fäll vi fick och jag fick verkligen drilla en stor tung fisk, men den valde att spotta ut betet precis innan ishålet.

 

 

Nästa gös skulle vi minsann inte tappa, så Niclas står redo med lipgrip, två priestar och en blick som kan döda.. hahahaha.. Skämt och sido, dessa verktyg används enbart på fula fiskare och möjligtvis Felix om han vägrar åka med hem 😉

 

 

Så äntligen blev det ett rejält fäll!! Trots att vi körde *“inga regler” så hann skitungen före mig till spöet, fast jag försökte fälla och kasta saker efter honom så hade jag inte en chans att springa ikapp. Ni må tro att den övriga publiken hade roligt åt mig och lillebrors kamp om vem som skulle hinna först fram till de fäll som blev.

 

 

Jodå, det blev allt en vacker gös som kom upp ur hålet.

Med blickarna mot horisonten..

 

 

.. och solen på väg ner bakom ryggfenan så var det bara att tacka för sig för denna ismetessäsong!

 

Tusen tack Nichlas för att du tog med oss ut på den något porösa isen. Vi var väl ute i sista stund, kan man säga, för nu är isen inte längre hållbar att gå på.

Men vi alla hoppas på att kunna göra om detta i sommar, då fiskandes från båt och då gäller säkert samma sak *“INGA REGLER” 😉

*Inga regler=den som hinner först fram till spöet, oavsett hur, får drilla fisken