Jajamen! Det är nog allmänt känt att Team PikeEco, Erik Walmann, Kristin Roos Aas och Jan O har höga förväntningar på sig inför helgens tävling på Vänern. Förra året var det nära att vi vann… det var såååå nära. Dock var vi nöjda med att komma näst sist, allt hade klaffat om det inte hade varit för den där förba…. oturen som har en förmåga att dyka upp så fort vi tävlar 😉 Lite trassel med… ja i stort sett allt kan man nog säga, totalt stolpe ut, kostade oss segern…
I år är det annorlunda. Vi dubbelkollar allt från soppa i tanken, el i batteriet, inga bananer i båten, beten i boxen, rulle på linan, o lina på rullen, kontrollbricka mot fisken, krok på jiggarna, rätt toppar till spöna, sjökort i plottern, rätt sjökort i plottern… å sånt. Ja, ny gameplan helt enkelt!
Så, håll koll under helgen, förmodligen räcker våra fem första under första dagen för seger, dag två tar vi nog lite siesta, eventuellt en tur på sjön för att kolla vem som blir tvåa! Hoppas vi ses i helgen 🙂
Så kom då sista dagen, den vi alla på denna resa verkligen sett framemot. För mig personligen lite extra viktig på det att jag ju nyligen fiskat fyra dagar efter bass i Spanien…. å blankat. Jag är fortfarande lite barnslig när det gäller just fisket å det där med att blanka fyra dagar, det tog mig faktiskt lite hårt. Bassen har lockat sedan jag var i 20 års åldern, jag vill verkligen fånga en, eller två i mitt liv… å såklart helst i bassens hemland, USA. Det var alltså nu det GÄLLDE, å med superstort G!
Det började inte så kul. Det är sant och inte alls ett försök av mig att vara dramatisk. När vi steg upp på morgonen hamrade ett rejält regn mot rutorna. Snacka om kontrast, det hade varit en skön försommardag dagen innan, säkert 23 grader o växlande sol med vita moln. Nej, det fullkomligt öste ner… En som vanligt tidig och superstadig frukost för svenskgänget blev det i alla fall medans vi förberedde oss på det värsta, inställt fiske… På telefon fick vi beskedet att vi kanske skulle kunna komma ut men att allt flyttades fram ett par timmar… Munka!!!! Tro mig, min Texas Double hand sandwich smakade plösligt inge bra längre.
Vi bestämde oss för att om, bara om, vi nu skulle komma ut var det lika bra att hänga på låset. Vi packade våra grejor och åkte till rampen och hade tur. Exakt samma hade vår guide tänkt och även han anlände lite tidigare än alla andra. Under tiden som vi riggade o sjösatte båten minskade blåst o regn radikalt! Som på beställning! Vi kom ut först av alla båtar å det visade sig att vi hade en grym guide!
För att göra en lång historia kort så tog det bara 15 minuter av fiske innan den första var landad, å det var faktiskt jag som tog den 🙂 Det som sedan följde var en smått religiös upplevelse. Vi fick massor av fisk, tre av dessa kan vi nog kalla drömfiskar. Det kommer mer om det i Magazinet mycket snart.
Andra dagen här i Spirit Lake handlar om själva fabriken, vi har gjort ett jätterundtur bland linmaskiner, anläggningar för att göra mjukbeten och doft och smakmedel. Här produceras miljoner meter Berkleylinor, både mono, fluorocarbon och olika former av flätlinor. Mycket av processerna och metoderna är hemliga.t
Sakta börjar en kommande artikel formas för MagazineFishEco. Imorgon kommer nästa höjdpunkt, då ska vi jaga black bass å kaaaanske lite musky J Fiskar man drömmer om…
Ps, amerikanska frukostar är inte att leka med, månadsvis mängd kolhydrater i en måltid 😉
Här är kl 0510 när jag börjar skriva det här. Är på min första trip till USA med ett gäng skribenter o filmare från Europa, min kompis Robbo bland annat, å jag är nästan lite skakig efter en lååååång flygtrip med tre byten å kass med sömn. Tror vi reste i över 20 timmar men, jag klagar inte. Det här är ett äventyr, tro mig. Vi är incheckade på Bridges Bay Resort, ett fiskehotell såklart och utanför mitt fönster finns flera sjöar fulla med bass, gädda, gös å musky! Vi ska fiska, fota filma och besöka legendariska Berkleys fabrik där det tillverkas miljoner meter sportfiskelinor, beten och massor med andra grejor.
Så här står det på Berkleys hemsida: The Berkley story is deeply rooted in the idea of the American Dream. It is about humble beginnings and unexpected success.
Idag börjar äventyret, det kommer mer på bloggen och i Magazinet och på Insta mm…
Jag har fått en ny kompis, kallar honom MickeZalt fast han heter egentligen Micke Fransson! En skön kille med stort hjärta, som älskar zaltbeten och som i år lyckats med bedriften att klippa två gäddor över 13 kilo på samma pass och att skapa en riktigt fin auktion med custommålade zaltar till förmån för sportfiskarnas gäddfabriker! Dom stora fiskarna ja, han ringde faktiskt mig någon minut efter att han han tog den första, med en röst full av adrenalin pressade han fram att han fått ny PB på nästa fjorton kilo. I efterhand är jag lite stolt över att jag före grattis sa:
– nu stannar du fa…. i helv…. på samma fläck, nöt ända in i kaklet!
Några timmar senare ringde han igen och smått chockad berättade att han fått en till… 13630 gram! Båda SuperSize 121 å 120 cm! Nåväl, han bjöd mig på fiske vid tillfälle å självklart ville jag fiska med MickeZalt å faktiskt kunde jag igår å det kunde Micke med! Det brukar annars aldrig stämma på kort varsel.
Rätt kul var att jag lyckades klippa första fisken, kul för självförtroendet när man är på nytt vatten å allt, och dessutom på en Zalt Z jerk vilket fick Micke att gå i spinn, en utlekt fisk men säkert en sjua på plus 100 cm (fullständigt onödigt att krångla med vikt o längd när det inte är för en själv pb eller annat spektakulärt).
Micke hade järnkoll på sina vatten, en verklig förmån för mig som inte har någon koll på sjön. Vi fiskade rätt jämt hela dagen och slutade på prick elva gäddor med tre över meten, toppfiskar på sju-åtta kilo.
Vi hade det helt underbart, skratt och skämt ekade över vikarna, som det ska vara när fisket är bra och man har roligt! Micke tyckte det var ovanligt roligt att kalla mig ”farbor”, ja, det är väl bara så det är… tiden har gått å jag har blivit lite äldre. Såklart var jag tvungen att stressa Micke bara lite grann, så jag körde både Buster Jerk och Svartzonker Mc Pike. Zalt Z jerk vann totalt fast med liten marginal. 🙂 Slut på reklam 😉
Det här är faktiskt smått drömfiske tycker jag. Elva gäddor med tre över meten är grymt. När det väller in rapporter på stora fiskar via FishEco, FB, Instagram mm är det lätt att tro att det bara är att hämta en ”10:a”. Så är det inte! Inte för någon. Jag har märkt att folk har börjat ha så stora förväntningar på sitt fiske att det nästan blir hämmande. Man ska vara glad för all fisk, stor som liten, det är i alla fall jag 🙂
Ps, tack MickeZalt, nästa gång är det min tur att bjuda!
PPs, mitt första pass med nya Blizzard 7,10 fot. Test kommer i maj i Magazinet.
I helgen som är har Mojoboats bjudit till fest i dagarna tre! Erik, Chrisse, Robban, Albin och Mia inviger Mojoboats nya stora utställningshall för amerikanska sportfiskebåtar, tillbehör och inte minst fiskegrejor! Själva säger dom att idag har dom Europas bredaste utbud av sportfiskebåtar, å det är nog svårt att tvivla när man som jag besökt nya anläggningen i Pålsboda. Det är imponerande att strosa runt i lokalen som är hela fyra gånger större än den gamla, som inte var liten 🙂 Här trängs allt från små takbåtar ala Grizzly till jättepontontrackers för sol och bad till Mako, Ranger och massor med andra båtar specialdesignade för sportfiske! Nedan hittar du lite bilder från lördagens invigning, det var stundtals helt proppfullt av sköna sportfiskare, sportfiskeprofiler och branschfolk.
En jätteavdelning med tillbehör för sportfiske-och båtliv…
Chrisse och Erik, två av ägarna som stolt visade upp sitt nya showroom!
Sportfiskebåtar av alla storlekar, märken och prisklasser!
Glenn, Glenn och Glenn! Sköna killar från södra Sverige hälsar på hos Mojoboats!
En favoritbåt, Mako 18 LTS i hallen…
Bauer, Lundqvist, och Gäddluffaren pratar flugor, det ska visst fiskas riktigt stor gädda framöver…
Motorer för alla, smått som stort… i detta fall riktigt stort!
Tackräcksbåtar har blivit poppis, enkelt o smidigt att transportera å sjösätta…
Här finns också sportfiskegrejor, spön från St Croix hålls av många som bland de bästa i världen…
Tobbe Fränstam och Mia Eriksson visar stolt upp både båtar och tillbehör under nyinvigningen…
I skrivande stund sitter vi i vår stuga i Port Massaluca och njuter! Denna sista dag blev ännu bättre än vad vi kunde föreställa oss, å då var vi redan helt i sjunde himlen från igår. Jäpp, ännu en stor , riktigt stor, bass har varit i vår båt och vänt. En drömfisk igen och faktiskt större än Robins camp-rekord från igår.
Robin var stekhet idag igen med tre bassar, det här är en liten!
Totalt tre bassar blev dagens resultat. Ja, tjatigt kanske men allt kommer inom kort i +MagazineFishEco.
Ps, idag var det vår guide Jesper Sundbergs tur att glänsa med nytt PB.
Jodå, ibland stämmer allt! Idag har vi faktiskt lyckats, över förväntan med det vi kom till Spanien för… att fånga black bass, large mouth bass till och med 🙂 Totalt tre flotta fiskar med speciellt en som får betraktas för vad det är, en drömfisk! Robin Norlén fiskade som en gud och tog årets största guidade bass i det område vi fiskar, vi får tacka vår guide Jesper Sundberg ännu en gång! Vilken kille!
Spektakulär natur vid Rio Ebro!
Den får ni se sen, med en förhoppningsvisk riktigt kul historia om hur man åker till Spanien för att jaga drömfiskar 🙂 Höll på att glömma att det är galet vackert här…
Vilket käk! Friterad babybläckfiskar! ååååå 🙂
Nu ska vi äta ännu en kulinarisk höjdarmiddag på Camp Port Massaluca precis utanför floden vi fiskar, Rio Ebro!
En grym guide måste man ha, Jesper Sundberg guidar till flotta abborrar!
Ja, nu har vi landat i Spanien, lyckats både flyga och checkat ut hyrbil och tagit oss till Camping Port Massaluca, en bedrift på många sätt men det ska vi berätta om sen 🙂
Robin Norlén har tre nya pb:n, det här är inte en av dom…
Fisket i Rio Ebro började strålande med riktigt flotta abborrar, en bass och några missade… Vi måste hålla på lite bilder o info för storartikeln som kommer i MagazineFishEco men vi kan säga att vi är jättenöjda 🙂 Jesper Sundberg är en grym guide!
I många år har jag drömt om att fiska efter black bass. En fisk som verkligen inspirerat miljoner och åter miljoner sportfiskare genom åren, en abborre med extra allt! En fisk som faktiskt är nästintill religion får många. Det finns en tröskel dock, dom bor i USA å dit är det långt å dyrt att åka… men… dom finns faktiskt i andra länder också, tex i Spanien. Så, nu ska det bli allvar! På måndag går flyget mot Barcelona, sen bil till Port Massaluca vid Rio Ebro.
Här finns riktigt flotta abborrar oxå!
I fyra dagar ska vi jaga bass, å abborre såklart. Vår guide dessa dagar blir Jesper Sundberg, en skön kille som efter Forsahagaakademin jobbar som guide just här. Så, håll koll på FishEco, FB och Insta. Om fiskeguden vill blir en gammal dröm sann, drömmen om stor stygg Black Bass!