Tafsen – det robusta skyddet mellan vassa tänder och lina. Den är förstås ett måste vid gäddfiske men vilken slags tafs ska man ha? Och i vilket material? Det är ju en hel djungel därute. Rostfritt stål eller titan, singel strand, 7 strand, 18 strand, nickel coated, carbon coated, osv. Och det är bara på wire-fronten (där man också måste fråga sig om man vill stänga öglorna med wirelås, knyta eller elda). Sedan kommer vi till det mest populära valet; fluorocarbonen.

Jag började fiska med FC för tre år sedan, Savage Gears populära 100% Flurocarbon, 0,9 mm. Efter fem fisketurer hade jag tappat två fina beten då gäddor bitit av materialet. Inte vid knutarna (då man hade kunnat misstänka slarv från min sida) utan mitt på tafsarna. Sedan hör man om många andra som aldrig varit med om detta. Kanske min rulle FC var ett måndagsexemplar? Vad vet jag men själva vetskapen att risken fanns att tafsen kunde bitas av gjorde att jag valde bort det och köpte wire istället. Mustads Nickel Coated Wire och wirelås har varit min melodi sedan dess. Ett billigt material som är enkelt att jobba med men som slits ganska fort. Jag har varit nöjd med denna wire men känner att det är dags att prova något nytt. Hur ska man annars utvecklas?, tänker jag. Nu blir det därför nylon.

Varför nylon, kanske ni undrar? Kalla det en känsla, bara. Jag har hört flertalet gäddfiskare som bytt bort FC mot nylon (eller monofilament, som det så fint heter på vårt andra språk). De menar att nylon inte fransar sig lika lätt (alltså mer slitstarkt) samt är något stummare än fluorocarbon. Värt att pröva, tänkte jag och köpte en rulle Strike Wire Shock Leader 1,17 mm nylon. Sedan var det dags att knyta detta och jädrar så svårt det var. Kan ju också bero på att jag inte alls har vanan inne. Jag provade med dubbla wirelås också men det blev inte 100-procentigt. Jag ville ha en ögleknut så beteslåset kan röra sig fritt och därmed gick den klassiska grinnerknuten bort. Efter att ha provat ett gäng olika knutar, som blev mer eller mindre värdelösa och groteska, så hittade jag en som funkade; bight knot.

Det finns säkert de som sitter på bättre knutar. Kanske också mer lättknutna. Men jag ledsnade lite på att leta efter att ha hittat denna, som är enkel nog och urstark. Det mest intressanta är kanske huruvida knuten ”kryper” upp av sig själv vilket tydligen kan vara lätt hänt med ett material i denna tjocklek. Inget tyder på att denna knut gör det.

Så med detta sagt går vi loss på hur jag gick tillväga. Detta behövs:

• Grov nylon, minst 1mm i diameter
• Lekande – jag använder Darts superrolling storlek 4 eller 6
• Beteslås, gärna Staylock
• Tänger
• Tändare

Börja med att klippa av önskad tafslängd (räkna med att nästan 25 cm försvinner i knutar + överflödigt material som behövs för att kunna knyta denna knut). Trä på lekandet ca 10-15 cm in på linan och vik ihop.

Bilda en ögla med den dubbla linan och håll fast öglan med tummen.

Vira ändbiten med lekandet en gång till över huvudlinan och trä sedan genom öglan (den under tummen) underifrån och upp (se översta bilden). Så här ser det då ut:

Fukta knuten noga och ”tryck” knuten lite nedåt, mot lekandet för att hindra att den slutliga öglan blir allt för stor.

Ta tag i lekandet med tång eller sätt fast det i en spik eller dylikt som i sin tur är fastsatt i ett skruvstäd. Tajta till knuten genom att ömsom dra i huvudlinan och linänden.

Dra för glatta livet tills knuten är så tajt som möjligt. Gör sedan på samma sätt med beteslåset. Ta sedan tag i var sin ände och dra ytterligare, Alternativt kan man trä en kraftig spik genom lekandeöglan, fästa beteslåset (via t ex. hoptvinnad flätlina eller något annat starkt) i en tyngd på ca 15 kg och lyfta det hela.

Nu är knutarna så tajta som de kommer att bli. Klipp av överflödigt ändmaterial men lämna ca 1 cm. Nu ska det eldas! Ta tag om öglan och huvudlinan och böj så att stumpen från linänden ensam sticker ut.

Värm försiktigt tills materialet smälter ned mot knuten och tryck till med fuktat finger på stumpen strax innan knuten nås. På detta sätta skapas en ”hulling” som blir en extra gardering ifall stumpen ändå försöker vandra genom knuten. Var försiktiga här så att inte huvudlinan blir svedd och därmed försvagad. Gör likadant i andra änden av tafsen. Nu är det nästan klart men en detalj återstår; att räta ut öglorna.

Bight-knuten gör att öglorna ser ut så här och det vill man ju inte.

Koka upp vatten, dra av kastrullen från värmen och doppa ned öglan i ca 5 sekunder.

Ta upp och håll öglan som du vill att den ska formas en stund tills materialet svalnat. Klart! Detta är också metoden för att räta ut hela tafsar som legat ihoprullade i fiskeväskan ett tag. Doppa ner hela tafsen i hett vatten med hjälp av en tång och håll i några sekunder. Ta upp och sträck ut tafsen medan den svalnar. Sedan är den rak och fin.

Färdig tafs med raka öglor och relativt små och urstarka knutar som inte ”vandrar” upp av sig själva i första taget.

Nu är det bara att ut och dänga! Lycka till och skitfiske på er, så länge!

Om man, som jag, fiskar mest i riktigt grunda sjöar går det inte att dra in en viktad skalle i sitt gummi. Shallowskruven blir ett måste. Det finns naturligtvis en mängd varianter att köpa färdiga för en ganska billig peng men de är också oerhört enkla att tillverka själv. Detta behövs:

• Rostfri ståltråd i 1 – 1,5 mm diameter
• Tänger – avbitare samt platt- eller rundtång
• En avsågad bladskruv, 6 mm i diameter

Bladskruven innan metallsågen. Gängorna måste bort då det annars blir svårt att dra av shallowskruven efter att ha lindat den runt skaftet.

Klipp av ca 20 cm ståltråd. Trä in 5-7 cm av materialet i skruvens ögla. Tryck till med tång på tråden där skruvens platta skalle övergår till att bli rund så att en liten böj skapas.

Ta tag mer ordentligt med tången och böj upp tråden.

Vira materialet runt skruvens skaft önskat antal varv (jag brukar göra 6 st).

Dra bort shallowskruven och se till att centrera materialet i fram (som ska bli öglan) genom att försiktigt trycka till skruvens första lindade varv.

När änden är centrerad tar man tag med tång ca 1 cm från korkskruvens början och gör en lätt böj uppåt där öglan ska starta.

Man sätter alltså tummen på materialet till vänster om tången här och trycker det lätt nedåt, mot bänkskivan.

Linda trådänden runt tången så att en ögla skapas.

Ta tag om öglan med tången och lås den genom att linda änden runt skaftet två gånger.

Klipp av överflödigt material, fram och bak och skruven är färdig.

Galet enkelt, snabbt och billigt. Att jämföra med färdigköpta skruvar som kostar ca 50-60:- för ett tiopack; ett hemgjort tiopack kostar i runda slängar 10 spänn och tar ungefär lika många minuter att göra. Så ut och köp tråd och hem och pyssla! Snart är vårfisket igång!

Lycka till och skitfiske på er, så länge!

Som många andra gäddfiskare så tillverkar jag alltid egna stingers till mina gummibeten. Man vet då att man kan lita på hållbarheten (om man varit ordentlig) samt att det finns mycket pengar att spara in jämfört med att köpa färdiga. Dessutom är det ett riktigt roligt pyssel när fiskeabstinensen trycker på.

Hur man väljer att göra sina stingers och i vilket material är förstås en smaksak. Personligen har jag de senaste två åren mest använt dubbla stingers, shallowskruv och krokar instuckna i buken. Främst av anledningen att merparten av mitt fiske bedrivs i växtrika sjöar med medeldjup runt 1,5 meter.

Conqueror från Pigg King, klassiskt riggad med lekande och två splitringar till främre kroken samt lekande, wire och spik till den bakre. Materialet jag alltid kört är Mustad ”steel for teeth” nickel coated wire.

Denna wire, som jag flitigt använt, har varit stark och aldrig brustit. Däremot slits den ganska fort, fransar sig, böjs och rostar i bräckt vatten. Då detta är ett billigt material så har jag inte riktigt stört mig på den korta livslängden utan helt enkelt snabbt gjort nya. Då jag inte vill slösa dyrbar tid på vattnet så är dessutom alla mina gummin riggade och klara i hinken, inga stingersförflyttningar mellan beten här inte! Men nu är det faktiskt ändring på det. Wiren börjar att ta slut, krokar, lekande och splitringar likaså. Jag tänkte då köpa nytt men gjorde först en liten översyn av allt gummi. Det var många som behövde nya stingers och jag insåg också hur otroligt mycket krok, lekanden och ringar som satt på alla beten, även på de som aldrig längre används… Onödigt! Därför blir det nu färre stingers, i ett material som aldrig slits och som på sin höjd behöver bytas efter extremt mycket fiske i bräckt vatten. Nu blir det rostfri ståltråd. Och här nedan tänkte jag beskriva hur jag gör. Tänk på att denna metod är avsedd för shallowskruv men går förstås också att använda på ett flexhead eller dylikt där det finns en hakögla på skallen avsedd för stingers.

Detta behövs:

• Rostfri tråd. Här finns mängder att välja mellan. Pianotråd, spinnerbaittråd eller dylikt som säljs via sportfiskebutiker eller varför inte vanlig rostfri ståltråd som säljs i järnaffären? Den sistnämnda kör jag. Bårebo 1,5 mm – lättarbetad, superstark och billig (ca 2:-/meter).
• Lekande (en eller två beroende på rigg, se mer nedan). Jag kör med Darts superrolling storlek 8.
• Splitringar – en storlek 9 och fyra storlek 7.
• Tänger – kraftavbitare samt spets- eller rundtång.

Jag köpte en Pankan från Brobaits på mässan och tänkte visa på den hur jag gjorde. Längden på denna rigg är ungefär densamma som till Mcrubber eller annat gummi i liknande storlek. Börja med att sätta i den större ringen i shallowskruvens ögla. Sätt sedan dit ett lekande och två mindre ringar. Klipp av ca 15 cm av ståltråden. Ta tag med tång ca 5 cm in på materialet.

Vira trådänden runt tången så att en liten ögla skapas.

Ta tag om öglan med tången och vira trådänden runt den längre delen av tråden för att stänga öglan. Fördelen med detta material är att du enkelt gör detta med fingrarna.

Böj sedan öglan så att den pekar nedåt samtidigt som det överblivna materialet efter öglelåsningen blir till spik och pekar uppåt.

Fäst in öglan i den sista splitringen på riggen.

Markera var du vill ha den bakre kroken om du så vill ha den hängande fritt eller fastsatt i gummit. Tänk på att räkna med den splitring som ska länka krok till ståltråd (använd alltid ringar; då slipper man byta ut hela riggen om kroken måste klippas av för att skona en gälbåge). Gör sedan en precis likadan ögla som den första.

Fäst in krokar och det är klart!

Hängande krokar…

Fastsatta för det riktigt grunda fisket…

Eller som jag brukar gilla att göra; en blandning av de två. Notera hur detta lättböjliga material enkelt formas efter bukens rundning. Baksidan av del hela blir då att riggen i sig kanske inte ser helt rak och proffsig ut med små ojämnheter här och där. Men vem bryr sig? Inte gäddorna i alla fall.

Vill man applicera detta på ett längre gummi (22, 23 cm och uppåt) blir det för kort i nosen med ring-lekande-ring-ring. Då gjorde jag istället som nedan (här på Tn-Lures senaste prototypbete på 22,5 cm).

Ring-lekande-kortare ståltrådsbit (en rak ögla i fram samt en nedböjd ögla med spik i bak) -lekande-likadan ståltrådsbit som tidigare.

Anledningen till två lekanden i riggen ovan är en idé om att denna längre variant med dubbla trådbitar kan bli för stel annars. En gädda som sitter enbart på bakre kroken kanske kan bända sig loss då och det vill man ju inte riskera.

Även på kortare beten fungerar detta utmärkt.

Här på en CL-Shad 18 (antalet cm…) från CaesarLures.

Nu kanske någon undrar över om detta blir onödigt tungt. Svaret är nej. Jag vägde först CL-Shaden med mitt gamla stingersystem = 69 gram, inklusive krokar och allt. Med ståltråd vägde samma bete 71 gram. Marginell skillnad som inte påverkar gången det minsta.

Jag var förbi en liten å igår och testade just gången på de tre betena som visats här plus en Mcrubber och en Hogshad. Samtliga beten gick helt klockrent, även vid snabb invevning då felriggade gummin lätt snurrar. Men icke dessa! Det återstår förstås att se om krokningsegenskaperna försämras med denna metod, men det har jag väldigt svårt att tro.

Så går ni i stingertankar inför det stundande vårfisket och har beslutsångest över material och metod; vela inte längre – gå och köp ståltråd, hem och pyssla!

Lycka till och skitfiske på er, så länge!