Under veckan som gått har jag i vanlig ordning mest gått och haft gäddfiske på hjärnan. Vilket vatten ska jag köra på söndag? Vilka beten till vilka sjöar och på vilket djup? Tankarna var många och en ny som då dök upp var insikten att jag behövde ny lina till jerkrullen. I fredags svängde jag därför in på min lokala sportfiskebutik i Österbybruk som lite vilseledande (för sportfiskare) heter Österbybruks Trädgårdsmaskin & Allservice. De som bor i området vet dock att 90% av utbudet i butiken är sportfiskerelaterat.
Som det brukar kunna bli när man går in på en sportfiskebutik så kommer man sällan ut med bara det man kom dit för. I mitt fall; linan till jerkrullen. Den hade jag förvisso i ena handen men i andra verkade det ha hamnat ett nytt spö. Jag råkade nämna för Dennis i butiken att jag skulle handla nytt spö i vinter, inför nästa säsong. Han kontrade givetvis med att han endast hade ett exemplar kvar av ABU Garcias Fantasista Beast 8´6 -150 g och erbjöd mig att få köpa det för ett pris jag bara inte kunde motstå.
Lycklig över mitt nyförvärv kunde jag knappt vänta till söndagen för att få testa (blev dock lite kastövningar på ängen utanför med kroklös Buster).
Under lördagen tänkte jag ragga lite fiskesällskap och kom på att jag skulle önska skitfiske till Fredrik Stahre inför söndagens DM på Ekoln. Det visade sig att de bara var två i hans båt och jag erbjöd mig direkt att vara tredje gubben, ifall de ville ha en sådan. Och tredje gubbe blev jag.
Så 07:00 stod jag på Skarholmens bryggor, taggad på min första gäddfisketävling sedan King of Mälarens höstupplaga 2017. Strax därefter dök Fredrik och Björn upp i båten Björn under sen kväll/natt trailat från södra dalarna. Detta som resultat av att motorn på Fredriks båt lagt av dagen innan. Drama redan innan tävlingsstart, med andra ord. Själv hade jag inte mycket hjälp att erbjuda. Tre personer i min takräckesbåt går inte ens i små, lugna vatten…
Tävlingsledare Jari gick igenom tävlingsregler och sedan gick starten 08:00 med Christian från Sjö & Havsguiderna i hans Marrel i täten. I vår båt var planen att köra väldigt lite och kasta så mycket som möjligt. Då vi gjorde mindre än 10 knop med tre man och all fiskeutrustning så lade vi oss längst bak i startfältet och åkte nog kortast bit innan vi började att kasta. Tjugo minuter senare var två gäddor krokade redan. Fredrik tog båda men tyvärr nådde ingen av dem gränsen för godkänd fisk på 75 cm.
Vi drev vidare längs vasskanter och över gräsflak och hade sporadiska kontakter här och där men gäddorna var oerhört försiktiga och petade bara lätt på våra beten. Först ett par timmar in i tävlingen fick jag ett mer rejält hugg men fisken kändes snipig. Väl närmare båten blev den lite större, ett gränsfall och vi håvade för säkerhets skull.
Kort därefter krokade också Björn fisk men även den var för liten. Vi hade inget riktigt flyt och heller inte tid att köra långt till de spotar vi helst velat fiska en dag som denna. Det var bara att bita ihop och kämpa vidare under de förutsättningar som rådde. Vädermässigt var dessa nästintill perfekta. Problemet var bara att ingen hade berättat det för gäddorna.
Timmarna passerade och vi fortsatte att kroka gäddor lite sporadiskt här och där. Inget direkt mönster gick att urskilja, vare sig vad gällde plats eller typ av bete. Och ingen av fiskarna höll måttet. När klockan slagit 15:00 och det endast återstod en timme av tävlingstiden hade musten gått ur oss lite. Vindpinade och på gungiga sjöben kände vi oss lätt besegrade. Vi kastade förstås vidare ändå och jag lyckades kroka ytterligare en fisk runt 70 cm efter långvarigt hugguppehåll. Fyrtiofem minuter senare gled vi in i hamnen med både självförtroenden och huvuden slokande ikapp. Nio krokade gäddor under dagen. Noll godkända.
Vi lämnade in mätdekalen, tackade för gott sällskap och drog hem. Efter varm dusch och rejäl portion middag förstod jag via sociala medier att vi knappast varit ensamma om det tröga fisket. Många nollade och endast tre lag fiskade fullt av de 42 som var med på Upplands DM i gäddfiske denna gråmulna septembersöndag. Bäst av alla var Team PFC men resultatlistor presenteras först under morgondagen. Grattis och bra fiskat!
När vi stod och harvade med våra snipor och svor över segt fiske på en del av Mälaren var Fishecofadern och kamraten Jan O ute på en annan del. Han hade det också ganska segt men blev till slut rikligt belönad för sitt nötande.
Det går många timmars fiske på varje mälarplussare så; bra fiskat Jan O och stort grattis!
Men för att återgå till inledningen; hur var mitt nya spö då egentligen? Låt mig säga så här; utöver dagens trevliga sällskap var Fantasista Beast-spöt den stora behållningen. Vilken pinne! Gedigen kvalitet, bra balans och laddade fint även med tyngre beten. Samtidigt som Fantasistan har krallig ryggrad erbjuder dess snabba klinga precis den lite toppiga känsla som jag verkligen gillar och vill ha i ett bra gäddspö. Helnöjd, med andra ord. Nu vill jag genast ut och prova det igen. Och igen. Och igen.
Skitfiske på er, så länge!