Gäddflugbindare nr 1

Publicerat 2014-01-30 av Sussi Stridh

Svara

För ett tag sedan gjorde jag ett blogginlägg där jag sökte efter flugbindare som ville ställa upp och göra en specialfluga för gädda.

Blogginlägget finns att läsa –> HÄR <–

Nio stycken nappade och mailade mig.

Här kommer första flugan som damp ner i min vackra brevlåda för några dagar sedan.

Denna kreations skapare är ingen mindre än Jonathan Berg.

Jonathan har jag inte träffat ännu men jag har hört ryktes vägar att detta är en äventyrslysten kille som binder helt outstanding vackra och kreativa flugor.

Jonathan var en av killarna som var i Amazonas och fiskade, mer om det kan ni läsa i +MagazineFishEco genom att klicka på bilden ovan.

En kort presentation från Jonathan him self:

Mitt namn är Jonathan berg och bundit flugor sen jag var 11 binder allt från virkade dagsländor till stora gäddflugor det roliga med flugbindning är att man kan själv välja hur sina skapelse ytligt/djup och färg combos. På senaste tid har jag börjat binda mycket med foammaterial ,väldigt roligt material att jobba med.
Om jag tar beställningar.. njae inte direkt binder mest för rolighetens skull och till polare , men om nån har nån önske färg/combo varför inte bara maila info@fishingstore.se ( http://fishingstore.se/) för önskad skapelse

Vad denna kille helst fiskar hemma i Sverige är gädda på fluga ( ja underligt vore det annars med tanke på vilka vackra och spännande gäddflugor han själv binder)

Tusen tack Jonathan för att du bundit och skickat mig denna gäddfluga, det ska bli superspännande att testa den när isen släppt och i nuläget vill jag inte avslöja vilket material du använt dig av, eller vilka finurligheter flugan besitter.

Hoppas jag hinner träffa dig och utvärdera din fluga innan du drar till Sudan i juni och provar flugfisket där!!!!

Vi tittar på varandra..

Publicerat 2014-01-17 av Sussi Stridh

.. och skakar på våra huvuden!

Natten i stugan har varit lugn och sövande.

Vindarna utanför har skapat ett ljud som påminner om ljudet när man åker på en stor färja.

Det dova surret från motorerna, ja så lät det som och låter så än.

Väggarna vibrerar av kastvindarna och på något sätt känns det mysigt.

Vi är vid kusten i Blekinge, helt själva i Sandhamn Marine.

Denna morgon sov vi tills vi vaknade av oss själva, ingen väckarklocka på ringning här inte.

Det är var ingen idé att stressa ut då vi redan visste att en hel dags fiske skulle vi nog inte orka med i detta väder.

Ok, det kanske inte är det perfekta vädret att flugfiska gädda i men vi båda ville ändå gå ut en liten stund.

Det kan ju bli bra foto, en stor gädda kan hugga, de nyinköpta underställskläderna kanske håller mig varm.

Man bara måste ut och testa.

Vindarna piskade på bra och snökristallerna peelade ansiktena, gjorde rosor på kinderna och näsorna röda likt fyllenäsor.

Fingrarna blev snabbt röda och såg ut som röda pölsor, men ut skulle vi!

Lager ett bambooställ, aclimas onepice med baklucka som lager två, fiberpälsbyxor, fiberpälsjacka, fiberpälssockar, merinoullssockar, vindtät fleeceväst, neoprenvadare, vadarjacka och min pappas vadarskor i storlek 42 gjorde att jag inte frös ett dugg. HURRA!!!

Men det blev bara en timmes fiske då Felix dukade under av köld denna gång.

Ja, jag stod där och tittade ut över havet medan vinden rev och slet i mig och funderade både en och två gånger vad i hela friden vi sysslar med.

Men som sagt, har man inte provat så vet man inte heller hur det känns. Det kunde varit både bättre och sämre, bättre genom att gäddorna ändå skulle bjudit upp till en fredagsvals och sämre genom att det varit ännu kallare än vad det var.

Så Felix och jag bara tittade på varandra, skakade på våra huvuden och sa samtidigt… Vilka idioter vi är!! För detta är långt över nördighet, det är ren jäkla idioti!

På det igen i morgon! Vi har en ny plan Blinkar

Olika sätt att hålla spöet..

Publicerat 2014-01-07 av Sussi Stridh

.. har ni säkert sett.

Ja, jag är då rakt inte ensam om att placera spöet på diverse lämpliga och lämpliga sätt.

Att lägga sitt spö ner är direkt olämpligt.

Någon eller en själv kan ju av misstag trampa på spöet. Men här vilar det jämte mitt gofika så risken är ju förhoppningsvis minimal att det ska knäckas under någons sko.

Det bästa är ju att hålla spöet rakt upp, såvida inte det är ett stort träd med grenar som hänger ut eller något annat som tar emot upptill. Men detta funkar ju bara vid drillning och håvning av fisk.

( wohoo vilka luftfyllda vadarbyxor jag hade där.. hahaha..)

Ja vid poseringsbilder kan man ju lägga spöet över benen så här. Men det känns inte så rätt mot fisken som ska släppas tillbaka att hålla den över land, risken är ju stor att man tappar den i backen om den börjar sprattla.

Står man ute i vattnet så kan ju spöet placeras i käften, men detta sätt symboliserar helt fel saker hos en del betraktare där ute, speciellt när man är kvinna och gör så här.

Lika illa som att placera spöet i munnen, eller om inte värre, är att göra på detta vis.. Klämma spöet mellan benen. Det skulle nog också väcka debatt hos en del betraktare..

Så att placera spöet över axlarna kanske är det bästa alternativet…

Eller har ni andra förslag och idéer?

Att inse..

Publicerat 2014-01-01 av Sussi Stridh

.. att man ibland bara måste ge upp!!

Ja det är något jag definitivt inte är bra på.

Jag kör på så länge det går och när det inte längre går så kör jag på en stund till.

I min uppväxt fick jag lära mig ganska snart att det bara är till att bita ihop, allt går om man bara vill.

Så dagarna efter jul och innan nyår, mellandagarna tror jag det kallas i folkmun. De dagarna de flesta verkar vara lediga på från sina jobb och springa runt i diverse köpcentrum för att fynda på lock och pockpriser, vet ni vad jag menar då?

Jo, jag och Felix drog till vårt kära Blekinge. Shopping och trängsel tackade vi nej till, men inte till att ge oss ut i halv storm, med en lufttemperatur på 6 grader, piskande regn och en vattentemp på 5,8 grader.

Vi är tuffa vi, som så många andra som trotsar vädret.

Jag trodde i min enfald att jag hade precis rätt kläder för att kunna stå utvadad i havet timme efter timme.

Men icke!

Efter trekvart i det kalla vattnet, med vinden piskande i ryggen och duggregnet som spred kyla och fukt överallt så vart det nästan smärtsamt för mig att härda ut.

Känseln i fötterna började tryta så det var bara för mig att kliva upp från vågorna och ta mig tillbaka till bilen.

Av med vadarskorna och neoprenvadarna, sätta mig i baksätet och gnugga liv i fötterna.

Men det är ju inte bara jag som får sviter av att vara still, även gäddorna drabbas. De blir attackerade av iglar.

Efter att jag fått tillbaka värmen, bälgat i mig kaffe och tryckt ner en baguett med ägg och bacon så kände jag mig varm och redo till att bege mig ut till havs igen.

Felix frös inte det minsta, han fiskade på som attan och krokade den ena gäddan efter den andra.

Även denna gäddresa föredrog gäddorna flugan Stormpike från Sameo/flugor.se

Jag provade dock att fiska med större flugor, andra färger men nej det var bara just denna fluga som levererade huggen.

Felix lyckades slå sitt PB på flugfångad gädda, en klump på lite drygt 6 kilo.

Just när detta hände befann jag mig i Lyckeby, Karlskrona trängandes bland folk inne på Intersport för att få tag på varmare kläder. Så tyvärr kunde jag inte vara på plats och hjälpa min älskade sambo med bilder. Detta ledde till att han placerade gäddan på vått gräs, för att kunna föreviga fångsten via linsen, det ösregnade ju ute just då.

Både jag och Felix vet ju om att det inte är särskilt populärt att behandla en catch & release fisk på detta sätt men å andra sidan känns blött gräs mer naturligt för fisken än tex botten på en båt.

Min jaktlycka på Intersport gick dock åt skogen, där fanns ingen hjälp att få och utbudet på riktigt varma underställ var minimalt.

Ett av mina nyårslöften är nu att hitta kläder som håller mig varm så att jag kan bedriva denna typ av fiske.

Det första jag gjorde när jag kom hem från Sandhamn Marine var att beställa riktiga kläder från en friluftsbutik och ett par vadarskor som är ett par nummer större än de jag har. När man börjar frysa om fötterna så tar det inte lång stund innan man fryser i hela kroppen. Jag har insett att jag behöver minst två par sockar i skorna.

I fortsättningen hoppas jag kunna fiska hela dagarna utan att behöva bita ihop för väder och vind eller i värsta fall ge upp..

Gäddan som klev ur..

Publicerat 2013-12-21 av Sussi Stridh

.. kameran och försvann.

Igår fick jag uppleva både glädje och sorg.

Felix och jag klev ur slafarna på morgonkvisten, slängde i oss frukost och traskade bort till en närbelägen vik för att kolla om gäddorna var hemma.

När vi kom fram blåste det ganska så bra och det var pålandsvind.

Hurra tyckte jag, skit tyckte Felix.

Ja det är ju inte lätt att kasta fluga i motvind men jag har varit envis och helt enkelt bestämt mig för att vinden inte ska hindra mig från att flugfiska.

Jag hade ganska omgående en liten gädda på kroken medan Felix stod en bit längre bort och spottade och svor över den dyiga botten, de slippriga stenarna och oförmågan att kunna lägga ut flugan.

Så för husfridens skull och för att skona de boende i Sandhamn/Torhamn från diverse svordomar som ekade över land så bytte vi plats i viken.

Dimman stod tät.

Inne i viken vart vinden lugnare och vattnet bra mycket grumligare vilket visade sig ge uselt fiske.

Efter ett par tre timmar gav vi upp och traskade tillbaka till stugan för att värma på lite lunch.

Vi packade sedan ihop pinalerna och städade ur stugan så att vi kunde fiska oss hemåt.

Magnus Hammarström hade bilat ner på morgonen och befann sig norrut från Sandhamn/Torhamn men där var fisket inte heller något vidare bra.

Så vi tre möttes upp vid Torhamn udde istället.

Här friskade vinden i ordentligt och vi valde att fiska av en sträcka, gåendes i bredd. Felix som är längst av oss fick få ytterst, sedan hamnade jag i mitten och Magnus tog plats på innersidan närmast land.

Nog fick vi gädda!

Det var riktigt kul att alla tre drillade gädda i parti och minut.

Till slut satt något riktigt tungt på min fluga..

Mamma Mia! Min största gädda var på väg mot mig och jag skakade i benen, av adrenalin som hette duga och för att parera vinden och vågorna.

Jag ville inte tro att det var sant när vågen pendlade mellan 6,38-6,46kg.. Felix knäppte kort efter kort och sa hur jag skulle hålla gäddan så att han fick fina bilder på dess smällfeta, svagt gulfärgade buk. Bilder på hur jag lyfter den genom gälgreppet och min enorma glädje.

Efter att gäddan fått simma tillbaka sa Felix att jag inte vägt den ordentligt då hela gäddan aldrig var över ytan. Men skitsamma sa jag, det är ingen rekordfisk för “gäddfiskare” men den var helt klart ett nytt PB för mig och den glädjen kunde ingen ta ifrån mig, trodde jag just där och då.

Fylld av upprymdhet fortsatte vi alla att fiska på.

Både Felix och Magnus satte på likadan fluga som jag hade, återigen var det Sameos Stormpike som levererade.

Men de stora gäddorna uteblev.

Magnus var den som fick avsluta fisket först då han hade en tid att passa där hemma.

Men Felix och jag kämpade på ett tag till, fast fingrarna var röda av köld och känseln i fötterna försvunnit sedan länge.

Vi vart inte helt ensamma om att nyttja havets vågor denna dag..

och gäddorna var inte ensamma om att skvätta vatten. Dock lyckades de inte skapa vågskvalp där det ser ut som en liten flock fiskmåsar, vilket ni nog kan se på denna bild om ni tittar riktigt noga.

Mitt glädjerus höll mig ändå tillräckligt varm för att kämpa på tills mörkret började sänka sig över oss.

Liksom mörkret som kommer hastigt på, drogs rullgardinen ner även för mig.

Sittandes i bilen på väg hem så ville jag kolla på bilderna Felix tagit med sin systemkamera, det fanns inga bilder???!!! MEN VA F—-N!!

Ja, det var tur att jag satt instängd i bilen, annars hade det stackars Sandhamn/Torhamn borna fått höra ytterligare hemska ramsor på en och samma dag.

Det fanns inget minneskort i Felix kamera, Canon..

Jag provade min Nikon utan minneskort men se där går det inte att ta några bilder utan att det sitter ett minneskort i. Avtryckaren strejkar helt enkelt.

Denna inställning finns i Canon också men tydligen är den förinställd på att kunna knäppa bilder utan minneskort.

Med tanke på min glädje och sorg, hur ledsen jag blev över att inte få bildbevis så tänkte jag ut ett straff för Felix och hans glömska.. Han blir helt enkelt TVUNGEN att följa med till Blekinge igen nästa helg, som straff och härifrån till evigheten så glömmer han nog aldrig mer att sätta in minneskortet Blinkar

Så gick det med gäddan som klev in i kameran och försvann..

Julstress och julbad??

Publicerat 2013-12-19 av Sussi Stridh

Nu är det bara några få dagar kvar till julafton.

Medan de flesta irrar runt och stressar omkring för att inhandla de sista klapparna och allehanda matprodukter inför den stundande julhelgen så tog Felix och jag vårt pick och pack och drog till Blekinge.

Hemma var det bara en lätt liten bris ute men när vi kom fram till kusten här i Blekinge så visade sig blåsa 10-12 sekundmeter.

Jodå, det gick allt svanar på sjön och självklart även gäss.

Det sägs ju att gäddfisket är som bäst när det blåser och det gjorde det minsann.

Så idag var det upp till bevis!

Skulle jag klara av att lägga ut gäddflugan i dessa kastvindar?

Jodå, fisket gick superbra för mig!

Körde med flugan stormpike från Sameos sortiment. Den är lite förtyngd och kändes som ett bra val då jag körde med flytlina och vågorna gärna tar tag i linan när man lagt ut flugan.

Jag hade ett kanonfiske med 17 avkrokade gäddor i 3-4 kilosklassen och det på bara några få timmars aktivt fiskande.

Felix krokade en bunt gäddor han också.

Vi fick även sällskap av Sandhamn Marines Uffe och hans son Mattis.

Mattis fick idag äntligen kroka sin första flugfångade gädda och Uffe passade på att ta årets, förhoppningsvis, sista dopp i havet.

Ja här sitter vi ju inte och ljuger om gäddornas storlek utan Uffe visar här simtagen han gjorde i det kalla vattnet, med alla kläder på sig!

Ja, jag har ju hört de som bara badar en gång om året och det ska väl i så fall vara tvaget innan jul.

Vi fortsätter fisket i morgon, det lovas vindar och härliga gäddor varvat med saffranspannkakor och kaffe!!

Det ni!!

Norrbyströmmen med FishEcogänget..

Publicerat 2013-12-18 av Sussi Stridh

För ett tag sedan gästade vi Norrbyströmmen.

Ett kärt återseende av både härliga vänner och en härlig anläggning.

Det är så otroligt kul att kunna sammanstråla vid något fiskevatten och Norrbyströmmen ligger bra till geografiskt.

Det är ju inte enbart vackra fiskar som finns här utan även ett par fotovänliga strömstarar

varav den ena inte var rädd för att kyla ner näbben i det kalla vattnet.

Men här behöver man inte doppa huvudet under ytan för att se fisken, nej i detta kristallklara vatten ser man de vackra fettfenefiskarna ståendes från land.

Vilka vi var som var här och fiskade och mer information hittar ni i en artikel jag skrev till Magazine FishEco

Ni hittar artikeln genom att klicka på bilden ovan

Gränslandet

Publicerat 2013-11-25 av Sussi Stridh

Det känns som om man nu befinner sig i ett slags gränsland.

Gränslandet mellan hållbar och icke hållbar is på våra sjöar..

Minusgraderna slår till här på Småländska Höglandet och gör det hela ofiskbart i nuläget.

Isen bär inte att gå på och den hindrar också flugan från att bryta vattenytan så nu är det bara till att ha is i magen och invänta antingen mildväder igen eller ännu hellre, fler minusgrader så att vi kan börja isfiska.

Fisket längs Blekinges kust var ju något utöver det vanliga. Aldrig förr har jag krokat så många gäddor på fluga under en och samma dag.

Att slita sig från öppet vatten och bege sig hem till vintern var ett jobbigt beslut men det gäller väl att bryta upp när det är som bäst.

Felix och jag tog några kast på förmiddagen innan hemfärden.

Denna dagen vart vi själva och hade minst lika trevligt som dagarna innan, förutom att jag vart ännu mer frusen och mörbultad.

Så efter att fiskat ett par timmar var det bara för mig att packa ihop och bege mig tillbaka till stugan på Sandhamn Marine och bädda ner mig ett par timmar medan Felix fortsatte fiska själv en stund.

Vi har som sagt blivit helt tagna av gäddflugfiske och hoppas på en mild december nere i Blekinge så att vi kan köra lite mer flugfiske innan året är slut.

Gäddorna går nu så pass strandnära att man får fler hugg inåt land än utåt.

De går grunt och man kan nästan inte tro att det finns huggvilliga fiskar bara en halvmeter ut i vattnet, men jo då.

Med flytlina och flugan “Iden” från Sameos sortiment hade vi ett sjujäklar fiske.

Nu kan vi glädja oss åt härliga minnen, bättre kastteknik och ännu fler vikar att besöka nästa gång.

Då finns förmodligen inga slånbär kvar men dess törnen vill man hur som helst inte brottas med.

Så nu återstår det då att se vad gränslandet bjuder på de närmaste veckorna.. Öppet vatten eller bärande is?

Galenskap på snudd till idioti..

Publicerat 2013-11-22 av Sussi Stridh

Många av er kommer att känna igen er själva i detta, andra kommer att rycka på axlarna och tycka att det är väl ingenting att ens höja ögonbrynen åt och vissa kommer att tycka att detta är ren galenskap på snudd till idioti!

När vi lämnade hemmet i onsdagskväll började de första av vinterns snöflingor dala ner. Efter ett par mil så vräkte snön ner och la sig vit och fin på marken men ju närmare kusten vi kom desto mer övergick nederbörden till regn.

Nu taggar vi gäddflugfiske som heter duga.

Det är november, grått och kallt.

Vi traskar genom en karg och ogästvänlig natur..

Försöker snirkla oss förbi taggbuskar av alla dess slag, en del med törnen på flera centimeter som inget hellre vill än att punktera våra vadare..

Genom vassruggar som växt flera meter i höjd och det känns som om att traska omkring i en vild djungel..

Dyn som stundom omsluter våra fötter och ben gör det hela ännu mer svårgånget.

Men fram ska vi!

Ut till havet och dess livfulla gäddor!

Dårfinkarna i träden iakttar dönickarna på backen och jag kan bara tänka mig vad de kvittrar dem emellan.

För vem ger sig egentligen frivilligt ut i kall nordanvind en novembermorgon i jakten på gäddor?

Det är ett fiske som sliter i både kropp och själ men jag gillar det!

Jag gillar det tuffa, ruffa och slitsamma fisket.

Det ska helt enkelt inte vara för enkelt.

När väl huggen kommer och man står där och drillar för fullt, njuter av spöböjet och tyngden på andra sidan linan.

Då är allt värt det!

Jörgen Dahlin är en karl för sin pälsprydda hatt.

Han har krokat många och stora gäddor.

Att få äran att följa med honom ut till hans hot spotts som han letat upp under minst 25 år, det tackar man inte nej till, oavsett väder och vind.

Så var det det där med, vart tog de STORA gäddorna vägen?

Jörgen ser lika förvånad ut som vi andra.

Jag slutade räkna antalet krokade gäddor efter ett 30-tal idag på förmiddagen.

Det är så underbart att få uppleva gäddfisket när det är som bäst och under de bästa förhållanden, gäddfiskemässigt sett men kanske inte bekvämlighetsmässigt..

Återigen får jag höra Martin Stålhammars klingande skratt då den ena gäddan efter den andra hugger på min fluga och han är inte sämre han på att lura upp ett helt dussin på tre kast…

Kissnödig, köldstel och med fingrar som känns som lunchkorvar kan det vara skönt att lossa flugan medan gäddan fortfarande är kvar i vattnet.

Mina såriga och kalla fingrar pallar inte med fler gälgrepp eller gäddslem, så för att spara tassarna tills de riktigt stora hugger så nöjer jag mig med att visa denna bild istället.

På fyra man.. Fel fel fel.. På tre man och en kvinna lyckades vi denna dagen kroka av över 100 gäddor, ett flertal tappade och en bunt bommade.

Ja vi tog oss tid till en liten kaffepaus, som smakade utomordentligt gott, och en tripp in till Lyckeby för att handla på oss lite fler gäddflugor och annat nödvändigt från Sameo.

Det är väl så här en tafs ska se ut efter en hård arbetsdag?

En knorr som heter duga, dock inte på mitt spö utan Jörgens.

Fisket dog ut en halvtimme innan mörkrets inbrott.

Det skönaste av allt när man varit ute och blivit vindpinad, väderbiten, mörbultad och totalt utmattad är ändå att komma hem till stugvärmen.

En god middag och lite god dryck, en stor portion sömn och en bastant frukost morgonen därpå så är man fit for fight igen.

Jag och Felix fortsätter jakten på gäddorna i modell större, med mina mått mätt minst 6 kilo till att börja med, i morgon.

Nu önskas en god natt här ifrån Sandhamn Marine

Jag hoppas att även sidensvansarna somnar mätta och belåtna efter dagens upplevelser.

Farväl Rauklandet

Publicerat 2013-10-21 av Sussi Stridh

Vi har nu kommit fram till sista fiskedagen här på Fårö, med Fårö Fishing.

Något som vi vanligtvis inte brukar unna oss är sovmorgon, men med tanke på att någon ur resesällskapet jobbar måndag till fredag och har små barn hemma så behövde denna person få vila ut lite.

Efter en lika superb frukost som de två andra morgnarna, begav vi oss ut till fårens land. Lite frost hade det varit under tidiga morgontimmarna men kvar fanns nu bara en lätt dimma.

Vi besökte en ny vik och för oss ännu ett annorlunda landskap.

Det är otroligt att naturen kan skifta så mycket på en och samma lilla ö.

Men med mitt enorma intresse för fotografering så lät jag kameran jobba och mitt öga söka nya spännande motiv.

Jag har följt Nicka Hellenbergs blogg ett bra tag och njuter verkligen av hans underbara bilder från bland annat Gotland. Nu har jag ju själv kunnat få uppleva en liten del av denna ö och fyllt min hårddisk med en massa bilder varav en del kommer att skrivas ut.

En sak är då helt säker! Vi kommer att återvända hit igen och det inom snar framtid!

Fast inte havsöringarna ville oss väl under dagarna tre så fick min bästa kompis Lindha uppleva sportfisket och hon vart biten. Tjatar redan om att få följa med på nästa äventyr och vill självklart återvända hit till Fårö igen.

Jo då! Jag lyckades allt hitta en livs levande lite fisk!

Så helt lottlös gick jag inte denna resa, en skrubbskädda fick bli min tröst i tillvaron.

Och eftersom Lindha nu umgåtts med riktiga sportfiskare så fattar hon galoppen väldigt snabbt när hon skulle visa hur stor min fisk var!

Christoffer och lillebror fann varandra och trivdes bra ihop så jag antar och hoppas att vi kan bjuda tillbaka lite av det som Christoffer och Jamie bjöd oss på. Vi välkomnar dem på isfiske efter gädda och gös här på småländska höglandet, så välkomna hit grabbar!

Jag har ännu inte sett alla bilder som Felix tog under vistelsen här, om han nu tog några.. Han lessnade på det tröga fisket och vårt sällskap så för att få lite lugn och ro vadade han ut i havet och umgicks med sin smartphone istället Blinkar

Innan vi klev på båten tillbaka till fastlandet så tog Christoffer med oss på en liten sight seeing. Det var ju ett evigt tjatande om raukar så självklart fick vi tillfälle att verkligen skåda några av de stora varianterna.

Tusen tack Christoffer och Jamie för att ni verkligen tog hand om oss på ett ypperligt sätt, vi blev bortskämda utöver det vanliga med det ni kunde skämma bort oss med. Att fisken inte ville vara med på våra noter är ju inget ni kan rå för. Men vi alla vart ju så taggade ändå, så vi ses snart igen.

SussisSymfoni

Min fiskeblogg

Etikettarkiv: flugfiske