Vi är nu inne på sjätte dagen i camp syd vid Erfalik.

Natten var inte speciellt bra, både Felix och jag vaknade vid 2-tiden av att det var supervarmt i tältet. Väderomslag på gång och med det så var det bara till att åla sig ur sovsäcken och klä av sig underställ och mössa, för att sedan försöka sova några timmar till.

 

Under de tidigare fiskedagarna vid älven hade jag provat olika flugor såsom nymfer, streamer och torrt men inget av dessa gav någon större röding på kroken. Om man nu kan kalla rödingar på mellan 1-2½ kilosklassen för små.. Hmm.. Jag hade även testat foamflugor men det gav inget.

 

Just denna dag hade jag bestämt mig för att servera foamfluga, oavsett om rödingarna ville ta den eller inte. Det var ju just foamflugfisket som jag verkligen ville uppleva här! Jag har ju sett filmer på de som fiskat med dessa flugor, hur rödingarna följer efter som en plog för att sedan sluka flugan.. Det MÅSTE bara funka!

 

Vi har ju haft lite drygt 1½ år på oss att binda egna foamisar men det har då rakt inte blivit av, så i min ask fanns inte mycket att tillgå. Men jag hade införskaffat mig ett gäng gäddflugor från flugor.se i olika kulörer vid namn Gädd-Gurglers.  Efter att ansat en Gurgler i röd och vit färg, dvs klippt av fjädrarna så de slutade strax utanför krokböjen och format till foamet ovanför kroköglan, var det dags att servera denna variant för Erfaliks rödingar.

 

 

Felix och jag stannade vid sanddeltat även denna dag då vi upplevde att det fanns en liten chans att få större fisk där än uppströms, medan de andra traskade iväg längre upp.

 

Jag la ut flugan tvärs över strömmen och genast fick jag en röding intresserad. Foamfisket rockade fett denna dag!!

Det var så härligt att se fisken följa efter, ploga efter flugan, öppna gapet för att sedan hugga. Jag njöt i fulla drag!

 

Felix befann sig strax nedströms mig när det bästa av allt hände.

 

Jag såg något rött mitt i älvfåran, den följde efter den stripande flugan och jag ropade på Felix att han skulle kolla på hur bra det gick med denna typen av fluga då han fortfarande fiskade med nymf.

 

Den rödfärgade fisken plogade, öppnade gapet, tog flugan och sen bar det av med en väldans fart! Det kändes riktigt tungt denna gång och jag stod nästan och hoppade på stället av lycka!!

 

 

Ni må tro att det var tjo och tjim på mig och Felix när denna skönhet landades i håven.

VILKEN FISK!!

Jag vågade inte titta på vågen när Felix hängde på håven med fisken i..

Vågen visade på 3,5 kilo. Jisses va glad jag blev och ännu gladare eftersom jag lyckats lura upp denna på en foamfluga!!!

Eftersom vi inte hade måttband med oss så fick det bli en liten remsa eltejp runt flugspöet för att kunna få längden på fisken senare..

 

 

Rödingen var riktigt tjock och fin…

 

 

Det var nästan att jag fick tårar i ögonen av lycka och jag hade svårt att fatta vad som hänt mig.. Fisken förevigades via en hel del bilder såklart och sedan fick den varsamt simma tillbaka till sitt rätta element för att föra sina vackra gener vidare.

 

Vi var noga med att låta fisken återhämta sig mellan vägning, mätning och fotografering så den fick ligga kvar i håven, i vattnet, genom alla procedurer. Återutsättningen gick galant då den simmade iväg nästan omgående..

 

 

För min egen del fick jag sätta ner mig en bra stund för att smälta det som hänt.

 

Felix fiskade vidare och lät mig samla mina tankar och upplevelser i lugn och ro.

 

 

Men det dröjde inte länge fören Felix hade något tungt på kroken..

 

 

Även Felix bättrade på sitt PB med en röding på 3,2 kilo. Samma procedur med även denna fisk, eltejp runt flugspöet och vi kunde därmed konstatera att Felix fisk var längre än min, men inte tyngre…

 

 

Tillsammans kunde vi njuta och glädjas över våra fina fångster och vi diskuterade lite om hur vi skulle berätta detta för de andra.. Skulle vi avslöja allt direkt eller vänta med att visa bilder tills vi alla satt samlade kring middagsbordet??

 

Denna dagen var vinden ett gissel, det blåste iskallt ända in i märgen så när det väl var dags att traska tillbaka till båten, nöjda över dagens fiske, så passade vi på att smygfotografera de andra..

 

 

Långt långt där borta såg vi gänget närma sig..

 

 

Först fram kom Bert Myde.

Han hade som vanligt haft en kanonfiskedag med rödingar över 2 kilo.

 

 

Sedan kom Gävlegrabbarna… Utan Reitan ( han måste ha somnat någonstans på vägen.. )

 

Felix och min hemlighet höll inte enda fram till middagsbordet, då jag var nyfiken på hur långa våra fiskar var.

Niclas Waldenstedt hade ett måttband på sig så det var bara att måtta in tejpremsorna på spöet.

Min fisk visade sig vara 71,5 cm lång och Felix fisk 75,5 cm..

 

Så paret Stridh/Rimfrost hade verkligen lyckats hitta de större rödingarna..

Frågan är väl bara vems som är störst, går man på vikt eller längd??

 

 

…och hur glad kommer Niclas Waldenstedt vara på mig resten av dagarna?

( Tack Danne för bilden )

 

Kommer grabbarna att få resa hem från Grönland efter att ha fått tjejdäng?

Kommer Felix och mitt PB att slås av någon av de andra?

 

 

Kommer vi att vakna upp ur denna dröm?

 

Ja det är frågor som man kan ställa sig… Och vill ni veta hur hela resan slutade så är det lika bra att ni bänkar er inför nästa inlägg…