Som jag nämnde så har jag och min sambo bokat en tripp till Oslo, en stad vi besökte förra året också. På denna typ av resor har jag alltid med mig mitt teleskopspö, ett Shimano Exage BX tele 180L, vilket är ett tvådelat teleskopspö vars betesvikt börjar på 3 gram och som bara är 30 cm när det är delat och hoptryckt. Inte det bästa att fiska med givetvis men en bra kompromiss, det har öppnat upp möjligheten för fiske på många platser för mig.

Fördelen med LRF är att du kan fiska med minimal packning, med dessa föremål klarar jag mig strålande

Eftersom detta spöt är lite stelare än mitt vanliga spö så har jag också lite mer vikt på mitt tackel, detta är min standard-tackling på semestrar.

Isome, 5 gram kulbly, skyddande gummistopp och en krok i storlek 6, Aberdeen-typen.

Så här beskrev jag fisket då i Feskebloggen:

När vi hade checkat in på hotellet så gick vi en promenad och vi gick vid vattnet, som det finns gott om i staden. Jag hittade hur många intressanta platser som helst men det som avgjorde att jag började lördagen vid operahuset var att vi såg ett stim på ett femtontal stora fiskar simma förbi precis vid kajen. Det var svårt att se vad det var, det som talar för att det kan ha varit stora sillar är att det satt folk med häcklor och fick sill några tiotal meter bort.

Jag ut lite innan sex på lördagsmorgonen och började mitt fiske mitt emot operahuset. Jag har inte varit helt nöjd med hur resespöt hanterat mina 1,5-2 grams jigghuvuden, det är helt enkelt lite för stelt då det är ett teleskopspö, och jag har heller aldrig fastnat fullt ut för drop-shot då det inte kan fiska av annat än botten, men jag beslöt för att tillverka en slags Texas-rig, som jag tänker kan fullgöra alla fiskesätt jag vill testa, man kan kasta och veva in uppe i vattnet, man kan hoppa fram längst botten, man kan låta den ligga stil om fisken är extra trög, så kallad dead-sticking och man kan pimpla rakt ner vid en kajkant och få en bra vinkel på kroken. En annan fördel är att det går att ha en lite tyngre vikt och ändå ha en liten krok.

Idén visade sig fungera utmärkt, i första kastet fick jag en fisk som jag kämpade med några sekunder och jag såg den närma sig ytan innan den släppte, av kroppsformen att döma så var det en gråsej. Efter det kom en ganska död period och till slut så slog det på en fin skrubbskädda.

Skrubba tagen utanför Operahuset i centrala Oslo

Jag var nöjd med första dagen så jag gick upp tidigt även på söndagen. Då gick jag i motsatt riktning, till hamnen vid Pipervika. Jag körde med samma utrustning och upptackling, jag var som sagt nöjd med hur allt funkat dagen innan. I Pipervika finns det fyra olika båtbryggor, och jag satsade på den inre, mest för att jag inte visst något om området. Det visade sig vara ett bra val. Jag började med att kasta i olika riktningar men kände inget så då började jag söka av området precis intill bryggan genom att bara släppa jiggen rakt ner och föra den upp och ner. Plötsligt smäller det på en rejäl fisk och jag lyckas bärga en fin torsk.

Första torsken i Oslo

Jag har flera små hugg kring bryggan och jag fortsätter in på grundare vatten, till slut söker jag av området vid kajkanten, där bryggan börjar. Det är väldigt grunt, nästan så att jag såg botten och jag tänker att det kan finnas någon rolig liten fisk som gömt sig där. Plötsligt blir det helt stumt och jag tror jag satt mig i ett rep eller likande, men snart så börjar det rycka kraftigt i spöt och eftersom det är så grund så ser jag snabbt siluetten av en riktigt fin torsk. Här går det inte med finlir utan jag lägger spöt och halar upp torsken för hand, med en stilla bön om att den sitter bra och att linan håller. Och det fungerade.

Andra torsken i centrala Oslo var en fin pjäs

Givetvis inte en av de jättar som tas från båt vid lofoten men för att vara på ett teleskåpspö och en liten krok på någon meters vatten så var det en riktigt rolig fångst.

Totalt sett gav Oslo en skrubba, två torskar, en tappad (trolig) gråsej och några nafs av mindre fiskar. Helt ok med tanke på fisketid.