2021.
Det nya året börjar på bästa sätt. Fiske.
Jag och min dotter Siri har en fin tradition att åka ut och fiska bara hon och jag första dagen på nya året. Detta året blev inte annorlunda. Eller på sätt och vis blev det de.
Jag tror att det är fjärde året i rad nu som vi åker ut på nyårsdagen för fiske, Siri är 9 år nu så vi började tidigt. I början så var det mete och spinnfiske som gällde men 2020 så var flugspöet med och nu 2021 så var det endast flugfiske som gällde.
Det värmer såklart i en pappas flugfiskehjärta att se detta. Man märker att det är en ”helig” dag detta för Siri, hon är taggad och har sett fram emot det här. Så är det även för mig, det är kvalitéts tid på riktigt. Fisket för mig kommer såklart i andra hand, det viktigaste är att hon har roligt.
Nyåret firades in lugnt som vanligt och vi var uppe tidigt för att bege oss mot vårt fiskevatten som denna gång var Hultsby Sportfiske strax ovanför Kalmar. Ute vräker snön ned, inte snöat på evigheter så typiskt att det skall komma just denna dag. Men det spelar ingen roll, har vi bestämt att vi skall fiska denna dagen så ska vi det. På väg mot Hultsby så ser det inte lovande ut, det är mörkt på himlen och trots att klockan hunnit bli 9 så är det fortfarande skumt ute.
Vi närmar oss Kalmar så har det spruckit upp lite och det ser inte ut som det har snöat alls här faktiskt. När vi sedan rullar in på parkeringen vid Hultsby sportfiske så är Tommy där på plats och berättar att här har det inte kommit någon snö. Han har tänt upp brasan vid uteplatsen för trots att det inte är någon snö här så är det fortfarande rätt ”rått” ute och det är skönt att värma sig vid brasan. Vi får några tips om vart han tror fisken patrullerar nu och vi är ivriga på att komma igång med vårt fiske.
Siri som inte kastat med sitt flugspö sedan i somras visar att kunskaperna sitter kvar och med lite guidning så får hon ut linan ett par meter. Det är fullt tillräckligt visar det sig nästan omgående. Jag ser att det rycker i hennes lina och ropar åt henne att göra mothugg. Mothugget sitter och hon fightas med en liten men dock så stark regnbåge. Här i Hultsby håller fiskarna hög kvalité och med hela fina fenor så bjuder de på bra kamp.
Hon har snart landat både en, två och tre fiskar. Jag har knappt hunnit börja fiska. Men vad gör det, att se den äkta glädjen, riktig fiskeglädje de är värt mer än alla hugg i världen.
Till slut så hinner jag göra några kast och kan snart också landa min första fisk och när jag håller på att landa min fisk så har Siri hugg igen som nu har fått in snitsen på hur hon skall sätta mothuggen. Far och dotter med dubbelhugg, magiskt. Jag landar min fisk i håven för att hjälpa Siri att landa hennes fisk och kroka av den.
Någon snö hade det inte kommit men däremot hade regnet hittat hit nu och vi bege oss för att ta skydd vid brasan och värma upp oss lite. Varm choklad och god fiska tas fram, det är viktigt. Fikapausen är en stor del av vårt nyårsfiske. Jag pratar en stund med Tommy medan Siri sörplar varm choklad. Han är imponerad av Siri som har briljerat med flugspöet denna förmiddag. Han säger några väldigt kloka och sanna ord som jag fastnade för. – Det är inte den som kastar bäst som fångar mest fisk utan den som är bäst på att fiska. Det ligger mycket i det och det är något som alla nybörjare verkligen skall ta till sig som kanske kommer ned till vattnet för första gången. Man kanske se någon som dundrar iväg fluglinan en 30 meter medan man själv kanske inte mäkta med mer än 5 meter. Visst är det bra att kunna kasta långt ibland men det behöver absolut inte betyda att man är en bättre fiskare för det. Fisken går gärna nära land och letar föda, särskilt så här års och det har vi verkligen fått se idag. Så bara för att du inte kan kasta mer än 5-10 meter så behöver inte det betyda att man har sämre chanser än någon annan.
Efter en god fikapaus så gör vi ett sista ryck innan hemfärd. Vi ser några fiskar som vakar men de vägrar ta våra flugor. Efter många flugbyten lyckas jag till slut lura upp en av dem på en stor gul zonkerfluga.
Vi har nu bytt ställe och är ute på en brygga där det är lite djupare vatten. Jag har bytt lina till en sjunklina och skall precis knyta på en Booby fluga när jag vänder mig om. Ja då står hon där med spöböj igen, helt otroligt vad fisk hon tar denna dag. Nu kan hon landa en superfin lekfärgad hanfisk och efter detta känner vi oss nöjda med dagen. Gladast tror jag nog Siri var ändå, lite extra glad då hon tog en fisk mer än mig.