… kan man tydligen trolla fram vackra ting!

För över ett år sedan lärde jag känna Ulrik Oldberg ( för att det inte ska råda några missförstånd så skriver jag redan här att det inte är Ulrik jag syftar på i rubriken ) Jag visste vem han var till namn och genom att sett hans vackra håvar. Vi bemannade Flugfiske i Nordens monter på Älvsjömässan, och där fanns även Ulrik med sina konstverk. Där och då lovade jag honom att hålla utkik efter björkviriler hemma på gården. Sagt och gjort så letade jag efter knölar i träden varje gång jag var ute och red, men inte hittade jag några inte.

Till slut frågade jag pappa om han hade sett någon knöl som växte på något träd och då nämnde han att det faktiskt fanns en bautaknöl på en av björkarna i hästhagen.

Han startade upp motorsågen men sa redan innan att knölen är så pass rutten så det är ingen idé att lägga ner något jobb på den.

Jag skickade denna bild till Ulrik och han sa att det säkert finns ämnen att använda i den.

Så trädet sågades ner, knölen kördes iväg på traktorskopan, vältes in på flaket i pappas stora Mazda och kördes till Fjärås Bräcka. Där lämnade vi över träklumpen till en lycklig Ulrik Oldberg.

På sportfiskemässan i år så satt ju Ulrik i ett litet kryp in och visade sina konstverk.

Håvarna och rullfästena är ju superfina!!

Men finast av allt var nog detta trähjärta

en av många som Ulrik trollat fram via den ruttna knölen och som numera pryder min nacke i form av ett unikt halsband!

Tack snälla rara för denna fina gåva!

( missade att ta en bild på sportfiskemässan så jag valde en gammal bild på Ulrik och mig )

Det är som sagt aldrig ogjort att knyta kontakter, speciellt inte via mässor!