Aldrig mer en lipgrip

Gör enkelt din egen kroklossare – Pike Releaser 

20180408_165421Finns det en härligare känsla än att det hugger på en fluga som jag själv har gjort. Vid bindstädet har man i tanken funderat ut hur flugan skall komma att röra sig förföriskt i vattnet samt vilken färgsättning flugan skall ha. Jag har i tidigare blogginlägg visat hur jag konstruerar mina gäddflugor och hur jag tänker kring färgsättning osv. Det är mot bakgrund av detta som jag började fundera på det absurda som sker när väl gäddan hugger och man drillat in fisken till sig. Då har i iallafall jag i princip alltid tagit fram den största och längsta tången jag har för att lossa gäddflugan ut gäddgapet, det slutar ofta med att flugan som jag så omsorgsfullt suttit och bundit totalt massakreras av tångens käftar eller så böjer man kroken till oigenkännlighet. Det måste finnas ett bättre sätt att lossa gäddflugan på tänkte jag.

20180408_133320Från tanke till handling

När vintern höll gamla Svea rike i sitt hårdaste grepp gick jag ut i garaget och tillverkade denna lika geniala som enkla kroklossare som jag kommit att döpa till Pike Releaser. Jag har nu testat den i så att säga skarpt läge och till min förtjusning funkade den precis som jag tänkt mig. Jag har delat ett elrör (längd 30 cm) och rundat och smalnat av kanterna i ena änden, där har jag sedan gjort ett litet jack som kroken skall styras in i.

20180408_165514Det är viktigt att tafsen är ordentligt sträckt i urgröpningen innan flugan med ett distinkt ryck lossas från sitt fäste i gäddgapet. Med fördel kan man hålla i tafsen och föra ner Pike Releaser tills det tar stopp i krokböjen, sitter flugan i gälbågen kan man ju föra ut flugan genom gälbågen och knäppa loss flugan från ”beteslåset” då slipper man ju dra flugan igenom gälbågarna på tillbakavägen.

20180408_165043Ja, svårare än så är det inte, jag är övertygad om att denna enkla ”uppfinning” kommer att spara många timmars jobb vid bindstäden. En av fördelarna med Pike Releaser är att du slipper lyfta gäddan ur vattnet om du väljer att direkt släppa tillbaka fisken, du skonar flugan från onödigt nötande med tång och sist men inte minst så skadas ju fisken minimalt.

Samtidigt som man håller i tafsen när gäddan är intill en kan man ju ta fisken i gälgreppet, man får då hålla tafsen sträckt med en hand men man får då ett bra tag om gäddan och själva förfarandet kan bli enklare. Nyper man in hullingen så kroken blir hullinglös går det ännu enklare att lossa flugan. Om man ska nämna någon nackdel så blir det svårare om gäddflugan har en stingerkrok längst bak, man får då lossa en krok i taget men det blir ju bökigare än om flugan bara har en krok.

För att lätt komma åt din Pike Releaser kan man borra ett hål i änden som inte ska lossa flugan och antingen fästa en hovmagnet eller en pin on reel, fördelen med den sistnämnda är att du riskerar inte att tappa Pike Releaser.

20180408_173427

20180408_173339Jag har största respekt för sylvassa krokar och har för några år sedan varit tvungen att uppsöka vårdcentralen när en gäddkrok oturligt nog borrade sig djupt in i ena tummen dessutom med en stor peang innanför kroken men denna historien får jag skriva om en annan gång. Jag har sedan dess haft en lipgrip med mig framförallt till de mindre gäddorna som enligt mig ofta är ivrigare i sitt sprattlande och eftersom de inte väger så mycket tar de inte skada på samma sätt som om man skulle lyfta en större gädda i lipgrip men hädanefter får lipgripen stanna hemma för nu har jag i stället en Pike Releaser!

Screenshot_20180408-171345

Screenshot_20180408-171433

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder eller lösningar.

/Tight Lines

 

Strömfiske Alsterån

Fiskepremiär 2018

20180407_095939I dag var det fiskepremiär vid anrika Alsterån, nu var det ett tag sedan jag var där och fiskade. Vintern hade inte ännu släppt sitt grepp om denna vackra inbjudande å som ligger djupt inbäddad i Smålandsskogarna kring Älghult. Jag var där först och främst med min vän och fiskekompis Andreas Olsson också känd som Flugfiskaren i Småland. Men vi var inte själva, denna premiärdag hade de allra mest inbitna flugfiskarna samlats för att pröva lyckan i Alsterån, självklart var det brunöring som var målet. Ca 15 fiskare samlades innan kl 10.00 för registrering, sedan det bar av ut mot fiskeplatserna. Väl ute vid det porlande klara vattnet slår det mig att jag lika gärna kunde vara högre upp i Sverige.

20180407_184325Jag har många gånger fiskat i trakterna runt Idre och Vemdalen och Alsterån är en skogså som lika gärna kunde ligga i skogarna runt Idre, den har samma karaktär och slingrar sig fint genom skogslandskapet.

I det kalla vattnet var det svårt att lura öringarna till hugg, nedan en liten öring från ett tidigare fisketillfälle i Alsterån.

20180407_183608Vi började fiska vid den klassiska ”Bron” där går en liten fin djupfåra alldeles intill ena kanten, ån svänger svagt och i ytterkurvan får jag till mig att det ofta står fisk.

20180407_101247Vi är flera som fiskar på denna sträckan.

20180407_102352Sedan bar det av nedströms bron, det känns som det kan stå fisk bakom varje sten och förmodligen gör det det också det är bara det att i dag vill de inte hugga, som tur är för mig och mitt självförtroende är jag inte ensam om att bli fiskutan. Endast ett fåtal lyckades lura upp någon öring denna dag, grattis till er som fick känna på spöböj denna dag.

20180407_104749

20180407_104813Andreas fick iallafall ”den tyngsta”:)

20180407_134804Fyra timmar går fort när man har roligt.

received_10215765851476944På Strömfiske Alsteråns hemsida står det att här vid Strömfiske Alsterån kan du hitta den riktiga vildmarkskänslan, med ett naturskönt öringsfiske utan trängsel i strömmande vatten, mitt i Småland. 45 minuter från Växjö ligger Strömfiske Alsterån med en åsträcka på ungefär 15km. Fiskevattnet är mångskiftande och varierar från klart, strömmande vatten till lugnare partier med mader och dammar. Fiskesäsongen sträcker sig från slutet av mars fram till slutet av september.  

Johan och Eva-Lena som har hand om Strömfiske Alsterån driver också Vidinge Gård, där säljer dom fiskekort och det viktigaste fiskeplocket. Här har fiskegästerna ett bekvämt boende nära fisket i rum eller lägenheter samt mat och dryck på gården eller att ta med på turen.  

Att tänka på är att det från och med denna säsong endast är tillåtet att fiska med hullinglösa krokar samt att det är catch and release på samtliga öringar.

received_10215765885437793Stort tack Johan och Eva-Lena för ett trevligt bemötande och en väl genomförd premiärfiskedag!

Jag kan varmt rekommendera ett besök vid denna trolska lilla skogså som är så vackert beläget nära Älghult i Småland, så tills nästa gång vi ses.

/Tight Lines och skitfiske på er 

 

 

 

SBS Transparant/ Chartreuse

Bindinstruktion

Jag börjar med att förbereda krokriggen för möjlighet att fästa en tail, jag använder en bit plastslag för att inte wiren ska glida isär, styra wiren, bind in och superlimma. Använd slangbiten så det blir en lagom stor ögla till fastachklippet.

20180319_111602Börja sedan att binda in chartreuse bucktail, klipp bort överflödigt bucktail framtill, superlimma mellan varje delmoment.

20180319_111905Palmerlinda ca 1 cm polar reflektor flach chartreuse.

20180319_112445Bind in en mixad bunt transparant/pearl flach och vik bak, bind in, limma.

20180319_165000Gör om samma procedur med bucktail, polar reflector flach och transparant/pearl flach.

20180319_113959

20180319_114605

20180319_114724

20180319_114817Avsluta med huvudet i predatordubbing neon/green. På ovansidan binder jag in bunten så att ca 40 % är bakåt och 60 % framåt innan jag viker det bakåt, bunten på undersidan delar jag så den blir hälften så lång, bind in på mitten av bunten innan denna också viks bakåt. Superlimma bindtråden innan den klipps av.

20180321_092517

20180321_092615Kamma predatordubbingen bakåt.

20180321_093014

20180321_093316Limma ögon med superlimgel, fäst med hårklämma några minuter tills gelen hat torkat.

20180319_120740Fäst dragontail i fastachklippet, flugan är redo att användas.

20180319_122741

/Tight lines

 

 

 

Gäddprofessorn informerar

Föreläsning med gäddan i fokus

För någon vecka sedan hade Torsåsbygdens sportfiskeklubb Per Larsson på besök, Per jobbar på Linneuniversitetet i Kalmar och forskar på bland annat gädda och gäddans livsmiljöer. Föreläsningen kom att handla om gäddans lekområden och om gäddans livscykel. Ett 20 tal likasinnade hade samlats för att höra om detta spännande ämne.

20180305_190116Det är fler och fler fiskeklubbar eller fiskevårdsföreningar som engagerar sig för att gäddbeståndet skall vara så stabilt och kraftfullt som möjligt. Per berättar att det på flera andra håll har anlagts så kallade gäddfabriker, en av människan konstruerad lekplats, en våtmark som i sin enkelhet ska så långt det går efterlikna en naturlig översvämmad strandäng. Det vanligaste är att den byggs så att vattenståndet (hög och lågvatten) styr när gäddan kan ta sig in eller ut ur våtmarken vid lek.

20180305_192222

20180305_193228Per poängterar att det är av stor betydelse för hur själva våtmarken ser ut i form av tillgång på växtlighet, djup osv. När gäddan ska påbörja sin lek styrs detta till stor del av temperaturen i vattnet, det är därför viktigt att gäddfabriken inte är för grund, det är då lätt att vattentemperaturen blir alltför hög och det då skapar en ogynnsam miljö för såväl romkorn som nykläckta yngel. Forskningen har visat att alla bäst resultat när det gäller att få ut så många gäddyngel som möjligt är enligt Pär att gäddorna själva har möjlighet att simma in i den konstgjorda översvämmade strandängen.

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb har sedan några år haft en annan lösning på detta, klubben pumpar in vatten i en anlagd strandäng som inte har naturlig förbindelse med havet, sedan fiskas med handredskap romstinna honor och leksugna hannar upp och körs i baljor med syrepump till ”fabriken”, manuellt släpps sedan gäddorna in i gäddfabriken. Gäddorna får sedan i lugn och ro leka (under noga övervakande) och sedan släppas åter till friheten. Gäddynglen fångas sedan upp i en sorts stor sil och släpps ut vi havet på strategiska platser. Detta har dock skett med något skiftande resultat år från år men ambitionerna är stora. Ett projekt som jag förstått är unikt i sitt slag.

fb7

Screenshot_20180128-164859Per fortsätter att berätta om gäddans livscykel, och att man i gäddans hörselstenar kan likt årsringarna på ett träd räkna hur gammal gäddan är.

20180305_191255

20180305_191510Dessa hörselstenar behandlas på ett visst sätt så att det är möjligt att följa om gäddan är född och uppvuxen i söt eller bräckt vatten. Det har stor betydelse för hur pass bra gäddan klarar förändringar i sin livsmiljö det vill säga hur anpassningsbar den är när den vandrar mellan söt och bräckt vatten. Det står klart att forskningen visar att om gäddan är född och uppvuxen i bräckt vatten har de större chans att överleva, den klarar skiftena i vattnet bättre än om gäddan är född och uppvuxen i sötvatten. Intressant tycker jag!

20180305_191749

Jag har ofta trott att gäddan förflyttar sig över rätt så stora områden eftersom man sällan spöfångar samma gädda inom det område man ofta fiskar på (känns det som iallafall), men gäddan förflyttar sig inte så mycket geografiskt enligt Per. När man provfiskat efter märkt (taggad) gädda har det visat sig att gäddan är väldigt stationär i sin livscykel. Som jag uppfattat det har ändå åar och dess mynningsområden en stor betydelse för gäddans livscykel. Gäddans ursprungliga lekområden har minskat sett över tid på grund av bland annat utdikning. Per har svårt att peka på en faktor när det gäller varför gäddan minskat kraftigt i vissa områden, förmodligen är det en kombination av flera faktorer. Jag tror att det blir viktigare och viktigare att hjälpa gäddan med ”konstgjorda lekområden” via så kallade gäddfabriker om gäddan på sikt ska kunna anses ha ett starkt bestånd.

Per berättar att den fredningstid som gäller för gäddan i Kalmar sund inte är utvärderad, troligtvis kommer Torsåsbygdens Sportfiskeklubb att medverka i ett forskningsprojekt vad gäller antalet spöfångade gäddor inom ett begränsat område sett över tid, ett projekt som kan ge värdefull information om hur gäddbeståndet förändras över tid, det blir då vetenskapligt förankrat och inte bara ett tyckande från sportfiskare.

Vill man läsa mer om hur gäddfabriker blir till kan man gå in på Sportfiskarnas rapport 2012:5, där finns mycket läsbart, inte bara om gäddfabriker utan mycket annat eller göra som vi gjorde, kontakta ett universitet där det pågår forskning i detta ämne.

Det finns säkert anledning att återkomma i om detta imte minst när vi ser resultatet av 2018 års yngelproduktion i vår lokala gäddfabrik, bara kung bore släpper sitt grepp ska det nog gå bra.

Jag kunde ju inte hålla mig utan var ju tvungen att fråga vilket bete som bäst lurar gäddan (tänkte att passa på nu när man har en gäddprofessor att fråga), svaret blev: att gäddan nog föredrar levande bete:( men när Per hade tänkt till en stund var det nog så att gäddan gärna glupskt tar mindre beten/flugor enligt Per.

20180305_205634

Stort tack Per för en givande och intressant föreläsning!

Skitfiske på er alla önskar Peter och Andreas

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb

/Tight Lines

 

 

Gör din egen flashhållare

Såhär gör du enkelt din egen flashhållare

Har du tröttnat på att det är oordning bland flashen, nu är det slut med det. Istället för att köpa en dyr hållare visar jag här hur du enkelt gör en egen.

DSC_0840Man tager vad man haver som det heter, i mitt fall tog jag en hållare till hushållspapper som inte används längre.

20180304_160757Börja med att mäta ut hur stor skiva av sittskydd eller liggunderlag du behöver, jag mätte ut 2 cm större än fotens diameter och klipp den rund.

20180304_160905För att förhindra att sittskyddet böjer sig använder jag en kartongskiva som stöd under sittskyddet. Jag klippte till en rund skiva som är 2 cm mindre än fotens diameter på hushållsrullehållaren.

20180304_160935Förborra uppe i ändträet för att förhindra att rundstaven spricker när du ska skruva fast hållaren.

20180304_161822Gör hål med en spik i mitten på de båda skivorna, lägg en bricka i ovankant så att inte skruvskallen skär ner i sittskyddet när du drar åt skruven.

20180304_162044Klipp spår som flashet skall sitta i, jag hade 3 cm mellan de klippta spåren.

20180304_163142Så där ja, nu är det bara att trä i flashbuntarna och du slipper oordning på bindbordet. Det finns säker många sätt att göra en egen hållare på, detta är mitt sätt. Man kan ju också göra sittskyddet i rektangelform, då kan man ju ställa in den mot en vägg och den tar ju mindre plats också. som sagt formen gör man efter eget tycke och smak.

20180304_165251

20180304_165313Om man inte skruvar åt skruven i ovankant allt för hårt kan man enkelt snurra skivan om man håller i foten.

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder eller lösningar.

/Tight Lines

Vemdalen 2016

 

DSC_1769

Även detta år gick fiskeresan till vackra Vemdalen med omnejd, väl framme i Vemdalen åkte vi allra först till vandrarhemmet Gästis. Ett vandrarhem vackert beläget i utkanten av Vemdalen by med gamla anor, där finns servicevänlig personal, ett boende som väl tillfredsställer de behov jag har. Bra priser och bra läge om man har för avsikt att vandra, plocka bär eller fiska.

20170618_084823

Vemdalen har nära på oändligt med fiskevatten inom greppart avstånd, vilket inte gör det hela sämre. För att nämna några ställen så rinner Ljusnan igenom närbelägna Hede, Veman som rinner stilla igenom Vemdalen och inte långt där ifrån ligger Grundsjön.

20170620_122452Men för mig har övre delarna av Ljungan och speciellt Börtnan etsat sig fast, där hade jag tillsammans med mina fiskekompisar ett formidabelt harrfiske för några år sedan, en oförglömlig kväll i lätt duggregn där det nästan högg i varje kast. Denna resa gjorde inte Börtnan oss heller besvikna.

DSC_1744

DSC_1741

DSC_1743

Filip är må jag säga en fena på flugfiske, han började denna dag med att fiska torrt efter öring som stod och vakade på nacken. Plötsligt får jag se att hans spö står i en härlig båge, jag rusar dit och möts av en alldeles underbart fin öring som snart skall återfå friheten, detta måste dokumenteras säger jag och utan att tveka doppar jag min ”vattentäta” mobil och förevigar releasen, jodå den var vattentät ända till jag tog upp den ur vattnet, då tvärdog den.

DSC_1785

Vi fortsatte att fiska nedanför nacken, ut emot mitten av selet går det liksom en djupfåra, är inte vattenståndet alltför högt går den att nå med flugspöet. Precis i kanten där strömfåran möter lite lugnare vatten tog det plötsligt tvärstopp, först var det svårt att känna hur stor fisken kunde vara men ganska snart kände jag tunga knyckar i spöet som avslöjade att detta var en lite bättre fisk. Nu följde en nervös drillning, bara flugan (naturfärgat haröra i strl 12) sitter bra tänkte jag, när fisken närmar sig håven kommer en ny rusning. Nu ser jag att detta med säkerhet är mitt livs största harr hittills, efter en stunds kamp ligger den ståtliga harren i håvgarnet och ett nytt PB på 49 cm är ett faktum.

DSC_1751

FB_IMG_1515006694831Det är bara ett måste att besöka Gunnar Ekbergs Jakt o Fiske butik i Vemdalen, Gunnar är mycket trevlig och mån om att man skall trivas i området, det är alltid en fröjd att komma in i hans butik och få ta del av såväl flugtips som bra fiskeställen. Det är inte bara vi som gillar att fiska i området, för ett tag sedan spelades detta filmklipp in.

DSC_1772

/Tight Lines

 

 

Regnbågspimpel

Årets första spöböj

Denna dag gick fisketrippen till Biskopsbergs fiskecamp, ett trevligt litet regnbågsvatten som sommartid endast tillåter flugfiske. I dag var det allt annat än somrigt, natten till idag visade termometern på minus 11 grader men när vi anländer fram på förmiddagen har tempen stigit till 0 grader.

20180209_111012Inte den tjockaste isen jag varit ute på men inga problem med hållbarheten. Försiktighet är en dygd. Att plumsa kommer inte på fråga, säkerheten kommer alltid först. Det gäller att var utrustad med både flytväst/flytoverall och isdubbar samt inte vara själv inte på isen.

20180209_115648

20180209_114937Efter en liten stunds pimplande, HUGG! Ivrigt görs mothugg och snart ligger det en båge på isen.

20180209_122050Och efter ytterligare några hugg och missade fiskar sitter det snart en till regnbåge som inte kunde motstå godsakerna på upphängarkroken.

20180209_132404Några timmar i trevliga vänners lag, härligt med årets första spöböj.

Screenshot_20180209-140951

/Tight Lines

Hotet mot sportfisket #3

Faktorer som hotar sportfisket

  • Sälen
  • Skarven
  • spiggen
  • människan
  • Miljön

Jag tänker i detta inlägg dryfta mina tankar och funderingar kring miljön och dess påverkan på sportfisket.

Under ett flertal år har jag märkt hur den kustnära miljön förändrats, jag tänker först och främst på skillnader i bottenvegetation. För ca 10-15 år sedan är min uppfattning att det var en mer frisk grön artrik bottenvegetation i de områden jag fiskar mest jämfört med hur det är nu för tiden. Synbara skillnader är att det är mycket mindre av den ”friskt” gröna bottenväxtligheten och väldigt mycket mer av en trådig, slemmig sorts bottenväxt/alg. Förr om åren fanns det gädda i var och varannan vik, gädda av skiftande storlek och vikt. Nu för tiden måste man leta om fisken. Förr så det var bokstavligen så mycket frisk grön bottenvegetation, så när man rodde med stort besvär igenom det skrämde man gäddor till höger och vänster som hade detta som sina yppersta jaktmarker. Att det sedan i princip inte var möjligt att fiska där var ett annat problem men fisk fanns det i alla fall. Jag pratar här om kustområden inomskärs, kanske tänker jag att det är fler än jag som lagt märke till dessa förändringar i den kustnära miljön? Vidare tycker jag att det oftare är grumligt i vattnet, dåligt siktdjup och en mer ensidig bottenvegetation än det var förr om åren. Personligen tänker jag att detta måste bero på yttre miljöpåverkan. Klart är att det är mycket färre antal gädda fördelat på den yta eller det område jag fiskar på jämfört med tidigare.

20170329_150000

Få toppredatorer ger sämre förutsättningar för ett friskt kustnära ekosystem, detta uppmärksammas av Svt Nyheter som i ett inlägg skriver om risk för övergödning och dess konsekvenser när de stora rovfiskarna försvinner. Man skriver där bland annat att högst upp i näringskedjan finns de stora rovfiskarna, torsk, abborre och gädda, som äter småfiskarna. Bristen på stora rovfiskar i svenska vatten har orsakat en kedjereaktion i ekosystemet som förvärrat effekterna av övergödningen. Under naturliga förhållanden kontrollerar de stora rovfiskarna i hög grad systemet genom sin predation. Det vi vet är att gädda och abborre, där de finns, äter mycket spigg. Studien man hänvisar till menar  att det behövs någon som äter spigg i systemet, minskningen av de algätande smådjuren har lika stora effekter på mängden trådalger som övergödningen.

Länsstyrelsen skriver på sin hemsida om de växande problemen i den kustnära miljön i Östersjön och nämner specifikt kustmiljön i Kalmar län, Länsstyrelsen skriver att precis som för stora delar av övriga Östersjön, hotas och påverkas Kalmars kust av övergödning. Näringsbelastningen har minskat på många håll främst som en följd av åtgärder av punktkällor som avloppsreningsverk och industrier. Trots detta syns det ännu inga generella nedåtgående trender i mängderna kväve och fosfor.

Miljögifter

Östersjön är idag hårt belastat av miljögifter. I länets recipientkontroll ingår provtagning av ett flertal tungmetaller, där bland annat kadmium, koppar, bly och kvicksilver anses särskilt skadliga för miljö och människor. Resultat visar glädjande att insatser för att minska spridningen av dessa ämnen ger resultat, sedan början på 80-talet har halterna av kadmium, zink och krom minskat i länets kustvatten. Halterna av koppar har däremot ökat.

Alltså, detta är inte något nytt problem men är det kanske nu vi verkligen ser effekterna av den miljöpåverkan som skett under flera år. Vilka är dom egentliga orsakerna till de förändringar i den kustnära miljön jag iakttagit? Är det verkligen bara jag som iakttagit dessa förändringar? Nä, självklart kan det ju inte vara så. Men jag känner att jag inte bara kan sitta tyst i båten utan att belysa det på något sett. Jag kommer i håg när jag var i 15 års åldern, då plötsligt ”försvann” kilosgäddorna från de områden jag då fiskade i och de kvarvarande 3,4 och femkilosfiskar man då fick upp var fulla med bölder som ingen då tidigare sett. Ytterligare några år senare var det riktigt svårt att överhuvudtaget få någon fisk under en fisketur. Jag kan tillägga att fenomenet cach and release inte tillämpades i någon större omfattning på den tiden. Nu hör man knappt talas om att någon medvetet tar upp några gäddor även om det regelmässigt är fullt tillåtet. Mycket har emellertid hänt sedan dess när det gäller förståelsen och kunskapen om vattenmiljön och vad som påverkar den. Även om jag till viss del målar upp en dyster bild av vekligheten så har det på flera platser blivit bättre och ”vi” som verkligen brinner för våra vänner under vattnet gör ju allt vi kan för att det skall vara och finnas livskraftiga bestånd av exempelvis gädda och abborre men det är skört, det gäller att det finns ambassadörer som är villiga att lägga ner tid och energi.

27537389_1541105889301165_1526110333_oDet är inte bara jag som uppmärksammat vad som hotar sportfisket, David gross, fiskeguide skriver också han i ett inlägg om faktorerna sälen och skarven och dess påverkan i Stockholmsregionen i sitt inlägget ”Vår döende skärgård”.

Ja, detta med miljön och dess påverkan samt betydelse skulle jag kunna skriva om länge känner jag, det på något vis knyter samman de faktorer jag valt att belysa i min miniserie om vad jag anser hotar sportfisket. Det viktiga är att vi i inte passivt bara tittar på utan är aktiva och engagerade för om det inte finns ett friskt ekosystem finns heller inte förutsättningar för någon art att leva vidare där.

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder eller lösningar.

/Tight Lines

Hotet mot sportfisket #2

Faktorer som hotar sportfisket

  • Sälen
  • Skarven
  • spiggen
  • människan
  • Miljön

Jag tänker i detta inlägg dryfta mina tankar och funderingar kring människan och dess påverkan på sportfisket.

Liten gädda 27537311_10215119680123064_1693444557_o

Människan…… ja vart ska jag börja? Min uppfattning är, om vi på lång sikt skall ha en stark population av gädda och abborre samt friska vatten kan vi inte ta upp fler fiskar än vad som föds eller når fångstmogen ålder. Det borde vara självklart för alla som fiskar att känna till regler om fångstbegränsning och minimimått. Jag har förstått att det inte alltid är så. Länsstyrelsen skriver att det endast är tillåtet att behålla tre gäddor per dygn och fiskare, dessa gäddor måste då vara mellan 40-75 cm långa. Dessa regler gäller i hela egentliga Östersjön. Jag hade gärna sett en liknande regel om fångstbegränsning vad gäller abborre.

Jag tillhör typen av sportfiskare som i princip uteslutande utövar så kallad catch and release, det vill säga att släppa till baka fångad fisk till friheten. Personligen tar jag enbart hem någon enstaka gädda per år som uppenbarligen inte kommer att överleva eller då jag anser att den utsätts för ett allt för stort lidande. Som exempel till detta kan jag nämna en fisk jag fångade nyligen med svåra skador efter troligtvis sälbett där delar av tarmpaketet var synligt blottat. Lika så är det viktigt att känna till och respektera fredningstider och fredningsområden. På Länsstyrelsens hemsida framgår det tydligt vilka regler som gäller. Där finns bland annat karta över fredningsområde och förbudstider för gädda och abborre, förbudstiden innefattar tiden mellan 1 april – 31 maj och gäller Kalmar sund eftersom Kalmar sund anses som extra känsligt och det under flera år varit en sjunkande population vad gäller gädda och abborre. Som jag förstår diskuteras det förbudstider och fredningsområden på fler platser runt om i Sverige.

forbud-gadda-abborre

På Länsstyrelsens hemsida finns även färdigskrivna informationsblad om fångstbegränsning och minimimått som man kan skriva ut och plasta in för att sedan sätta upp så att vi kan sprida och visa vilka regler som gäller.

I den bästa av världar tänker jag mig att alla utövar catch and release eller i alla fall inte tar upp fler fiskar än reglerna tillåter. Det som känns så oerhört fel är då att man från myndighetshåll kan godkänna fångstkvoter upp till 44 ton gädda per år bara i Blekinge!!!

Sportfiskarna skriver i en mycket uppmärksammad artikel om detta. I artikeln från 2016 skriver man.

Nyligen sammankallade länsstyrelsen i Blekinge till ett dialogmöte för att bland annat diskutera förvaltning av gädda och abborre i Blekinge. Yrkesfiskets kraftigt ökade fångster av gädda i Karlskrona skärgård var en huvudfråga.

”Sveriges lantbruksuniversitets Ulf Bergström redogjorde bland annat för beståndssituation och fångstuttag av gädda i Östersjön. Där konstaterades att rekryteringen ser relativt bra ut på flera platser i Blekinge, jämfört med resten av södra Östersjöns kuststräckor. Det konstaterades också att fritidsfisket, där sportfiske men också husbehovsfiske med nät ingår, står för merparten av de landade fångsterna av gädda sett till hela Östersjön. Synar man däremot fångstdata specifikt från Blekinge, där skärgårdsområdena kring Karlskrona är de huvudsakliga fiskeområdena, noteras en kraftigt ökad fångst hos yrkesfisket de senaste åren. Landningarna har här gått från drygt 5 ton år 2010 till anmärkningsvärda 44 ton år 2016, samtidigt som den totala landningen av gädda längs hela Sveriges kust var ca 54 ton. Detta innebär att av yrkesfiskets totala landningar av gädda från Östersjön år 2016 kommer 81 % från Blekinge, och i princip allt är från Karlskrona skärgård. Det handlar till största del om nätfiske på grunt vatten under våren, vilket också har gjort att landningarna av abborre har mångdubblats under samma tidsperiod”.

44 ton!!!!!!!

Nu är det 2018 och om man gör en enkel ekvation och antar att varje fångad fisk som yrkesfisket tar upp skulle väga 2 kg förstår man hur enormt många gäddor 44 ton är.  44.000 kg / 2kg= 22.000 st gäddor som tas upp varje år bara i Blekinge och som jag förstår i huvudsak i Karlskrona skärgård. Detta kommer inte att hålla. Ingen kan väl på alvar bli förvånad över att det rapporterades om synlig minskning i antal fångade gäddor i 2017 års gäddfestival i Blekinge jämfört med tidigare år. Som tillägg till yrkesfiskets påverkan kan jag bara konstatera att de olika gäddtävlingarna som finns numera också det påverka bestånden av gädda även om dessa gäddor släpps åter till friheten. Det har under de senaste åren varit ett stort antal fisketävlingar i Blekinge och Karlskrona skärgård, inte så konstigt då Blekinge under många år varit känt för sitt fina bestånd vad gäller gädda. Utöver detta fiskar ju sportfiskare på som vanligt. Fisketrycket är extra hårt på hösten då denna period anses var som bäst när det gäller gäddfisket.

DSC_0765Det hade ändå varit intressant med att jämföra hur fiskpopulationen förändrat sig över tid om man jämfört ett geografiskt område i Karlskrona skärgård mot exempelvis Eriksberg där det är inhägnat och ett betydligt lägre fisketryck kan man tänka.

Jag tror att flertalet av oss som är intresserade av fiske på olika sätt ”sköter oss” därför känns det extra tungt när man plötsligt hittar olagliga ryssjor som stänger av hela inlopp till lekvikar. Detta speglar på något sätt hela vårt samhälle idag, ”ett bara jag får” samhälle. Detta beteende måste brytas!

Ansvar

Vem tar ansvar för att gäddbestånden verkligen hinner återhämta sig eller att det inte tas upp mer fisk än som kläcks och når vuxen ålder? Nä, det är klart att jag inte kan belasta var för sig Sälen, Skarven, människan eller miljön för minskningen av antalet gädda i de kustnära vattnen. Miljön kommer jag att skriva om i nästa inlägg. Det är sannolikt dessa faktorer tillsammans som påverkat fiskpopulationerna.

Jag tror att vi alla måste på allvar ta ansvar för ett hållbart helt friskt ekosystem, vägen till framgång måste vara genom samtal/dialog mellan olika intressenter, information till allmänheten, respekterande av de regler om fredningsområden och förbudstider som finns, utökande av densamma. Vidare hade det varit önskvärt om fler sportfiskare fiskade med hullinglösa krokar och inte girigt mena att man då tappar fler fiskar. Man tänker ju ändå släppa tillbaka fisken. Tittar man över tid så är min uppfattning att det är svårt att peka på en faktor som förklarar nedgången i fiskpopulationer utan det är förmodligen en samverkan mellan olika faktorer. Klart är emellertid att människan har ett stort avgörande för fiskpopulationerna i de beslut vi tar.

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder, funderingar eller lösningar.

/Tight Lines

Hotet mot sportfisket #1

 Faktorer som hotar sportfisket

  • Sälen
  • Skarven
  • spiggen
  • människan
  • Miljön

Jag tänker i två inlägg dryfta mina tankar och funderingar kring ovanstående faktorer.

Eftersom jag bor nära Östersjöns strandlinje och fiskar huvudsakligen i skärgården belägen i södra Kalmar län och i Blekinge ligger denna del av Sverige mig närmast hjärtat. Jag har under årens lopp lagt märke till förändringar i populationer när det gäller främst gädda men även abborren. Jag har ofta ställt mig frågan vad detta beror på? Ja då menar jag förstås min upplevda minskning av antalet gädda och abborre.

I Östersjön finns både gråsäl och knubbsäl, gråsälen är vanligare i nordligare vatten.  Enligt Länstyrelsen i Kalmar län förekommer knubbsälen i Kattegatt och de södra delarna av egentliga Östersjön, huvudsakligen längs de danska och svenska kusterna. Av förklarliga riktar jag mitt största intresse till södra Östersjön. I södra Kalmarsund finns tre kolonier; Värnanäs (Småland), Eckelsudde (Öland) och Abrahamnsäng (Blekinge), som utgör mer än två tredjedelar av Östersjöns nuvarande bestånd. Knubbsälpopulationen i södra Kalmarsund ligger numera alltså på drygt 500 djur. Fördelningen av beståndet mellan dessa lokaler har varierat under senare år, men det är tydligt att andelen av beståndet minskar i Värnanäs, medan Eckelsudde under det senaste decenniet fått en allt viktigare roll som reproduktionslokal.

Knubbsäl. Ill: Jonas Lundin

Knubbsälen har en ”uppnäsa” och påminner om en hund i profil.
Ill: Jonas Lundin

Trots den begränsade uppgången för sälbestånden i Kalmar län har skadorna på fisk och fiskeredskap ökat på senare år. I genomsnitt äter en gråsäl i Östersjön 5 kilo per dag, det innebär att på årsbasis blir ett betydande antal kilo fisk som sälen äter. Enligt uppgift är den huvudsakliga födan vad gäller fisk strömming men min personliga åsikt är att sälen väldigt gärna jagar mat inne på grundområden i den kustnära skärgården det vill säga där gäddor och abborre har sina huvudsakliga lokaler. Sälen slukar då i sig den fisk som kommer i dess väg.

Det kan inte nog betonas vilken vikt åarna har i vårt kustnära landskap när det gäller ”barnkammare” och reproduktionslokaler för många av våra fiskarter. Att vara vandringsfisk eller stationär fisk i dessa vatten är något som jag inte avundas på! Det känns istället mer som ett lotteri om fisken skall kunna vandra ut och in ut åmynningar. Om du tänker att du är ett smolt eller liten gädda på väg ut i havet menar jag att hinder i deras väg kan vara en sälkoloni, eventuella fasta (olagliga) fångstredskap, hungriga spiggar, skarvar samt yrkesfisket och miljöpåverkan. Som jag ser det är det ett nålsöga att bokstavligen simma igenom och det är förståligt att det inte är många gäddor som når vuxen ålder. Det är därför än mer viktigt att vi människor i den mån vi kan underlättar och kämpar för att fler fiskar kan nå vuxen ålder.

Sälen till exempel har vad jag vet inga naturliga fiender i våra vatten, eftersom populationer då har en tendens att växa sig allt för stora vore önskvärt att man bedrev skyddsjakt på säl för att hålla nere populationerna. Det är då viktigt med ett nära samarbete med organisationer såsom länsstyrelsen och universitet så att man på ett vetenskapligt sätt kan påvisa hur stora populationerna bör vara, detsamma gäller skarven.

I Sportfiskarnas rapport 2012:5 kan man läsa att även storspiggen har stor effekt på abborrynglets möjlighet till överlevnad. Predation på larver är orsaken, inte svält på grund av konkurrens. Abborrynglens storlek är också viktig, vilket betyder att tidpunkt när spiggen vandrar in i lekvikarna är avgörande. Alltså, om spiggen kommer in sent i lekvikarna kan de inte beta ner rekryterna av abborre. I sex vikar med gott om abborre gick det att se hur tätheten av abborryngel sjönk drastiskt när spiggen vandrade in i systemet. Öppna vikar mot havet har ofta tidig invandring av spigg, medan det i mer slutna vikar, långt till öppna havet har en senare invandring av spigg. Slutsatsen av det kan alltså vara att skyddade vikar långt inne i skärgårdar inte drabbas lika hårt av påverkan från spigg, men att det i öppnare habitat kan innebära en större påverkan. Min personliga åsikt är att detta även gäller gäddyngeln.

Vidare har sportfiskarna sammanställt i sin rapport 2012:5 ”Åtgärdsbehov för gädda och abborre” de behov och behövda åtgärder som syftar till att bestånden av gädda och abborre skall vara livskraftiga och hållbara.  Både skarv och säl kan ha lokal påverkan på bestånd av abborre skriver sportfiskarna, men gruppen var helt överens om att predation från fiskätande fåglar och däggdjur sannolikt inte ligger bakom den storskaliga minskningen av abborre längs med ostkusten. Sportfiskarna skriver vidare att andra arter som traditionellt ansetts som ”skräpfisk” såsom gädda höjts väsentligt. Detta bottnar dels i ett ökat intresse för fiske efter framförallt gädda, men också i att en helhetssyn på ekosystemet blivit mer allmänt i fiskevårdskretsar. En annan aspekt är att bestånden av gädda, abborre och andra arter som tidigare ansågs finnas i ”överflöd” minskade märkbart längs ostkusten.

Även Fiskejournalen har uppmärksammat detta i sin artikel Vem konkurrerar om fisken i Östersjön. Där framgår det klart och tydligt att både säl och skarv har stor inverkan på populationsstorlekarna vad gäller gädda, abborre och flera andra arter som lever längs med Sveriges kuster. Vidare skriver fiskejournalen om skarven och dess inverkan på fiskbestånden, jag anser att det måste tas ett samlat krafttag kring dessa faktorers betydelse, mer än det görs idag. Intresseorganisationer såsom sportfiskarna jobbar hårt redan idag för ett hållbart fiske på sikt.

Liten gädda 27537311_10215119680123064_1693444557_oEnskilda intressenter såsom lokala fiskeklubbar likt Torsåsbygdens sportfiskeklubb  har ambitionen att på lokal nivå kunna vara med och påverka så att fiskbestånden blir kraftiga och står sig starka över tid. Som exempel kan nämnas arbetet med ”gäddfabriken” som klubben gjort under några år nu. Med stöd av och i samarbete med bland annat länsstyrelsen och ”vision Bergkvara” har Torsåsbygdens sportfiskeklubb skapat en yngelfabrik dock med något skiftande resultat men ambitionerna är stora. Ett projekt som jag förstått är unikt i sitt slag. Klubben pumpar in vatten i en anlagd strandäng som inte har förbindelse med havet, sedan fiskas med handredskap romstinna honor och leksugna hannar upp och körs i baljor med syrepump till ”fabriken”, manuellt släpps sedan gäddorna in i gäddfabriken. Gäddorna får sedan i lugn och ro leka (under noga övervakande) och sedan släppas åter till friheten. Gäddyngeln fångas sedan upp i en sorts stor sil och släpps ut vi havet på strategiska platser.

27485375_10215119749444797_2042629589_o

 

27485255_10215119805886208_78057680_oI sportfiskarnas rapport 2012:5 framgår det hur man kan anlägga en gäddfabrik. Den naturliga platsen för gäddor att leka i kustmynnande vattendrag är på
översvämmade områden där vårfloden håller sig kvar och vattnet kan värmas
upp snabbt. Tyvärr finns det väldigt få naturliga habitat av denna typ kvar, då de
flesta avrinningsområden är påverkade av dikning och rätning med målet att få
ut vattnet till havet så fort som möjligt. Att återskapa hela vattendrag till
ursprunglig form och funktion är tyvärr oftast inte realistiskt med tanke på
kostnader samt nuvarande markanvändning. Lösningen blir att skapa en översvämmad våtmark under kontrollerade former. Syftet med skapandet av översvämningsvåtmarkerna är alltså att återskapa eller efterlikna de ursprungliga våtmarker som fanns en gång.

En konstruerad översvämningsvåtmark innebär att vatten (delflöde eller hela
vattendraget) leds in från vattendraget och tillåts svämma ut över låglänt mark. Oftast mynnar våtmarken ut i huvudvattendraget genom en fiskväg samt med en reglerbar fördämning vid sidan om. En vallkonstruktion som löper efter en eller flera av våtmarkens sidor krävs oftast för att möjliggöra att hålla kvar vattnet. Gäddan föredrar att leka på grunt vatten som värms upp tidigt på våren. Det varma och näringsrika vattnet gör att rommen kläcker tidigt och ynglen växer snabbt. Leksubstratet i våtmarken ska med fördel bestå av betat gräs och/eller halvgräs. På växtligheten fäster rommen och riskerar därmed inte att kvävas i bottensedimentet. Gräset medför också rikligt med gömslen för ynglen.

Inom ett forskningsprojekt i Kalmar skapades för några år sedan den första översvämmade våtmarken som anlades specifikt för gäddlek ligger i Oknebäck/Kronobäck utanför Mönsterås. En damm med reglering och fiskväg anlades vilket medförde att befintlig betesmark säsongsvis kunde översvämmas. För att leda ut vattnet vid låg vattenföring grävdes en fåra genom våtmarken. Grävningen gjordes så liten som möjligt för att påverka betesmarken så lite som möjligt.

Sportfiskarna skriver i ovan nämnda rapport 2012:5 att på senare år har emellertid många fiskevårdsprojekt inriktade på gädda kommit igång och forskning har gett ny kunskap att omsätta i praktisk fiskevård likt det arbete Torsåsbygdens sportfiskeklubb genomför.

Det är enligt mig oerhört viktigt att debatten om det hållbara sportfisket underhålls, lika viktigt är att olika organisationer både på nationell och lokal nivå kan samarbeta i stävan mot rena och opåverkade vattendrag och kuster samt en stor artrikedom i densamma. De rapporter och artiklar jag refererar till är skrivna för några år sedan, jag tror mycket har hänt sedan dess och att populationsbestånden av framför allt säl har ökat markant sedan dessa rapporter skrevs. Det förekommer i dag en rad olika projekt runt om i vårt land som vart och ett naturligtvis är lika viktigt vad gäller att få ett sammankopplat friskt ekosystem där alla arter kan leva i symbios. Tillsammans kan vi påverka!

I nästa inlägg diskuterar jag människan och miljöns påverkan på sportfisket.

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder eller lösningar.

/Tight Lines