Sensommarfiske i Norrbyströmmen

Det är i mitten på Augusti, högsommarvärmen gör sig starkt påmind. Andreas och jag är på fiskeresa, vi är på väg till legendariska Norrbyströmmen. Tanken var först att vi skulle till Fjällen några dagar men så är det det där med tiden. Ja, det kan ju tyckas vara en oviktig detalj för en inbiten flugfiskare men familjen kommer alltid först, det är ett måtto man inte bara bör leva efter utan det skall vara en absolut ”lag”. Just nu finns inte tiden till att vara borta så länge som behövs för en fjällenresa.

För den som besökt Norrbyströmmen är detta en väl bekant syn, den välkända utsikten från trädäcket på stugan alldeles intill Norrbyströmmen. Det är med stor ödmjukhet jag kliver ur bilen när vi anlänt till Norrbyströmmen. Jag har under årens lopp läst, hört och sett åtskilligt om Norrbyströmmen men inte förrän nu fått möjligheten att fiska här. Min fiskepolare Andreas är jämfört med mig en veteran i dessa vatten, jag har förstått att sommarfiske efter regnbåge i Norrbyströmmen kräver stor skicklighet och ett stort tålamod. Ett fiske som för mig är lite ovant, då menar jag att det gäller att fiska med väldigt små flugor, ofta torrflugor och med väldigt tunn tafsspäts, ner till 0,11 mm. Regnbåge är jag tämligen van vid att fiska efter, det är ju så att just dessa regnbågar har gått i strömmen läng, så pass länge att de förvildats. Detta innebär att jag som flugfiskare måste tänk om, rota djupt ner i mina askar efter insektslika flugor i storlek 16-20 och fiska dom på så sätt att fiskarna inte kan motstå mina flugor.

Vi ”klunsar” om vem som ska börja fiska, vi ser ju att det står ganska mänga regnbågar och vaggar fint i strömmen. Det blir Andras som får börja, jag står beredd med filmkameran, det är otroligt spännande att se hela förloppet i det ginklara vattnet från det att flugan landar ett stycke uppströms, se den sakta driva mot fiskens ståndplats. Plötsligt ser jag att fisken gör sig beredd och blixtsnabbt simmar den mot Andreas fluga och gapar om den men det är lätt att göra mothugget för tidigt och Andreas drar flugan ur munnen på fisken, nåja vi vet att flugan funkar, snart kommer det fler chanser.

En fluga som föll Norrbyströmbågarna i smaken var denna lilla hjorthårspuppa, nerklippt, sakta hemtagen straxt under ytan i varje dragning i linan. Plötsligt kunde en av de majestätiska bågarna inte motstå flugan utan simmade ifatt den och som en flugfiskares dröm fick jag se det vita gapet omsluta flugan, instinktivt gör jag mothugg. En obeskrivlig känsla när fisken sitter där och efter en nervös drillning kan håvas av Andras vana hand.

En obeskrivligt vacker regnbåge med en oklanderlig stjärtfena, jo ja tackar jag!! Egentligen kunde jag lagt mig på strandbrinken och varit nöjd men självklart vill man ju fånga fler. Efter några snabba foton får den gå tillbaka och snart står Andraes med spöböj. Snabbt är jag där med filmkamera och beredd med håven.

Vi njuter av denna sensommardag, det är varmt och skönt, härligt att se att regnbågarna som vi krokar av återhämtar sig snabbt, snart är det dags för lite käk, det är smått fantastiskt att kunna sitta på trädäcket på logden och blicka ut över strömmen och se fina vak omväxlande med kräftor och till och med en mink som kommer simmande.

På Norrbyströmmens hemsida kan man bland annat läsa att:

Norrbyströmmen är en till större delen anlagd put and take-ström som tar sitt vatten från Motala Ström vid Nääs som ligger mellan sjön Boren och Norrbysjön. Vattnet kommer från Vättern, vilket för det mesta betyder klart, grönskimrande vatten. Strömmen erbjuder ”sightfishing” i ett vackert mellansvenskt kulturlandskap med ängar, åkrar, parksoffor och grusade gångar och ska inspirera till att ta på tweedkavaj istället för Gore tex-jacka vid tjänlig väderlek. Sträckan är ca 700 meter lång och har en fallhöjd på fem meter. De sju poolerna har ett medeldjup på en meter. 

Innan Motala Ström byggdes ut fanns lax, öring och harr vid forsarna i Nääs. Forsarna är borta sedan länge. Nu finns här Borensbergs kraftstation och från dammen tas vattnet, 0,5 kubikmeter per sekund, till Norrbyströmmen. Vi har mest regnbåge och mindre andel öring och på höstarna sätter vi röding när vi får tag på det. All fisk kommer från Källefall och kvalitet går före vikt. Vid den översta poolen ligger ”lodgen” för vila och övernattning. Fisket upplåts huvudsakligen som hyrfiske för upp till 10 gäster. Verksamheten bedrivs i samarbete med Tekniska Verken i Linköping som äger kraftverket. 

Det var vid forsarna vid Nääs vaggan stod för den östgötska industrialismen. Det var här man byggde sina hammarsmedjor, kvarnar och sågverk. Allt drevs med kraften från forsen i Motala Ström. Den kanske mest namnkunnige kvarnägaren var Axel von Fersen, vars kvarn från 1774 ännu står kvar på Nääs och som idag inrymmer Borensbergs Hembygdsmuseum. För hundra år sedan började man producera elektrisk kraft och man byggde på Nääs den första kraftstationen i Motala Ström.

Pooler

Sträckan startar med Homepool, nr 1, där vattnet kommer in via ett rör i den södra delen. Den är 25 m som bredast och ca 100 meter lång. Botten består av sten och grus. 

Pool nr 2, ”konferenspoolen” är skild från strömsträckan och får sitt vatten från ett rör som mynnar sydändan för att ha ständig cirkulation. Den är numera fisktom, de småbågar vi ville ha där blev snabbt uppätna av fiksgjusen.

Poolerna 3 till 6 är sammanbundna av snabba strömsträckor och har tydliga inloppsströmmar och nackar. Fallhöjden från nr 2 till nr 6 är drygt tre meter. Medeldjupet är ca en meter och bottnarna är mestadels mjuka. 

Pool 7 inte grävd utan sannolikt en rest av den gamla strömfåran, som låg hör före kraftverksbyggena. Botten är hård och djupet varierar ner till drygt 2 meter. Vegetationen på den södra stranden är risig och lutar sig över vattnet. Under grenarna lurar storfisken… Norrbyströmmens vatten förenar sig i utloppet återigen med Motala Ström innan den rinner in i Norrbysjön.

Kontakt

Lodgen har allt man kan önska sig, ja vi verkligen njuter av vår vistelse här i Borensberg och av Norrbyströmmen. Framåt kvällen vakar bågarna frenetiskt, men vad äter dom, det är så frustrerande att se, vi kastar kastar kastar och kastar. Vi byter flugor i parti och minut och plötsligt får jag belöningen, en liten svart klinkhammer är nyckeln till framgång.

I skymningen sitter vi samlar vi ihop första fiskedagen. Morgonen efter är vi ”uppe med tuppen”. Vi har förstått att det är små flugor som gäller, mycket små. Vi rotar långt ner i askarna, nymferna ratar dom, det är bara torrisar som gäller. Jag vågar inte gå lägre än 0,14 i tafsspäts men fiskarna är urstarka och när en fisk i en våldsam attack tar min knottimitation i en av strömpartierna hinner jag bara lyfta spötoppen, då är fisken redan på väg ifrån mig i en rasande fart, tafsbrottet blir tyvärr oundvikligt, så frustrerande. Lyckligtvis har jag en till, efter en stund är det dags igen, denna gång hinner jag drilla fisken en kort stund innan den släpper. Hmmmm, det viktigaste är ju trots allt att jag gör rätt, har knäckt koden.

Andreas och jag har liksom gjort det till en grej att fånga den ”perfekta” regnbågen och dom regnbågarna vi får i Norrbystrammen kommer väldigt högt upp på den listan.

Andreas visar stor skicklighet dag 2 och det är tur att jag är snabb på korta distanser när det behövs håv och kamera. Det är ändå konstigt hur det kan bli för det är som om det vore redigerat. I dom allra sista kasten stiger det en grov regnbåge mot Andreas lilla myrimitation i #20, mästerligt men med viss nervositet drillar han detta praktexemplar på ca 3 kg med 0,11 tafsspäts. Den rusar och hoppar vilt flera gånger innan håven omsluter den, både jag och Andreas andas ut. En perfekt regnbåge i perfekt kondition får avsluta vårt fiske här i underbara Norrbyströmmen.

Vi filmar mycket samtidigt som vi fiskar, kolla gärna in filmen från vårt fiske på vår Youtubekanal Every Fish Counts.

Det kommer en längre artikel om Fisket i Norrbyströmmen framöver i MagazinFishEco under delen som heter FishEco Flugfiske.

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines