Det är alltid lite speciellt natten inför en tävling, på något sätt ligger man och funderar på om man glömt något, om förberedelserna är tillräckliga osv. Lika dant var det natten inför Balticgäddan 2019, jag måste erkänna att jag vaknade några gånger innan klockan ringde 04.30 och det var dags inte bara för mig utan min son att stiga upp. Han och hans team Team Jonsson är rutinerade vad gäller Balticgäddan. Dom vann vårtävlingen 2017 och inte nog med det, deras teamkamrat Elias tog då vad jag vet fortfarande är den längsta gäddan i Balticgäddans historia på 114 cm.
Här nedan Elias med sin magnifika fångst 2017 (114 cm).
Ja, det är inte bara en gäddtävling utan självklart en inbördes familjetävling. Det är första gången Sören och jag ställer upp i Balticgäddan, vi har tävlat några gånger tidigare men då i den mindre och mer lokala tävlingen Bergkvara Gäddfestival.
Kl 06.45 är vi på plats i Kalmar på Baltic skeppsfournering och kvitterar ut vår mätbräda och våra tävlingsbrickor men vi är långt ifrån själva. Drygt 150 duktiga gäddfiskare fördelade på 59 lag står och bara väntar på att bli ivägsläppta. Som alltid är förväntningarna höga och ambitionerna stora när det är dags för tävling, man liksom ställer sig på tåspetsarna, försöker göra det där lilla extra för att lura gäddan till hugg. Jag och min teamkompis Sören har åtskilliga fisketimmar tillsammans att luta oss tillbaka på, vi känner varandra väl och vet varandras kapacitet. Jag har de senaste åren nästan helt gått över till att fånga gäddan på fluga vilket ofta har visat sig vara en lika listig som bra strategi. 
Jag börjar dagen med flugspö i hand men det går trögt, ca 30 min efter att vi börjat fiska kommer första hugget, en fin liten gädda som mäter sig till 70 cm prick. Jag överger flugspöet till förmån för spinnspöet.
Efter ytterligare en stund är det dags för nästa gädda att syna mätbrädan, även den håller minimimåttet på 70 cm.
Dagen går och vi har kontakt med fisk lite då och då. Plötsligt tar det nästan tvärtopp för Sörens minigris, (jag kallar den för det), den minsta i pigshadfamiljen (15 cm). Den visar sig vara helt outstanding denna dag. Här nedan vår för dagen största firre (93 cm).
Förvisso får jag också fisk men dom riktigt stora vill liksom inte bli krokade, jag fiskar blandat med Buster jerk 2, Baby buster och med Pigshad jr 25 cm.
Plötsligt som från ingenstans kommer det en jätteplog upp bakom min Baby buster, det ser bokstavligen ut som en ubåt ska komma upp i ytläge. Ivrigt gör jag vevstopp, rycker och drar i linan för att draget ska vara så förföriskt som det bara går, ca 25 meter följer gäddan efter mitt drag och vänder med en jättevirvel precis intill båten, Sören hojtar såg du! Det var lugnt en meterfisk!! Gissa om vi blev kvar där en stund för att försöka få den till att hugga men icke, den såg vi inte röken av mer den dagen. Det är väl märkligt att vissa fiskar kan man ha efter både två och tre gånger medans andra bara visar sig en gång men och andra sidan så är det en anledning till att stora gäddor just är stora.
Dagen går fort och det är dags att åka till bryggan så vi hinner in till Baltic och lämna mätbräda och fångstbrev innan kl 17.00. Nöjda och glada summerar vi dagen och vår första tävling i Balticgäddan. Vi ”fyllde pappret” och fick ihop 428 cm totalt för våra fem längsta gäddor. Vi känner att vi inte kan ha gjort något annorlunda, nu får vi se hur lång det räcker. Under dagen har vi fått rapporter om att det varit trögfiskat på många platser.
Vi käkar av buffen innan prisutdelningen och jag sätter nästan i halsen när plötsligt mitt namn ropas ut av tävlingsledning om att jag tagit totalt längst antal cm meter registrerat på fångstbrevet. Väl hemma när jag kontrollräknar våra siffror visar det sig att tävlingsledningen måste ha räknat fel på mig och min teamkompis. Det är Sören Börjesson och inte jag som ska hyllas för sin insats i vårt team, rätt ska vara rätt! Han registrerade totalt 654 cm, grymt bra gjort!!
Nu räckte inte våra 428 cm till vinst utan jag får säga stort grattis och hatten av för Team Gäddhäng/Bengtssons som inte bara vann vårtävlingen 2019 med 458 cm utan fångade tävlingens längsta fisk på 109 cm. STORT GRATTIS!!
Nästa helg är det dags för Sportfiskemässan i Jönköping, jag kommer att vara där under lördagen så om du ser mig kom gärna fram och växla några ord.
/Tight Lines


Denna vår har fisket trots skiftande väder varit stundtals riktigt bra. Några riktigt bra flugfisketurer inledde året, en av turerna resulterade i denna fina bonusfisk.
Det är alltid trevligt att fiska tillsammans med någon go fiskepolare, självklart har det blivit några sköna turer med likasinnade, dessa turer har resulterat i en hel del riktigt fina fiskar. Det har också blivit fler fina havsöringar, denna tagen av fiske och teamkompisen Sören ”Sir Toby” Börjesson, en kanonfin öring som nyss kommit ur ån för att äta sig blank och fin i havet.
Kalmar sund
Hullinglöst
Jag har inte bara varit ute med båten utan vadfiskat en hel del hittills i år, alltid trevligt att vada med flugspöet, man kommer på något sätt så nära naturen när man står ute i vattnet och fiskar. Blekinge brukar vara destinationen, och jag har inte blivit besviken. Stundtals magiskt gäddflugfiske, nedan en ”Blekingedag” med fiskekompisen Hasse ”pastorn” Brolin, klart PB för i år.
Ja, vad säger man, jag är lyckligt lottad som har både nära till bra gäddvatten och nära till dom bästa fiskekompisarna. Nedan en bild från en tur (mini Fly vs Jerk) för bara några dagar sedan i Blekinge, tillsammans med Fille och Storfiskarn. Resultat: Fly 4 – Jerk 1.

Sportfiskemässan närmar sig, jag kommer att vara där under lördagen, ser du mig, kom gärna fram och växla några ord! Nu blickar jag framåt, mot nya fiskeplatser och nya fisketurer.
När började du bli intresserad för fisket?
Hur kom du in på flugfisket/flugbindningen?
Hur kommer det sig att du startade din fiskeblogg? På vilket sätt har din blogg hjälpt dig att utveckla ditt fiske?
Vilken art fiskar du helst efter och varför? Berätta om din hittills bästa fångst?
Finns många fina fångster svårt att välja ut en som den bästa men skall jag välja en så måste jag säga en fisk som faktiskt inte jag fångade. Förra året var min dotter Siri 7 år gammal då med och fiskade vid en regnbågsdamm. Hon fick pröva mitt flugspö och även om hon inte kunde kasta särskilt långt så var det tillräckligt för att nå ut några meter och redan i andra kastet hade hon krokat sin första regnbåge. Hon kämpade med fisken helt på egen hand, med guidning av mig. Jag hjälpte henne att håva fisken. En otroligt glad dotter hade fångat sin första fisk på fluga, det måste vara den bästa fångsten.
Berätta varför du var med och startade Torsåsbygdens sportfiskeklubb och vad har du för visioner om fiskeklubben.
Vilken fiskedestination minns du mest och varför?
Jag tackar Andreas för dessa svar, Andreas är en riktigt god vän, skön personlighet och inte minst en mycket duktig flugfiskare och flugbindare.
Fort ner till botten med den gulröda pirken ingen, det gäller att smida medans järnet är varmt. En kort stund senare är det dags igen, denna regnbåge är lite finare, den kämpar frenetiskt och det tar en stund innan den ser ”dagens ljus”. Den sprattlar till och blir snöig, Hasse som står beredd med kameran får vänta ett ögonblick, jag ska bara skölja av firren. Jag tar ett fast tag om stjärtfenan och håller under buken, ett par snabba dopp i borrhålet. Att en så liten firre kan vara så stark och så hal! Utan att jag hinner med sprattlar bågen sig fri och simmar blixtsnabbt ner till friheten. Ett gapskratt ifrån Hasse, den fisken skulle vi ju behållit, jo, det hade jag tänkt jag med. Ytterligare några gapskratt från oss båda liksom bara bubblar fram, nåja, det kunde varit värre utbrister jag. Jag har ju min gopro med mig och Hasse frågar, mellan skrattsalvorna, fick du med det på film? Jajamän!!
Hasse har haft en trög start men han kommer snart att ta igen det mer råge! Fastän det bara är några få meter mellan våra borrhål börjar det hugga nåt så in i……. i Hasses borrhål. Hasse drar upp båge efter båge och vipps är han ifatt antalsmässigt.
Även en liten gräskarp blir tillfälligt förvirrad och hugger på Hasses räka, självklart får den snabbt återgå ner i borrhålet.
En liten abborre hugger på Hasses pirk och får följa med upp till dagens ljus, och sedan snabbt tillbaka igen men den fastnar bara på film.

Här en lite film som sammanfattar dagens fiskeäventyr i snålblåst och snö.
Vid denna tiden fanns det inte något vidare stort utbud av flugfiskeutrustning riktat till gäddfiske. Som jag minns det köpte jag ett 10 fots klass 7-8 spö på Abushoppen i Svängsta, jag ringde och beställde en WF lina i klass 9 av någon anledning, klippte av klumpen eftersom jag tyckte att den var svårkastad och i tron om att, om jag gör om linan likt en ”laxlina” med skjutlina och klump skulle detta funka bättre för mig. Jo, visst hade jag väl läst i någon tidning om Big Mammalinan från Vision men tänkte att det där kan jag väl fixa till själv. Nu skulle denna utrustning testas skarpt. Jag begav mig till en plats i Blekinge som jag fiskat mycket spinn på och där jag brukar ha ett bra gäddfiske. Denna första riktade gäddflugfisketur resulterade i en gädda på 6 kg, 3 gäddor på ca 4 kg samt några mindre gäddor och jag var helt såld på gäddflugfiske. Flugan jag fått all fisk på var helt söndertuggad och jag minns att jag på hemvägen lyriskt åkte förbi Lyckeby, berättade om mitt fiske och köpte fler av ” den gröna gäddflugan – den där du vet som skimrar lite i guld”.
Gissa vart jag åkte för att gäddflugfiska nästa gäddpass? Några dagar senare på samma plats, det var en ganska ljum Novemberdag, mulet med lite lagom pålandsvind. Redan efter 4-5 kast kom en ”jättegädda” och slukade min fluga. Jag inser snabbt att denna gäddan leker man inte med, jag minns att jag håller emot så mycket jag vågar och tänker att om tar jag den hårdare går antingen spöet av eller så rätar jag ut kroken. Gäddan bestämmer helt och hållet men efter ett tag kroknade den och sakta men motvilligt kommer den med in till stranden efter några mindre rusningar. Tyvärr fanns inte kamera i mobilen vid denna tiden så någon dokumentation av denna fisk finns inte men jag har ett fint ärr på högerhanden som minne. Den ”vanliga kameran” var naturligtvis inte med. Flugan satt fint i höger mungipa med flugan inåt i gäddkäften, av okunskap hade jag en ”vanlig” plattång med mig, när jag lossade kroken skakade gäddan till med huvudet och gäddtänderna rev upp ett sprätt ovanför tummen på ett par cm som blödde ymnigt. Vågen visade 8,5 kg, solklart personbästa på fluga då! Jag begav mig nöjd hemåt och plåstrade om mitt sår. Klart var att jag var helt tokfast i gäddflugfisketräsket. Tiden går och jag börjar laborera med såväl utrustning som att binda egna gäddflugor. Till min stora förtjusning är det inte bara gäddorna som gärna glufsar i sig mina egenbundna ”gäddflugor”.
Nu tänkte jag ju inte skriva ett inlägg om gamla anekdoter utan ska försöka diskutera om det verkligen finns specifika flugor som riktar sig till en speciell art. Min egen teori om detta är att så inte är fallet utan det är helt andra betingelser som styr varför fisken väljer att attackera en fluga. Vilken färg ska man använda? Har verkligen färgen och/eller storleken på fluga den betydelse som vi flugfiskare gärna vill framhålla?
Under åren som gått sedan min fräsning vad gäller gäddflugfisket har jag stundom slagits av vilka olika storlekar på flugor som jag fått olika arter på. Jag har exempelvis fått gädda i fjällen på en kopparfärgad nymf med guldhuvud strl 12. Det är ju inte ovanligt att abborrarna hugger villigt på de ”gäddflugor” jag fiskar med eller som för inte så länge sedan när jag fick en magnifik havsöring på en av mina ”gäddflugor”.
Ja, för kan man verkligen kalla en fluga fluga och samtidigt använda ett artnamn? Det kanske borde heta mindre eller större streamer? För om sanningen skall fram är det ju egentligen så det är, och då föds ju nästa fråga. Vart går gränsen för en mindre streamer till en större streamer eller från en regnbågsstreamer till en abborrestreamer eller från det till en gäddfluga? ja, nog är det så att flugor går att dela in efter utseende exempelvis nymf, torrfluga och sreamer etc. Eller kanske spelar det inte så stor roll om man fiskar det ena eller det andra? För dom allra flesta spelar det säkert inte någon roll medans det för vissa har större betydelse. Av någon anledning är det av stor betydelse för en del att kunna dela in dessa ting i speciella fack, att få en tillhörighet. Ja, det är nog så att mycket i livet handlar om det annars kan det bli svårt att nå en djupare konsensus. Det kan lätt annars bli rörigt, ostrukturerat, liksom ogreppbart och svårt att beskriva vad man menar.
Åter till flugdiskussionen, naturligtvis är det en absolut omöjlighet att svara på exakta längder på exempelvis en streamerving om den ska benämnas som stor eller liten på grund av att det handlar om vad den enskilde har som normativt mått på stor eller liten. Jag anser att svaret på frågan ovan egentligen handlar om att flugan bör vara lagom lång. Det behöver inte göras svårbegripligt utan det enkla svaret är nog det bästa, jag anser att huggbeslutet för framför allt gäddan styrs till mycket stor del av att flugan sänder ut små vibrationer, färgen är nog av sekundär betydelse trots allt? Detta tillsammans med att fisken vid en obestämbar storlek i sina nedärvda gener triggas likt det rovdjur det är att instinktivt hugga eftersom föda är en förutsättning för överlevnad. Den vet ju heller inte när den får mat nästa gång.
När det gäller färgval har jag ändå två teorier. Det ena är nog att som jag beskrivet ovan började fiska gädda uteslutande med gröna flugor, då blir det ju svårt för gäddan att hugga på någon annan färg. Det andra i min teori är att gäddan sedan yngelstadiet är präglad på att äta sina artfrände, detta kan enligt mig vara en av anledningarna till att just flugor med gröna inslag är så effektiva vid gäddflugfiske. På senare år har bindmaterial som reflekterar uvljus vunnit mycket mark och det råder inget tvivel om att flugor bundna med dessa material är nog så effektiva.
Det pågår samtidigt en ständig diskussion om storlekens betydelse och om en ”större” fluga fångar större fisk. Jag har i ett tidigare inlägg dryftat just tankar och funderingar angående gäddflugans storleks betydelse i inlägget
Jag har att relatera till spinnfisket där jag vet att en fiskekompis fick en gädda på 9 kg tagen på en 4 centimeters liten jigg, visserligen i en å men ändå. Jag har vidare fiskat i många år med en kompis som nästan enbart fiskat med Tobydraget (18-20 gram), han har många gäddor på sitt samvete där flera av dom varit runt 10- kilos sträcket. För några år sedan krokade han av drygt 1000 gäddor under ett kalenderårs fiske. Jag känner att det nog inte är så konstigt att så kallade mindre gäddflugor, då menar jag flugor där vingen är ca 10-12 cm är fullt tillräckligt för att locka gäddan till hugg och även stora gäddor. Det är då inte heller så konstigt att lite större abborrar väljer en sådan fluga om den kommer förbi.
När Fille, (en av mina söner) vid en av våra fiskeresor till fjällen fick en fin harr på 42 cm, den spydde upp småfiskar på ca 6 cm, nä det är ingen slump att streamers är riktiga fiskfångarflugor, det vet om inte annat öringfiskarna, där det är allmänt känt att öringen inte föraktar en streamer. Nog är det så att om flugasken ska vara fulländad bör det finnas flugor i varierande storlek. Detsamma gäller inte minst för gäddflugfiskaren, Det är den innovative som är vinnaren i längden om jag får tycka till, detta gäller nog inte bara flugfisket utan vid allt fiske.
Gälgreppet i samarbete med
Maj 2018, Ort/Id
Maj 2018, Regnbåge
Juli 2018, Abborre
Juli 2018, Harr
Juli 2018, Gädda
September 2018, Öring
/Tight Lines
Under ett par timmars fiske upplever jag ”Det”, det där som är så svårförklarat och som händer allt för sällan. Trots att det är kallt, regnar och snöar om vart annat så hugger gäddorna som besatta.

Min fluga blir mer och mer tilltufsad för varje gädda som tuggar på den. Ibland är fisket sådär härligt och underbart som man bara drömmer om.
Och som om detta inte är nog händer det som bara händer väldigt sällan, Jag kastar ut flugan, drar några drag i linan, plötsligt kommer det en plog blixtsnabbt bakom flugan, jag ökar takten något i hemtagningen och det tar tvärstopp! Ursinnigt sprattlar en fisk långt ifrån spötoppen. Det tar en stund innan jag fattar vad som huggit på min fluga, en riktigt fin havsöring, den sprattlar frenetiskt för att komma loss men jag håller linan spänd. Rackarns hinner jag tänka, jag som inte har någon håv med mig. Nåja, det får väl lösa sig ändå. Med ett fast grepp om nacken lyfter jag fisken över relingen. Jaaaaaaaaaaa!
Glädjande nog hade jag min goprokamera med mig så hugget och drillningen kom med på film. Nedan en film om denna minnesvärda dag när jag flugfiskade gädda men även fick en drömfisk på fluga.