Att tävla i fiske är inget jag gillar. Men jag gör det ändå. Trots att jag på förhand alltid förkastar arrangemang efter arrangemang med för korta tävlingstider, dåliga regler eller där chansen av att vinna är obeskrivligt obefintlig, så finner jag mig själv där ståendes vid kaptensmötet någon gång varje år. Inställningen är alltid att göra det omöjliga. Att åka långväga hemifrån oftast utan kunskaper om tävlingsvattnet för att sedan i ständig desperation beta av reservplats efter reservplats i hopp om att vinna över de lokala förmågorna.
Dessa lokala förmågor behöver inte i själva verket vara från närområdet. Det är istället en grov kam som genom årliga misslyckanden växt fram för att sedan gruppera de motståndare som på något vis har en fiskemässig fördel gentemot oss. Om de sedan är duktiga fiskare från ett fjärran land eller det aktuella samhällets erkände storfiskare har ingenting med saken att göra.
Sittandes här på hemmaplan långt från kommande tävlingsarena finns det flera sätt att förbereda sig. Vobbler har sorterats, nya krokar har inhandlats och gamla har kasserats. Sjökort studeras och planer smids. Ingenting får lämnas åt slumpen även om det sällan blir som man på förhand tänkt sig. Listor bockas av och väskan är packad. Extra strumpor och extra mycket kaffe. Förkylning eller trötthet duger inte när prisbordet skall erövras.
Under stundande uppladdning känner jag mer än någonsin att årets Gäddfestival i Fryken måste få en förändring. Att det fortfarande existerar en klass för bonkning är dock inte vad jag har i mina tankar. Det handlar om vilka som vinner. Förra årets segrare var team Pike 2000. Året före likadant. Året före det även det precis likadant och året före det året var det, juste det. Precis likadant. Om ni ur all denna smörja lyckades tyda att samma team har vunnit samma tävling fyra år i rad förstår ni säkert vad jag känner. Att det är mycket viktigare att fiska bättre än dessa örebroare än någonting annat.
Det börjar bli svårt att fokusera. Den högvarvande vinnarskallen behöver ett glas mjölk och ett dåligt tv-program en onsdagskväll som denna. Allt ligger nu på sin plats och planen är klar. Att fånga fler och större gäddor än de andra, inte bara Pike 2000. Eller hur var det nu igen? Jag som inte gillar att tävla…
//Jonathan