Detta är Gälgreppets första fiskefilm, filmen är gjord i samband med att min fru och vår hund hade en liten fjällenturne sommaren 2018. Det finns även ett blogginlägg från denna resa, Fjällenresa ”med inslag av fiske”.

/Tight Lines

Jag tänker i detta inlägg reflektera över moral och etik när det gäller spinn och flugfiske efter vår älskade sportfisk gäddan. Jag har länge tänkt på denna dubbelmoral som enligt mig är ganska utbredd inom gäddfisket. På många håll hör och läser jag om hur vi som sportfiskare värnar om gäddans bästa. Samtidigt så är det väldigt få som fiskar gädda hullinglöst. Det som först slår mig är att alla vi som flugfiskar harr och öring/bäcköring ser det många gånger som självklart att fiska med hullinglös krok. På många håll är det dessutom ett absolut krav för att få fiska. Om vi nu värnar så mycket om gäddan varför använder vi inte hullinglös krok då? Jag tror att en av förklaringarna ligger i gamla traditioner, att man förr fiskade enkom för att ta upp fisken man fångade och då självklart inte ville mista någon fisk. En annan förklaring ligger nog tyvärr mer på det giriga planet, används en hullinglös krok finns risken att man tappar någon fisk än om jag använder krok med hulling. Ur ett fiskeetiskt perspektiv måste det ju vara betydligt skonsammare för gäddan att bli fångad med en hullinglös krok och därmed minskad risk för skada. Samtidigt som överlevnaden borde öka om fisken släppas tillbaka så lite skadad som möjligt. Jaja jag vet att många nu kommer att känna sig kränkta och känna detta inlägg som ett påhopp men tänk om vi som utger oss för att vara sportfiskare och gladeligen sprider budskapet om att vi använder catch and release som metod med förbehållet att vi värnar om gäddans bästa och en bibehållen gäddpopulation.

Nu ska jag inte påstå att jag är på något sätt världsbäst på att söka på google men att hitta en hullinglös trekrok avsedd för jerkbait eller en shallowrigg är då inte lätt om det ens går. Lika dant när det gäller att hitta en krok att binda gäddflugor på. Jag har sökt efter ett hullinglöst alternativ men inte hittat mycket, men som sagt jag är ingen sökexpert på nätet. Nedan är en krok som jag bundit på.Jag vet att det är en hel del av de som fiskar gädda med fluga som istället nyper in hullingen så att den ”blir” hullinglös. Och visst är det ett bättre alternativ eftersom man ändå tänker släppa tillbaka fisken till friheten. Jag tror att vi tillsammans kan sätta press på kroktillverkarna om fler efterfrågar hullinglösa krokar till gäddfisket. Lika viktigt är att ha med sig en kraftavbitare om nu olyckan skulle vara framme och kroken sitter djupt eller i en gälbåge men åter igen, om kroken är hullinglös lossar den ju mycket lättare och skadar fisken mindre.Kanske är det till och med dags att de större gäddfisketävlingarna och gäddfestivalerna tar ansvar och inför krav på hullinglösa krokar. I vissa områden är fisketrycket mycket hårt, att använda hullinglösa krokar tror jag skulle kunna bidra till att gäddbestånden skulle framgent må mycket bättre!

Gäddan har många fiender redan som det är, under hela sin livscykel är den är den ständigt utsatt, den är en så kallad toppredator men den kan lika gärna bli föda åt en artfrände, säl eller skarv m.m. Olika intressen skapar reproduktionsområden för gäddan, dessa ”gäddfabriker” vårdas ömt av såväl sportfiskeklubbar som mer väletablerade organisationer, då är det rent av konstigt att vi inte fullt ut ser till att gäddan skadas minimalt när den fångas.Nä nu är det dags att vi som älskar denna sportfisk tar vårt ansvar för att minimera skadorna på gäddan i samband med catch and release.

/Tight Lines

Det är i början av September när min gode vän Storfiskarn ringer och är fiskesugen, ja om sanningen ska fram så är jag jäkligt förbannad just nu. Jag och några kompisar skulle varit i Bosnien nu och fiskat stor harr, stor öring och vild regnbåge, nu blev det inte så. Resan blev oförklarligt avbokad i sista stund av en i fiskegänget som skulle hålla i bokning av flyg, guider m.m. så fiskeabstinensen är extra stor just nu, därav Storfiskarns samtal. Nåväl, efter en snabb kontakt med Tommy som äger fiskecampen i Norrefors fick vi klartecken att lösa dagskort. Alltså det är något speciellt med fisket i Norrefors, i bland nyckfullt men i bland helt underbart. Med tanke på att den planerade resan nu inte blev av är jag extra sugen att få fiska av mig. Vi anländer ca 07.30 och döm om min förvåning, vi har hela stället för oss själva denna dag. Solen börjar värma med några av dagens första strålar och jag får en sådan där go fiskefeeling. Det dröjer inte många kast förrän Filles spö står i djup båge.En hård drillning för att minimera mjölksyran hos fisken och en snabb release i vattnet och fisken är åter fri.Straxt är det min tur, Fish ON! Denna fisk tas upp och räknas till fångskvoten och i ögonvrån ser jag Storfiskarns spö i spänd båge, joja tackar jag!Snart är det dags igen. Otroligt vad pigga och starka bågarna är idag.Denna får snabbt gå tillbaka.Hela fenor och i utmärkt kondition, trots att sommarens värme slagit hårt mot odlingen som Tommy har, han stannar till och snackar en stund, alltid trevligt! Det är sannerligen idylliskt här i Norrefors, i dag är det väldigt låg vattenföring men långt ifrån ofiskbart.Vi har ett extraordinärt bra fiske denna dag, fiskarna är sannerligen på hugget, plogar efter flugorna, är på och nafsar, missar och är på igen. Ja det är en sådan här fiskedag man drömmer om, jag får nypa mig i armen för att se att jag inte drömmer. Här en stilstudie i dubbeldrag av Storfiskarn.Det blir många fiskar som faller för våra flugor, några av dom får följa med hem och andra inte.Och som om detta inte är nog får jag plötsligt den vackraste öring jag någonsin fått!! Sann kärlek uppstår när jag får lägga ögonen på denna gobit. Visst är den vacker?

Dagen börjar lida mot sitt slut, Storfiskarn och jag sitter och tar igen oss vid grillplatsen, då slår en fisk alldeles intill. Jag ska ta några sista kast på den säger jag och kastar första kastet, en plog kommer upp bakom flugan då jag drar frenetiskt i fluglinan med snabba drag men den väljer att avbryta sin attack. Nästa kast, på nytt kommer plogen jag stannar till i indragningen en millisekund för att sedan dra några snabba drag och jag känner att fisken är där och nyper men den fastnar inte. Tredje gången gillt, ett låååångt kast, låter flugan sjunka en kort stund, snabba drag i fluglinan, då händer det blixtsnabbt, en plog kommer bakom flugan och nu sitter fisken, den rusar ursinnigt så backingen tydligt får se solens strålar. Vad är detta säger jag till Storfiskarn som står med ett leende, han säger – jag såg när bågen högg. Jag försöker veva in lina så snabbt som det bara går och där lossnade kroken. Jag kan inte vara ledsen över det utan känner att det var en superp avslutning på en alldeles underbar fiskedag.

Tusen tack Tommy för att du driver denna magnifika fiskecamp, och du – fortsätt att kämpa för det du tror på så vi fortsättningsvis har möjlighet att få komma till dig och njuta av ditt regnbågsfiske.

/Tight Lines

När jag anländer till Voxnadalen denna gång har röken försvunnit från de skogsbränder som nyligen härjat i de närliggande områdena. Återigen är jag på jobbresa och självklart hänger flugspöet med. Edsbyn blir första stoppet, en riktig pärla må jag säga. Arbetskompisar och andra människor jag möter är mycket vänliga vilket gör att jag mer än gärna kommer tillbaka hit. Jag får till mig att björnjakten startat idag, en kollega visar mig bild på en av de skjutna björnarna från morgonens jakt. Björn tänker jag, det känns mycket främmande att jag faktiskt mycket väl skulle kunna möta en björn i skogen.

Jag förstår snart att det här med bandy ligger Alla här varmt om hjärtat, ”byns” stolthet dvs bandylaget har två SM guld de senaste två åren, det går inte att missa. Ett kort besök i byns sportfiskeaffär och jag har snart fått tips på ett par fiskeplatser jag ska besöka efterföljande dag.

Ovanför Voxnabruk ringlar sig Voxnan härligt och grant, det är en bra bit att köra innan jag är framme vid första stoppet för dagen, det är låg vattenföring men långt ifrån ofiskbart.Efter några inledande kast stiger en harr och glufsar i sig torrflugan, alltid kul att få fisk tidigt, då vet man att rätt fluga sitter på tafsspetsen. Kanske inte åns gigant, men ändå. jag tycker det är liksom lite mysigt att känna timjandoften på fingrarna efter att jag återutsatt fisken. Den står en kort stund och tar igen sig innan den simmar iväg. Möjligen undrar den vad som hänt för i den mån den kan, ser den förvånad ut.Jag fiskar mig nedströms en bit, byter fiskeplats och med jämna mellanrum hugger det. Det som slår mig är den vackra naturen, det känns som tiden på nåt sätt har stått stilla, som om en av John Bauers teckningar fått liv. När som helst kan en älva eller ett troll kika fram bakom stock och sten.Jag misstänker att denna stenmur måste vara rester från när ån användes som flottled, vilket enormt jobb det måste varit att bygga detta……. för hand!Resan går vidare mot en legendarisk plats. Jag känner väl till Hans Lidman, och läst en del om hans mytomspunna Svartå. När jag nu är i området måste jag ju bara leta upp hans ”svartå”, med hjälp av google vet jag snart vart jag ska åka. När jag kommer fram är det med lätt darr i knäna jag stiger ur bilen, jag kan känna historiens vingslag. Tänk att denna lilla å fått så stor uppmärksamhet, försiktigt smyger jag fram till åkanten i förhoppning om att få se någon öring, kanske var jag inte nog försiktig för någon öring får jag inte syn på.Lite tagen av stunden allvar är jag allt, efter en stund beger jag mig mot Bollnäs och Söderhamn och nya fiskeplatser men innan nästa fiskepass, lite jobb. Jag får tips i sportfiskebutiken i Bollnäs om Klumpströmmen, stolt säger han i butiken att man varje år fångar någon en kiloharr där. Detta höjer ju förväntningarna något må jag säga.Väl framme vid Ljusnans strand blir jag lite ivrig, det är en fin sträcka, ån delas upp av en större ö som delar ån vilket gör att den inte är jättebred. Här finns en hel del storsten och det borde det vara gott om ståndplatser. Jag beslutar mig för att testa ett naturfärgat haröra #14. Det dröjer inte många kast för än spöet står i båge. Alltså, det spelar inte någon roll hur länge man har fiskat, det är samma härliga känsla när linan sträcks upp när hugget kommer även om fisken är måttlig till storleken. Fish on!Någon kiloharr blev det inte denna gång, några fina harrar blev det ändå. Det har varit en härlig resa, mycket jobb med många härliga både nya och ”gamla” arbetskamrater. Jag hoppas att jag snart får möjlighet att återkomma hit, jag tror minsann att jag funnit min egen Svartå.

/Tight Lines

För mig har den årliga fjällenresan inneburit ett avstamp om att sommaren äntligen har kommit, ett kvitto på att vintern och våren nu har släppt sitt grepp. Äntligen är tiden kommen för årets fjällenresa. Ja, jag vet att för många innebär begreppet fjällen att åka riktigt långt upp i Sverige och inte som för oss, att åka till Vemdalen, Storsjö och Idre som var destinationer för denna resan.

Att åka till fjällen innebär så mycket mer än att bara resa iväg hemifrån, när bilen lämnar garageuppfarten och resan börjar vet man på förhand att det kommer att bli många oförglömliga upplevelser. På årets resa följde min älskade fru med och vår hund Loffe. Jag visste på förhand att denna resa inte skulle bli lika fiskeintensiv som de tidigare fiskeresorna jag gjort tillsammans med vår son, och vissa år tillsammans med min systers man och deras son som är jämngammal med vår grabb. Eftersom inte frugan varit med upp till fjälls någon gång skulle det bli extra kul att visa henne de platser hon så många gånger hört berättas om.

Vemdalen

Man kan inte annat medge än att den röklukt vi känner från skogsbranden utanför Sveg sätter lite sorti på vistelsen, på lokalradion Radio Dalarna duggar viktiga meddelanden tätt om bränderna i området. Lyckligtvis brann det inte precis där vi var men många tankar går till de som är drabbade och till speciellt till dem som får evakueras från sina hem på grund av bränderna.Innan vi kommit fram till Vemdalen var det bara ett måste att åka ner och kolla vid ”strömmen”, detta klassiska fina fiskeställe som så många gånger belönat oss med hårda dragningar i fluglinan och härliga spöböj. Inte heller denna resa skulle ”strömmen” göra mig besviken. Denna plats har etsat sig fast i mitt minne då jag för några år sedan redan i fösta kastet fick en riktigt fin öring bland storstenarna nedanför spegeln. Plötsligt tar det tvärstopp bakom en av storstenarna, jag hinner tänka – öring?, jätteharr?, linan bara gick i sidled mot strömmriktningen, hårda tunga knyckar! döm om förvåning när det kikar fram en riktigt fin abborre i Ljusnans ytvatten.Några granna harrar till blev det allt innan resan fortsatte mot Storsjö, men ett litet stopp i Börtnan är ju bara ett måste. Innan vi kom fram till Börtnan hade vi en härlig vandring till Fettjeåfallet som kantades av täta badstopp för Loffe i det kristallklara svala vatten som förövrigt hade bäcköring lite här och var.Väl framme i Börtnan fick det allt bli en våffla med hjortronsylt och grädde innan fiskepasset.Denna sommaren går verkligen till historien som den varmaste på 260 år enligt meteorologerna, det har nu i skrivandes stund inte regnat redigt på 3 månader här i Torsås. Detta avspeglar sig även i fjällvärlden där vattennivåerna är extremt låga samtidigt som vattentempen är onormalt hög. Lite högre upp i Sverige har man stoppat fiskekortsförsäljningen på grund av densamma. Ja, det är verkligen låg vattenföring i Ljungan vid Börtnan. Vid normal vattenföring syns inte någon av stenarna nedanför spegeln.Här visade sig att torrflugorna var giftigast, en lokal variant från Vemdalen, en superpuppa med cdc vinge.Ovanför nacken glufsar en magnifik harr i sig min fluga.Den kämpar vilt och håller emot ordentligt i den strida strömmen innan jag får in den på lite lugnare vatten.

Storsjö 

Färden går vidare mot Storsjö och Storsjö fiskecamp, det är första gången som jag är här. Jag har läst mycket om området och hörts berättat om platsen i diverse forum. Även här är det extremt låga vattenflöden. Jag får ändå tips från en av guiderna på campen om att pröva Sölvbacka strömmar framåt kvällen. Sagt och gjort, det var inte åns största öring som föll för min ”Vemdalenfluga”, men det spelar inte så stor roll, det är upplevelsen som betyder mest. Att lägga ut flugan, se den flyta med strömmen och tänka sig en möjlig ståndplats. När väl hugget kommer dras spöet instinktivt bakåt i ett mothugg och cirkeln är på något underbart sätt sluten när firren sedan återfår friheten. Ett annat tips från campen är Skärkån, en liten fin år som rinner från Ljungdalen ner mot Storsjö. På flera ställen bildas det små sjöar med strömmande vatten emellan som sedan tar ån vidare mot Storsjön och Sölvbacka strömmar. I en av dessa strömsatta partier mellan två mindre sjöar är den låga vattennivån inte lika påtaglig som på många andra ställen, återigen är det farbror Ekbergs specialfluga från Vemdalen som ger resultat, en riktigt fin guldgul Skärkåöring kan inte motstå flugan utan nyper den precis innan fluglinan rätar ut sig.Ja, vad säger man, en fantastisk fin öring kröner vistelsen i Storsjö. Vi fortsätter att njuta av området och dess vackra landskap, jädrar vad här är vackert!Resan går vidare mot Idre, vägen tar oss via Ljungdalen över Flatruet och ett nytt våffelstopp i Tännäs.Resan har kantats av en förskräcklig massa renar, ett trevligt inslag förvisso, många foto på renar har det blivit. Här en ståtlig rentjur på klappavstånd från bilen.

Idre

Alltid ett kärt återseende, det var här min flugfiskekarriär började, jag har otroligt många minnen från tidigare fiskeresor hit. Här nedan en plats som fått namnet ”Christinas ställe” efter att min syster mytomspunnet sägs ha fått en röding.En vandring till Nipfjällets topp hann vi också med.Säga vad man vill, jag kommer inte på något annan ord än att skriva att det är vackert här också. Tystnaden är påtaglig, det enda man hör är en porlande bäck på avstånd.Det sista fiskestoppet för denna resan fick bli Storåns utlopp i Hällsjön, ytterligare ett klassiskt fiskeställe i min flugfiskekarriär, i år har man tyvärr slopat denna sträcka som enbart flugfiskesträcka och istället öppnat upp den för (som jag uppfattade det) spinn och även maskmete, väldigt synd tycker jag. Nu fick jag enbart ett helt gäng med mindre abborrar och inte en enda öring, har aldrig fått abborre där tidigare.Här nedan samma plats men vid två helt olika tillfällen.En superhärlig semesterresa ”med inslag av fiske”

/Tight Lines

Gäddflugfiske med en riktig drömfisk

Återigen är jag på väg till mitt hemmavatten, denna gång tillsammans med min gode vän och fiskekompis Andreas Flugfiskaren i Småland Olsson. Ett gäddflugfiskepass står för dörren och det ligger förväntan i luften. Detta är ju ”dagen D”, det är idag Sverige spelar åttondel mot England i fotbolls VM. Det är idag det ska hända. Vi lättar ankare på morgon kvisten och vädret visar sig från sin bästa sida för en gångs skull. Ja i alla fall om man ska flugfiska efter gädda. Det blåser så där lagom utan att det stör flugviftandet men ändå tillräckligt för att vattenytan ska bli lagom orolig, min erfarenhet är att fisken ofta blir mindre skygg då. Lite ofint krokar jag en fin gädda i första kastet. Gäddan stiger från djupet likt dom ofta gör om fiskemetoden är jerkbait, ett våldsamt hugg ifrån ingenstans, det är nästan så jag tappar flugspöet. flugan sitter perfekt i ena mungipan av gäddgapet. Ankaret åker i för att vi inte ska driva över denna hotspot alldeles för fort. Det verkar bli en bra dag säger jag till Andreas som håller med. Några kast senare sträcks fluglinan åter när ett distinkt hugg kommer återigen underifrån, det var som tusan utbrister Andreas, vad har du för fluga egentligen undrar han? Jag visar min fluga för dagen, MR Green har jag namngivit den till eller kanske den skall få heta ”Fifty Shades of Green” med tanke på hur brutalt gäddorna behandlar denna fluga i sitt ”pleasure room”.En fluga som inte ser mycket ut för världen men ack så effektiv! Flugan är ca 10-12 cm lång, liten och lättkastad med mitt klass 8 spö. Den funkar perfekt i dessa väderförhållandena som är idag, växlande molnighet med inslag av sol. Flugan jiggar fint och pulserar förföriskt vid hemtagning av fluglinan.  För den som är intresserad har jag gjort en bindvideo, visserligen publiserad i ett tidigare inlägg här på bloggen men med tanke på hur denna fiskedag kommer att sluta visar jag klippet igen här nedan.

Åter igen en fin gädda avkrokad. Vädret är kanon, ja kanske lite varmt men vad gör det när gäddorna är urstarka. Någon fisk till är på och nafsar, Andreas har ett par hugg men dom vill inte riktigt fastna på hans fluga, PANG! nytt våldsamt ythugg på ”Fifty shades of Green”, dom är så urstarka så här års, riktigt kul att drilla sådana fiskar.En snabb hantering då drillningen säkert gett en del mjölksyra i gäddmuskularuren.Efter denna kanonad av hugg följer en stund av stiltje, kanske var det en huggperiod som var kort och intensiv eller så finns det inga gäddor i nästa vik och nästa som vi driftar, när man minst anar det smackar det på en grön krokodil igen, härligt!Plötsligt hugger det som tusan igen, där sitter den och den är stark säger jag, då skriker Andreas – jag har en också, dubbelhugg! På vars en sida om båtens relingar fajtar vi nu vars en gädda samtidigt, detta är vad man drömt om när snön ven om knutarna i vintras och jag satt där vid bindstädet och drömde om dessa fantastiska fiskar. Det är bra konstigt att det nästan alltid är så att man måste hem när det är som roligast, dels väntar familjen, dels ser man även fram med spänning mot matchen mellan Sverige och England i fotbolls VM. Dags att börja dra sig mot hemmahamn.Andreas kollar efter stenar, det är lätt att köra av brytpinnen.Innan vi är tillbaka vid bryggan stannar vi till för några sista kast. Min gröna glitterfluga landar precis intill en vasskant, momentant kommer det en plog ut från vassen, ser du plogen utbrister Andreas, jag hinner inte svara förrän mitt slö åter står i båge. Snabba hårda knyckar skvallrar om att detta nog inte är en gädda. Fisken vill inte stiga mot ytan utan ivrigt försöker den simma mot botten, innan jag vet vad som så glupskt sugit i sig flugan vill jag inte ta den för hårt, jag vet ju inte om flugan sitter bra. Efter några rusningar visar den sig, en gigantisk abborre. Plötsligt börjar adrenalinet pumpa, bara den inte släpper! Kort efter håvar Andreas borren med ett sällan skådat lugn, JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!En riktigt fin bonusfisk är uppe och självklart ska den dokumenteras, en riktig drömfisk tagen på fluga, jag är mållös, skakar lätt i knäna. Tyvärr fick inte Svenska fotbollslandslaget vinna åttondelsfinalen men jag fick mitt livs Aborre, självklart PB, 1220 gr och 42 cm lång, Stort Tack för fina foto och att du var med och delade den fiskeupplevelse, min gode vän Andreas.

/Tight Lines

Sommar fiske efter gädda

Få saker är så andrenalinutlösande som att drilla en urstark sommargädda, i slutet av Juni begav jag och fiskekompisen ”Storfiskarn” ut på gäddsafari i skärgården. Det är en njutning för själen att kunna fiska i T-skirt, det är varmt och skönt och istället för att frysa häcken av sig om fingrar får man smörja sig med solskyddskräm. Några dagar tidigare hade jag och ”Sir Toby” haft ett fantastiskt spinnfiske i dessa för mig så välkända gäddlokaler. Idag var det flugfiske efter gädda som stod i fokus. Vi lämnade bryggan ca 09.30, lite senare än vi beräknat på grund av jobb. Väl ute på havet dröjde det inte länge förrän första fisken högg, jag fiskade denna dag med enkelkrok utan stinger. Det känns som man å ena sidan tappar något fler gäddor men å andra sidan sitter kroken oftast i mungipan, lätt att kroka loss vilket upplevs som mer skonsamt för gäddan och således mindre risk att allvarligt skada gäddan.

Nåja, nu till själva fisket, det skulle visa sig att denna dag inte var sämre än fisket som varit några dagar tidigare. Nedan en 95:a från spinnturen.Det började med fisk i första kastet, i dag använde jag mig av en svart /grön fluga, ca 12 cm lång, den enda flugan jag behövde denna dag för det högg mycket och våldsamt.

Mäktigt att se Storfiskarns spö i en härlig båge.Detta var en sådan magisk dag, det kändes som det fanns huggvillig fisk i varje vik. En av fördelarna med att fiska gädda med fluga och flugan bunden på enkelkrok är att det sällan fastnar sjögräs utan flugan liksom ålar sig igenom sjögräshufsorna. Fler fiskar krokades av.Det var dock inte alla fiskar som skrev in sig i historieböckerna storleksmässigt.Summa sumarum, 12 fiskar uppe och minst lika många på som släppte, en härlig fiskedag i varmt sommarväder men framför allt en fiskedag tillsammans med min gode fiskekompis Magus ”Storfiskarn”, delad glädje är dubbel glädje. Nästa fisketur siktar vi på PB!/Tight Lines

En trolsk liten sjö

I slutet av Maj begav jag och fiskekompisen Andreas ”Flugfiskaren i Småland” Olsson oss till Runtorp fiskecamp beläget mellan Påryd och Ljunbyholm ett par mil söder om Kalmar.  Väl framme kontaktar vi Håkan som äger campen, han säger att det för ca 5 veckor sedan släppts i ett nytt parti med bågar som håller en snittvikt strax under kilot. Vi tar oss ut på en liten ö via en illa sargad spång, ja det känns nästan som man gör det med livet som insats, nja kanske inte riktigt så illa. Vattnet ligger spegelblankt, Andreas tittar på vaken som nästan är lika många så att man misstar sig för att ett lätt sommarregn faller och säger- Det är läge för att fiska torrt. Hmm tänker jag som bara tagit med mig streamers och nymfer. Medans jag står och väljer fluga hör jag plötsligt det karakteristiska lätet när en fisk glupskt suger i sig en fluga, flugan ifråga har nyss landat där ett vak precis varit. Innan jag vet ordet av står Andreas spö i en härlig båge och det plaskar frenetiskt om regnbågen som försöker sprattla sig loss.Lugnt och med stor vana håvar Andreas fisken, en fin lite båge som efter sedvanlig dokumentation varsamt återfår friheten.Ska du inte pröva att fiska torrt frågar Andeas, jag är inte sen med att svara ja. Han väljer en Danica imitation till mig, (det är en exakt sådan som han nyss fått fisk på). Jag berättar att jag  att jag aldrig fått en regnbåge på torrfluga, men nu infinner sig den där härliga goa fiskekänslan, med stort fokus lägger jag ut torrflugan strax intill ett vak men inte hugger fisken, nästa kast lika dant, Andreas coachar mig! Jag försöker sakta dra flugan mot mig, fisk vaka alldeles intill min fluga.

Flugbyte 

Jag byter fluga till en svart/brun klinkhammer, på med lite flytmedel, jag lägger ut ett väl avvägt kast. Plötsligt sugs flugan under ytan, instinktivt gör jag mothugg och fisken kämpar tappert, den hoppar och far hit och dit. Ett tag försöker den komma under några grenar som hänger ut en bit. Efter några minuter är den trött och kommer snällt in mot håven som Andreas håller. Yes! min första torrflugfångade båge ligger tryggt i håven, lyckan är total. Jag blir alldeles skakig i knäna, åh vilken härlig känsla. Ivrigt försöker jag fånga fler bågar på torrfluga men inga fler bågar kom upp denna underbara försommarkväll, inte för min del i alla fall. lite senare byter jag till ett svart haröra som jag kallar Loffeflugan, en fluga som fått namnet eftersom jag bundit den av päls från min svarta Cocker Spaniel. Första kastet, när jag drar in nymfen känner jag plötsligt att det sprattlar i spötoppen…….Små fiskar är ju också fiskar, väl hemma grattar Loffe husse till fångsten:)/Tight Lines

Livsnjutare

Sommaren står och knackar ivrigt på ”dörren”, det är första veckan i Maj och saven stiger för fullt i Björkarna. Det är varmt och skönt och favoritväder om man nu föredrar att ligga och steka fläsket i en solstol. För egen det tar jag flugspöet och drar till gäddornas rike. Det är en alldeles speciell känsla när man packar bilen och beger sig mot vikarna som jag tänker fiska i denna dag. Ja, det är ju kanske inte helt perfekta förhållanden för gäddflugfiske men där jag är i livet bestämmer tyvärr inte vädergudarna när jag ska åka utan tillfället, det vill säga när det blir en lucka i det så omtalade livspusslet. Det är då det är så viktigt att försöka släppa all stress, allt det där som man går och grubblar på. Det är verkligen en ynnest att det finns ställen som man kan komma till och vara ensam, få en möjlighet till eftertanke. Ta in naturens färgskiftningar och göra det där som livet faktiskt handlar om, att njuta av nuet!

Jag går ner till första viken, det blåser lagom pålandsvind och redan i tredje kastet, först en virvel bakom flugan, jag stannat upp intagningen och drar ett par snabba drag i fluglinan och där sitter dagens första gädda.Ingen bjässe men det gör absolut ingenting, det är känslan som räknas och att man får bekräftelse på att ”man gör rätt”. Finns det en finns det ofta fler, en snabb och varsam release, rätta till flugan som blivit en aning tilltufsad och snabbt ut med nästa kast. Jag hörde för några år sedan att man kunde jämföra flugfiske med meditation och jag kan bara instämma med det. Det är ett slags mode som man kommer in i när armen och handen blir plötsligt ett med flugspöet och tankarna bara fladdrar iväg mot ingenting och allting på samma gång. Det blir plötsligt till en intern tävling med sig själv när det gäller att få till ”snygga” kast med dubbeldrag och tajta linbågar, fast man får inte tappa fokus på vad som händer i närheten av flugan, för när man minst anar det kommer en grön torped från sidan, en efterleksgädda som bara har en sak i sikte…Just denna gäddan föll för en Black and Gold, en fluga som ger bra siluett både vid soligt väder och när det är mulet.

För några dagar sedan gick jag och funderade på en ny kreation, en fluga inspirerad av ett Jerk bait som min son köpte för inte så länge sedan, en färgkombination som när man tänker efter är helt naturlig:). Jag gjorde en prototyp tidigt på morgonen som skulle prövas även den denna dag. Den får heta ”Sillen”.Nu skall den prövas, när jag vadfiskar efter gädda använder jag nästan uteslutande flytlina så även denna dag. Flugan rör sig förföriskt i det något humusfärgade vattnet. Strax efter att flugan landat några kast senare tar det tvärstopp, härliga knyckar i flugspöet skvallrar om att en gädda fallit för ”sillen”, flugan sitter perfekt i mungipan som den ofta gör när gäddan hugger lite snett bakifrån och vänder i samma rörelse som den hugger.Testet utförd, betyg på fluga- MVG!

Dags för flugbyte, denna gång Mr Green, en fluga som kommit att bli lite av en favorit. För några veckor sedan var jag och fiskepolaren Andreas ”Flugfiskaren i Småland” Olsson ute på en gäddflugfisketur, jag som hade ett nyinköpt spö sade till Andreas, -Ah ska du inte pröva mitt nya spö, jo det kan ja väl sa Andreas och första kastet en finfin gädda på runt 2 kg, härligt. Delad glädje = dubbel glädje!Några kast senare levererar Mr Green igen….Gäddflugfiske är med all säkerhet världens bästa hobby, tycker jag i alla fall, en riktig energiboost.

Ha de gött alla och skitfiske på er!

/Tight Lines

Ett Regnbågsparadis

Då var det åter dags för regnbågsfiske på Camp My Fly i Norrefors. Förväntningarna var stora då jag inte hade möjlighet att fiska där förra träffen i höstas. Det var ca 3 veckor sedan snön yrde runt knutarna och efter en snabb varm vårvinter tänkte jag att det skulle vara idealiska förhållanden i slutet av April här i Norrefors.

Eftersom snösmältningen kom med blixtens hastighet var det fortfarande ganska högt vattenflöde så strategin var att börja fiska med sinktip för att komma ner till fisken som förmodligen står och trycker längs botten och sedan om det behövs byta till en intermidielina. Kl 06.00 är vi flera förväntansfulla flugfiskare på plats och inte många kast senare……. FISH ON!!

Första hugget kommer i poolen nedanför ”gropen”, en pool som för mig har kommit att bli en startpool de flesta gånger jag varit och fiskat i Norrefors. Jag brukar av tradition börja dagen med en grön glitterfluga men på grund av listig research kvällen innan då vissa av gängets medlemmar kanske var under påverkan av alkohol och då avslöjade sina innersta hemligheter om flugval vad gäller morgonfisket. Denna fångstman som jag tänker på har jag själv bevittnat när han vid en tidigare fiskeresa till anrika Strömhult nog tog 7 bågar på sju kast under morgonfisket på en orange fluga, imponerande! Sådant glömmer man inte, han börjar alltid med orange fluga så orange fick det bli denna morgon.

Morgonfisket var trögt för min del om man inte räknar den tidiga fångsten som jag nämnt ovan. Alla får fisk men i varierande mängd.

Tommy (ägaren till campen) kommer och pratar lite under en kort grillstund innan fisket fortskrider. Tommy berättar att de under tidig vår haft mycket högt vattenflöde, så pass högt att det har smitit över mindre regnbågar på 500-800 gr in i den ordinarie åfåran. Dessa småbågar är mycket huggvilliga visar det sig. Tommy vill att man tar upp dessa och att de inte räknas med i ordinarie fångstkvot.

Plötsligt händer det!

Vädrets makter var kanske inte helt på vår sida denna dag för ena stunden är det solsken och varmt så svetten rinner på ryggen, nästa stund regn med inslag av hagel och sedan solsken igen. Kan hända att de snabba skiftningarna i väder och vattentemp gör att fisken inte riktigt är så huggvillig som den är känd för att kunna vara.

Strax innan nedersta nacken får jag plötsligt hugg, en riktig stridbar fisk som hoppar och rusar från ena änden till den andra i den poolen, när den lugnat sig visar det sig vara en av åns vackra öringar som inte kunna hålla sig utan smackat på en av mina kopparfärgade streamers, ett snabbt foto och tack för god kamp sedan varsamt släpps den åter till friheten.

Efter detta följer en kanonad av hugg, straxt nedströms en av stenarna innan gallerstoppet i slutet av åsträckan lägger sig fluglinan som ett S på grund av strömvirvlarna som bildas av de stenar som finns i vattnet. Flugan dras till höger och vänster, detta triggar en fisk som står parkerad lite nedströms, jag ser genom mina polaroidglasögon hela förloppet, fisken kommer rusande och missar flugan, nästa kast samma sak, fisken kommer rusande och det formligen lyser vitt i vattnet när den gapar efter min fluga, ett snabbt mothugg men NEEEEJ! jag var för snabb och flugan fastnar inte. Ett kast till och på nytt kommer samma fisk rusande som en torped och innan jag vet ordet av har den krokat sig själv, en härlig kamp följer innan den tryggt ligger i hovgarnet.

Efter detta får jag två bågar till på två kast, dock av den mindre storleken, de så kallade rymlingarna. Jag måste då säga att det är riktigt härligt att man valt flugfiske som hobby. Bjuder nedan på ett par filmklipp och ett par bilder från tidigare Norreforstrippar.

/Tight Lines!