2021 har på många sätt varit ett fantastiskt fiskeår, upplevelserna har varit många och när jag tittar tillbaka på blogginlägg från året så inser jag att det trots allt blivit en hel del fiske. För egen del är det här med att driva en fiskeblogg ytterligare en dimension till det praktiska fisket. Självklart är det ju så att inte alla fisketurer dokumenteras här på bloggen och så ska det väl också få vara, en del saker ska få vara minnen utan att behöva fotodokumenteras. Annars är just det med text och fotodokumentation något som kommit att bli allt viktigare för mig och då menar jag inte bara att fånga fångsten på bild utan att även bevara det omgivande, det där som finns runt om flugfisket. Att föreviga fisket med filmkameran har ytterligare kommit att berika mitt fiske, tillsammans med Andreas har vi skapat Youtube kanalen Every Fish Counts. Jag kommer att återkomma till hur viktigt det är att njuta av nuet, ta vara på möjligheten och möjligheter i livet. Plötsligt är man på rätt ställe vid rätt tillfälle och då gäller det att ta vara på de möjligheter som erbjuds.

Någonstans under livsresans gång har det i alla fall för mig blivit allt viktigare att upplevelsen står i centrum. Förra året tvingades jag inse att jag själv inte på något sätt är förskonad från plötslig sjukdom. När sjukdom drabbar en själv, kompisar eller nära anhöriga till en står det klart vad som verkligen är viktigt i livet.

När livskarusellen snurrar på för fullt är det så skönt och avkopplande att komma i väg med fiskegrejerna och helt enkelt tänka på något annat. Någon sa en gång att fiske är att jämställas med meditation och även om jag inte i traditionens mening mediterar så kan jag bara hålla med om att det är i alla fall så det känns.

Det är inte bara fisket som står i centrum utan även naturupplevelsen. Det händer saker med en när man är ute i naturen. Jag känner mig inte stressad till vardags men när jag läser det Anders Hansen skriver om stress och stresshantering inser jag varför jag mår så bra av att komma ut i naturen och flugfiska.

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och författare till bland annat boken ”Hjärnstark” skriver att: grunden till stresshantering att lära känna sig själv. Inte minst genom att förstå vad som sker i hjärnan.

– En viktig utgångspunkt när det gäller stress tror jag är att vi inser att vi inte kan plocka bort stressen ur våra liv helt och hållet. Vi lever i en värld där våra livspussel utsätts för stark stress. Det kommer vi inte runt. Men det är viktigt att försöka bli mer tolerant mot den.

– Jag tror att man kan förstå det på ett lite djupare plan om man förstår hur hjärnan är utvecklad. Det gör man om man backar bandet. Evolutionen tar hundratusentals år innan den gör förändringar så rent biologiskt är vi kvar på savannen. Det är det liv vi är skapade för, oavsett vad vi tycker om det. I ljuset av det så förstår vi bättre psykisk ohälsa, men också mycket av mänskligt beteende, säger Anders Hansen.

Levt som jägare och samlare majoriteten av vår tid

I dag har vi förstås svårt att se ett liv utan bilar, elektricitet, smartphones och alla andra tekniska framsteg men evolutionärt är det väldigt onaturligt. Människor har levt som jägare och samlare under den absoluta majoriteten av vår tid på jorden. Att inte se det är ett misstag vi människor gång på gång gör, menar Anders Hansen.

Förr var lösningen att fly eller slåss. Sedan var hotet förhoppningsvis avhjälpt. Numera utsätter vi i stället våra hjärnor och kroppar för ett konstant stresspåslag, snarare än explosiva toppar.

När det kommer till stress är kroppens mest centrala system HPA-axeln. Den börjar i hypotalamus i hjärnan och fortsätter till hypofysen, körteln på undersidan av hjärnan. Sedan fortsätter den vidare till binjurarna där hormonet kortisol bildas. När vi utsätts för ett hot reagerar HPA-axeln och ökar kortisolnivåerna i blodet. Det gör i sin tur att hjärtat slår snabbare och hårdare eftersom kroppen behöver mer blod för att möta faran.

–  I vår tid belastar vi det här systemet med psykosocial stress, i form av räntehöjningar och villalån och dagispassningar och annat i vår vardag. Det är nog inte det här systemet riktigt utvecklat för. Men det är också viktigt att komma ihåg att det här är gäller vid långvarig press, månader och år. Kortvarig stress är inte farlig utan är tvärtom något som vi behöver för att fungera. Det är också väldigt individuellt hur vi påverkas av stress.

Hjärnan i konstant larmberedskap

Arbetsmarknadens höga krav i kombination med vårt digitala och ständigt uppdaterade liv sätter därför hård press på hjärnan. Anders Hansen beskriver det som att vi går runt i en slags konstant larmberedskap. Och den ökade stress och informationsbelastning som vi har sett de senaste decennierna tror han än så länge är svår att veta konsekvenserna av.

– Det är en extrem förändring på så kort tid. Jag tror att vi utsätter oss själva för ett jättelikt experiment med digitaliseringen. Den innebär mängder av fördelar och vi har gjort ofattbara framsteg i termer av livslängd och livskvalitet, men de här förändringarna måste rimligtvis påverka hjärnan. Den anpassar sig till den värld vi lever i och bombarderar vi den med till exempel 3 000 mobilswipes per dygn så får det konsekvenser. Vi har nog bara skrapat lite på ytan när det kommer till förståelse av vilken effekt digitaliseringen har på våra hjärnor, säger Anders Hansen.

Det är svårt att förklara varför vissa har större stresströskel än andra. Delvis kan det ha ärftliga orsaker, som vi inte kan ändra på. Det kan också ha att göra med händelser i vår barndom.

– Det är oerhört viktigt att kunna förstå och tolka kroppens signaler på att vi har utsatts för stark stress under lång tid. Kroppens varningssignaler är viktiga – de ska vi ta på allvar. Den här perioden av huvudvärk eller vad det nu är kan vara ett tecken på stress och när man har fått den varningsflaggan av sin kropp och hjärna är det dags att bromsa.

Viktigt med fysisk aktivitet

Följderna av stress är lättare att förebygga än att behandla. En viktig del i att öka sin stresstålighet är fysisk aktivitet.

– Tänk dig att du har en tablett framför dig och den här tabletten gör så du kan vara mer kreativ mer koncentrerad minnas bättre att du tål stress bättre. På köpet får du av den här tabletten skydd för en lång rad sjukdomar, hjärt och kärlsjukdom, diabetes, flera former av cancer och den här tabletten kommer göra så du lever i genomsnitt fem till sju år längre. En sån här tablett låter naturligt vis för bra för att vara sann, men faktum är att det finns en sån tablett och det är fysisk aktivitet, säger Anders Hansen och fortsätter:

– Fysisk aktivitet har fullständigt ofantliga effekter på både kroppen och hjärnan. Vad gäller hjärnan så blir vi mer kreativa vi minns bättre, vi blir mer koncentrerade och vi tål stress bättre.

Fysisk aktivitet är egentligen en form av stress. När vi anstränger oss stiger kortisolnivåerna i blodet för att efter cykelturen eller träningspasset sjunka tillbaka till en lägre nivå än vad det var innan man började springa.

– Det intressanta är att om man upprepar den här löpningen, cyklingen, simturen, promenaden, fotbollsmatchen, desto mindre stiger kortisolhalten under själva aktiviteten och desto mer sjunker kortisol efter att aktiviteten är klar. När man sedan stressas av andra orsaker än träning, kommer man att få en lägre kortisolökning om man är vältränad. Ett sätt att sammanfatta det är att regelbunden fysisk aktivitet lär kroppen att bättre hantera stress rent fysiologiskt.

Enligt överläkaren räcker det i princip en halvtimmes snabb promenad om dagen för att få alla hälsofördelar.

– Vill man göra maximalt för sin hjärna utifrån perspektivet tankemässiga förmåner, alltså förbättra kreativitet, minne och koncentration; då verkar det som att man ska få upp pulsen, till exempel springa, tre gånger i veckan cirka 30-45 minuter per gång. Med det sagt så får man ändå mycket effekt av promenaderna och nyligen visade norska forskare att bara en timmes vardagsmotion i veckan tycks minska risken för depression. Så även vardagsmotion verkar ha en viktig förebyggande funktion för att skydda oss mot psykisk ohälsa, avslutar Anders Hansen.

Jag tycker att flugfisket ger mig åtminstone stora delar av fysisk aktivitet, när jag flugfiskar går jag oftast längre sträckor, dessutom är ju själva fisket som ett ”mindre träningspass”, där i alla fall jag rör mig mycket. Fast det är ju klart att fysisk aktivitet vid sidan om flugfisket behövs det med. Att förstå hur hjärnan fungerar och hur stress påverkar hjärnan är väldigt viktigt. Plötsligt inser jag att en del av förklaringen till varför jag mår så bra av att flugfiska är just att det upplevs så avstressande, en motpol till vardagsbestyren. Förmodligen är det också därför det sedan några år tillbaka är godkänt som friskvård och att ”friskvårdsbidrag” kan användas till sportfiske.

 Just nu är det mycket spännande på G, så ni som följer mig här på FishEco, håll utkik!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines