Ett ettrigt skärande ljud trängde in i mitt medvetande. Utan att riktigt förstå vad som hände famlade jag i mörkret, desorienterad. Till slut blev de grumliga tankarna klara och jag mindes. Alarmet på mobilen. Det var lördag morgon, klockan visade 04.40 och det var ismete på gång.

Jag mötte upp Aleksander vid 06.00 för gemensam färd till dagens sjö, där Aleksanders kompis David väntade. En god bit innan 07.00 påbörjade vi den långa vandringen med välfyllda pulkor på släp. Det skulle bli en intressant dag. Sjön håller stor gädda och gös och jag har länge varit sugen på att testa deadbait här, trots Aleksanders påpekanden att det är levande mört som gäller i detta vatten. Envis som jag är hade jag laddat upp med både sill och strömming medan mitt sällskap båda skulle köra med mört. Ett intressant tillfälle att jämföra och kanske konstatera min tes; färre fäll men större fisk på dött?

Vi släpade med viss möda ut våra grejor på isen. Trots att vi kände oss säkrare till fots, samt fick motion, var det lite surt när andra ismetare kom ikapp och förbi i sina bilar. Isen var ju 35 cm tjock, trots allt.

En god bit innan 08.00 var 22 hål handborrade. Mitt borrande gick dock inget vidare då ett av skären trillade av i mitt första hål. Därefter fick jag dela med David men det gick ändå ganska fort att få ut alla spön. Aleksander hade nio stycken med mört, David sex spön med detsamma och så jag med mina sju, riggade med fyra sillar och tre strömmingar. Det fällde direkt på mörtarna, som det brukar kunna bli. En snipa och en fin matgös var avkrokade innan vare sig brasa eller ens första koppen kaffe var på gång.

 

Fällen fortsatte sporadiskt på morgonkvisten men det var inte någon riktig rusch. Det var mest också mest snipor som var i farten, enbart intresserade av mörtarna.

 

Efter ett par timmar lugnade det ned sig och det var basläger, brasa och kaffe som gällde.

 

 

 

Jag hade några enstaka fäll på sill under förmiddagen men samtliga hade spottat när jag var framme till hålen och det var knappt några bitmärken på betesfisken. Förmodligen snipor som gapat efter mycket. Vid det här laget hade det kommit upp ca sju gäddor och en gös. Samtliga på mört och Aleksander började, på ett märkligt och okamratligt sätt, att hånfullt ifrågasätta mitt val av betesfisk. -Jag kör med deadbait, sa jag och tejpade om mina glasögon som, efter att ha tjänat mig väl i tio år, gått i två delar kvällen innan.

 

Fisket var segt ett tag men slutligen fick jag ett till fäll på sill. Jag sprang fram och kände ett tydligt motstånd trots att fisken stod stilla under hålet. Vänta lite eller göra mothugg direkt? Då jag kör med två trekrokar och risken finns att de hinner svälja betesfisken för djupt valde jag att göra mothugg direkt. Jag kände motståndet i en halv sekund och sedan kom tomma krokar med en gummisnodd upp genom hålet. Sillen var stulen och gäddan hade inte varit på krokarna. Med lite tur kanske den skulle försöka igen lite senare? Så blev det inte.

 

En ny, kortare huggperiod satte igång något senare och framförallt Aleksander fick springa på flera fäll.

 

 

 

 

Klockan blev sent och in i det sista hade jag tro på mina sillar. Men 16.00 var det dags att bryta och jag fick se mig besegrad med en bom i protokollet. Tretton gäddor blev avkrokade denna vackra februaridag (10 till Aleksander och 3 till David) samt en gös. Jag bidrog med ärtsoppa och en stor portion tålamod. Jag har haft osedvanligt trögt deadbaitmete denna säsong. Tidigare pass har jag känt mig frustrerad och lätt uppgiven när det inte har fungerat som det brukar. Men denna dag hade jag vare sig högt ställda krav eller förväntningar. Jag visste att det skulle bli svårt men gav mig ändå fan på att prova. Ibland lyckas det och ibland inte, när man testar deadbait på nya vatten. Mörten vann denna match men nästa gång kan det bli precis tvärtom. Kanske redan nästa helg? Känner jag mig själv rätt sitter jag snart nog på en ny sjö, laddad till tänderna med sillar och tålamod. Då hoppas jag också att det inte är en handfull bilar som kör runt, runt på isen och sladdar i närheten av området jag fiskar på (som det förstås var igår). Deadbaitmetare gillar inte sådant…

Skitfiske på er, så länge!