Ett sista försök och en sammanfattning

Det har inte blivit mycket fiskande den senaste tiden, det var faktiskt riktigt länge sedan jag hade ett så här långt uppehåll. Men i söndags kunde jag inte hålla mig längre, då hade det gått en månad sedan jag fiskade senast.

Vädret den senaste tiden har varit märkligt. Några dagar med minusgrader sen några dagar med plusgrader vilket gjort att det inte blivit någon bra is eller öppet vatten, utan det har legat någon centimeter på sjöarna häromkring. Så mitt planerade gäddfiske har brunnit inne kan man väl säga…
Men i söndags plockade jag fram quivertipspöt och slängde ned lite olika beten i en väska och åkte in till ån för att få en liten paus i juletiderna och se om någon färna ville äta.

Vädret var inte det bästa med 1-2 plusgrader, fuktigt och molnigt.
Dagarna innan hade det varit nollgradigt eller någon minusgrad så förutsättningarna för ett bra fiske var ungefär noll.
Men ibland så måste man bara få fiska!

Färna

Jag provade ett par platser med en brödbit på kroken utan något resultat, men i den tredje hålan så fick jag några små pet!
Jag satt på helspänn, men jag fick aldrig något riktigt bra napp så jag hällde upp en kopp kaffe istället.
Men så från ingenstans så gungade det till bättre och jag krokade!
Efter en kort stund började jag fundera på vad det var som hade tagit min brödbit, för det var ingen färna… Snart fick jag se en mindre gädda simma in i håven!
Aja, någon gång ska ju vara den första att även få gädda på bröd.

feedermete

Efter det så hände det inte så mycket mer, lite småpet men det spelade ingen roll att jag gick ned i krokstorlek, ändrade längden på tacklet och bytte beten, det blev ingen färna.

Det här var nog årets sista fiskepass, men man ska aldrig säga aldrig… Det kanske blir väderomslag åt det kallare hållet och isen lägger sig ordentligt innan nyår, eller så blir det varmare och det blir öppet vatten igen.

Som avslutning ska jag kort sammanfatta mitt 2016.
Mål är väl något nästan alla har som fiskar, de flesta vill fånga den där 10 kilos gäddan eller en 50 centimeters abborre.
Jag själv har ganska många mål uppsatta, mest för att jag tycker det är roligt att ha en utmaning i mitt fiske, men det är självklart inte enbart därför jag fiskar.

Ett av mina mål var att få en färna över 2300 gram från ån där jag fiskar mest, det är inget känt storfiskevatten och jag har inte hört att det kommit upp så många över 2500 gram de senaste åren. Så 2300 var ett rimligt mål för 2016, medan 2500 gram är det stora målet.
Jag lyckades fånga en färna på 2408 gram vilket för mig var ett riktigt bra resultat och motiverar mig ännu mer att fortsätta jaga den där på 2500 gram.

färna

Jag hade hoppats på ett bättre resultat när det kom till mitt sutarmete det här året, men samtidigt lade jag en hel del tid på att leta efter en bra sjö vilket jag tror jag har lyckats med och kommer lägga en del tid där under 2017.

Flötmete Sutare

Flötestrollingen hade jag också hoppats mer på och hade planerat det bra, men det blev bara ett pass innan vädrets makter och tidsbrist satte stopp för det!
Det blev förvisso inget dåligt pass med 6 landade gäddor där endast 1 var under 4 kilo och den största strax över 7 kilo, men jag hade som sagt förhoppningar på fler pass och större gäddor.
Jag får väl hoppas det kan bli bra is eller öppet vatten igen!

Flötestrolling

Jag gjorde även ett par karpturer men där gick jag rejält bet!
Jag hade ett napp men tyvärr ingen karp i andra änden, så nya tag nästa år.
Abborre fisket gick inget vidare det heller och när jag tappade en riktigt stor fisk vid håven så tappade jag även intresset för att fortsätta jaga en stor abbborre.
Men jag kanske tar upp jakten igen nästa år…

Karpmete

Även om det inte blev någon karp så var det inget fel att spendera timmarna bakom spöna vid sjön!

Så i det stora hela hade jag ett ganska klent år om man ska se det till resultat.
Men det har varit ett bra år ändå, jag började blogga för Fisheco vilket har varit riktigt roligt!
Jag har även fortsatt skriva artiklar under 2016 vilket är roligt och utmanade så det hoppas jag kunna få fortsätta med under 2017.
Jag spenderade också mycket tid vid ån vilket gav bra resultat och så har jag förhoppningsvis hittat ett intressant vatten för mitt sutarfiske, jag hoppas på bra resultat nästa år.
Planerna för 2017 har jag så smått påbörjat och hoppas kunna komma iväg på ett par helgtripper utanför Smålands gränser, så jag ser verkligen fram emot det nya året!

Jag vill bara avsluta med att tacka er allihop som läser mina inlägg här på bloggen, skriver kommentarer, hör av er via mejl och sociala medier med frågor eller bara ett par trevliga rader.
Jag vill även tacka Jan O och Fisheco för det trevliga samarbetet.
Vi hörs igen under 2017.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Omprioriteringar gav resultat

Nu var det några veckor sedan jag skrev något här, men det har varit fullt upp med familjära åtagande som besök från mina hemtrakter, så jag har inte hunnit fiska. Sen har inte vädret varit så bra de senaste veckorna, regn och blåst som övergick till en rejäl köldknäpp som gjorde det omöjligt att komma ut på sjön. Fast jag har inte legat helt på latsidan, det har börjat rustas lite inför en förhoppningsvis bra ismetesäsong. Så det har byggts mörtstugor, fixats med förvaring av betesfisk m.m.

Den här årstiden kan man även spendera en del timmar i soffan och läsa lite böcker så för en tid sedan fick jag hem en beställning från England som borde hålla mig sysselsatt ett tag!

bocker

Den där köldknäppen varade inte allt för länge så förra veckan hade jag förhoppningar om att kunna komma ut på ännu ett flötestrollingpass, men tyvärr ville inte isen riktigt släppa greppet.
Så jag fick tänka om, för fiska skulle jag göra och ganska omgående bestämde jag mig för att köra till ån.
Fredagskvällen gick till att kolla över spöna och rigga dem, blanda mäsk och packa väskan för några timmars sökande efter framförallt mört men även färnan såklart!

Jag var framme vid ån strax efter 7 på lördagsmorgonen. Har man tur när man kommer tidigt så kan mörten avslöja sig i ytan, men jag möttes av en stilla och väldigt lugn sträcka av ån…
Vattnet hade stigit en del, men det var mer åt det normala för september – oktober…
Nu när det är november hade jag hoppats på lite mer fart i ån och även lite färg i vattnet när det hade regnat dagen innan.
Vattnet var istället riktigt klart och kallt, men yttertemperaturen hade varit på plussidan i flera dagar och det hade även blåst en sydlig vind så mina förhoppningar var ändå rätt bra.

Jag blötte upp mäsket som bestod av en halva Champion och en halva Roach Ecstasy från Swedbait. Jag tillsatte även lite flytande arom från MVDE i vattnet när jag blötte upp mäsket.
Krokbetet var i första hand majs som jag hade färgat och smaksatt i olika varianter för att kunna prova lite olika och se om det ena eller det andra var bättre för dagen.

färna

När allt var riggat och klart kastade jag ut till ett område som jag vet är lite djupare och där jag fått både mört och björkna tidigare. Jag gav det en stund, men inget hände och jag började ganska omgående ana oro över det klara vattnet, inte det bästa för mörten…
Jag riggade upp mitt andra spö som var tänkt till färnorna, här höll jag det enkelt och körde vidare på samma rigg som ett tidigare besök vid ån och bröd som krokbete. Jag placerade brödbiten i en annan djuphåla en bit nedströms där jag hade förhoppningar om att färnorna hade samlat ihop sig.

Efter knappt tio minuter så fick jag ett försiktigt pet på mitt brödagnade spö, handen var snabbt på plats och vilade någon centimeter ifrån, kort efter kom det en bättre bugning i spötoppen och jag lyfte direkt. Fast fisk, den gjorde ett par kortare rusningar men jag kände ganska snart att det var en mindre fisk och snart låg den i håven. Den fick snabbt posera för några bilder innan den fick sin frihet åter.

färna

Jag bröt av en ny bit bröd och kastade ut på ungefär samma ställe, jag vevade in det andra spöt som hade varit helt still och skulle fylla upp med mer mäsk i feedern och byta majskorn när jag ser ett litet pet på brödbiten. Jag släppte det jag hade i händerna och hann precis fram till spöt när toppen böjde sig djupt. Jag lyfte spöt och nu möttes jag av en rejäl tyngd! Fisken gjorde en rusning nedströms, jag försökte få ut så mycket av spöt jag kunde över vattnet så den inte skulle gå fast.
När den väl vände så försökte den självklart rusa in mot buskarna på samma sida som jag stod på. Men jag lyckades få press på den igen så den vände ut mot mitten av ån. Den gjorde ytterligare ett par rusningar så slirbromsen fick jobba. Tillslut såg jag fisken för första gången och en rejäl rygg visade upp sig, fiskfrossan infann sig men jag lyckades hålla mig lugn och kunde tillslut håva färnan.

Pulsen var på max, jag satte mig ned på huk och kollade ned i håven och ser en riktigt grov färna.
Medan den vilade sig i håven plockade jag fram våg, vågsäck, måttband och kameran.
När allt var i sin ordning så mätte jag färnan till 56 centimeter och vågen visade 2408 gram! En riktigt fin fisk och den största jag fått ur ån.

färna

När den hade fått vila en stund i håven och sedan sett den simma tillbaka mot botten i det klara vattnet så blev det ett glädjevrål!

Mitt spö som var tänkt för mörten hade jag inte haft ett pet på, så jag bestämde mig för att byta plats och fiska det nedströms där jag fått mina färnor. Kroken agnades på med två majskorn som hade legat i en ”Rosehip” vätska över natten och sen fyllde jag feedern med mer mäsk.
Min förhoppning var att det kanske kunde stå någon mört eller björkna längre ned, men visst hade jag färnorna i bakhuvet vid platsbytet.

Efter jag hade kastat ut så tog jag tag i det andra spöt och kollade så allt såg bra ut och att kroken fortfarande var vass. Jag letade upp franskbrödet och skulle precis bryta av en bit när jag ser en liten rörelse i spötoppen på det andra spöt. Jag var snabbt på plats och en kort stund senare bugar sig spöt rejält.
Fisken gör en rusning rakt över ån och siktar in sig på en kant med lite buskar som hänger ned över ån. Jag fick ta en chansning då jag hade 0.20 lina och en 12:ans B983 krok och försöka sätta så mycket press jag bara kunde för att stoppa den. Chansningen gick hem och prylarna höll, färnan vände mot mitten av ån och jag kunde få upp den närmare mig. Den gjorde ytterligare några försök att nå åkanten och även en liten vassrugg, men tillslut kunde jag håva ännu en fin fisk.

52 centimeter och 1850 gram. En hög och ryggbred fisk som har framtiden för sig, får den växa så kan den garanterat bli grov.

färna

Efter jag hade sett färnan simma tillbaka så kastade jag ut ännu en bit bröd i hålan och kollade sedan över det andra spöt och när det var klart så hamnade det på samma plats som innan.

färna

Nu var topparna stilla en stund så jag hann med att få i mig min frukost och några koppar kaffe. När jag satt med sista tuggan av äggmackan så dunkade det till rejält i toppen på spöt med bröd, men jag kände bara fisken i ett par sekunder innan den släppte… Sånt är fisket, det går inte alltid vägen!
Jag kastade snabbt ut igen och det tog inte mer än fem minuter innan det gungade till igen och nu missade jag inte.
Efter en ganska kort fight kunde jag håva en färna på omkring 1500 gram.

färna

Klockan hade blivit knappt 10 när jag släppte tillbaka fisken och efter det så blev det lugnt. Jag bytte plats ett par gånger och provade längre nedströms men där var det helt tyst.
Så de sista trettio minuterna fiskade jag av hålan igen men bara med bröd, fast det blev orört.
Så vid lunchtid var det dags att köra hemåt igen.

Även om min ursprungsplan inte gick så bra med mörten så blev det en riktig jackpot ändå med fyra färnor landade och en topp på härliga 2408 gram!

En sista bild på en riktigt grann fisk

En sista bild på en riktigt grann fisk

 

 

Oktober och besök vid ån

Då har det blivit oktober och hösten är här på riktigt, temperaturen har sjunkit rejält ute och det blir glesare med löv på träden för varje dag. Sen har det även blåst rejält några dagar här i Småland och det ser ut som det ska fortsätta så ett tag framöver. Jag hoppas bara att inte hösten blåser bort då det börjar bli hög tid att plocka fram gäddmeteprylarna!

Jag har varit ute på ett par pass utmed ån för att se om jag kan hitta några färnor, men innan jag kommer till det så ska jag bara nämna en sak först.
Jag har skrivit om det tidigare men i slutet av augusti så gifte jag mig och med giftermål kommer det allt som oftast ett byte av efternamn. Så numera heter jag Christian Ottosson.
Med det sagt så återgår vi till ån och jakten på färnorna, det vill säga det viktiga!

I lördags styrde jag återigen bilen mot ån för ett förmiddagspass.
Jag var på plats lite efter sju på morgonen, jag började med att mäska upp 3-4 platser som jag trodde kunde hålla någon färna.

Bottenmete Färna

Sen började jag fiska med ostpasta på en bit hair-riggad vinkork, jag använde mig av ett smidigt flätat tafsmaterial från Gardner som med hjälp av korkbiten skulle göra betet lite mer ”svävande” eller balanserat så det rör sig lite mer naturligt i strömmen. Jag kramade en lagom stor bit ostpasta kring korkbiten så pastan precis rörde krokböjen.

Bottenmete Färna

Efter kanske fem minuter fick jag ett par små knyck i spötoppen, direkt blev det fullt fokus och handen var redo att göra mothugg. Jag fick ytterligare ett par knyck, men inte riktigt det jag ville se för att göra mothugg. Några sekunder senare blev det några pet till som var något kraftigare men jag valde att inte lyfta spöt. Sen blev det lugnt och jag vevade in. Ostpastan var borta och jag borde garanterat ha lyft spöt tidigare.
Oftast brukar färnan vara ganska snabb när de tar betet, men kanske är det lite annorlunda när betet är hair-riggat?
Tyvärr fick jag inget mer napp på platsen och inte heller på de andra uppmäskade platserna.

Jag valde att byta plats och taktik. Jag lämnade mäskhinken i bilen vid den nya sträckan och tog bara med mig burkskinka, räkor och bröd som bete.
Jag stod länge och försökte se om jag kunde upptäcka några färnor i det grunda ganska klara vattnet men ingen visade sig.
Så jag placerade en bit skinka på en 4:ans krok i kanten av en buske.

Bottenmete Färna

Det tog inte många minuter innan spöt knyckte till men när jag gjorde mothugg blev det inget motstånd, så jag bytte till en räka och kastade ut på samma plats. Efter trettio sekunder bugade spöt återigen och den här gången satt fisken på kroken.
Tyvärr ingen färna utan en björkna som självklart släppte när jag skulle lyfta upp den.

Jag förflyttade mig en bit nedströms och nu började allt det där man verkligen inte vill ska hända, det är som om det sitter någon bredvid, en liten jävel som skrattar åt dig konstant och påpekar allt du gör… ”Ska du verkligen göra si och så eller HAHAHA idiot, vad gör du” 
Jag har gjort samma kast hur många gånger som helst, man ser till att det är fritt bakom sig, vid sidorna och över huvudet. Sen siktar man och kastar ut, enkelt!
Men NEJ!
På något vis lägger sig linan över en gren, jag får loss tacklet och gör ett nytt försök, nu lyckas jag fastna i en annan gren, men va i hel¤#te händer… Till slut lyckas jag få ut betet, men det känns inte bra det är något som inte stämmer… Jag vevar motvilligt in och ser att hela tacklet har trasslat sig… Jag svär och känner att va f#n håller jag på med… Den där lille jäveln ”skrattar så tårarna rinner ner för kinderna på honom och säger något drygt som – Går det bra, HAHAHA

Efter att jag fått knyta om tacklet ett par gånger till, bytt platser, misslyckats med de enklaste kasten och det allmänna kaoset aldrig slutade så gav jag upp och åkte hem.
Det var en sån dag där inget fungerar, jag skulle ha legat kvar i sängen och aldrig gått upp…
Jag mådde allmänt dåligt resten av dagen, det sved i själen.
Men när söndagen kom bestämde jag mig direkt för att det var dags att planera in en revansch!
Den där lille jäveln får aldrig vinna!

Så i onsdags stack jag ut till ån efter jobbet för några timmars mete.
Jag höll det så enkelt som möjligt, några olika beten och så lätta sänken som möjligt.

Bottenmete Färna

De första platserna jag provade så frilinade jag med skinka och mask som bete, men det enda jag fick var några mindre abborrar som glupskt sög i sig 4-5 maskar på en 4:ans Wide Gape krok.

Bottenmete Färna

När klockan var runt 18 hade jag inte haft något pet på varken skinka eller räka så jag letade fram brödet, men småfisken var som hökar på det direkt.
Jag tog fram ett litet BB blyhagel och klämde fast det 15-20 centimeter från kroken för att hålla brödbiten närmare botten.
Nu fick den vara i fred och efter någon minut dunkade det till i spöt och jag kunde kroka en fisk.
En mindre färna på kanske 5-7 hekto kunde snabbt krokas av.

När klockan hade blivit 19 och pannlampan hade kommit fram bestämde jag mig för att lägga sista tiden på en plats där jag fått färna förr och just vid mörkrets intågande kan de större börja dyka upp.

Väl på plats försökte jag sikta på stället jag ville nå i mörkret med brödbiten och lyckades faktiskt på första försöket.
Efter knappt fem minuter fick jag en liten dunk i spöt och sen bugade det sig och jag krokade snabbt.
En stenhård rusning nedströms och mitt 11 fots spö stod böjt ända ned till handtaget! Rullens slirbroms skrek och jag försökte bara få ut spöt så mycket jag kunde mot ån bland vass och träd så den inte skulle gå fast. Pulsen var på max och efter en stund kunde jag börja ta in lite lina men än hade färnan inte gett upp, den rusade snabbt mot andra sidan ån och det blev en riktigt rolig fight i mörkret. Efter en stund såg jag en bättre fisk visa upp sidan i skenet från pannlampan och jag kunde styra in den över håvkanten. Jag lade ned prylarna och tittade ned i håven, sen tänkte jagHAHA där fick du din lille jävel, nu har du inget att skratta åt!”

Jag letade fram kamera, avkrokningsmatta, vågsäck, våg och måttband medan färnan låg säkert och vilade i håven.
Tyvärr ville inte kameran vara med i mörkret så jag fick inte till några testbilder, ett litet problem med att vara själv. Inte alltid självutlösaren m.m. vill vara med.
Kanske är det någon som har bra tips på hur man ska eller kan göra när man ska ta bilder på sig själv med sin fångst i mörker?

Jag bestämde att det fick bli en bild på mattan av färnan innan jag lyfte upp den från vattnet.

Bottenmete Färna

Den vägede 2.1 kilo och hade en längd på 53 centimeter. En riktigt fin färna för den här ån. Visst finns det större det är jag helt säker på, men beståndet är nog inte så stort eller så håller de till på de sträckorna man inte får fiska…

Lycklig och glad ser jag den magnifika fisken återvända ut i ån.
Äntligen vände det!
Jag har fått kämpa ett tag för att få en bättre färna men allt slit, frustration och totala misslyckanden var som bortglömda när jag satte mig i bilen och drog igång en spellista med go svensk punk och skrålade med.
Jag var bara så jäkla glad och nöjd, för det finns inget bättre än att fiska!

Sportfisket är helt enkelt världens bästa hobby, passion och livsstil, så glöm inte bort att ha kul, njuta av tiden vid vattnet och uppskatta varje fångst oavsett storlek!
Se även till att vara trevliga mot varandra och visa varandra respekt även om ni inte delar åsikter, både vid sjön och på sociala medier.
Ta också hand om nybörjarna inom sportfisket, dela med er av tips och gläds åt deras fångster. Gör de något mindre bra, förklara och visa på ett respektfullt, enkelt, bra och snällt sätt hur de kan göra. Vi har alla varit nybörjare, glöm inte det.
Vi delar alla samma hobby och passion!

Högsommarvärme i september

Förra veckan var det 26-27 grader varmt ute och strålande solsken, det känns inte helt optimalt i mitten av september. Inte så långt ifrån där jag bor rinner Bräkneån, men den är nästan torrlagd… Nu är det precis i början av ån, men det ser ändå inte bra ut och kommer det inte regn snart så blir den väl helt torrlagd.
I lördags vände dock temperaturen ute och det kändes som det blev höst i luften.

Själv bestämde jag mig för att köra ut till ån i lördags och se om jag kunde hitta någon färna.
Planen var enkel, mäska upp några platser utmed en sträcka och sedan fiska av dessa. Mäsket bestod av hampfrö, marine hallibut och trout pellets i 3-6 mm och mixat färskt franskbröd som jag blötte upp lite med vätskan från hampfröna. Jag hade med mig bröd, räkor och burkskinka (”luncheon meat”) som krokbete. Även några bitar räkskal och skinkbitar fanns med i mäsket.
Alla platser som jag mäskade upp låg nära land och då det knappt var någon ström så använde jag ett lätt sänke på 10 gram. Jag använde en variant av ett paternoster tackel där jag tar en bit på ca 25 cm av en fluorocarbon lina (0.27) som jag fäster i ett flötesstopp ihop med huvudlinan, jag använder mig av Gardners flötesstopp i storlek medium som jag tycker sitter riktigt bra på linan och inte glider så lätt. Då kan jag snabbt justera avståndet från sänket till kroken och även längden på sänkestafsen utan att knyta om. Jag knyter även ett par vanliga överhands-knutar i den änden av fluorocarbon linan som inte sänket sitter fast i, så den inte släpper för lätt från flötesstoppet.

Färnamete

En perfekt lösning när man inte behöver använda så tunga sänken eller kasta långt, för då finns det en risk att flötesstoppet glider på huvudlinan och man fiskar inte på det avståndet som det var tänkt. Då tycker jag det är bättre att fiska med ett fast paternoster tackel.

Att röra sig utmed den här ån är inte det lättaste jämt, det är rejält igenvuxet med vass, gräs, brännässlor, buskar och träd. Så de första timmarna spenderades med lätt blöta byxor, smart nog hade jag i alla fall valt rätt kängor för dagen.
De första platserna gav inget mer än att småfisken gick bananas på mina brödbitar, på burkskinkan hade jag några pet men tyvärr inget riktigt napp.

Men när jag kom till den tredje uppmäskade platsen så tog det inte mer än två minuter innan det indikerade napp och jag krokade. Trodde först det var en lite bättre mört som plockat upp min 4:ans Kamasan krok som var agnad med en ganska stor bit burkskinka, men efter en kort stund visade det sig vara en liten färna.
Riktigt glupska fiskar, så man ska verkligen inte vara rädd för att använda stora beten!

Färnamete

Jag kastade ut på samma plats igen och letade sedan fram termosen för att få i mig lite kaffe och passade även på att sticka ut benen för att torka dem lite i solen som hade letat sig fram.

Färnamete

Det gäller att vara tyst och hålla en låg profil så man inte skrämmer fiskarna när fisket sker bara någon meter från land, man får försöka gömma sig så gott det går bakom lite vass eller gräs.

Efter kanske fem minuter fick jag några små pet igen på min skinkbit och jag krokade, mitt 11 fots Drennan spö böjde sig rejält.
Hmm bottennapp? Jag drog till lite och fick helt plötsligt svar i andra änden. Det blev rejält tungt och långsamt, absolut ingen färna… Jag försökte pressa så mycket jag kunde med spöt och efter en stund såg jag en grov ryggtavla från en gädda!
När den nästan var uppe vid ytan så rusade den såklart, jag släppte på slirbromsen och lät den gå en bit, sen försökte jag pumpa in den och så höll det på i kanske tre minuter. Jag hann tänka flera gånger hur jag ska kunna håva den, för att försöka lyfta den i ett gälgrepp vara bara att glömma då det var en bra bit ned till vattnet på grund av det låga vattenståndet i ån. Jag hann se gäddan några gånger och den var inte liten, men som jag skrev i ett tidigare inlägg så ska man inte uppskatta vikter på fiskar man inte fått upp fast den var inte mindre än 5 kilo. Ja jag skrev var, för efter några rusningar så släppte kroken. Lite tråkigt men absolut inte oväntat, fast samtidigt roligt att få drilla gädda på ett feederspö!

Jag slängde i lite mer mäsk på platsen där jag tappade gäddan innan jag gick vidare till nästa för att fiska av platsen en gång till på vägen tillbaka, det nappade ju ändå en färna där innan sjövargen ville äta skinka!
Vid den nya platsen fick jag snabbt ett hugg där jag kände fisken en kort stund innan den släppte, scenariot upprepade sig några gånger så jag bytte till en räka på kroken och det tog inte lång tid innan det nappade igen och en mindre björkna kunde snabbt krokas av.

Vid den här typen av mete så fiskar jag oftast av varje plats i ungefär 20 – 30 minuter och provar ett par olika krokbeten på varje ställe, så det gäller att kunna förflytta sig snabbt och ha en lätt packning med sig.
Det behövs inte mycket utrustning heller vid sådant här fiske, men något jag saknade var en mindre väska där jag kunde ha mina sänken, krokar med mera sorterat än i en liten burk som jag haft tidigare. Så för ett tag sedan beställde jag hem Gardners Lead/accossories Pouch, en liten väska med en avskiljare som fästs via kardborreband i huvudfacket så det går att få den som man vill. Det finns även ett fack på insidan av locket med dragkedja. Måtten på väskan är, längd 17 cm bredd 12 cm och höjd 8 cm.
En riktigt bra och prisvärd väska!

Färnamete

Färnamete
Det finns även två större storlekar av väskan, standard och large. Kolla in dem på Metebolaget.se

När jag hade förflyttat mig några fler gånger under förmiddagen utan något bättre resultat så hade jag två platser att fiska av på vägen tillbaka till bilen. Vid den första platsen hade jag haft ett rejält hugg, nästan så spöt flög ur hållaren, men jag missade mothugget!
Satt såklart med en kopp kaffe i handen… Jag började med skinka och hade något pet, men sen bytte jag till bröd och det tog ungefär 5 sekunder så gungade det till ordentligt. Fast fisk och jag kunde se att det var en sarv på kanske 5-7 hekto, när den var några meter från land kom det en gädda och bet över hela fisken… Jag släppte på slirbromsen snabbt och väntade lite innan jag försökte pressa in den. Jag hann se gäddan några gånger innan den släppte sarven, men endast för att göra en ny attack där den fullständigt exploderade upp ur vattnet och sarven var återigen omsluten av alla tänder i gäddans käft! Den här gången släppte även fisken från kroken och det enda som var kvar på den var ett fjäll… Den här gäddan var mindre än den första jag hade på, men skulle väl tippa på 4-5 kilo.

Jag fiskade av den sista platsen men där blev det resultatlöst så tyvärr lyckades jag inte lura någon bättre färna men jag fick ändå känna på lite rejält spöböj, även om det var fel art.

Färnamete

Det blev ett riktigt roligt fiskepass och om det nu får bli höst på riktigt kan nog fisket komma igång ordentligt! Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge till innan det blir ännu ett besök till ån för det här fisket är så galet roligt, precis som det ska vara!

De första trevande försöken

I mitt förra inlägg skrev jag lite om mina höstplaner och jag har redan smygstartat min jakt på de randiga krigarna. Abborren är en art jag faktiskt inte har metat så mycket efter och egentligen vet jag inte varför det har blivit så. Men nu ska jag ge fisket en ärlig chans!

Jag har en sjö som inte ligger så långt ifrån där jag bor som jag vet håller ett bra bestånd av abborrar, så jakten har börjat där.

Förra veckan gav jag mig ut på ett första försök, vädret var allt annat än bra med hård vind och ett par regnskurar under kvällen. Men som tur var hade jag lärt mig av mina misstag från tidigare pass och stoppat ned regnjackan i väskan.

När jag kom fram vid första ankringen insåg jag dock ett nytt misstag, ena ankaret låg kvar på land… Min plan var att bottenmeta med quivertip spöt och ett enkelt paternoster tackel och en mindre mört på kroken, men det blev i stort sett omöjligt med endast ett ankare. Båten rörde sig konstant i den hårda vinden så efter knappt trettio minuter och ett missat hugg bytte jag plats.
Jag rodde upp bakom en ö så det blev lite lä och drog upp båten på ön så den låg still.
Nu blev det genast lättare att kontrollera spöt men tyvärr gav det mig inga fler napp och när mörkret hade lagt sig över sjön fick jag acceptera det fula ordet och åka hem.

Ett nytt försök planerades snabbt in, så i måndags åkte jag ut några timmar på kvällen. Vädret var något bättre med lite varmare temperatur och ett stabilare lufttryck, men fortfarande en del vind…
Den här gången glömde jag inte det andra ankaret så vid min första plats kunde jag lägga mig rätt i vinden för att kunna använda quivertip spöt effektivt.

Abborrmete

Jag provade lite olika platser och kom tillslut till en mindre ö som har en risvase mellan sig och land. Här vet jag att det har tagits större abborrar tidigare så jag bestämde mig för att fiska på den platsen tills det blev mörkt. Det känns som ett bra tillhåll för abborrarna med kuperad botten runt ön där djupet växlar mellan 1.5-3 meter och en grundplatå där risvasen ligger.
Jag fiskade utmed vassen vid ön, mot risvasen och runtomkring den, men det enda som hände var att betesfisken blev lite stressad ibland och började rycka i spötoppen. Jag fick inte ett endaste napp vid den här platsen.

Abborrmete

Tidigare under kvällen hade jag ett napp men då var jag för snabb med mothugget och fick bara tillbaka en sargad betesfisk…

Så när solen hade gått ned och det återigen hade blivit mörkt över sjön återvände jag mot land.
Jag kände mig en aningens nedslagen och tankarna snurrade, var är abborrarna…

Abborrmete

Tankarna har inte släppt än, jag har svårt att tänka på något annat fast jag kanske borde tänka på det stundande bröllopet, för nu är det drygt en vecka kvar… När jag blundar och ska sova ser jag stora abborrar medans min blivande fru pratar om dekorationer, planering och skyltar. Antagligen borde jag lyssna på henne… Men så här är det alltid, när jag inte lyckas med fisket så kan jag bara tänka på hur jag ska knäcka koden.
Fast i och för sig, man tänker väl nästan alltid på fiske oavsett om det går bra eller dåligt…
Planer som smids i huvudet, teorier om varför och hur, det är helt enkelt fantastiskt med fiske!

Min plan inför nästa pass är att köra flötestrolling för att se om jag kan lokalisera abborrarna på några platser. Så en beställning från Metebolaget kom hem idag med lite nya prylar för den fortsatta jakten på dessa randiga krigare!

 

Semestertider

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här på bloggen men anledningen är enkel, jag har semester! Då tänker väl många av er att semester är fisketid men inte för en småbarnsförälder, då är semester mindre fisketid… Fast jag har såklart fiskat, men det har mest blivit korta fiskepass med vänner och familjen i all sin enkelhet.

Jag och en kompis flötmetade sutare en varm kväll för ett par veckor sedan.
Han fiskade lyftmetoden med majs som krokbete och mäskade rejält.
Till en början var det mest småfisk på platsen men när mörkret kom så började även bubblorna stiga från platsen och det blev rejält spännande.

Flötmete Sutare

Tillslut reste sig flötet lite och började vandra sakta. Han krokade och spöt bugade sig rejält men efter bara ett par snabba knyck så släppte kroken… Riktigt tråkigt men tyvärr sånt som händer.

Efter det blev det bara en brax innan vi bestämde oss för att åka hem.
Själv provade jag att fiska med blodkorv och lite av Swedbaits Sutarkung för att se om det kunde minska nappen från småfisk. Ett tips jag fick av Jimmie Svensson i Facebook gruppen ”Passion för Mete”. Jag slapp småfisken och hade även ett bra napp men tyvärr satt jag inte tillräckligt länge på händerna, men en metod jag helt klart kommer prova igen! Så tack för tipset Jimmie!

Jag hade även besök av en kompis från mina hemtrakter Östergötland för några dagar sedan och han var sugen att testa på lite mete. Så jag tog med mig honom och hela familjen ned till sjön för några timmars fiske, barnen och min sambo satt på bryggan och flötmetade, kompisen fick prova på bottenmete med quivertipspöt. Han fick ganska omgående drilla fisk men det blev mest mindre mört. Barnen blev ändå lyckliga och sonen vill alltid hålla i fisken och min minsta vill klappa fiskarna, så förhoppningsvis kanske någon av dem får fiskeintresset…

Kompisen tröttnade lite efter ett tag så jag tog över och han sa till mig att ”ta en stor fisk nu då…” Jag kastade ut och efter kanske fem minuter bugade spöt rejält och jag krokade en sutare som rusade runt men efter en stund kunde jag lyfta upp den. Ingen jätte direkt men ändå roligt att allihop fick sen en sutare på nära håll och att jag faktiskt lyckades få en ”större” fisk!

Sutarmete

Sambon fiskade på från bryggan och lyckades lura upp några sarvar och mörtar som barnen självklart skulle hålla i och släppa tillbaka. Det blev en väldigt rolig och trevlig eftermiddag där alla fiskar uppskattades oavsett storlek, något man annars lätt glömmer bort…

I söndags kväll bestämde jag mig för att åka ut till ån för att se om jag kunde hitta någon hungrig färna… Det har blivit väldigt mycket sutarfiske på senaste tiden så jag kände att det var dags att göra något annat!

Det var extremt lågt vatten i ån, vilket inte var oväntat med tanke på att vi har haft en väldigt varm och fin vår och sommar. Men det gjorde att jag inte hade så många platser att fiska ifrån. Jag fick gå igenom gräs, vass och brännässlor som var högre än mig själv men efter lite kämpande kom jag fram till en plats där det gick bra att fiska ifrån.

Färnamete

Jag började fiska med bröd, men efter kanske trettio minuter gav jag upp då småfisken var som pirayor på brödet.

Färnamete

Jag fingrade lite på några korvbitar men valde tillslut en hel räka som åkte ut vid en svag strömkant vid ett näckrosbälte. Äntligen var spötoppen still och jag slapp småfisken. Jag skulle precis hälla upp en kopp kaffe när det darrade till lite i toppen, så termosen hamnade i gräset men började rulla mot åkanten… Jag fick tag i den med foten samtidigt som spötoppen böjde sig ordentligt, jag krokade och det var fast fisk! Den försökte rusa ned bakom en krök så jag fick pressa den lite men lyckades ganska enkelt styra tillbaka den och snart låg det en fin färna i håven. Inte den största men det spelade ingen roll, jag var rejält nöjd och lycklig för jäklar vad roligt det är att fiska färna!

Färnamete

Väderapparna hade lovat bra väder utan regn, så jag lämnade regnkläderna hemma för att hålla ned packningen så mycket som möjligt, något jag borde låtit bli… Bakom mig drog det in mörka moln och det började regna så jag fick krypa upp vid en björk som jag hade precis bakom mig, turligt nog!

Färnamete

När det regnade som mest så darrade det till i spötoppen ett par gånger och sen en rejäl böj i toppen. Jag krokade men missade… Snabbt på med en ny räka och ut på samma plats igen innan jag sökte skydd vid björken.

Färnamete

Det tog inte många minuter innan det darrade till igen, nu hade regnet lugnat sig lite så jag satt vid spöt och när det bugade igen så var det fast fisk. Kände direkt att det inte var någon färna på kroken utan istället kom det in en björkna på 4-5 hekto som slukat en hel räka på en fyrans krok, glupska fiskar!

Efter björknan blev det väldigt lugnt och efter trettio minuter bestämde jag mig för att byta plats innan det blev för mörkt. Så snabbt ihop med grejerna och sen var det bara att börja kämpa sig igenom den svenska djungeln tillbaks till bilen.

Efter en kort bilfärd var jag framme vid den nya platsen lite efter halv tio, nu fick brödet en ny chans.
Småfisken lät äntligen bli brödbiten och efter knappt fem minuter så darrade det till lite, jag hade handen redo men det blev bara några mindre darr.
Ny brödbit åkte på och pannlampan kom fram så jag kunde se lite mer var jag kastade ut. Återigen var det lugnt i fem minuter, men sen så fick jag ett par snabba darr och sen bugade sig spöt ordentligt. Jag krokade men missade… Svor lite men vevade snabbt in och kastade ut igen. Men när det gått tjugo minuter utan ett pet så bestämde jag mig för att packa ihop och köra hem.

Ett riktigt roligt pass även att det var svårfiskat med lågt vatten och få fiskeplatser, fast nästa besök dröjer nog till september – oktober.

Jag kommer köra något mer pass efter sutarna och jag hoppas även hinna med någon natt vid ett karpvatten innan det börjar bli dags att se över prylarna för predatorerna. Abborre och gädda blir höstens prioritet, men jag lär garanterat bryta av med lite annat mete också, för hösten är en fin årstid för många arter!

flötmete Sutare

Fake Maggots till mäsket

Här är ett enkelt tips på ”fake maggots” till t.ex. mäsket, nämligen maggot ris.Vad är då maggot ris kanske ni undrar? Det är helt enkelt kokt ris som fått suga åt sig av vätskor och färger.

Nedan går jag igenom hur jag gör mina ”maggots”.
Tag fram 2 glassburkar eller liknande burkar, valet är ditt så länge mängden får plats i dem. Se även till att plocka fram ett durkslag eller större sil och en hink alternativt en stor bunke. Det behövs för att hälla av vätskan så man kan mäta upp mängden ris till varje bunke. Se till att allt är framtaget innan man börjar koka riset så går det hela mycket smidigare, även färgerna och dofterna som jag kommer till längre fram.
Fake Maggots

Mät upp mängden ris man vill koka, 500 gram okokt ris blir ungefär den dubbla mängden färdigt maggot ris. Jag brukar koka 5 deciliter vilket motsvarar 500 gram ungefär.
Mät upp 2 liter vatten och koka sedan upp det i en kastrull. När vattnet kokar häller man i riset och låter det koka i 5 minuter, rör om då och då så det inte fastnar i botten. När 5 minuter gått tar man bort kastrullen från plattan.
Ett tips är att fortsätta i ett garage, förråd eller utomhus härifrån då det luktar en hel del…

Häll av riset i durkslaget eller silen över hinken eller den stora bunken. Fördela sen riset så det blir ungefär hälften i varje bunke. När riset är utportionerat så häller man på vattnet igen så riset blir täckt i bunkarna. Tillsätt sedan de tänkta vätskorna i burkarna och rör om ordentligt. Jag använder Pitbull Baits flytande ”red maggots” så jag får både doften och likheten med riktiga maggots. 10 milliliter är lagom i varje burk.
Jag tillsätter även 10 milliliter röd karamellfärg i ena burken, det gör riskornen lite ”dassigt” rosa.
I den andra glassburken tillsätter jag 5milliliter av min favorit, Super Sweet Meat Dye från Bag ´em. Riskornen får en svag doft av sötmandel och blir riktigt röda, men de behåller ändå doften från maggots vätskan.
Självklart kan man använda sig av andra tillsatser och andra dofter än just dessa, det är bara att prova sig fram.
Fake Maggots

När vätskor och färger är tillsatta och det är blandat ordentligt låter man det stå i minst 2 timmar, men gärna över natten så riskornen hinner suga upp vätskan ordentligt.
Är det fortfarande vätska kvar så är det bara att hälla över dina fake maggots i ett durkslag så de sista rinner av.
Fake Maggots

Fake maggotsen är klara och antingen använder man dem direkt eller så fryser man in dem. jag blandar oftast de röda och vita ”maggots” och lägger dem sedan i påsar men det går lika bra att frysa in dom var för sig.
Fake Maggots
Använd dessa i mäsket, fyll upp en feeder med dem eller varför inte ”loose feeda” och ett par riktiga maggots på kroken.

 

 

Fodermajs

En snabb genomgång av fodermajs, hur jag använder dem och preparerar dem.

Fodermajs Mete

Fodermajs är billigt och bra till framförallt karpfiske då dessa är ganska hårda även efter man preparerat dem, men karparna har inga problem att krossa dessa majskorn.
Jag använder ibland krossade fodermajs i mitt mäsk när jag fiskar sutare. Hur jag gör det kommer jag till senare i inlägget.

Fodermajs finns att köpa på Granngården, Lantmännen, Jaktia och andra liknande butiker. Säckarna brukar vara på 20-30 kilo för omkring 150 – 200 kronor beroende på var man köper dem.
Det behövs inte heller någon direkt utrustning för att preparera några kilo åt gången.
Det som behövs är följande:
• Hink med tillhörande lock, gärna 10 liters eller större.
• Sirap / Melass
• Socker
• Salt
• Stor kastrull
• Sked

Börja med att mäta upp mängden fodermajs som ska prepareras i hinken, jag brukar göra ett par kilo åt gången men självklart kan man göra mer eller mindre.
Men för att göra det enkelt kommer jag utgå ifrån ett kilo fodermajs.

Sen bör man skölja av fodermajsen från all smuts.
Häll ljummet vatten i hinken och rör sen runt med handen lite och häll sedan ut vattnet så smuts, skal och dåliga majs inte blir kvar i hinken. Man kan behöva skölja av dem ett par tre gånger.

Fodermajs Mete

Häll sedan på nytt varmt vatten så det täcker all fodermajs ordentligt.

Fodermajs Mete

Sen tar man 1 deciliter sirap eller melass per kilo fodermajs och häller ner i vattnet. Efter det ska 1 deciliter socker ned hinken och avsluta med 1 matsked salt. Rör runt ordentligt i hinken så allt blandar sig.
Melass som är som sirap fast mörk, nästan svart i färgen och utvinns från sockerrör vid tillverkning av socker. Det finns att köpa på t.ex. Granngården.
Just melass är också utmärkt att blanda ned i sitt mäsk, häll ned lite i vattnet som man blandar sitt mäsk med för att ge det en rejäl sötma.

Melass Mete

När allt är blandat så ska locket på och sen låter man hinken stå i tre dagar, men kolla gärna till det någon gång så inte vattennivån hamnar under majsen.
Efter tre dagar så är det dags att ta fram en stor kastrull så man får plats med mängden fodermajs som är i hinken, sen häller man över innehållet från hinken i kastrullen.
Koka upp vattnet och låt det sedan koka i ca 30 minuter, se bara till så det inte kokar torrt. Märker man att mycket av vattnet har kokat bort så kan man koka upp lite mer i en vattenkokare och hälla över fodermajsen så slutar det inte koka i kastrullen.

Fodermajs Mete

När majsen har kokats i ca 30 minuter ska man kunna ta ett korn och med lite lagom tryck pressa ihop det med fingrarna. Går det så tag bort kastrullen från plattan och häll tillbaka alltihop i hinken.
Låt det nu stå i tre dagar igen med locket på, minst. Gärna ute i solen så det gosar till sig. Man kan ha det längre i hinken, se bara till så det inte börjar mögla.
När dessa tre dagar har gått så kan man frysa in dem eller ge sig ut på ett pass efter karparna då de är klara att använda.

Till sist tänkte jag bara förklara hur jag krossar fodermajsen.
Det som behövs är en matberedare.
Ner med den preparerade majsen i maskinen och kör på full effekt i ca 2 minuter eller tills de har blivit krossat ordentligt. Kör det i omgångar så det inte blir för mycket på en gång för den stackars matberedaren. Klart att användas eller frysas ned i påsar eller burkar för framtida fiskepass.

Har man ingen matberedare eller möjlighet att göra det själv så finns det färdigkrossade fodermajs att köpa i olika grovstorlekar på Swedbait.se

Hönsfoder

Mer tips till metet.
Den här gången är det inget som behöver prepareras, kokas eller liknande. Utan det handlar om ett tips på ett alternativ till mäsk eller att dryga ut sitt vanliga mäsk med. Det är också perfekt att använda sig av när man ”loose feedar”.
Det handlar såklart om hönsfoder.

Hönsfoder Mete

Hönsfodret är som små pellets som tar upp vätska snabbt och binder ihop bra så man kan tillsätta ganska mycket i sitt vanliga mäsk. Det är även bra att blanda ned lite foder i en hink och sen hälla på en burk med majs och använda det som mäsk till bland annat rudan och sutaren.
Det är perfekt att använda vid flötmete då man kan precisionsmäska med ett par nävar hönsfoder och några majskorn vid sitt krokbete.

Jag använder mig av ett hönsfoder som heter Hönsfoder Start från Granngården, det har högt proteinvärde och bra med mineraler, aminosyror med mera. Säcken är på 20 kilo och kostar runt 200 kronor, så man får mycket mat till fiskarna för en billig peng.

Hönsfoder Mete

Ett alternativ som är ännu bättre är Granngårdens Ekologiska hönsfoder som innehåller fiskmjöl som proteinkälla, tyvärr visste jag inte om detta innan jag köpte min säck… Men nästa gång det ska köpas en ny blir det helt klart den ekologiska varianten. Prismässigt är det inte heller någon stor skillnad, så jag ser bara fördelar med att välja den ekologiska säcken!

Så se till att göra ett besök på granngården, lantmännen eller liknande butik och bunkra upp med godsaker till fiskarna, för de gillar hönsfoder lika mycket eller kanske rentav mer än vad hönsen gör!

Preparera Hampfrön

Jag fortsätter med mäsktipsen och nu blir det en klassiker, nämligen hampfrön.

Mete Hampfrö

Hampfrön finns i nästan varje färdig mäskblandning vilket inte är så konstigt då det är en fantastisk fiskmagnet. Det går också bra att fiska med enbart hampfrön och ”loose feeda” sin plats med dem, men det är tyvärr väldigt svårt att fästa preparerade frön på kroken. Fast det finns en smidig lösning på problemet och det är att använda artificiella hampfrön. Dessa är lätta att få på kroken och de sitter kvar utan problem. Dessa fina beten finns att köpa hos t.ex. Metebolaget eller Enterprise Tackle.

Jag tänkte förklara hur man kan preparera sina egna hampfrön smidigt.
Det är lätt, tar inte speciellt lång tid och det enda som behövs är en kylväska av hårdplast.
Det går att köpa en ny kylväska i butiker som Jula, Biltema eller liknande för en billig slant om man inte har någon hemma.
Det går också bra att göra små mängder hampfrön åt gången i en vanlig termos.
Sen behöver man självklart köpa hem hampfrön, det finns 5 kilos hinkar hos t.ex. Granngården för runt 200 kronor stycket. Det brukar även gå att hitta hampfrön billigt i mataffärerna under den kallare årstiden när småfåglarna behöver matas. Sen finns det också på Swedbait.se och där går det att beställa i större kvantiteter och även bestämd   storlek på hampfröna, riktigt bra!

Swedbait hampfrö

När man har både en kylväska och hampfrön hemma så är det dags att mäta upp den mängd som ska prepareras, själv brukar jag normalt sett göra 2 kilo åt gången.
Börja med att hälla ner fröna i kylväskan och nu kan man även smaksätta fröna med hjälp av kryddor och/eller flytande tillsatser.
Jag använder mig oftast av chili då det har varit riktigt effektivt i mitt fiske. Så köp chiliflakes i påse eller kryddburk, ju starkare desto bättre.

Mete Hampfrö

Cirka 50 gram flakes per kilo frön brukar bli bra.
Självklart kan man blanda ned curry, anis eller någon annan krydda som man tror på, eller varför inte blanda olika kryddor? Låt fantasin flöda brukar det ju heta…
Det går som jag skrev tidigare bra att tillsätta vätskor som t.ex. ”Corn Steep Liquor” eller andra egna favoriter för att ”boosta” upp fröna.

Kom bara ihåg att skriva ned allt i ett block eller på datorn så man kommer ihåg det till nästa gång.

När frön och kryddor är blandade i kylväskan så är det dags att koka upp ca 4 liter vatten, jag tycker det är lagom att dubbla mängden vatten kontra frön då de sväller när de blötläggs och även spricker upp lite och den vita kärnan blir synlig.
När vattnet kokar så tar man bort kastrullen från spisen och häller det över fröna i kylväskan, se till att ta en sked, slev eller pinne och rör runt så det blandas ordentligt. Sen är det bara att lägga på locket på väskan så det blir rejält slutet.

Låt det stå i minst 12 timmar med locket förslutet hela tiden, sen har man färdigpreparerade hampfrön klara att fiska med eller så fryser man in dem till framtida fiskepass. Se bara till att hälla ned en del av vätskan som är kvar i kylväskan i påsarna eller burkarna om det ska frysas.

Mete Hampfrö

Vätskan som blir över i kylväskan kan man hälla ned i t.ex. en petflaska för att sedan blanda mäsket med för att ge det en extra ”boost” då det innehåller mycket olja från fröna och annat gott som triggar fiskarna.
Man kan även lägga de artificiella hampfröna som jag skrev om i början av inlägget i vätskan så suger dessa åt sig och doftar sen fint.

Vill man ha fröna PVA säkrade så blanda ner salt samtidigt som du blandar ner din kryddblandning, ca 50 gram salt per kilo frön fungerar bra.
Självklart kan man blanda ned salt i blandningen även om man inte ska använda det ihop med PVA då salt också är en riktig fiskmagnet.