Det händer inte så ofta att jag tackar ja till festinbjudningar numera, men jag kunde inte låta bli att tacka ja till inbjudan av vakfest.

 

 

Färden bar av till Alsterån och denna gången tog jag med mig en liten flugask med få flugor i, mitt nya GTfour #5 spö och Kelarullen försedd med en flytande Vibelina.

 

Äntligen skulle jag få testa nya spöet, mina vadare och vadarkängor. Så med andra ord var jag rätt klädd och rätt utrustad inför denna fest.

 

 

Mina två kavaljerer för denna tripp var Oskar och Magnus. Tillsammans smög vi längs ån för att spana efter vak och kläckningar. Solen sken och temperaturen steg till strax över 20 grader.

Men var är sländorna?

 

 

Alsterån har sin charm, jag var här för några år sedan och då tyckte jag att ån var svårfiskad. Fullt av hinder, svårt att lägga ut flugan och då tyckte jag att det hela var lite överkurs för mig, jag var van vist fina breda kastgator som de flesta put and take vatten bjuder på.

 

Nu är jag mer erfaren och ser skönheten och utmaningen i en å som inte är rensad för fiskarens skull utan här ligger träden kvar i vattnet, buskar och grenar hänger ut över åkanten och stenar finns det gott om. Allt för att skapa en så bra miljö som möjligt för fisken och insekterna.

 

 

På andra sidan ån betraktade en manlig blå jungfruslända mig, medan jag tittade efter kläckningar och vak. Den satt där på näckrosbladen i godan ro..

 

 

.. tills en annan manlig slända kom och jagade den. Det skimrade av metallicblå jungfrusländor lite här och var, men det var fel slända för oss. Vi hade förväntat oss lite kläckningar av danica.

Men tyvärr uteblev både kläckningarna och vakfesten.

 

 

Därmed inte sagt att öringen uteblev.

Snarare tvärt om.

Eftersom fisken inte ville ge något tecken ovan ytan på att finnas så tjatade jag upp dom ändå.

Visst, detta var inte bamseöring och tyvärr var den skadad men jag var så glad över att fått känna på lite spösprattel.

 

 

Den lilla öringen fick simma tillbaka, vilket den glatt gjorde utan några som helst problem.

 

 

Det var med hjälp av en E-12:a, jag lät flugan dansa på ytan genom att hålla upp tafsen, som jag lyckades kroka fyra Alsteråaöringar denna dag.

Sista jag var här kammade jag noll, jag tror det var år 2008 eller 2009, så lite har jag allt lärt mig de senaste åren.

Nu har jag testat både spö, lina och vadarutrustning. Det var bra att ha det gjort inför kommande resa norrut..