{"id":1070,"date":"2018-01-30T19:48:02","date_gmt":"2018-01-30T18:48:02","guid":{"rendered":"http:\/\/galgreppet.com\/?p=1070"},"modified":"2018-01-30T19:48:02","modified_gmt":"2018-01-30T18:48:02","slug":"hotet-mot-sportfisket-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/2018\/01\/30\/hotet-mot-sportfisket-1\/","title":{"rendered":"Hotet mot sportfisket #1"},"content":{"rendered":"<p><b>\u00a0Faktorer som hotar sportfisket<\/b><\/p>\n<ul>\n<li>S\u00e4len<\/li>\n<li>Skarven<\/li>\n<li>spiggen<\/li>\n<li>m\u00e4nniskan<\/li>\n<li>Milj\u00f6n<\/li>\n<\/ul>\n<p>Jag t\u00e4nker i tv\u00e5 inl\u00e4gg dryfta mina tankar och funderingar kring ovanst\u00e5ende faktorer.<\/p>\n<p>Eftersom jag bor n\u00e4ra \u00d6stersj\u00f6ns strandlinje och fiskar huvudsakligen i sk\u00e4rg\u00e5rden bel\u00e4gen i s\u00f6dra Kalmar l\u00e4n och i Blekinge ligger denna del av Sverige mig n\u00e4rmast hj\u00e4rtat. Jag har under \u00e5rens lopp lagt m\u00e4rke till f\u00f6r\u00e4ndringar i populationer n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e4mst g\u00e4dda men \u00e4ven abborren. Jag har ofta st\u00e4llt mig fr\u00e5gan vad detta beror p\u00e5? Ja d\u00e5 menar jag f\u00f6rst\u00e5s min upplevda minskning av antalet g\u00e4dda och abborre.<\/p>\n<p>I \u00d6stersj\u00f6n finns b\u00e5de gr\u00e5s\u00e4l och knubbs\u00e4l, gr\u00e5s\u00e4len \u00e4r vanligare i nordligare vatten.\u00a0\u00a0Enligt <a href=\"http:\/\/www.lansstyrelsen.se\/Kalmar\/sv\/djur-och-natur\/skyddad-natur\/fagel-salskydd\/Pages\/index.aspx\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">L\u00e4nstyrelsen i Kalmar l\u00e4n<\/a> f\u00f6rekommer knubbs\u00e4len i Kattegatt och de s\u00f6dra delarna av egentliga \u00d6stersj\u00f6n, huvudsakligen l\u00e4ngs de danska och svenska kusterna. Av f\u00f6rklarliga riktar jag mitt st\u00f6rsta intresse till s\u00f6dra \u00d6stersj\u00f6n. I s\u00f6dra Kalmarsund finns tre kolonier; V\u00e4rnan\u00e4s (Sm\u00e5land), Eckelsudde (\u00d6land) och Abrahamns\u00e4ng (Blekinge), som utg\u00f6r mer \u00e4n tv\u00e5 tredjedelar av \u00d6stersj\u00f6ns nuvarande best\u00e5nd. Knubbs\u00e4lpopulationen i s\u00f6dra Kalmarsund ligger numera allts\u00e5 p\u00e5 drygt 500 djur. F\u00f6rdelningen av best\u00e5ndet mellan dessa lokaler har varierat under senare \u00e5r, men det \u00e4r tydligt att andelen av best\u00e5ndet minskar i V\u00e4rnan\u00e4s, medan Eckelsudde under det senaste decenniet f\u00e5tt en allt viktigare roll som reproduktionslokal.<\/p>\n<div><\/div>\n<div id=\"3\" class=\"TextImageContent\">\n<div id=\"ctl00_PlaceHolderMain_EditModePanel19\">\n<div class=\"Image Right\">\n<p><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.lansstyrelsen.se\/kalmar\/SiteCollectionImages\/Sv\/djur-och-natur\/skyddad-natur\/fagel-salskydd\/knubbsal-lundin-200px.jpg\" alt=\"Knubbs\u00e4l. Ill: Jonas Lundin\" \/><\/p>\n<div class=\"Description\">\n<div>\n<div id=\"18a83dd9-e63d-48a1-b3c0-50d07815aab5\" class=\"api-html-imagetext\"><b>Knubbs\u00e4len har en &#8221;uppn\u00e4sa&#8221; och p\u00e5minner om en hund i profil.<\/b><br \/>\n<i>Ill: Jonas Lundin<\/i><\/div>\n<div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<div id=\"ctl00_PlaceHolderMain_rhtmlContent3__ControlWrapper_RichHtmlField\" class=\"ms-rtestate-field\">\n<p>Trots den begr\u00e4nsade uppg\u00e5ngen f\u00f6r s\u00e4lbest\u00e5nden i Kalmar l\u00e4n har skadorna p\u00e5 fisk och fiskeredskap \u00f6kat p\u00e5 senare \u00e5r.\u00a0I genomsnitt \u00e4ter en gr\u00e5s\u00e4l i \u00d6stersj\u00f6n 5 kilo per dag, det inneb\u00e4r att p\u00e5 \u00e5rsbasis blir ett betydande antal kilo fisk som s\u00e4len \u00e4ter. Enligt uppgift \u00e4r den huvudsakliga f\u00f6dan vad g\u00e4ller fisk str\u00f6mming men min personliga \u00e5sikt \u00e4r att s\u00e4len v\u00e4ldigt g\u00e4rna jagar mat inne p\u00e5 grundomr\u00e5den i den kustn\u00e4ra sk\u00e4rg\u00e5rden det vill s\u00e4ga d\u00e4r g\u00e4ddor och abborre har sina huvudsakliga lokaler. S\u00e4len slukar d\u00e5 i sig den fisk som kommer i dess v\u00e4g.<\/p>\n<p>Det kan inte nog betonas vilken vikt \u00e5arna har i v\u00e5rt kustn\u00e4ra landskap n\u00e4r det g\u00e4ller &#8221;barnkammare&#8221; och reproduktionslokaler f\u00f6r m\u00e5nga av v\u00e5ra fiskarter. Att vara vandringsfisk eller station\u00e4r fisk i dessa vatten \u00e4r n\u00e5got som jag inte avundas p\u00e5! Det k\u00e4nns ist\u00e4llet mer som ett lotteri om fisken skall kunna vandra ut och in ut \u00e5mynningar. Om du t\u00e4nker att du \u00e4r ett smolt eller liten g\u00e4dda p\u00e5 v\u00e4g ut i havet menar jag att hinder i deras v\u00e4g kan vara en s\u00e4lkoloni, eventuella fasta (olagliga) f\u00e5ngstredskap, hungriga spiggar, skarvar samt yrkesfisket och milj\u00f6p\u00e5verkan. Som jag ser det \u00e4r det ett n\u00e5ls\u00f6ga att bokstavligen simma igenom och det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5ligt att det inte \u00e4r m\u00e5nga g\u00e4ddor som n\u00e5r vuxen \u00e5lder. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r \u00e4n mer viktigt att vi m\u00e4nniskor i den m\u00e5n vi kan underl\u00e4ttar och k\u00e4mpar f\u00f6r att fler fiskar kan n\u00e5 vuxen \u00e5lder.<\/p>\n<p>S\u00e4len till exempel har vad jag vet inga naturliga fiender i v\u00e5ra vatten, eftersom populationer d\u00e5 har en tendens att v\u00e4xa sig allt f\u00f6r stora vore \u00f6nskv\u00e4rt att man bedrev skyddsjakt p\u00e5 s\u00e4l f\u00f6r att h\u00e5lla nere populationerna. Det \u00e4r d\u00e5 viktigt med ett n\u00e4ra samarbete med organisationer s\u00e5som l\u00e4nsstyrelsen och universitet s\u00e5 att man p\u00e5 ett vetenskapligt s\u00e4tt kan p\u00e5visa hur stora populationerna b\u00f6r vara, detsamma g\u00e4ller skarven.<\/p>\n<p>I Sportfiskarnas <a href=\"https:\/\/www.sportfiskarna.se\/portals\/sportfiskarna\/PDF\/kunskap_fakta\/atgardsbehov_gadda_o_abborre_rapport2012_5.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">rapport 2012:5<\/a> kan man l\u00e4sa att \u00e4ven storspiggen har stor effekt p\u00e5 abborrynglets m\u00f6jlighet till \u00f6verlevnad. Predation p\u00e5 larver \u00e4r orsaken, inte sv\u00e4lt p\u00e5 grund av konkurrens. Abborrynglens storlek \u00e4r ocks\u00e5 viktig, vilket betyder att tidpunkt n\u00e4r spiggen vandrar in i lekvikarna \u00e4r avg\u00f6rande. Allts\u00e5, om spiggen kommer in sent i lekvikarna kan de inte beta ner rekryterna av abborre. I sex vikar med gott om abborre gick det att se hur t\u00e4theten av abborryngel sj\u00f6nk drastiskt n\u00e4r spiggen vandrade in i systemet. \u00d6ppna vikar mot havet har ofta tidig invandring av spigg, medan det i mer slutna vikar, l\u00e5ngt till \u00f6ppna havet har en senare invandring av spigg. Slutsatsen av det kan allts\u00e5 vara att skyddade vikar l\u00e5ngt inne i sk\u00e4rg\u00e5rdar inte drabbas lika h\u00e5rt av p\u00e5verkan fr\u00e5n spigg, men att det i \u00f6ppnare habitat kan inneb\u00e4ra en st\u00f6rre p\u00e5verkan. Min personliga \u00e5sikt \u00e4r att detta \u00e4ven g\u00e4ller g\u00e4ddyngeln.<\/p>\n<p>Vidare har sportfiskarna sammanst\u00e4llt i sin rapport\u00a02012:5 &#8221;\u00c5tg\u00e4rdsbehov f\u00f6r g\u00e4dda och abborre&#8221; de\u00a0behov och beh\u00f6vda \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att best\u00e5nden av g\u00e4dda och abborre skall vara livskraftiga och h\u00e5llbara.\u00a0 B\u00e5de skarv och s\u00e4l kan ha lokal p\u00e5verkan p\u00e5 best\u00e5nd av abborre skriver sportfiskarna, men gruppen var helt \u00f6verens om att predation fr\u00e5n fisk\u00e4tande f\u00e5glar och d\u00e4ggdjur sannolikt inte ligger bakom den storskaliga minskningen av abborre l\u00e4ngs med ostkusten. Sportfiskarna skriver vidare att andra arter som traditionellt ansetts som \u201dskr\u00e4pfisk\u201d s\u00e5som g\u00e4dda h\u00f6jts v\u00e4sentligt. Detta bottnar dels i ett \u00f6kat intresse f\u00f6r fiske efter framf\u00f6rallt g\u00e4dda, men ocks\u00e5 i att en helhetssyn p\u00e5 ekosystemet blivit mer allm\u00e4nt i fiskev\u00e5rdskretsar. En annan aspekt \u00e4r att best\u00e5nden av g\u00e4dda, abborre och andra arter som tidigare ans\u00e5gs finnas i \u201d\u00f6verfl\u00f6d\u201d minskade m\u00e4rkbart l\u00e4ngs ostkusten.<\/p>\n<p>\u00c4ven Fiskejournalen har uppm\u00e4rksammat detta i sin artikel <a href=\"http:\/\/www.fiskejournalen.se\/ostersjon-fagel-och-sal-ater-200-000-ton-fisk-om-aret\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Vem konkurrerar om fisken i \u00d6stersj\u00f6n<\/a>. D\u00e4r framg\u00e5r det klart och tydligt att b\u00e5de s\u00e4l och skarv har stor inverkan p\u00e5 populationsstorlekarna vad g\u00e4ller g\u00e4dda, abborre och flera andra arter som lever l\u00e4ngs med Sveriges kuster. Vidare skriver\u00a0<a href=\"http:\/\/www.fiskejournalen.se\/lansstyrelsen-beviljar-skyddsjakt-pa-skarv\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">fiskejournalen<\/a> om skarven och dess inverkan p\u00e5 fiskbest\u00e5nden, jag anser att det m\u00e5ste tas ett samlat krafttag kring dessa faktorers betydelse, mer \u00e4n det g\u00f6rs idag. Intresseorganisationer s\u00e5som sportfiskarna jobbar h\u00e5rt redan idag f\u00f6r ett h\u00e5llbart fiske p\u00e5 sikt.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-1340\" src=\"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2018\/02\/liten-gc3a4dda-27537311_10215119680123064_1693444557_o.jpg\" alt=\"Liten g\u00e4dda 27537311_10215119680123064_1693444557_o\" width=\"2048\" height=\"1366\" \/>Enskilda intressenter s\u00e5som lokala fiskeklubbar likt <a href=\"https:\/\/torsassportfiske.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Tors\u00e5sbygdens sportfiskeklubb<\/a>\u00a0 har ambitionen att p\u00e5 lokal niv\u00e5 kunna vara med och p\u00e5verka s\u00e5 att fiskbest\u00e5nden blir kraftiga och st\u00e5r sig starka \u00f6ver tid. Som exempel kan n\u00e4mnas arbetet med &#8221;g\u00e4ddfabriken&#8221; som klubben gjort under n\u00e5gra \u00e5r nu. Med st\u00f6d av och i samarbete med bland annat l\u00e4nsstyrelsen och &#8221;vision Bergkvara&#8221; har\u00a0Tors\u00e5sbygdens sportfiskeklubb skapat en yngelfabrik dock med n\u00e5got skiftande resultat men ambitionerna \u00e4r stora. Ett projekt som jag f\u00f6rst\u00e5tt \u00e4r unikt i sitt slag. Klubben pumpar in vatten i en anlagd strand\u00e4ng som inte har f\u00f6rbindelse med havet, sedan fiskas med handredskap romstinna honor och leksugna hannar upp och k\u00f6rs i baljor med syrepump till &#8221;fabriken&#8221;, manuellt sl\u00e4pps sedan g\u00e4ddorna in i g\u00e4ddfabriken. G\u00e4ddorna f\u00e5r sedan i lugn och ro leka (under noga \u00f6vervakande) och sedan sl\u00e4ppas \u00e5ter till friheten. G\u00e4ddyngeln f\u00e5ngas sedan upp i en sorts stor sil och sl\u00e4pps ut vi havet p\u00e5 strategiska platser.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-1346\" src=\"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2018\/01\/27485375_10215119749444797_2042629589_o.jpg\" alt=\"27485375_10215119749444797_2042629589_o\" width=\"2048\" height=\"1279\" \/><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-1345\" src=\"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2018\/01\/27485255_10215119805886208_78057680_o.jpg\" alt=\"27485255_10215119805886208_78057680_o\" width=\"2048\" height=\"1366\" \/>I sportfiskarnas rapport 2012:5 framg\u00e5r det hur man kan anl\u00e4gga en g\u00e4ddfabrik. Den naturliga platsen f\u00f6r g\u00e4ddor att leka i kustmynnande vattendrag \u00e4r p\u00e5<br \/>\n\u00f6versv\u00e4mmade omr\u00e5den d\u00e4r v\u00e5rfloden h\u00e5ller sig kvar och vattnet kan v\u00e4rmas<br \/>\nupp snabbt. Tyv\u00e4rr finns det v\u00e4ldigt f\u00e5 naturliga habitat av denna typ kvar, d\u00e5 de<br \/>\nflesta avrinningsomr\u00e5den \u00e4r p\u00e5verkade av dikning och r\u00e4tning med m\u00e5let att f\u00e5<br \/>\nut vattnet till havet s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Att \u00e5terskapa hela vattendrag till<br \/>\nursprunglig form och funktion \u00e4r tyv\u00e4rr oftast inte realistiskt med tanke p\u00e5<br \/>\nkostnader samt nuvarande markanv\u00e4ndning. L\u00f6sningen blir att\u00a0skapa en \u00f6versv\u00e4mmad v\u00e5tmark under kontrollerade former. Syftet med skapandet av \u00f6versv\u00e4mningsv\u00e5tmarkerna \u00e4r allts\u00e5 att \u00e5terskapa eller efterlikna de ursprungliga v\u00e5tmarker som fanns en g\u00e5ng.<\/p>\n<p>En konstruerad \u00f6versv\u00e4mningsv\u00e5tmark inneb\u00e4r att vatten (delfl\u00f6de eller hela<br \/>\nvattendraget) leds in fr\u00e5n vattendraget och till\u00e5ts sv\u00e4mma ut \u00f6ver l\u00e5gl\u00e4nt mark. Oftast mynnar v\u00e5tmarken ut i huvudvattendraget genom en fiskv\u00e4g samt med en reglerbar f\u00f6rd\u00e4mning vid sidan om. En vallkonstruktion som l\u00f6per efter en eller flera av v\u00e5tmarkens sidor kr\u00e4vs oftast f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra att h\u00e5lla kvar vattnet. G\u00e4ddan f\u00f6redrar att leka p\u00e5 grunt vatten som v\u00e4rms upp tidigt p\u00e5 v\u00e5ren. Det varma och n\u00e4ringsrika vattnet g\u00f6r att rommen kl\u00e4cker tidigt och ynglen v\u00e4xer snabbt. Leksubstratet i v\u00e5tmarken ska med f\u00f6rdel best\u00e5 av betat gr\u00e4s och\/eller halvgr\u00e4s. P\u00e5 v\u00e4xtligheten f\u00e4ster rommen och riskerar d\u00e4rmed inte att kv\u00e4vas i bottensedimentet. Gr\u00e4set medf\u00f6r ocks\u00e5 rikligt med g\u00f6mslen f\u00f6r ynglen.<\/p>\n<p>Inom ett forskningsprojekt i Kalmar skapades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan den f\u00f6rsta \u00f6versv\u00e4mmade v\u00e5tmarken som anlades specifikt f\u00f6r g\u00e4ddlek ligger i Okneb\u00e4ck\/Kronob\u00e4ck utanf\u00f6r M\u00f6nster\u00e5s. En damm med reglering och fiskv\u00e4g anlades vilket medf\u00f6rde att befintlig betesmark s\u00e4songsvis kunde \u00f6versv\u00e4mmas. F\u00f6r att leda ut vattnet vid l\u00e5g vattenf\u00f6ring gr\u00e4vdes en f\u00e5ra genom v\u00e5tmarken. Gr\u00e4vningen gjordes s\u00e5 liten som m\u00f6jligt f\u00f6r att p\u00e5verka betesmarken s\u00e5 lite som m\u00f6jligt.<\/p>\n<p>Sportfiskarna skriver i ovan n\u00e4mnda rapport\u00a02012:5 att p\u00e5 senare \u00e5r har emellertid m\u00e5nga fiskev\u00e5rdsprojekt inriktade p\u00e5 g\u00e4dda kommit ig\u00e5ng och forskning har gett ny kunskap att oms\u00e4tta i praktisk fiskev\u00e5rd likt det arbete Tors\u00e5sbygdens sportfiskeklubb genomf\u00f6r.<\/p>\n<p>Det \u00e4r enligt mig oerh\u00f6rt viktigt att debatten om det h\u00e5llbara sportfisket underh\u00e5lls, lika viktigt \u00e4r att olika organisationer b\u00e5de p\u00e5 nationell och lokal niv\u00e5 kan samarbeta i st\u00e4van mot rena och op\u00e5verkade vattendrag och kuster samt en stor artrikedom i densamma. De rapporter och artiklar jag refererar till \u00e4r skrivna f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan, jag tror mycket har h\u00e4nt sedan dess och att populationsbest\u00e5nden av framf\u00f6r allt s\u00e4l har \u00f6kat markant sedan dessa rapporter skrevs. Det f\u00f6rekommer i dag en rad olika projekt runt om i v\u00e5rt land som vart och ett naturligtvis \u00e4r lika viktigt vad g\u00e4ller att f\u00e5 ett sammankopplat friskt ekosystem d\u00e4r alla arter kan leva i symbios. Tillsammans kan vi p\u00e5verka!<\/p>\n<p>I n\u00e4sta inl\u00e4gg diskuterar jag m\u00e4nniskan och milj\u00f6ns p\u00e5verkan p\u00e5 sportfisket.<\/p>\n<p>Det \u00e4r som vanligt viktigt att po\u00e4ngtera att detta \u00e4r mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter \u00e5ratals fiskande, testande av nya metoder eller l\u00f6sningar.<\/p>\n<p>\/Tight Lines<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00a0Faktorer som hotar sportfisket S\u00e4len Skarven spiggen m\u00e4nniskan Milj\u00f6n Jag t\u00e4nker i tv\u00e5 inl\u00e4gg dryfta mina tankar och funderingar kring ovanst\u00e5ende faktorer. Eftersom jag bor n\u00e4ra \u00d6stersj\u00f6ns strandlinje och fiskar huvudsakligen i sk\u00e4rg\u00e5rden bel\u00e4gen i s\u00f6dra Kalmar l\u00e4n och i &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/2018\/01\/30\/hotet-mot-sportfisket-1\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1070","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1070","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1070"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1070\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1070"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1070"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.fisheco.se\/galgreppet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1070"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}