Det drar sig mot slutet av säsong 2023. För ett tag sedan fick jag ett mess från min gode fiskekompis och vän Magnus, – ”ska du hänga med en runda till ån”? Det är självklart Mörrumsån han pratar om, Magnus bor i Mörrum och då behöver man inte benämna ån mer än just ån.

Mörrumsån, denna mytomspunna plats som fängslat så många genom åren, och det är ju inte så konstigt, Mörrumsån är en av världens bästa öring och laxförande åar. Tänk vad jag är lyckligt lottad som har så nära dit och inte bara det, jag har en fiskekompis som kan ån som sin egen ficka. Fast det ökar ju pressen en aning, det är ju plötsligt så att nu hänger det på mig om jag ska lyckas få ett hugg eller till och med lyckas landa en Mörrumsfisk. Jag har nog kastat tusentals kast i Mörrumsån utan att ha fått någon lax, det är ju laxen man längtar efter allra mest kanske.

Vi har en sådan här skön bra inställning till fisket, inga krav, bara njuta och ha de gutt, det är vårt måtto. Och det är kanske det som är vägen till framgång? Det är ofta så tycker jag att när man överarbetar eller försöker för mycket, ja då funkar inget. Detta ska självklart inte förväxlas med att skapa sig så bra förutsättningar som möjligt eller att komma väl förberedd till fisket.

Vi börjar vårt fiske uppe i Knaggelid, en kanonfin sträcka och på flera ställen ser vi fisk som är aktiv. Magnus tillägger att det inte är några ”turiskplask”, det vill säga att fisken hoppar högt för att sedan landa så att det låter som man slår en bräda i vattnet utan detta är nätta fina head and tailvak.

När vi är på väg till ett annat ställe får Magnus syn på några han känner, personal från Sveaskog håller på med inventering och elfiske. Vi stannar till och pratar en stund med dom. Plötsligt får jag frågan om jag vill prova att elfiska, och jag är inte sen att säga ja. Kort efter har jag fått min första lax för dagen, inte en av ån största men ”every fish counts” eller? Det är så coolt att se hur öring yngel och laxyngel samlas och söker skydd under och intill fallna träd som ligger i ån. Just detta att det naturligt ramlar träd ner i ån får jag till mig är av vissa ett stort irritationsmoment då en del anser att det ”förstör” fisket, att det är svårt att fiska där träden ligger. Men sanningen är den att detta är utmärkta lokaler för de nykläckta och årsgamla fiskarna att vi som fiskar helt enkelt får anpassa oss till att fiska där träden ligger. Jag ser hur mycket fisk de får genom elfisket, det är förutom personal från Sveaskog även praktikanter som går fiskevårds utbildningar som elfiskar idag.

Vi käkar och smider planer för eftermiddagen, efter en klassisk Mörrumslunch a la kebab tallrik bär det av mot Vittskövle. På en bänk sitter det en annan fiskare som tar upp sin termos, jag frågar om han tänker gå ner och fiska nu men han svarar nej och jag frågar då om det är okej att jag prövar lyckan, det har han inga som helst problem med. Magnus går i år en bit ovanför mig. Jag fiskar mig runt en kurva och ån har här en härlig sträcka med fina strömkanter. Jag fiskar med en lina som har flytklump som huvudklump, sedan en 15 fotspäts som har densiteten sjunk 2 sjunk 3 och ytterst en bit nylontafs 0,40mm. Flugan är bunden av Magnus, en kanonfin mindre fluga som har undervinge i rostbrun färg med svart övervinge. Mitt flugspö är ett G Loomis GLX 13 fot klass 8-9.

Vi har en otrolig fördel som har fiskeshopen i mörrum att åka till om eller när det behövs, där finns Stefan och Erik med flera som har expertkunskap om vad som behövs just för stunden, en oerhört välsorterad sportfiskebutik!

Jag kan även rekommendera att gå en flugbindningskurs hos någon duktig flugbindare. Vi gjorde ett reportage hemma hos Fredrik Wallin i vintras, ett besök som var en ahaupplevelse när det kommer till mitt flugbinderi för öring och laxflugor avsedda för Mörrumsån. Det är ju trotts allt flugan som fisken ska hugga på, det är oerhört viktigt att det ”simmar” bra för att fisken ska bita. Kolla gärna in fåra filmer på Youtubekanalen Every Fish Counts där Fredrik ”Madflies” binder Ullsocken och Beizeflugan. Det går självklart att kontakta honom för köp av flugor och eller flugbindningsmatreal. Madflies2020

Nu till dagens fiske, som sagt jag fiskar mig runt svängen i ån. Jag tycker att jag får till mina kast riktigt bra och får ut flugan dit jag vill, jag lägger ett kast mot bortre delen av en ytterkurva, låter linan driva i en båge, låta linan och flugan fiska av sig självt. När linan ska räta upp sig kommer hugget! Det tar bokstavligen tvärstopp och på en millisekund känner jag att det är fisk på, inom loppet av en sekund gör fisken några snabba tunga knyckar för att sedan rusa 8-10 meter nedströms, instinktivt gör jag mothugg och lyfter spöet när jag känner hugget. Det är inte jag som bestämmer nu det känner jag väl. När jag känner att jag har kontakt med fisken fumlar jag efter min mobil för att ringa Magnus, han svarar inte och jag börjar känna en viss stress komma inombords. En kort stund är det en dragkamp mellan mig och fisken, som bara står och håller emot i den strida strömmen. Jag tar upp telefonen på nytt och ringer Magnus, ingets svar nu heller, jäklar också. Då hör jag Magnus bakom mig, – jag kom så fort jag kunde, jag såg när du fick hugget.

Tidsuppfattningen upphör och jag njuter samtidigt som jag är väldigt stressad över hur detta ska gå, det är ju hullingfri krok som är nytt krav denna säsong. Jag börjar planera en rutt om fisken ger sig iväg nedströms men Magnus är lugn och rutinerad, bara spänn upp spöet och sätt press på fisken säger han. Jag tycker jag har bra press på den men Magnus säger bara pressa ännu hårdare, låt den inte vända sig och gå nedströms. Jag gör vad jag kan, jag pressar hårdare och hårdare, det känns som att linan sitter bakom en sten eller nåt, men jag känner plötsligt att fisken ger med sig centimeter för centimeter. Likt hajfiske börjar jag pumpa in fisken. Jag har inte sett den ännu men när Magnus får syn på den och utbrister ”det är en stor fisk, riktigt stor”, jag känner att det är en stor fisk. Den gör flera rusningar tillbaka mot tryggheten i den starka strömmen men första gången jag lyckas pressa in fisken på det lite grundare får jag se den för första gången, den är jättestor! Efter flera rusningar och många nervösa minutrar backar jag en aning och känslan är näst intill obeskrivlig när Magnus till slut tailar denna gigant till lax. Eufori och adrenalinskak sköljer genom min kropp, efter några snabba foton lyfter jag på kepsen och tackar denna enorma laxhona på 103 cm för att hon bjöd upp till mitt livs dans när det gäller fiskeupplevelser.

Jag är helt slut efteråt, allt blir så bekymmerslöst, Magnus gratulerar mig och verkligen genuint glädjes med mig i denna stund och det känns helt underbart. Delad glädje är sannerligen dubbel glädje. Vi fiskar ytterligare en stund för att sedan bryta för dagen.

Tusen tack Magnus för supertrevligt sällskap och en oförglömlig fiskedag och inte minst för din coachning under drillen!!

Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines