Nu är sommarmöblerna inplockade och klockan är inställd på vintertid. Kvällarna blir kortare och mörkare, vintern är här nu. Mörkt på morgonen, mörkt på kvällen och isiga rutor att skrapa innan man åker till jobbet. Fram med neoprenvadarna, långkalsonger och var beredd på isiga spöringar. Men allt är inte elände med vintern.

Eftersom jag bor i de södra delarna av vårt avlånga land så är fiskesäsongen långt ifrån slut. Mitt bästa gäddfiske brukar jag ha i januari/februari så länge de bara inte ligger någon is.

Men tiden vid fiskevatten brukar bli mindre för min del under denna tiden och som småbarnsförälder så är de ganska dåligt med tid redan innan.
Men de är då under dessa mörka vinterkvällar man minns tillbaka på fina fiskar från tidigare, tappade storfiskar eller kanske nya platser man har besökt.

Ett av mina bästa fiskeminnen som jag gärna se tillbaka på är resan min far, jag och min kusin Micke gjorde till Kaitum.

En fantastisk resa på många sätt. Vansinnigt vacker natur, öringar, harr, lagad mat under öppen eld. I turen ingick även helikopterresa ut till fiskevattnet, bara det en upplevelse.

När de gäller höstfisket så har jag ett minne som jag ofta tänker på och de är från mitt hemmavatten örarevet. De måste vart ca 9-10 år sen nu och jag var ute med nu far och fiskade gädda. Gäddflugfiske var relativt nytt för mig på den tiden men jag skulle ge det en chans. Jag fiskade då med ett flugspö som jag egentligen hade till kustfisket efter havsöring, klass 7 om jag minns rätt. De var en fin oktoberdag och jag var som så ofta då ute och fiskade med min far.

Örarevet är som en lång kustremsa som går en bit ut i havet. På utsidan har man öppet hav och på insidan är de mer skärgårdsmiljö med mycket grund, öar och vikar. Vi fiskade insidan och här har jag fiskat o många år särskilt i min ungdom. De måste varit högvatten denna dagen, sådant höll jag inte någon större koll på den tiden. Men jag var tvungen att vada en bra bit för att ta mig ut till en ö där det brukade stå en del fisk. Farsan kunde inte komma över då hans höftvadare inte räckte till.

En av mina första flugfångade gäddor, bryr er inte om frisyren eller kepsen…

Jag minns att jag i första kastet hade en fin följare så jag matade snabbt ut ett nytt kast. Nästan direkt small det på och fisken var på. Jag förstod direkt att fisken var stor och efter en lång och nervös kamp så kunde jag bogsera in fisken till land där farsan väntade med håv och våg. Fisken vägde 8.5 kg och de var den första riktigt stora fisken som jag fångat. Jag minns också hur härligt de var att återutsätta denna magnifika fisk i vattnet igen. Catch and release var inte så stort på den tiden men  de var självklart att sätta tillbaka denna fina fisk.

Det finns flera guldkorn som jag gärna tänker tillbaka på. Bla när de låg is överallt i stort sett men jag hittade en liten vik i närheten av hamnen som hade lite vatten där tog jag min hittills största gädda på 11 kg. Efter åkt runt till de flesta av mina ”säkra” platser och insett att de låg is överallt så testade jag detta stället av ren slump.

Gäddan som jag trodde var en gigantisk regnbåge som högg en sen kväll i ett put and take vatten. Väl vid land visade de sig vara en gädda på 7.5 kg som hade levt gott på regnbågar i detta vattnet länge.

Ja de finns mycket att minnas tillbaka på under mörka vinterkvällar, nya resor att planera och förhoppningsvis blir det mer fiske inom kort.

Har ni några favoriter som ni gärna minns tillbaka på ? Dela gärna med er av de här med en kommentar eller Maila mig på flugfiskarenismaland@gmail.com så kanske jag publicera det längre fram.