Gäddan, Esox Lucius på latin.
Hecht, Pike eller Gaddr som den också kallas på Fornnordiska. Gaddr betyder spik eller spets och syftar förmodligen på gäddans tänder.

Det finns många gamla berättelser om gäddan och alla verkar inte ha uppskattat den.
Decimus Magnus Ausonius, latinsk skald och retor, en av de sista hedniska poeterna i Romariket skrev så här.
”Bor här i stående vatten, för romerska namnet beledd. Klagande grodors argaste ovän, Lucius kallad. Gäddan i gömda hålen täckta av mörker och slam. Aldrig på festliga borden hon kommer, rättvist där ratad. Kokad hon värdshusen fyller med stinkande äckel och kvalm”.

I den nordiska mytologin omnämns en dvärg som heter Andvare. Han har till uppgift att bevaka en guldskatt och en magisk ring. Han antog skepnaden av en gädda som var så snabb och listig att han inte gick att fånga med nät eller krok. Dock lyckas Loke till sist med hjälp av ett förtrollat nät fånga honom och avkräva honom guldskatten.

Historierna om gammelgäddorna är många och går långt tillbaka i tiden. Alla har vi väl hört om gammelgäddan som lurar i vassen, den som alla vill fånga men som aldrig låter sig luras.  

Gäddan är en av våra vanligaste fiskar i Sverige och finns över hela landet. Gäddan är en rovfisk och äter andra fiskar. Gäddan kan inte spotta ut ett byte när den väl börjat svälja det, eftersom deras tänder är bakåtriktade. Så det är mer eller mindre omöjligt för bytet att fly när den väl fastnat i gäddans gap. Det kan också vara en nackdel för gäddan att den inte kan spotta ut ett byte, för har den tagit ett för stort byte så riskerar den att kvävas. Gäddan äter allt levande den kan fånga, inklusive vattensork och små sjöfåglar (framför allt ungfågel), men huvudfödan är mindre fiskar.

Gäddan leker tidigt på våren i grunda vikar, gärna översvämmade fält och åkrar, där solen tidigt värmer upp vattnet. Gäddyngeln lever insektslarver under sin första tid för att sedan övergå till fiskföda när de nått en längd på ca 10 cm.

En gäddmun består av cirka 700 tänder och gäddan är den ultimata predatorn. Den kan stå still i timmar för att vänta på sitt byte för att sedan explodera och anfaller sitt byte i blixtfart. Gäddan är en av våra populäraste sportfiskar och ofta en fisk som man tidigt kommer i kontakt med när man börjar sitt fiske. Det är kul att se att den blivit så populär även längre upp i landet då den förr inte alls var lika uppskattad. Jag minns när jag var uppe i Jämtland och fiskade efter harr och öring för snart 20 år sedan. Då var man inte alls glad åt gäddan och ville att man skulle plocka upp alla gäddor man fick då de ansåg att den åt upp för mycket av ädelfisk bestånden. Nu vet man bättre och en predator är viktig i alla vatten för att behålla balansen och numera är det många som åker uppåt landet för att fiska grov gädda istället. En rätt häftig utveckling.

Gäddan för mig betyder väldigt mycket och de var en av de första arterna jag kom i kontakt med när jag började fiska och en art som jag idag fortfarande lägger mycket tid på.
Sedan den första gäddan högg på min Hi-Lo wobbler ute i Stockholms skärgård för ca 20 år sedan har gäddan fascinerat mig. Det var min farfar som hjälpte mig att håva upp fisken och jag minns det lika bra nu som då. Min farfar, som tyvärr inte finns med oss längre,  var den som introducerade mig för sportfisket och gäddfisket.

Mitt gäddfiske har sedan utvecklats genom åren och numera är det nästan uteslutande gäddflugfiske som jag bedriver. Oftast fiskar jag från land med vadarbyxor i grunda vikar. Man kommer så nära fisken och huggen är explosiva och det blir ofta ett riktigt häftigt fiske med högt adrenalin.

Det fina med gäddfisket är också att det är så tillgängligt. I de flesta vatten finns det huggvillig gädda. Det gör att de flesta av oss har ett eget ”hemmavatten” där vi fiskar gädda. Man kan fiska gädda från land, brygga eller båt.
Utrustningen behöver egentligen inte vara något märkvärdigt. Med lite glitterflugor kommer man långt. Det viktigaste är att ha bra verktyg som en lång krok som underlättar och gör avkrokningen så mycket enklare.

För att ha ett bra gäddfiske gäller det att veta vad fisken finns, det är här det taktiska kommer in. Som man gör vid strömfiske när man läser vattnet så måste man läsa vattnet vid gäddfiske också. Står de grunt eller djupt, vilken vattentemp är bäst, vindförhållanden, vilken färg fungerar bäst vid olika ljus osv. För att komma fram till svaren på detta krävs det tid vid vattnet. Jag är långt ifrån fullärd. Många gånger efter ett lyckat fiskepass så tror man sig veta exakt hur man skall ta dem nästa gång. Men då kan det mycket väl bli en bomrunda och man få hem och fundera igen. Det är lite det som är charmen också man blir aldrig riktigt fullärd.

Flugfiske är inte en hobby utan en livsstil, de uttrycket har jag hört många gånger. Om flugfisket är en livsstil skall man kanske kalla gäddfisket för en religon. Nu är jag inte troende så men gäddfiske som religon låter inte så tokigt ändå.

Jag tror att det är viktigt att vi inte går vilse bland alla fiskeprylar och hets efter stor fisk. Man får aldrig tappa bort grunden för fisket. Glädjen och gemenskapen. Every fish counts.