Grand Slam i Gottåsa

Gottåsa vart i hela världen ligger det kanske ni tänker.

Mellan Ljungby och Växjö i Kronobergs län ligger Gottåsa och här finns en riktigt trevlig fiskeanläggning, NovaScottia Eventcenter. När man rullar in på grusvägen så möts man av en stor damm som är en gammal bergtäkt. Som djupast är den hela 16 meter och det finns verkligen gott om plats att kasta på längs sjön. Hela den ena sidan är väldigt lättkastad och fri från buskage och träd medan andra sidan har lite mer ”utmanande” terräng. Man kan också via flytbrygga ta sig ut till en ö som ligger mitt i sjön, vilket gör att man når många intressanta platser att kasta på. Utöver den ön så finns det ytterligare en ö där det finns grillplats och vindskydd. Förutom denna dammen så finns det en damm till att fiska i som är något mindre än den första dammen. I dammarna simmar det regnbåge, öring och lax (gullspång).

Mitt första besök gjorde jag faktiskt här för några veckor sedan tillsammans med min far. Den gången var vi endast här någon timme men vi lyckades då lura flera superfina regnbågar dock väldigt små men några av de vackraste regnbågar jag fångat.

Denna dagen var jag tillbaka med min ”partner in crime” Peter för att köra lite 1:a maj fiske och förhoppningsvis lura upp någon av de lite större regnbågarna. Väderprognosen för dagen hade varit strålande sol men när vi skulle ge oss av så hade de hastigt ändrats och det visade en hel del regn. Inget ovanligt med väderprognoser, man får se dem lite som en fingervisning och inget man kan lita blint på. Mycket riktigt så började det regna när vi äntligen börja närma oss Gottåsa och när vi parkera bilen intill dammen så ser vi mellan alla regndroppar att det nästan kokar av vak i den första ”viken” av dammen. Så vad gör lite regn när fisken vakar, absolut ingenting. Vi riggar snabbt upp våra grejer och tacklar upp med torrflugor.

Det dröjer inte många kast innan Peter krokar första fisken för dagen och till vår stora förvåning så är det en lax som tagit hans torrfluga inte den största i sjön men likväl en lax på torrfluga. De är ju helt galet häftigt. Jag vill inte vara sämre och kan snart även jag landa en lax på torrfluga. Min första lax någonsin och den tar jag på torrfluga. Häftigt minst sagt och det gör inte så mycket att fisken inte är större. Vi stannar här en bra stund och fångar flera laxar kring 3-4 hg och har fantastiskt kul. Dubbelhugg med lax på torrfluga de hade vi inte räknat med innan vi åkte hit.

Regnet har nu börjat avta och den börjar likna en riktigt härlig vårdag. Solen tittar fram emellanåt, fåglarna sjunger och fiskarna vakar. Vi vandrar uppåt och gå ut på den första ön där man når flera platser att kasta på i dammen. Jag har nu tagit fram mitt andra spö som jag laddat med sjunkspets och en orange wolly bugger den brukar vara ett säkert kort för större regnbåge. Jag börjar kasta längs en vasskant och lägger några kast längs med kanten och plötsligt känner jag någon stöt. Tycker det är konstigt om jag gått i botten då det är väldigt djupt där jag kastar. Jag tar ytterligare ett kast och känner återigen någon stöt och även denna gången kommer flugan upp utan att jag fått med mig något från bottnen. Jag börjar fundera på om jag skall byta ställe men lägger ytterligare ett kast i samma riktning. En stöt till och jag drar in flugan med ett långt drag för att sedan göra en paus (vevstopp).

Pang nu jäklar sitter det en fisk i andra änden och nu känner jag att det inte är någon fisk av mindre storlek så jag skriker åt Peter – Bättre fisk, bättre fisk. Övertygad om att jag krokat en av dammens regnbågar så ser jag till min stora förvåning att det är en helt fantastisk öring jag krokat. Nu går pulsen upp och jag skriker åt Peter att komma med håv fort. Fisken sitter dock ordentligt krokad, perfekt i mungipan så jag kan sätta rätt bra press och får snart in den till håven. Vad händer tänker jag och vi gläds tillsammans åt den här fantastiska fisken. Öringkungen kallar han mig numera och syftar på att jag även förra året hade lyckan att landa en magisk öring i Norrefors under en av våra gemensamma resor dit. Nu ligger återigen en drömöring i håven och jag är helt skakig. Jag vet inte exakt vad det är med just öring men den fångar mitt intresse lite extra. Vi tar några snabba foton och öringen får simma tillbaka. En drömfisk och jag tar ett par minuter för att ta igen mig medan Peter fiskar vidare.

Vi vandrar vidare uppåt och vi ser några vak och givetvis stannar vi till och gör några försök. Jag låter Peter försöka på denna fisken då jag med all rätt känner mig mer än nöjd med efter den vackra öringen. Efter några försök så går fisken upp och ta Peters fluga. De är ingen jätte han krokat på men oj sådan vacker regnbåge, lite grönskimrande i färgen och inte alls som de kan se ut i många put and take vatten.

Vi forsätter uppåt och tar några kast i den andra dammen också men där är inte lyckan med oss så vi återvänder till de vakande laxarna. Längs vägen slås vi hela tiden om vilket ställe detta är, otroligt mycket fiskeyta och man kan med lätthet spendera en dag här utan att hinna fiska av alla ”spots”.

Till lunch kör vi en klassiker som vi brukar ta de dagarna man vill göra det enkelt och inte känner att man vill lägga tid på att tända grillen. Potatissallad och kalla köttbullar, väldigt underskattat. Detta medan vi tittar ut över dammen och ser det ena vaket efter de andra avlösa varandra. Innan det är dags för avfärd så lägger vi lite tid på torrflugefisket och vi fångar flertalet laxar och jag lyckas lura upp en öring till dock betydligt mindre än den jag fick tidigare.

Vi kan konstatera att vi har lyckats med en Grand Slam i Gottåsa, en fisk av varje som finns i dammarna. Regnbåge, öring och lax.

Även om anläggningen är relativt nystartad så märker man att Martin och Sanna har stora visioner och rätt tänk. De vill satsa på fisk av god kvalité med hela fina fenor framför stora ”pelletsgrisar”. Anläggningen är fanatiskt fin och verkligen inget ställe som man behöver trängas på även om de skulle vara flera andra fiskare där. Det är gott om fisk här också, många i mindre storlek men det finns även större exemplar som lurar här. Det fina med dessa små individer är att de kommer gå länge i dammarna och växa till sig. De blir mer förvildade, stridbara och finare fiskar.

Vi tackar för oss och inom kort är vi tillbaka igen! För er som är intresserade så kommer jag och Peter hålla en flugfiskekurs här i slutet av Maj. Kika in på NovaScottias Facebook-sida för mer information.

Mayfly Madness – Norrefors

Mayfly Madness, Danica kläckningen en av årets höjdpunkter som lockar upp de allra största fiskarna till ytan för att kalasa på denna välskapta insekten. Jag har under flera år haft förtvivlat svårt att pricka in dessa tider när Danican kläcker. När man inte har obegränsat med tid och kan ge sig ut precis när som helst så blir det ofta att man får chansa och hoppas att man prickar en sådan dag. Visst har jag sett Danica på ytan och små kläckningar men de där stora kläckningarna som man ofta läser om när fisken blir helt tokig och bokstavligen slänger sig över insekterna har jag aldrig varit med om. Inte förens idag.

Jag och min vapendragare Peter hade siktet inställt på Norrefors denna dag, som drivs av Tommy på Camp Mayfly. Norrefors har jag besökt flera gånger tidigare och det är ett av mina absoluta favoritvatten. Här har man en sådan alldeles lagom bred strämsträcka med både snabbare vatten och mer lugnflyt, vill man hellre fiska i stilla vatten så finns det också två dammar att fiska i.

Peter och jag hade på förhand bestämt att vi denna dag skulle satsa på torrfluga, vi skulle gå ”all in” på torrt och försöka landa åtminstone en fisk på torrt innan dagen var slut. Peter hämtade upp mig direkt efter jobbet, slutade kl 12 denna dag, pga av permittering under rådande förhållanden i världen. Vi skulle vara på plats efter 14 så vi visste att vi inte hade en hel dags fiske men likväl ett antal fina fisketimmar framför oss. Väl framme vid Norrefors så möts vi av en bekant syn, den stora träskulpturen som föreställer en dagslända – Mayfly. Jerry som jobbar på anläggningen möter upp oss och berättar att det är gott om fisk i dammarna och fisket har varit riktigt bra sista veckorna. Det suger i fisketarmen nu och vi börjar snabbt rigga våra spön, jag laddar 3 spön, nymfspö, streamerspö och ett för torrflugor. Målet för dagen är torrflugefisket men de andra spöna laddas utifall att vaken skulle utebli. Vid fiske efter regnbåge och öring brukar jag oftast ha minst två spön färdigriggade. Oftast ett spö med flytlina och ett med en snabbsjunkande lina. Stå fisken djupt och det är svårfiskat med lite aktivitet så åker oftast spöet med den snabbsjunkande linan fram. Är det däremot vakande fisk eller mycket aktivitet så fiskar jag oftast nära ytan med torrfluga eller nymf och då använder jag flytlina.

Vi märker snabbt flera vak och plötsligt ser vi stora insekter runt oss, kan de vara en danica. Jo visst är det de, nu börjar vi kolla på ytan och vi ser nu flera av dessa vackra skapelser på vattenytan. Det är danica som fiskarna kalasa på, helt otroligt vi har äntligen prickat rätt, fiske under en Danica kläckning. Valet blir snabbt självklart, det blir torrflugespöet och jag binder snabbt på en danica imitation.

Jag har sett några fina vak precis efter en mindre ström, precis i bakvattnet efter strömmen, ett sådant typiskt ställe där det ofta står fisk. Det dröjer inte många minuter förens flugspöet står i en härlig böj. Fisken är stark som alltid vid Camp Mayflys anläggningar, starka och i fin kondition. Två kast senare så är det dags igen och vi har bara precis börjat fiska. Dagens mål med att fånga fisk på torrfluga är redan uppnått, klockan är inte ens 15.00 ännu, ledig från jobbet, solen skiner och fisken vakar. Man kan ha det sämre.

Danica kläckningen bara ökar och snart svärmar de ovanför våra huvuden och stora sländor ligger på ytan till fiskens förtjusning. För mig som aldrig tidigare upplevt en kläckning likt detta så är det verkligen som alla skriver, helt magiskt. Sländorna är inte bara vackra att titta på de får igång fisken och det vakar nästan överallt. Peter och jag som inte ens kommit förbi första dammen ännu, fortsätter fiska oss runt och överallt finns de vakande fisk att kasta på. Nu har de dock blivit mer kräsna och om det beror på att det finns så mycket av den naturliga födan att äta eller inte vet jag inte men våra flugor dissar de oftast, vi missar några hugg emellanåt men lyckas inte kroka något nu. Vi testar olika flugor både stora och små, vi går över till sjunklinor och boobys men inte heller där har vi någon lycka utan endast följare.

Precis mellan två öar ser jag en fisk som vakar frekvent nu och jag återgår till att fiska torrt och lägger ut flera kast mot den vakande fisken. Till slut slits flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. Jag känner ganska snabbt att det är en tyngre fisk, kraftiga huvudskakningar nästan likt en gädda. Inga kraftiga rusningar, börjar tveka det känns inte som en regnbåge. Fisken bara går men vägrar komma upp till ytan, spöet gungar tungt. Efter någon minut kan jag skymta fisken genom ytan, det är en öring. En enorm öring, pulsen ökar och tankarna i huvudet börjar nu ploppa upp, ”låt mig inte tappa fisken” ” var jag noggrann med knuten”. Jag vet att jag inte fegade med tafsen, spets på 0.23 borde göra jobbet. Jag ropar på Peter som kommer rusande och nästan lika chockad han över fiskens storlek tar han upp kameran och börjar filma. Fisken glider nu fint in mot land och jag får fösa in fisken i min ganska underdimensionerade håv. Ett riskfyllt moment men de går vägen, en smällfet och helt fantastisk öring som knappt får plats i håven är landad. Jag saknar ord och både Peter och jag är helt lyriska, vilken fisk den måste väga närmare 4-5 kg rent guld. En sådan vacker skapelse måste vi snabbt få tillbaka i vattnet igen så vi knäpper lite snabba bilder utan att ta den från vattnet, vi väger eller mäter den inte. Allt för att den skall få återgå så snabbt som möjligt igen. Helt magiskt och majestätiskt simmar den vackra prickiga öring piggt tillbaka igen.

Jag får sätta mig ned en stund för att försöka smälta denna drömfångst, öring är alltid lite speciellt för mig och även att man vet att det finns öring här så är det inget man räknar med då regnbåge är den klart dominerande arten. Så att få en öring av denna kalibern det är bara helt fantastiskt. Jag fick berättat för mig senare att en öring av denna storlek sattes ut för ca 2 år sedan, den måste ätit upp sig en del under dessa åren dock och den har aldrig tidigare fångats, rätt häftigt.

Nu kunde väl knappt dagen bli bättre tänkte man men vi hade ju flera timmars fiske kvar, vi hade i stort sett bara börjat och Peter väntade fortfarande på sin första fisk. Vi vandrade nu vidare mot vad jag anser är det trevligaste här, nämligen strömsträckan.

Vi började fiska i poolen som kallas för ”bananen” en lite längre pool med lite mer lugnflyt, här brukar det stå mycket fisk. Vi ser snabbt vakande fisk, Peter och jag har förmånen att vara helt ensamma på anläggningen denna dag så vi känner ingen stress alls. När den gått upp flera gånger på rad så känner vi att det är dags att göra ett försök. Jag låter Peter få chansen på denna, Peter är duktig flugfiskare men fortfarande relativt ny när det kommer till torrflugefisket. Det som är så trevligt när vi fiskar tillsammans är att ingen av oss ser det som någon tävling på något vis om vem som får mest fisk eller störst. Man gläds åt den andres fångst och vi hjälper varandra med ta foton på fångsten. Det är för mig det bästa med att ha en fiskekamrat, att dela glädjen. Nu ville jag självklart att Peter skulle kunna landa denna fisken så jag försöker guida honom och det dröjer inte länge innan hans fluga försvinner ned under ytan. Första hugget men mothugget sitter inte. Det är lite av en konst att behärska torrflugefisket och veta när man skall sätta mothugget, man blir många gånger allt för ivrig och skall helst vänta så där perfekt länge så att fisken hinner ta flugan ordentligt men inte för länge så den hinner spotta ut den. Det är något som brukar sitta instinktivt efter man lyckats kroka lite fisk på torrt men inte alls en självklarhet.

Peter kastar snabbt ut flugan igen och snart så hugger det igen, nu sitter fisken men det blir inte långvarigt då den släpper ganska omgående. Nu är det nära. Vi ser ytterligare en fisk som vakar på andra sidan strömmen och eftersom det inte är brett här är det inga konstigheter att nå dit, visst är det en del träd och annat bakom ryggen så man får rollkasta lite ibland för att komma åt men Peter få ut ett perfekt kast och fisken kan inte motstå hans fluga. Nu väntar han precis så där perfekt länge, mothugget sitter och fisken rusar fram och tillbaka i poolen. Det blir snabbt tydligt att det är en större fisk Peter krokat. Med gemensamma krafter kan vi landa den grova regnbåge i vår lilla håv och Peter kan stoltsera med en regnbåge på drygt 4 kg fångad på torrfluga, inte fy skam. En fantastisk fisk i topp kondition som får simma tillbaka igen, de får för övrigt alla fiskar vi fångar göra denna dagen.

Vi vandrar nedströms och överallt längst strömmen är det fina ståndplatser och jag prövar att nymfa av ett par av sträckorna men utan framgång. Vi stannar till vid en av de sista poolerna, här ser vi flera fiskar som vakar. Peter lyckas snabbt kroka en regnbåge som stod precis under en nedhängande björk men tyvärr går även denna fisken loss. Vaken avtar något och Peter prövar ett av sina ”ess” i rockärmen den så kallade ”Bronsflugan” en fluga som en duktig flugfiskare, Magnus Augustinsson kommit på. Nästan omgående står Peter med spöböj och kan landa både en och två regnbågar här.

Vi var nu återigen på väg tillbaka mot dammarna för att köra de sista timmarnas fiske här. Men vi stannar snart till vid en av poolerna då vi ser flera fina vak här. Det är en ganska liten och smal del av strömmen och inte så lättkastat. Peter tycker det är min tur nu och låter mig försöka på denna fisken. Peter tar fram kameran medan jag på knän närmar mig vattnet, jag rollar ut ett kast i närheten av vaket och låter flugan flyta med, en stor Danica imitation. Inget händer, – Du måste närmare andra sidan säger Peter. Jag rollar ut flugan ytterligare några decimeter, men inget händer i denna driften heller. Rollar ut flugan ytterligare några decimeter. – Ja precis där säger Peter. En sekund senare sugs flugan ned under ytan, mothugg och fisken sitter. En urstark regnbåge rusar och plaskar vilt i denna lilla poolen och ännu en gång märker jag att jag har en alldeles för liten håv för fiskar av denna kalibern. Efter några misslyckade håvförsök kan jag till slut landa en kanonfin regnbåge. Det är ett helt magiskt torrflugefiske vi upplever denna dag.

Uppe vid dammarna sätter vi oss ned med lite mat och varsin alkoholfri öl och bara njuter av det vi nu upplever. Klockan är runt 8 på kvällen och solen är på väg ned och det vakar för fullt överallt. De är sådana här kvällar man kan minnas tillbaka till under kalla ruskiga dagar i vinter.

Nu kan vi inte hålla oss längre vi måste börja kasta igen, streamerflugor och nymfer är lagda åt sidan nu är det torrflugefiske som gäller. Vi båda kör med stora danica imitationer och vi försöker prickkasta på vakande fisk. Flugan låter vi oftast ligga helt stilla eller endast ta hem den väldigt sakta. Jag börjar kasta på en fisk som vakat hela dagen känns det som. Det har varit frekventa vak väldigt nära land i en av dammarna och jag står en bit upp på land och lägger flugan i närheten av där vaken varit. Det tar inte många sekunder innan flugan försvinner i ett explosivt hugg, ingen tvekan där inte och fisk på igen. Fisken rusar som en galning och tömmer hela rullen på lina och en bit ut på backingen. Medan jag drillar fisken så fortsätter vaken att hagla runt omkring oss. Det är en riktig vakfest och vi står och drillar fisk i parti och minut. Vi hade tänkt att komma iväg tidigare men det gick inte att åka härifrån inte under detta fantastiska fiske som vi just nu upplevde, vem vet när eller om vi kommer uppleva något liknande. De sista två timmarna av kvällen drillar vi fisk nästan konstant och torrflugefisket är helt fantastiskt.

När solen helt gått ner och vi knappt kan se något längre packar vi ihop för dagen och kan konstatera att vi har fått flera fina minnen som vi kan se tillbaka på under de mörka och kalla vintermånaderna. Stort tack för till Tommy och Camp Mayfly för ett fantastiskt fiske, vi kommer snart tillbaka.

Tips för torrflugefiske efter grov fisk

Lämpligt spö i klass 5 eller 6 och runt 9 fot fungerar bra. Fiska med taperad tafs och gärna minst en spölängd, använd inte för tunn spets, jag brukar använda kvalitétstafsar. Normalt sett när jag fiskar torrt så använder jag en spets på runt 0.13-0.15 men när jag vet att det går väldigt grov fisk i vattnet så fiskar jag sällan under 0.18. Skulle fisken trots bra presentation strunta i flugorna testa jag att gå ned i dimension till 0.16. Linan är av typen presentations lina som har en kortare klump, inget för längre kast utan för att kunna presentera flugorna på bästa sätt. En annan viktig detalj som underlättar är en bra håv. En mellanstor håv med djupt och knutlöst nät.

Norrefors
Strömmande vatten samt 2 dammar
En camp med makalös natur, belägen ca 15 km norr om Karlshamn i Blekinge.
Ett enastående strömfiske i Karlshamns Dricksvatten – Mieån, fylld med regnbåge – öring finnes och skall varsamt återutsättas.
Fisket är baserat på flugfiske men då hela Campen hyras så går det bra med spinnfiske i dammarna.
Fisket sker i grupper om 12 personer, inkluderar fiske och vardera 4 fiskar – möjligheter till övernattning finnes.
Enskilt fiske aviseras på så kallad öppen dag – se bokningslistorna – eller kolla på Facebook – Camp Mayfly
CAMP MAYFLY

Bokning campmayfly@telia.com – kort varsel på mob 0706-960717

Jag nämnde ju också några gånger att Peter filmade under dagen. Det gjorde vi båda och håller på i detta nu att gå igenom allt material. Hela filmen kommer vi släppa på vår nya gemensamma kanal på youtube som heter ”Every Fish Counts
Men för er som vill se lite teasers inför denna filmen har jag lagt upp 2 kortare klipp på min kanal.

https://www.youtube.com/watch?v=iry08cTGBGE

https://www.youtube.com/watch?v=-yVDOWvDZh0&t=4s


Premiär Alsterån

Äntligen dags för premiär i den småländska pärlan Alsterån.

Jag åkte dit tillsammans med Peter (Gälgreppet), det har blivit lite av en tradition att vi fiskar premiären tillsammans. Vi har fortfarande inte riktigt smällt förra helgens galna fiske och har förra årets premiär fiske i tankarna (Premiären 2019).

Arkivbild

Fiskesuget var på topp och ökade om möjligt ännu mer när vi rullar fram till parkeringen vid zon 2/3. Fiskekorten var lösta sedan tidigare så nu gick vi ner vid vår favoritsträcka och inväntade att klockan skulle slå 10 och fisket skulle starta. Som med mycket annat just nu så var tävlingen lite annorlunda detta året pga Covid-19 så var det inga samlingar som tidigare.

Klockan slog 10 och det såg lovande ut med bra flöde och högt vatten. När vi väl vadat ut en bit märker vi dock att det inte är alls varmt i vattnet nu. En frostnatt har gjort sitt och det var kyligt i luften och vattnet. Endast 2 grader i vattnet hade termometern visat och inte alls optimalt, vi förstod snabbt att fisket kunde bli trögt idag.

Vi fiskade av varsin sida av ån jag och Peter, båda med nymfer i skarpa färger för att försöka reta fisken till hugg, för vid den här temperaturen är det svårt att locka fisken till hugg med naturliga imitationer. Bara några minuter efter klockan slagit 10 kan vi höra och se Jonas som fiskar strax ovanför oss håva in dagens första fisk. En fin öring på 43 cm, ovanför Jonas fiskar hans son Jerry. Vi fiskar allihopa med nymf och fiskar grundligt av alla potentiella platser där de kan stå fisk men nappen uteblir.

Vi åker längre upp i zon 3 och fiskar av flera fina ställen men lyckas endast skrämma några fiskar. Jonas som fiskade längre ner på zon 2 gick också bet men han lyckades landa enda fisken i vårt sällskap denna dag.

Men otroligt skönt att säsongen är igång och även att det var en kall premiär så kommer fisket bli kanon nu när våren riktigt är på ingång. Alsterån är ett fantastiskt fint vatten och det skall finnas gott om fisk i systemet nu så bara temperaturen kan öka ett antal grader i vattnet så kommer det att bli toppen. En skön dag i gott sällskap var det i varje fall och för er som vill komma ut i naturen så kan jag verkligen rekommendera en sväng till Alsterån. Här är ingen trängsel, fin natur och många fina fiskeplatser, en bra plats i dessa dystra tider.

Premiärfiske – Alsterån

Så var det äntligen dags för premiärfiske i Alsterån. Denna pärla som slingrar sig fram genom den småländska skogen. Vårt fjällen som jag många gånger kallat de, för de är de närmaste fjällen som vi kan komma här nere i söder.

Ni som har följt mig har säkert läst om mina upplevelse i Alsterån tidigare och det är ett helt fantastiskt vatten. En ca 20-30 minuter bilfärd från Nybro så når man Alsterån, ett vatten med många fina och varierande sträckor. Det finns mer utmanade sträckor framförallt i zon 5 och 6. Zon 2 och 3 är lite mer lättåtkomliga med både lugnflyt och lite snabbare partier.

Det har blivit lite av en tradition för mig att närvara på premiären här och denna premiären blev den bästa hittills.


Jag som denna dag, för andra året i rad fått med mig Peter ”Gälgreppet” hit (lite av en tradition det med). Vi åkte upp till Höneström för att lösa våra fiskekort och hälsa på alltid så trevliga Johan och Eva-Lena som driver Strömfiske Alsterån och fantastiska Vidinge Gård. Vidinge gård kan man bo på och äta god mat och dryck under sin vistelse här, suverän service.

Vi mötte också upp min gode vän Jonas och hans son Jerry här. Efter fiskekorten var lösta så begav vi oss iväg till sträckan som vi tänkte börja vårt fiske på. Jonas och Jerry började i mitten av zon 3 medan jag och Peter begav oss till slutet av zon 3. Jonas som är en otroligt duktig flugfiskare fiskar snabbt av sträckorna så vi tänkte att vi möts upp längre fram för att fiska av zon 2 tillsammans. Jag hade för dagen enbart med mig mitt nymfspö Vision Nymphomaniac och jag börjar bli mer och mer bekväm med nymffisket och det har jag Jonas att tacka för. Otroligt bra på att lära ut och om man är nyfiken på att testa på fisket i Alsterån och lära sig nymffiske så skall faktiskt Jonas hålla en kurs där lite längre fram. Kolla in länken här för mer information om det.

Nymffisket har som sagt växt hos mig och de var Jonas som sådde de fröet. Numera är jag helt såld och det finns de som kanske ser ned lite på att fiska med nymf men de är bara dumheter. Det är ett otroligt spännande fiske som kräver mycket av dig som sportfiskare. Torrfluge-fisket har självklart sin charm och något som jag också tycker är hur kul som helst. Men nymffisket är nog minst lika roligt och eftersom du inte ser vart fisken befinner sig så måste du läsa vattnet, vart finns stenarna, hitta matvägarna till fisken. Du måste se till att vara alert och hela tiden följa och känna nymfen när den dansar fram på bottnen för att upptäcka huggen. Det kräver mycket av dig som fiskare och därför är belöningen så stor när du står där med en krokad fisk.

Det dröjer inte länge innan första hugget kommer. Peter tar fram kameran för att filma lite när jag ”nymfar” och redan i andra kastet krokar jag en kanonfin öring, hela hugget och allt på film. Magiskt! Tack för det Peter. Finns på min youtube-kanal inom snar framtid. Det blir en nervös kamp, det kan vara den största öringen jag fått i Alsterån och jag vill verkligen få upp den. Men fisken vill annat och den går nedströms och ställer sig i de mest strömmande partierna och det bli tufft att pressa in den. Jag gör så gott jag kan och försöker gå nedströms också men till slut lossnar kroken efter att nästan varit och vänt i håven. Förbannat surt men bara att ta nya tag.

Jag tar snabbt revansch när jag fiskar av ett bakvatten som ser hett ut. Ett stenhårt hugg och denna fisken kan landas. En superfin öring på ca halvkilot. Peter blir nu nyfiken på den här nymftekniken jag utövar och jag visar han lite hur jag fiskar och tipsa om flugval. Peter som fattar galoppen snabbt står snart med spöböj även han efter haft flera hugg. Peter är lyrisk efter ha fångat en av vad jag förstår mest minnesvärda öringar. Fantastiskt kul att se lyckan och kamratskapen, dagar som dessa är oslagbara. Vi fortsätter nedströms och fiskar i stort sett rygg mot rygg när vi fiskar av varsin kant. En effektivt och väldigt roligt fiske med flera hugg.

Jonas hade nu kommit ner till oss och under vårt samtal så nyper det till igen i spöet. Mothugg och fisk på igen och ännu en vacker öring kan landas. Det verkade stå mycket fisk på denna sträckan och jag kan landa ännu en fisk här. Nya spöet får verkligen jobba och kul att se att tekniken sitter, något rätt måste man göra i alla fall. Höjdpunkten är nog ändå när Jonas son skriker – Pappa jag har en! Och där står även Jerry med spöböj och kan landa sin första Alsteråöring på egen hand. Det kommer bli en bra flugfiskare av honom, tålamod och duktig endast 12 år gammal. Riktigt kul att se.

Efter lunch bestämmer vi oss för att fiska oss uppströms och fiskar en jättefin sträcka av zon 3. Varierande partier med lugnflyt, hålor och snabba strömmar. Jerry som nu har knäckt koden drar 2 st till och är med all rätt stolt och lycklig.

Mitt och Peters fiske börjar närma sig sitt slut och vi kan sammanfatta denna premiären som en succé. Mycket fisk, fint vatten och goda kamrater. Det blir inte mycket bättre än så och vi kommer snart tillbaka.



Bilder från 2018

God Jul alla läsare!
Vill rikta ett stort tack till er som tar er tid och läser mina inlägg och förhoppningsvis inspirerar jag er och bidrar med några tips då och då. Alltid lika kul när ni hör av er via mail och liknande med frågor eller råd. Det ger en ännu mer kraft att fortsätta skriva om mina fisketurer och erfarenheter.

Nu tänkte jag bjuda er på ett inlägg som brukar vara återkommande på min blogg, nämligen ett inlägg endast följt av bilder från det gångna året. Och i slutet av det här året kommer min årskrönika där jag försöker summera detta året. Men först året i bilder!
Jag säger som Maui i filmen ”Vaiana” – Håll till godo

Chernobyl Ant – Bindvideo

En minst sagt annorlunda sommar har vi haft. Extrem torka och värme i flera månader. Normalt sett brukar jag hinna med ett flertal turer under semestern och visst de hade jag ”hunnit” med även denna sommaren. Men det har varit alldeles för varmt i vattnet och i luften för att det skulle varit aktuellt. Extremt viktigt med hanteringen av fisken vid dessa temperaturer vid återutsättning.
Men nu de sista dagarna har det vänt lite, efter lite åska har luften blivit svalare och friskare och det är enligt mitt tycke mer behagligare temperaturer nu.
Men nog om väder och vind. Första veckan i september åker jag, tillsammans med några goda vänner ner till Bosnien för en hel vecka med bara fiske. Skall bli otroligt kul och spännande att pröva på det så omtalade fisket där. Givetvis blir det fiske i Ribnik och Pliva men vi kommer också testa på några mindre vattendrag och även sjöfiske. Fokus blir på harr och öring. Min gode vän Amir som ordnat med resan skall ta oss till hans hemstad Jajcé som vi utgår ifrån. Det känns extra bra med en i gänget som kan språket där nere dessutom. Som vanligt så diskuteras flugvalen inför resan och trots att man har flera hundra flugor så har man inte just ”de” som fungerar där. Så för närvarande är de full produktionen inför resan hemma. Vad man skall ha variera kraftigt från vilka man pratar med men överlag så säger de flesta att man behöver små flugor under denna tiden. Storlek 18 och 20 på torrflugorna och 16-20 på nymferna. Mycket myror binds det med slanka kroppar i storlek 18-20.

Men jag åker inte utan denna flugan som fallit lite i glömska hos mig. Chernobyl Ant. En fluga som jag haft riktigt bra fiske med stundtals och som kan locka upp riktigt stora fiskar till att ta från ytan ibland. En vän till mig sa att han aldrig skulle åka till Bosnien utan ett gäng sådana också. Så självklart binder jag upp ett par sådana också, de blir en skön kontrast med detta ”monster” till torrfluga som jag binder på storlek 8 gentemot de andra torrflugorna i storlek 18 och 20.

Här nedan kommer det en liten bindvideo på när jag binder en Chernobyl Ant, hoppas ni gillar den och testa en sådan på nästa fiskepass efter regnbåge eller öring de kan ge grymma hugg.

Premiärfiske

Äntligen var det dags för årets premiär för fisket i vackra Alsterån. 

Jag hade med mig Peter (Gälgreppet) på denna turen och vi var ordentligt taggade för dagens fiske.

Jag och Peter taggade inför årets premiär

Temperaturen låg på ca 2-3 grader under morgonen och det var fint att stiga in i järnladan vid Höneströmsdammen för samling och inköp av fiskekort. Väl där mötte vi många bekanta ansikten, Jonas från Svenska flugfiskelandslaget, John Holm fiskeguide, Tobias Persson som är en otroligt duktig flugbindare och såklart Johan och Eva-Lena Philip.

Vi började vårt fiske vid klassiska Åbron mellan zon 2 och 3 som brukar vara ett säkert kort. Jag och Peter fiskade ovanför bron och Jonas och hans son Jerry fiskade nedanför. Trots många kast över vad som brukar vara bra ståndplatser så var de ingen huggvillig fisk där idag. Vi fiskade oss en bra bit nedströms i zon 2 men vi fick gå lottlösa hela dagen faktiskt. Eller ja inte Jonas han lyckades lura upp en fisk som gav honom en andraplats åter igen i tävlingen om längsta fisken.

Vision Onki var en trevlig upplevelse

Det kom inte upp många fiskar denna dagen troligen pga av det väldigt kalla vattnet och surt vatten som kom från snösmältningen. För från morgonens 2-3 grader så var det under middagen en temperatur på behagliga 14-15 grader. Vi hade trots ingen fisk en kanondag, alltid härligt att komma ut och lufta grejerna och njuta av den fantastiska miljön runt Alsterån.

Så nu är säsongen som sagt öppen i Strömfiske Alsterån och nu kommer våren att gå snabbt med insektsliv och allt vad det innebär. Har ni inte varit här så gör ett besök ni kommer inte bli besvikna. Ingen risk för trängsel på den långa sträckan som man fiskar på och behöver ni hjälp med något så hjälper alltid Johan och Eva-Lena till på Vidinge gård.

En vacker alsteråöring