Sommar och gräskarpar

Sommaren kom snabbt och tidigt i år. Helt plötsligt hade vi temperaturer på 25-30 grader och allt blev grönt och sedan torrt… Leken var snabbt över hos de flesta arter och även sutarna lekte tidigt.
Men nu ska man inte klaga för jag har haft bra fiske senaste tiden i värmen. Men jag börjar med mitt fiske efter gräskarparna.

För ett tag sedan så fick jag möjligheten att meta efter gräskarp i en damm nere i Blekinge. Jag har inte fiskat efter dessa innan så självklart var man snabbt med på tåget, tanken från ägaren var att flytta över ett par karpar från den större dammen till en mindre.
Jag åkte ned en varm eftermiddag och träffade ägaren som visade mig runt och var han brukade se gräskarparna under olika tider på dygnet. Perfekt att få sådan information!
Vi hittade dem i ett hörn där de stod och solade, totalt var det 10 stycken som cirkulerade runt.
jag började skjuta ut lite brödbitar med slangbellan men de ignorerade dem rejält… De simmade upp och puffade till dem, inget mer.
Ägaren gick hem till sitt men sa innan han gick ”Jag kommer ner senare och ser hur det går för dig”.
Det kändes som han inte hade allt för stora förhoppningar att jag skulle lyckas kroka någon…
Klockan gick och när den började närma sig 21 så kom han tillbaka och undrade hur det gick för mig. Nu hade jag lyckats få dem att äta, men inte brödet utan maskrosblommor. Jag satt på huk bredvid ett träd och hade en krokagnad maskrosblomma bara ett par meter ifrån mig. En gräskarp simmade rakt emot min blomma, sög in den och jag krokade, för tidigt… Skit med!!!
Men karpen reagerade inte utan simmade lugnt vidare. Jag lirkade dit en ny blomma på kroken och placerade den på samma plats, sen sköt jag ut ett par extra runt kroken. Snart var det två karpar som plockade blommorna och när min försvann väntade jag lite längre innan jag krokade och den här gången exploderade ytan och gräskarpen var krokad. Den gick lite fram och tillbaka, som den inte förstod vad som hände. Sen kom det berömda ögonblicket när de känner håven… En frenetisk rusning rakt ut i dammen! Men tillslut efter några rusningar kunde jag säkra en fin karp i håven. Vilken fight!

Vi vägde fisken till 6,78 kg.

Kvällen hade gått mot mörker och det var dags att åka hem, men jag lovade ägaren att komma tillbaka någon dag senare.

Så vid 03:45 på lördagsmorgonen den 2 juni satte jag mig i bilen för att köra ner till dammen igen. Väl framme låg det slöjor över ytan, jag gick runt och letade efter dem men såg bara andra fiskar som strök runt i kanterna.

Klockan gick och kaffet började ta slut, men i ett hörn där solen hade legat på en stund såg jag en ryggbred gräskarp. Jag smög fram och började skjuta ut brödbitar. Efter en stund började fler karpar ansluta och snart åt de glatt av brödet. Jag svingade ut min brödbit och väntan tog vid. Gräskarparna cirkulerade runt och åt stadigt, men min lät de bli… Men så kom det en större karp och simmade rakt mot min bit och öppnade munnen, slurp så va brödet borta och jag krokade!
Igen så fullständigt exploderade ytan, karpen tog flera meter lina och rusade ut mot djupare vatten. Jag kände hur den gick igenom växtligheten, men kroken hade fått fäste och efter flera försök att styra in den i håven med de sedvanliga tokrusningarna rakt ut i dammen så kunde jag tillslut få in den över håvkanten!
Sjukt spännande och roligt fiske och vilka fighter dom bjuder på.
Adrenalinet blir totalt maxat!

Fisken vägdes till 8,52 kg med en längd på 82 cm och en omkrets på 54,5 centimeter. En välmående och otroligt vacker fisk!

Det var också väldigt roligt att ägaren var med vid båda fångsterna och fick se sina fiskar på nära håll. Sen var det roligt att jag lyckades, för han var skeptisk till att det skulle gå… Istället fick jag en stående inbjudan att komma tillbaka och göra nya försök, för det finns större i dammen som man såklart vill försöka lura!

 

En närmare titt på ThermaCell

I det här inlägget blir det inte så mycket fiske utan ett tips på att göra fisket trevligare under myggmånaderna!

För ett tag sedan blev jag ägare av en ThermaCell MR450.

Den har fått följa med mig ut på många fisketurer den här sommaren och jag måste säga att jag är imponerad av den. Jag har försökt testa den lite och bland annat suttit bland mygg och knott tills paniken infinner sig och sedan har jag startat upp MR450 och efter ungefär fem minuter så är myggen på ett mer bekvämt avstånd. Knotten är däremot knepigare då jag har skägg. Där kan de gömma sig i dagar om det vill sig illa… Men mängden knott minskar också avsevärt kring just huvudet tycker jag.
De få riktigt varma sommarkvällarna vi har haft det här året har jag kunnat sitta i T-shirt och dricka kaffe i lugn och ro utan att behöva vifta mygg, helt klart en lyx!

MR450 är lik den första modellen MR150 men just 450 kommer med en bältesklämma som är riktigt praktiskt, till MR150 finns det att köpa som tillbehör. Du har då med dig skyddet hela tiden. För ibland får man ju fisk och kan behöva flytta sig lite och du bär då med dig myggskyddet.
Den har även en indikationslampa som meddelar när skyddet är helt uppnått då det tar någon minut innan det är igång.

Här syns det vad som ingår i kartongen

Men hur fungerar den då?
Det är faktiskt enkelt, det följer med en gaspatron som man fäster under en lucka i botten av MR450 som syns på bilden nedanför. Sedan följer det med 3 stycken myggskyddsmattor som är en liten blå matta som fästs på framsidan under ”gallret”. När man sedan startar igång den genom att trycka några gånger på start så värms den blåa mattan upp och avger då ett giftfritt skydd. Men glöm inte att slå över till ON innan man börjar trycka på startknappen.
Gaspatronen räcker i ca 12 timmar och den blåa mattan behöver bytas ut efter ungefär 4 timmar eller när den har blivit vit, därav att det följer med 3 stycken.
Sen lovar jag att det märks när det är dags att byta, för myggen börjar attackera dig igen!

På mitten av MR450 har man ett relä som man måste sätta till ON, sen har man startknappen ovanför till höger som man får trycka 3-5 ggr på. Efter ca 5 minuter tänds den blå lampan till till vänster om startknappen och man har full effekt!

För och nackdelar med att använda en MR450

Fördelar:

  • Lätt, smidig och tyst.
  • Enkel att hantera och lätt att se när något behöver bytas ut.
  • Bältesklämman är otroligt bra så man slipper gå ifrån sitt skydd.
  • Man slipper spraya/smörja in sig i myggmedel som man knappt vet vad de innehåller…
  • Den fungerar, den fungerar riktigt bra!

Nackdelar:

  • Det tar några minuter innan den uppnår full effekt.
  • Jag saknar en indikationslampa som visar att den är igång. En liten detalj i sammanhanget och det går att se att den är igång då man ser ett sken när den ”brinner”.

Jag kan faktiskt inte komma på fler nackdelar utan jag tycker verkligen att den här produkten är en riktigt bra investering. Man slipper hålla på och kladda med sprayer/myggstift direkt på huden som sedan luktar riktigt illa…

Vad ThermaCell MR450 kostar skiljer sig säkert mellan butikerna så därför skriver jag inte ut något pris här och det man behöver tänka på är att det krävs refill paket.
Visst dessa kostar lite men samtidigt så räcker det länge.
Så igen, det är en bra investering.

Vill man läsa mer om produkten och hitta återförsäljare m.m. så kika in på:
https://www.myggjavlar.se/thermacell/ och leta upp MR450

Den blå lampan till vänster lyser och man vet att det är full effekt på skyddet, riktigt bra!

Äntligen är vi live!

Tillslut kom dagen då jag och Tomba gick live med vårat gemensamma projekt, Swedish Anglers!

Förra torsdagen, den 20 april klockan 20:00 slogs portarna upp och vilket härligt bemötande vi fick!
Bara positiva ord och mycket rörelse i gruppen. Artiklarna har lästs flitigt på hemsidan och vi har haft mer än 1200 besökare och över 5000 visningar. Vilket betyder att genomsnittet av alla besökarna läser 4 inlägg. Just det känns otroligt roligt, att besökarna stannar kvar och läser artiklarna och intervjuerna vi har skrivit. Det värmer!

Jag och Tomba har kämpat hårt och lagt ned väldigt många timmar på att få det så bra som möjligt. Vi har funderat fram och tillbaka, vänt och vridit på möjligheterna men upplägget vi har valt känns som det bästa.
Så jag hoppas ni som är med i gruppen och har läst det vi har skrivit också är nöjda!
För det är ju faktiskt för er vi gör det här, eller för oss, för alla oss som på något vis har en koppling till metet som fiskeform.
Men för att det ska bli så bra som möjligt behöver vi hjälp från er!
Ni måste hjälpa oss att hålla igång gruppen, skriv frågor, starta trådar med roliga ämnen, ladda upp bilder/videos, komma med tips och förslag på artiklar och intervjuer som ni hade velat läsa. Ge oss tips så ska vi försöka lösa något!
Hör även av er om intresset finns att skriva gästinlägg på hemsidan.
Eller om man har fångat en stor fisk, kontakta då oss så gör vi något roligt och synligt av det. Kanske en intervju eller att du som har fångat fisken skriver en artikel om fiskepasset.
Hör helt enkelt av er till oss! Ni når oss via hemsidan eller via Facebook.
För utan er blir det tyvärr inget bra, men tillsammans kan vi skapa något riktigt, riktigt bra!
Jag och Tomba är beredda att satsa rejält på detta, men då behöver vi som sagt er för att lyckas!

Mitt egna fiske har blivit lite åsidosatt på grund av det här, men det var jag beredd på.
Men att vara helt utan fiske går inte… Då blir jag rastlös och antagligen lite smått jobbig att ha under samma tak!
Så i lördags bestämde jag mig för att fiska några timmar innan det var dags för en städdag vid vattnet med en av fiskeklubbarna jag är medlem i.

Så jag körde hemifrån strax efter fem på morgonen för att meta lite färna.
Natten hade varit kall och temperaturen låg på nollan när jag kom fram till ån. Det blåste ganska mycket också, men sträckan jag skulle fiska av låg lite vindskyddad så det var inga problem.
Jag hittade en riktigt fin plats och placerade mitt bottenmetetackel strax utanför en buske.
På kroken hade jag en bit franskbröd och det tog inte många minuter innan det indikerade att fisk hade hittat mitt bete. Jag fick några ryckningar i spötoppen så jag satt på helspänn. Efter ytterligare någon minut fick jag ett bra böj i toppen och jag krokade. Ett par goa knyck i spöt men sen blev det tomt…
Det är aldrig roligt att tappa en fisk, men det tillhör fisket!
Jag funderade en stund om jag skulle byta plats eller inte. Det kunde ju kanske stå en färna till i busken… Jag valde att stanna.

Ny brödbit åkte ut och efter max fem minuter fick jag ett par riktiga dunkar i toppen men jag missade… Nu var det dags för platsbyte.

Jag provade några olika ställen men det gav inget, så när jag kom fram till morgonens sista plats hade jag inga stora förhoppningar. Men jag placerade en brödbit precis vid strömkanten och tog sedan upp mina äggmackor. De smakade fantastiskt gott och solen hade kommit upp och värmde på fint i nacken.
Morgonen hade varit ganska kylig.
När jag satt där och åt så gick en färna upp vid ytan på andra sidan ån… Där är ju inte jag tänkte jag medan sista tuggan av mackan hamnade i munnen. Två sekunder senare gungade det till rejält i spötoppen och jag kunde kroka ännu en fisk! Den här gången släppte den inte och efter lite trixande kunde jag styra in en fin färna i håven.
Dagen var räddad!

När färnan hade simmat tillbaka var det dags att sätta fart ut till klubbvattnet och jobba, snacka fiske och grilla korv med grabbarna i klubben. Helt enkelt en riktigt bra lördag!

Jag kommer fortsätta att blogga här, men inläggen kanske inte blir lika täta som tidigare då jag även kommer att skriva på Swedish Anglers.
Så vill man inte missa något meterelaterat rekommenderar jag er att gå med i Facebookgruppen Swedish Anglers och även kolla in hemsidan, där hittar ni just nu en lång intervju om specimenfisket i Finland med Juha Ojaharju, den tycker jag verkligen ni ska in och läsa! Men även vår intervjuserie 12 Snabba Frågor.

Ismetepremiär 2017

Äntligen blev det några dagar med många minusgrader här i södra Småland så i söndags var jag ute på ismetepremiär.

Jag var lite osäker på om isen skulle vara tillräckligt bra, det hade inte varit så många dygn med minusgrader så jag åkte ut i lördags eftermiddag och kontrollerade isen.
Men det hade blivit riktigt fin kärnis på ca 5-8 centimeter, så det vara bara att plocka fram grejerna och sätta sig vid köksbordet och göra några tackel.

Man blir lite som ett barn dagen innan julafton vid en premiär, oavsett om det är mete efter sutare, färna eller gädda, man har helt enkelt svårt att sova.
Så natten mot söndagen blev det inte många timmars sömn, jag vaknade och kollade klockan så jag inte hade försovit mig och i drömmarna hörde jag bjällror och såg dansande vippor…
Härligt med fiskefrossa!

Strax efter sju var jag framme vid sjön och började snart att placera ut mina spön, visst var man lite ringrostig så det tog något längre tid än vad jag hade tänkt mig, men allt var ute innan det hade blivit helt ljust.

Jag satte mig i stolen och bara myste med en kopp kaffe, det är något speciellt med just metoden ismete, vissa hatar det och andra som jag älskar den!

Ismete

Efter knappt tio minuter började ena vippan pingla och snart fällde den, jag tog min ikea påse med avkrokningsmatta, tänger, måttband och våg i och började småspringa mot spöt.
Men väl framme så lämnade ingen lina rullen, jag drog försiktigt i den för att se om det var någon gädda som stod still med mörten i munnen men tyvärr så var det ett blindfäll.

Jag gick tillbaka till min stol och hällde upp ännu en kopp kaffe samtidigt som jag surade lite… Varför hade jag inte gjort klart mina nya ismetevippor när jag anade innan att det kunde bli blindfäll då jag fiskade med ganska stora mörtar…
Men men, nu fick jag ett riktigt bra skäl till att få ordning på dem till nästa pass och så får jag hoppas de kommer fungera bra.
Mer om dessa vippor och även hur jag har gjort mina gamla kommer dyka upp här på bloggen inom kort!

Klockan gick och vipporna höll sig tråkigt stilla i det gråa vädret, men det var fortfarande ca två minus ute så snön på isen hade inte börjat smälta i alla fall.
Helt plötsligt pinglade det till och en vippa dansade fram och tillbaka, jag tog mina grejer och började småspringa lite, men som vanligt så gick jag försiktigt fram de sista femton metrarna för att undvika att skrämma gäddan om den skulle stå still vid hålet.
Den här gången lämnade linan rullen, fast ganska sakta. Jag valde att kroka direkt men möttes tyvärr av klent motstånd och snart kunde jag lyfta upp en liten snipa.

Ismete gädda

Jag kör sedan något år tillbaka enbart på en trekrok på mina tackel och jag tror knappt jag har förlorat en gädda utan allt som oftast sitter de mycket bra krokade.
Jag brukar använda krokstorlek 2 eller 4 beroende på hur stor betesfisk jag har och kroken fäster jag precis framför ryggfenan.

När klockan började närma sig lunch hade jag haft ytterligare tre blindfäll och kaffet var slut, Stina Nilsson blev omåkt av först en norska och därefter en finska uppför slalombacken (Tour de Ski avgjordes i längdskidor). Så det började helt enkelt bli dags att ge upp premiären och inse att det blev en ganska seg dag. Men det gjorde inte så mycket, för det var ju ändå premiär och då är man alltid nöjd!

Ismete

Men förhoppningsvis kan det bli några pass till om vädret den närmsta tiden blir som oraklen i apparna säger…